Forskning och skadeförebyggande arbete för kanotförbundet Anna Frohm RF, Idrottsmedicinskt ansvarig Leg sjukgymnast, Med.Dr
Dagens schema lördag 31/2 11.20 Teori - Forskning och bakgrund 12.20 Lunch 13.00 Teori - Förebygg axel och ryggskador 14.10 Praktik: Axel, Bål, Koordination-rörlighet 14.55 Fika 15.10 Praktik: Axel, Bål, Koordination-rörlighet 16.00 Praktik: Axel, Bål, Koordination-rörlighet 17.00 Sammanfattning och frågor Leg sjukgymnast Anna Åberg och Linda Nilsson
Hålla sig skadefria!!
RF s fyra kompetensområden Idrottsnutrition Idrottsfysiologi Idrottspsykologi Idrottsmedicin 2 februari 2015 5
van Mechelen 1992 Omfattning? Typ? Orsak? Testa! Idé för prevention?
Akuta skador
Överbelastningsskador Svåra att diagnostisera och behandla Repetitiv belastning Träningsbelastningen överstiger vävnadens adaptation Närande vs tärande träning
Skadeförebyggande arbete inom idrotten Idrottsmedicinska tester - skaderegistrering och screening Idrottens Fys-/kravprofil Idrottspsykologiska faktorer Nutritionsfaktorer
Forskning
Skador i Sverige Registrerat från sjukhus 15% av alla personskador är idrottsskador 43 % ridsport 26% motorsport 22% ishockey 19% skidsport 13 % gymnastik 10 % fotboll Mellan 60-80% av skadorna är extremitetsskador
Fotbollsskador i Sverige Träningsskador per 1000 timmar Män 2,1-7,6 Kvinnor 2,8-8,4 Matchskador per 1000 match timmar Amatör: 11,9-20,7 Elit 34,8 Kvinnor 13,3-24,0 Män 24-30
Kanotskador Risk för skada vid kanot/kajak 4.5 skada/ 1,000 paddla dag Överbelastningsskador 25% - 40% av alla är oftast antingen axel- eller handledsproblem
Inklämning - impingement
Forskning Kinematik och prestation Drag tid har den starkaste korrelationen med 200 m tävlingstid Ökad drag hastighet via minskad absolut vatten fas tid och ökad relativ vatten fas var indikativ av mer elit prestation (Mc Donell LK et al 2012)
Forskning Ingen signifikant skillnad mellan kompression klädsel på överkropp vid kajakpaddling vid 4 min maximal test (Dascombe B et al 2013) Engångsdos av koncentrerad rödbetsdryck gav ingen signifikant prestationsökning hos tränade kajakutövare (Muggeridge DJ et al 2013)
Forskning 500-1000m tävling är två helt olika fysiska kajak e sträckor med en högre aerob insats vid 1000 m Träningsrekommendationer: 1000m kräver mer aerob hög intensiv träning 500m behöver anaerob kort intervall träning (Zouhal H et al 2012)
Forskning Det kan finnas en signifikant fördel att använda rotationssäte då power output ökade om ergometertesterna är överföringsbara till vatten (verklighet) (Michael JS et al 2010)
Forskning Block periodisering (BP) kan vara mer effektiv än traditionell periodisering (TP) av hög tränade elit kajak paddlare Båda modellerna hade signifikant ökning men BP nådde samma resultat med halva volymen uthållighetsträning mot TP (Garcia- Pallares J et al 2010)
Forskning 29 kajakpaddlare på nationell nivå testade korrelationen mellan skulderrörlighet, bäcken rörlighet, över kroppsstyrka och prestation Endast Bänk-drag-max styrka korrelerade hos kvinnor med på vatten prestation Samtidigt identifierades dålig korrelation mellan landträning och tävlingsprestation
Forskning Predisponering av 200 m sprint kajak prestation Överkropps dimensionering och anaerob kapacitet kännetecknande internationell nivå och nationell nivå och kan användas att predisponera 200 prestation (van Someren KA et al 2003)
Handboll i Norge Handbollsskador utgör 10-15% av idrottsskadorna i Norge 60-70 % i benen Långvariga belastningsskador Axlar 36% och 40 % bland elitspelare
Skador hos kajakpaddlare Stukningar- sträckningar 32% Senskador (Tendiniter) 20% Kronisk muskelsmärta 14% Små sår 9% Infektioner 8% Urledvridningar 3%
van Mechelen 1992 Omfattning? Typ? Orsak? Testa! Idé för prevention?
När sker skadorna? I acceleration Finter Enbens landning
Ryttar-relaterade faktorer Ryttare med fysisk och postural asymmetri resulterar i asymmetrisk kraftöverföring via sadel till häst (Meyners 2004)
Forskning Stört risk vid framåt drag när skaftet är vertikalt och humerus är maximalt innåtroterad och adducerad och de subacromiella strukturerna blir mekaniskt inkämnda Wassinger CA et al 2011
Whole body range of movement and power-output in elite able-bodied athletes and paraathletes (K1) Research team Anna Bjerkefors, Principal investigator, RPT, PhD, Olga Tarassova, Lab Engineer, MSc Johanna Rosén, MSc The Biomechanics and Motor Control Laboratory The Swedish School of Sport and Health Sciences and Karolinska Institut, Stockholm, Sweden Bjerkefors and colleagues, January 2015 28
Data processing Identify each marker Whole body model (14 segments) Bjerkefors and colleagues, January 2015 29
van Mechelen 1992 Omfattning? Typ? Orsak? Testa! Idé för prevention?
Skadeförebyggande träning inom idrotter Minska belastning på både övre och nedre extremitet genom att förbättra: Styrka. rörlighet Teknik Dynamisk balans och neuromuskulär kontroll Agility- snabbhet Aerobisk kapacitet Mental träning Rätt kost
Riskfaktorer En tidigare skada Otillräcklig rehabilitering upprepade skador Kön Dålig kondition Yttre faktorer - träningsdos, ökad intensitet, utrustning, golvets friktion, ändring av teknik, för lite återhämtning dvs. dålig periodisering Inre faktorer - rörlighet, stabilitet, styrka, assymetrier
The exercises in The 11+ Initial running exercises (ca 8 min) Strength exercises, plyometrics, balance and coordination exercises, with three progression levels each (ca 10 min) Final running exercises (ca 2 min) Soligard et al, BMJ dec 2008
Effekten av The 11+ 30-50 minskning
Knäkontroll
Handboll 50% reduction
Varför screena? Överbelastningsskador och traumatiska skador är vanliga inom idrotten (Myklebust et al. 1997, Hewett et al. 2005, Engebretsen et al. 2008, Steffen et al. 2008, Ljungqvist et al. 2009) Nedsatt neuromuskulär kontroll och nedsatt styrka ökar risken för akuta skador så som fotledsskador, knäledsskador och muskelsträckningar (Hägglund et al. 2006, Arnason et al. 2004, Zazulak et al. 2008) Nedsatt rörlighet, bålstabilitet och assymmetrier, ökar risken för överbelastningsskador (Magnus et al. 2008, Kibler et al. 2006, Hibbs et al. 2008, Borghuis et al. 2008) Neuromuskulär kontroll Rörlighet Assymetrier Stabilitet Styrka ÖVERBELASTNINGSSKADOR TRAUMATISKA SKADOR Det spekuleras i huruvida ovan beskrivna egenskaper kan leda till ett icke optimalt rörelsemönster och därmed predisponera för skador (Lehance et al. 2008)
Rörlighet
Stability
Inklämning - impingement
Bålstabilitet (McGill)
Bålstabilitet Förmåga att kontrollera position och rörelse av bålen över bäckenet för att tillåta optimal produktion, överföring och kontroll av kraft och rörelse i varje segment under atletisk aktivitet Bålaktivitet För programmerad integration av en-leds muskel och fler-leds muskel för att bidra med stabilitet och producera rörelse Kibler et al Sports Med 2006;36(3):189-198 Putnam CA J Biomech 1993;26:125-35
Lokal och global stabilitet Lokal: Multifider, transversus abdominis, obliques internus Global: Thorasicus longus, rectus abdominis, obliques externus (Bergmark A 1989, Comerford M o Mottram S 2001, Anderson K 2005, Ebenbichler G 2001)
Ryggmuskler Erector spinae Multifidus Rotatores
Kraftöverföring sker från bål till armar och ben Magmusklerna aktiveras innan armarna och benen är initierad CNS skapar en stabilt underlag genom co- kontraktion av muskler Hodges P et al Spine 1996; 21:2640-2650 Vleeming a et al Spine 1995;20:753-758 Solomonov M et al Spine 1998; 23:2552-2562
Bål stabilitetenpåverkar knästabilitet Stensrud S¹, Myklebust G², Kristianslund E², Bahr R², Krosshaug T² Vleeming A et al Spine 1995;20 (7) 753-758 MacLeod et al Br J Surg 1999 Nov;86(11):1478 Groin Zazulak BT et al Am J Sports Med. 2007 Jul;35(7):1123-30 Hewett TE J Knee Surg. 2005 Jan;18(1):82-8 Arenndt EA Instr Course Lect. 2007;56:379-84 Myklebust G et al Instr Course Lect. 2007;56:407-18 Shinkle J et al; J of Strength and Conditioning Research 2012:26:2 373-379
Styrka,stabilitet och sensor motorisk kontroll I bålen Mycket liten ökning av bål muskelaktivitet behövs för att få ett starkt ryggsegment 5 % av MVC för daglig aktivitet och 10% av tung aktivitet (Kibler B; 2006) 25% av ryggmuskelns MVC ger maximal ledstyvhet (Cresswell A; 1994) Bålens flexor-extensor ratio viktigare än absolut styrka (McGill SM; 2002)
Kinetisk kontroll av funktionell rörlighet är nödvändig för prevention och utförande Kinetisk kontroll
(A) Huvudets position (B) Bröstkorgen vinklas nedåt (C) Korta höft böjare Svaga hamstrings och rump muskler
Lumbal bäckenstabilitet och Inre obliquerna Multifiderna Tranverse abdominis (inner unit) Separat neurologisk kontroll (rectus abdominis, external oblique and anterior fibers of the obliquus internus). abdominal kontroll Richardson et al. (1999); McGill 04
Bål stabilitet (inre)
Främre systemet Adduktorerna samarbetar med Inre oblique Motsatta yttre oblique abdominal muscles Lee, D. The Pelvic Girdle. 1999
Bakre systemet system Precis innan hälisättning når gluteus maximus maximal längd Latissimus dorsi är sträckt vid främre svängen av motsatt arm Lee, D. The Pelvic Girdle. 1999
Övningar Gluteal muskler Therraband Draken Enbens knäböj
Lateral systemet Gluteus medius och adduktorerna på ena benet stabiliserar bäckenet med motsatt Quadratus lumborum Porterfield, J.A. & DeRosa, C. (1991). Mechanical Low Back Pain Perspectives in Functional Anatomy. W.B. Saunders Co
Övningar Gluteala muskler
Funktionell träning av lokala och globala muskler Lokala muskler tränas för rätt rekrytering för att få segmentell stabilitet och ökad muskelstyvhet (Comerford M,Mottram S 2001) Intra-abdominala trycket för få lumbal stabilitet och rätt neural kontroll (Barr K 2007) Globala muskler tränas för att få kontroll på myofascial kompensation
Träning Träning på rörligt underlag lär kroppen hantera snabba förändringar så balans o proprioception förbättras RA, TrA o OI gav ökad stabilitet efter träning på boll (Marshall o Murphy; 2005) Enl EMG aktivitet ökade djupa bålstab aktivering (Behm; 2003) Statisk balans förbättring efter 5 v bollträning jmfr m golvträning (Cosio-Lima; 2003)
Diagonal bensänkning Bibehåll ryggen i en neutral position. Dra in naveln mot ryggraden jobba med f örlängning. Bli lång och smalna av på mitten. Sänk samtidigt ena armen över huvudet och motsatt arm och ben mot golvet. Behåll ryggen stabil med en lätt svank.. 3 X 6-8 reps 5 ggr/v
Saxen Pressa svanken mot golvet och håll huvudet mot golvet med något indragen haka. Pressa svanken mot golvet och jobba växelvis med så raka ben som möjligt. X ggr/v
Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk
Rotatorcuffen i axeln
isätt, driv och glid
Screening identifiera riskfaktorer Inspektion hållning thorakal kyfos eller cervikal lordos (gamnacke) Viloställning av armen inåtroterade och protraherade axlar Inspektion av skapula vingskapula Inspektion under rörelse skapulär stabilitet Push-up test nedsatt muskulär koordination /styrka
Inklämning - impingement
Pre setting scapula
Rotation i sidoliggande Håll händerna i nacken. Drag bak axeln som ligger mot golvet. Titta på övre armbågen och rotera så långt det går. Tryck fram övre knäet. Övningen ska kännas mellan skulderbladen. 85
Axelspecik träning + sidliggande rak abduktion
Enhandsrodd i utfallsposition Håll bröstkorgen högt och knäet någon cm från golvet. Drag in armen och drag in skulderbladet. X ggr/v 87
Liggande bänkdrag
Styrkeövningar för skapula Mellersta Traps/Rows Mellersta traps Nedre traps Nedre traps Hug-Serratus Flex/Ext rot
Sammanfattning Integrera träning med Bål stabilitetsträning Enbensstående drag med motsatt arm och ben Funktionella diagonaler (ex kastövningar) Höft rörlighet Styrketräna bål och nedre extremitet tillsammans med skulderträning
Träningsprogram Styrka interskapulär muskulatur romboideer, serratus anterior, nedre trapezius Styrka rotatorcuffen ffa utåtrotatorer Töja inåtrotation bakre kapsel Töja pectoralis minor och latissmus dorsi, teres minor Rörlighet bröstrygg och bålstyrka
Sammanfattning axelträning Positioner skulderbladet i anatomisk neutral position Innan övning korrigera axel så att låga trapezius aktivers Manuell stretching av pec minor Lagom svåra övningar rulla m boll på brits = individuella övningar Stärka de svaga och inaktivera de överaktiva m Sidliggande abd, sidliggande utåtrot, prone horizontal abd ext rotation, magliggande extension
Prevention- myter och fakta Skador kan inte förebyggas..eller? JO Neuromuskulära träningsprogram har visats vara effektivt att minska skador Fotboll flickor 15, tränar 2 ggr/v och match 2 februari 2015 94
Skadeprevention inom ungdomsfotboll Emery et al 2010 och Soligard et al 2010 Lag uppvärmning med neuromuskulär kontroll FIFA 11+ Minskade skadorna med 30-40% 2 februari 2015 95
The 11+ Uppvärmning löpning (ca 8 min) Styrka övningar, plyometrisk, balans och koordination, med tre olika progressions nivåer (ca 10 min) Spurtövningar (ca 2 min) Soligard et al, BMJ dec 2008
Primärprevention Sekundärprevention Tertiärprevention Primärprevention Organisationsnivå kunna systematiskt förebygga skador och sjukdomar SF Kunna erbjuda ett professionellt nätverk för omhändertagande med idrottsmedicinsk kompetens Strukturen ska kunna implementeras på RF/SF Föreningsnivå Rehabilitering 2 februari 2015 97
Tränaren
Vad vet vi idag Ökad medvetenhet ger inte nödvändigtvis färre skador Tränare med dålig förståelse för preventions strategier använder inte rutinmässigt i träningen Deltagande i preventionsprogram skapar inte förändringar i attityd, tro eller beteendeförändring (Arnason et al 2005; Twomey et al 2008, Gilchrist et al 2008; McKay et al 2014) 2 februari 2015
Få tränare och idrottare trodde att skador kunde förebyggas Dålig uppvärmning var identifierat som en risk faktor, men få stödjer det som en förebyggande åtgärd Metoder måste också leveras med beteendeförändringar 2 februari 2015 100
Hur kan skador förebyggas? Gör prevention till en prioritet Ändra uppvärmningskulturen - förening till landslag Träningsprogrammen ska innehålla neuromuskulär träning Fokusera på beteendeförändring hos tränare, atleter, förbund Tvärvetenskaplig kompetens för idrottaren 2 februari 2015
Framtidens direktiv Metodologiska studier med konsensus rapporter, definitioner, kartläggningar, skaderegistrering Generaliserbarhet- skola, mellan idrotter Öka primärprevention- strukturen i era SF Öka sekundärprevention- hög risk atleter, återfallskador Fokus på implementering Soligard et al, BMJ dec 2008
/wepdwu www.skadefri.no Get set www.klokeavskade.no Spilleklar 11+
http://www.olympic.org/news/make-sureyour-body-is-ready-for-exercise-with-get-se 2 februari 2015 104
Specifika syften Att genom kunskap värna om atleternas hälsa och förebygga skador inom idrotten genom Skapa långsiktiga förutsättningar för att förebygga skador och sjukdomar Genom tydligt samarbete mellan atleterna, idrotten, förbund, institutioner och organisationer förbättra atleternas hälsa Implementering av den befintlig forskning Skapa förutsättningar att översätta och sprida evidensbaserad kunskap till atleter, tränare och förbund 2 februari 2015 105
Frågor? Tack
Long-Term Athlete Development (LTAD) is based on sport research, coaching best practices, and scientific principles Physical Literacy Specialization Developmental Age Sensitive Periods Mental, Cognitive and Emotional Development Periodization Competition Excellence Takes Time System Alignment and Integration Continuous Improvement - Kaizen 2 februari 2015 107