Försvarsreformen Lobbyverksamheten i Finland Kasnäs 2.0 Designhuvudstaden Att ses under klockan Vårdsvenska

M E D B O R G A R B L A D E T GRUNDAT 1946 NR 1 FEBRUARI 2012 Försvarsreformen Lobbyverksamheten i Finland Kasnäs 2.0 Designhuvudstaden Att ses under klockan Vårdsvenska

[ledare] Johan Johansson Partisekreterare Från val till val Finlands 12:e president, Sauli Niinistö, tar om några dagar säte på Talludden. Grunden till folkets beslut att välja Niinstö till president Tarja Halonens efterträdare sattes redan i presidentvalet för 6 år sedan. Niinistös fleråriga valkampanj avslutades med segerchampange den 5.2.2012. Vi gratulerar och önskar honom lycka till. SFP:s presidentkandidat Eva Biaudet såg till att SFP:s centrala värderingar lyftes upp i valet. Evas politiska tyngdpunktsområden: ett öppet, tryggt och jämlikt Finland, fick synlighet i den offentliga debatten. Tack, Eva, för din insats för ett mera frisinnat, internationellt och öppet Finland. Den sista valsedeln i presidentvalet hade knappt nått botten i valurnan innan partierna påbörjade planeringen av höstens kommunalval. Också inom SFP. Ur invånarnas synvinkel är kommunalvalet det av våra allmänna val som står väljarna närmast. Ett beslut i de lokala beslutandeorganen har ofta en direkt och konkret inverkan på kommun invånarnas vardag. Därför borde kommunalvalet engagera väljarna på ett alldeles speciellt sätt. Vi går till kommunalval under en tid då den redan aviserade kommunstrukturreformen står att läsa på varje beslutsfattares läppar. För dem som följt med den politiska debatten kommer reformen inte som någon överraskning. De båda stora regeringspartierna var redan inför senaste riksdagsval tydliga med att antalet kommuner drastiskt kommer att skäras ner. SFP var mycket tydliga på denna punkt; en fungerande service på kommuninvånarnas eget modersmål är viktigare än antalet kommuner. Denna linjedragning gäller fortfarande för SFP. För våra invånare är kommungränserna trots allt av sekundär betydelse då det gäller att få äldreomsorgstjänster eller dagvårdsplatser. Kommuninvånarna vill ha god närservice på sitt modersmål. SFP:s arbete med höstens kommunalvalsprogram påbörjades med partistyrelsens strategiseminarium i Kasnäs i mitten av februari. Avstamp tas även denna gång i det Framtidsmanifest som godkändes under parti dagen i Tammerfors år 2010. För att våra värderingar ska kunna återspegla utvecklingen i kommunerna krävs det att vi får väljarnas förtroende. Första steget är nomineringen av över 1 400 kommunalvalskandidater. I och med att kommunsektorn står inför en omvälvande strukturförändring behöver vi både hungriga nya politiker och erfarna lokalpolitiker under nästa valperiod. För att vi ska kunna erbjuda detta åt våra kommuninvånare är det viktigt att våra sittande fullmäktigeledamöter föregår med gott exempel och i god tid meddelar att de står till förfogande i kommande val. Nu är inte rätt tid att dra sig ur kommunalpolitiken. I kommunstrukturernas tide varv är det vår skyldighet och uppgift att erbjuda invånarna de bästa lokalpolitiker vi har. Knyck din favoritpolitiker i ärmen och säg Visst ställer du upp i kommunalvalet, för nu behövs du verkligen! 2 MED 5_09

Innehåll februari 2012 En god beredskap är frihetens kostnad medborgarbladet grundat 1943 Spr åkrör för Svensk a folkpartiet i finland rp Simonsgatan 8 A, PB 430, 00101 Helsingfors Tfn (09) 693 070, fa x (09) 693 1968 Chefredaktör Johan Johansson Adressförändringar May Myrberg, (09) 6930 7245, may.myrberg@sfp.fi Redaktion SFP/Viktor Grandell 045 657 96 59 redaktion@sfp.fi Layout Viktor Grandell Tryckeri UPC, Vasa 2011 Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo (09) 888 60 18»Utan reformen skulle kring hälften av försvarsbudgeten ha gått åt till löner och fastigheter år 2020.» Thomas blomqvist, SIDAN 6»Under Matti Vanhanens tid arbetade arbetsgrupperna bakom låsta dörrar. Resultaten av deras arbete var färdiga lagförslag» eero iloniemi, sidan 22»Karlebyfallet var de facto ett bevis på att vårt kontrollsystem fungerar bra» paulina tallroth, sidan 26 Annonsmaterial annons@nordinfo.fi Utgivningsdatum 2012: Nr. 2: 13.4 (Materialdag 24.3) Nr. 3: 8.6 (25.5) Nr. 4: 12.10 (28.9) Nr. 5: 14.12 (26.11) Pärmbild 6 Försvarsreformen 9 Kasnäs 2.0 14 Att mötas under klockan 16 Med värme och entusiasm 20 Kommunreformen - vad händer nu? 22 Lobbyverksamheten i Finland 26 Behöver vi en författningsdomstol? 28 Vårdsvenska 30 Med fokus på design Pärmbild: Jan Strandström MED på nätet: www.sfp.fi/medborgarbladet

[ordförande] STEFAN WALLIN PartiORDFÖRANDE Tuffa beslut För ett år sedan var vi fullt uppe i en valrörelse som dominerades av två dystra ingredienser. Sfp lovade då ta vardera fajten. Dels fick xenofobin ett allt större utrymme i debatten och i massmedierna. Främlingsfientlighetens frammarsch gick dock i väggen under presidentvalsrörelsen där framförallt vår egen kandidat sade emot på ett föredömligt sätt. Dels handlade riksdagsvalet om ansvaret för våra statsfinanser och vår - eller snarare våra barns - statsskuld. I vårt valprogram lovade vi bära ansvar för att den offentliga ekonomin fås i balans. Vi sade redan då att det är nödvändigt att kritiskt granska alla utgifter och inkomster. Under sommarens regeringsförhandlingar kom vi synbarligen endast halvvägs. Både Finlands bank och finansministeriet manar nu regeringen till att balansera upp statsekonomin med upp till 5 miljarder euro. Nu står vi inför det svåra avgörandet - vågar vi stå för våra vallöften? Det är uppenbart att en så här svår balansering måste bestå av både skattehöjningar och utgiftsminskningar. Det är också uppenbart att ingen finländare kommer att kunna undkomma detta spartalko de kommande åren. Regeringen har inte bara inväntat vårens budgetrambeslut, utan redan gjort förarbetet till två stora reformer inom den offentliga förvaltningen. Försvaret anpassas till tiden efter kalla krigets slut. De minskande åldersklasserna innebär att vi 2018 skulle ha över 3 000 tomma bäddplatser fler än idag. För att kunna garantera en effektiv verksamhet och utbildning måste försvaret avstå från överlopps fastigheter och kapacitet. Besluten, som i praktiken innebär också personalminskningar, var inte lätta att fatta men storleksklassen på Finlands reform är inte större än vad de flesta EU-länder redan genomfört. Regeringen har också utrett förutsättningarna för vårt kommunfält år 2030. Utredningsgruppens rapport är rätt dyster läsning. Även om flera kommuner kunde klara med nuvarande struktur skulle allt fler kommuninvånare hamna i en ojämlik ställning helt beroende av sin bostadsort. Varje kommun måste kunna ta hand om sina invånare på ett lagenligt sätt. Därför måste vi se om vårt hus. Huruvida vi ska ha 70 eller 170 kommuner i framtiden får vi fundera på under vårens kommunrunda. Responden från kommunerna själva blir viktig. Det handlar om frihet under stort ansvar - för framtiden. De följande åtta åren kommer att vara avgörande för våra barns Finland. Samtidigt som antalet skattebetalare minskar kommer hälsovårdskostnaderna att öka. Vi har två alternativ - endera accepterar vi vårt öde och ger upp tanken på vårt nordiska välfärdssamhälle eller så väljer vi att jobba för vårt mål -fortsatt trygghet och välfärd. Det senare alternativet förutsätter initiativrikedom, politiskt mod och förändringsförmåga. Vi har visat prov på det förr. Vi kommer inte att vara sämre den här gången. 4 MED 1_12

[kort] LSK har ny styrelse, ny ordförande Ny SU-personal: Krista Simberg ny medarbetare för Haglund Liberala Studerande LSK har på sitt förbundsmöte, den 11.2.2012 i Helsingfors, valt Matias Kallio till ordförande. Matias Kallio studerar folkrätt vid Åbo Akademi och fungerar även som fullmäktigeordförande för Åbo Akademis Studentkår år 2012. Till viceordföranden valdes Ida Strandberg och Raine Katajamäki samt till styrelsemedlemmar Elin Blomqvist, Lotte Uutinen, Niklas Kamila och Sanna Bergström. - Jag vill tacka förbundsmötet för visat förtroende. Verksamhetsåret 2012 kommer att bli tufft då yrkeshögskolefältet står inför en omstrukturering. Kallio väljer ändå att se reformen som något positivt. Då resurserna i samhället är knappa är det viktigt att de används så ändamålsenligt som möjligt. Kontakten till Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland kommer att vara mycket tätt då deras ordförande, Elin Blomqvist, är med i den nyvalda LSK förbundsstyrelsen avslutar Kallio. På förbundsmötet godkändes förbundets politiska program 2012-2014. I samband med mötet arrangerades även ett seminarium om olika påverkningskanaler och påverkningssätt samt om utbildningspolitikens utmaningar. Emma Mustala är Svensk Ungdoms politiska sekreterare i Nyland Emma Mustala blir Svensk Ungdoms nya politiska sekreterare i Nylands krets. Emma är 20 år, hemma från Sibbo och student från Tölö Specialiseringsgymnasium. Emma har tidigare fungerat som Finlands Svenska Skolungdomsförbunds generalsekreterare 2010-2011. Emma är förtroendevald inom Finlands Ungdomssamarbete Allians och vice ordförande i Pohjola- Nordens Ungdomsförbund. Emma kommer att bära ansvar för att tillsammans med SU:are i de nyländska kommunerna förbereda och vinna kommunalvalet hösten 2012. Emma Mustala efterträder Christoffer Hällfors som efter två år på posten går tillbaka till sina studier. Christa Blomberg är Svensk Ungdoms politiska sekreterare i Helsingfors Politices studerande Christa Blomberg blir Svensk Ungdoms nya politiska sekreterare i Helsingfors krets. Christa är 23 år, hemma från Borgå och studerar statskunskap med förvaltning. Christa har erfarenhet av att jobba inom organisationer och förtroende uppdrag. Hon har varit förtroendevald inom SU på kretsnivå och i SU:s internationella utskott. Christa kommer att bära ansvar för att tillsammans med SU:are i Helisingfors förbereda inför och vinna kommunalvalet hösten 2012. Christa Blomberg efterträder Katarina Dahlman, som flyttar till Bryssel för att praktisera på Europaparlamentariker Carl Haglunds byrå. Politices kandidat Krista Simberg jobbar som medarbetare för europaparlamentariker Carl Haglund från och med januari 2012. Simberg kommer att ansvara för att koordinera Haglunds verksamhet i hemlandet. Simberg är ursprungligen hemma från Raseborg och är i dag bosatt i Helsingfors. Hon har tidigare bland annat jobbat för SFP:s ungdomsorganisation Svensk Ungdom och praktiserat vid Haglunds kontor i Bryssel. Simberg har också en gedigen bakgrund inom European Youth Parliament. Äldre artiklar finns på adressen www.sfp.fi MED 1_12 5

övning i NUrmes Bild: försvarsmakten/lauri paju 6 MED 1_12

Ett bra försvar är mer än material och trupper Försvarsreformen drabbar försvaret hårt, men reformen har ett ädelt mål: Finlands försvar ska förbli självständigt, trovärdigt och färdigt för alla eventualiteter också i framtiden. text: viktor grandell bilder: försvarsmakten Riksdagsledamot Thomas Blomqvists roll som medlem i försvarsutskottet medgav inte någon andel i arbetet med försvarsreformen, men som Raseborgsbo kunde han dra en suck av lättnad då förslaget publicerades: Nylands brigad är räddad. Vi i försvarsutskottet fick information om läget och behovet av en reform. Vi känner till bakgrunden, men vi har inte tagit ställning till åtgärderna. Behovet av en reform har, som Blomqvist säger, varit påtagligt. Utan den försvagas försvaret på ett dramatiskt sätt. Jag utgår från att reformen räcker till för att upprätthålla en tillräcklig försvarsförmåga. Budgetramarna gör att reformen måste genomföras snabbare än vad som tidigare var planerat. Att reformen är behövlig gör beslutet inte svårare. Många människors liv påverkas och processen kommer att bli tuff. Dessutom kommer den att påverka försvarets verksamhet under övergångstiden fram till 2015, det vill säga färre dygn i skogen och färre reservövningar. Det är beklagligt, säger Blomqvist. En ofta upprepad tes gällande försvarskostnaderna är att anslagen måste stiga om ambitionen ska hållas konstant. Hur passar ett sådant antagande in i försvarsreformens verklighet? Reformens syfte är att hålla ambitionen konstant, det vill säga att också i fortsättningen upprätthålla ett trovärdigt försvar. I antagandet saknas en komponent: om anslagen inte kan ökas måste någonting istället göras. Med reformen försöker man hitta en lösning på det problemet, säger Blomqvist. Avsikten och målet är att Finland år 2014 har ett trovärdigt, mer effektivt försvar. Alla kostnader ska minskas löner och fastigheter, övningar och materiel, tre utgiftsposter som för närvarande utgör ungefär lika stora andelar av försvarskostnaderna. Utan reformen skulle kring hälften av försvarsbudgeten ha gått åt till löner och fastigheter år 2020, säger Blomqvist. Ett av de viktigaste argumenten för reformen är att vi också i framtiden ska ha en högtstående beväringsutbildning och ha råd med ändamålsenligt försvarsmateriel. Då försvarsanslagen steg med två procent i slutet av förra decenniet tolkade försvarsmaktens dåvarande kommendör, amiral Juhani Kaskeala, höjningen som ett tecken på att ett Nato-medlemskap ännu är fjärran. Alliansfriheten kräver en större insats, sade Kaskeala då. Betyder den här reformen att Finland tar steget mot Nato? Jag ser inte kopplingen mellan ändringar i försvarsbudgeten och Natomedlemskap, säger Blomqvist. Reformen är inte ett ställningstagande för eller emot Nato. Regeringsförhandlingarna pressade på inbesparingar, också inom försvaret. Reformen behövdes också för att upprätthålla ett trovärdigt försvar. Regeringen har entydigt sagt att ett medlemskap inte är aktuellt under den här regeringsperioden. Min personliga uppfattning är att Finland behöver ett eget försvar i alla lägen också som eventuell Nato-medlem. Kan ett västeuropeiskt land upprätthålla ett trovärdigt självständigt försvar? Ja, men det förutsätter samarbete och att man är en del av en större helhet. Vi är medlemmar i EU och idkar försvarssamarbete med de övriga nordiska länderna samt Nato. Vårt nuvarande samarbete kan dessutom utvecklas. I synnerhet det nordiska samarbetet är intressant det kan ge mycket vad gäller utbildning och MED 1_12 7

Lösningmodell för försvarsmaktsreformen: Hösten 2010 Identifiering av förändringsbehov Våren 2011 Förutredningar Alternativ, jämförelser Hösten 2011 Grundtankar Målsättningar, olika metoder att uppnå målsättningarna Januari 2012 Lösningsmodell Våren 2012 Detaljer Hur gör man? Sommaren-hösten 2012 Genomförande Läggs ner i slutet av år 2013 Norra Karelens brigad Kotka kustbataljon (truppenhet) Flygvapnets tekniska skola Läggs ner i slutet av år 2014 Pionjärregementet Tavastlands regemente Flygkrigsskolan Sammanslås i slutet av år 2014 Lapplands luftvärnsregemente och Jägarbrigaden Reservofficersskolan och Markstridsskolan Signalregementet och Pansarbrigaden Artilleribrigaden och Björneborgs brigad bestående inbesparingar som uppnås genom reformen Truppförband, inrättningar och baser dras in och sammanslås Logistiken förnyas Stödtjänsterna omorganiseras Ledningsstrukturen sänks Verkan på årsnivå sammanlagt MILJoner euro 60-65 25-30 10-15 20-25 115-135 Källa: försvarsmakten upphandling, men möjligtvis också på det operativa planet, säger Blomqvist. Så som vårt försvar nu är upplagt tycker jag att det är såväl trovärdigt som självständigt. Ett trovärdigt försvar är mer än materiel och trupper. Det inbegriper ett stabilt samhälle, nöjda medborgare, goda relationer till grannländer, försvarsvilja samt en aktiv utrikes- och säkerhetspolitik. Målsättningen är att inte behöva använda sig av det rent militära försvaret, men det behövs som en sista försäkring för att landets integritet ska kunna tryggas i alla lägen. Enligt Blomqvist är försvarsorganisationen i Finland välfungerande. Man kan fatta svåra men nödvändiga beslut. - Jag litar på att reformen baserar sig på en riktig bedömning och att den går att genomföra utan oöverstigliga problem. Jag upplever att det finns ett starkt stöd för försvaret och den allmänna värnplikten i riksdagen. Därför utgår jag ifrån att försvaret får de resurser man behöver för att genomföra reformen och att kunna verka i enlighet med de målsättningar man nu, och senare i den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen, slår fast. Att Nylands brigad i Dragsvik inte stod på nedläggningslistan betyder mycket för Blomqvists hemtrakter. Inklusive den regionalbyrå som kommer att flytta från Dragsvik som ett led i reformen sysselsätter brigaden 260 personer i dagsläget. Dragsvik är den fjärde största arbetsgivaren i Raseborg. Till detta kommer kringeffekterna: mer kommers för restauranger, bussbolag, frisörer med flera. Dragsvik är en viktig del av det lokala samhället. Reformens kritiker ifrågesätter beslutet att bevara Nylands brigad. Beslutet antas vara fattat på språkpolitiska grunder ett resonemang som Blomqvist inte ger mycket för. De som säger att reformen inte behövs har fel. De som säger att reformen inte behövs, men att verksamheten i Dragsvik ändå kan flyttas till Obbnäs har ännu mera fel, och är de enda som blandar in språkpolitik i ärendet. Varför skulle de annars välja ut endast Dragsvik? Blomqvist har inga betänkligheter vad gäller att arbeta för brigadens fortlevnad den är kostnadseffektiv, välskött och ger högklassig utbildning. - Nylands brigad har många starka sidor. Verksamheten har granskats kritiskt och man har kommit fram till att den fungerar. Lagen förutsätter dessutom att det ska finnas en enhet som fungerar på svenska. Nylands brigad gör det, och dessutom med hög kvalitet på utbildningen och på ett kostnadseffektivt sätt. Det har nu försvarsledningen också konstaterat, säger Blomqvist. 8 MED 1_12

Reformen i korthet: Regeringens försvarslösning är balanserad. Det ackumulerade ekonomiska sparbehovet uppgår i slutändan av denna process till 825,3 miljoner euro. De årliga inbesparingarna är: 2012 45,8 miljoner euro 2013 120,7 2014 174,4 2015 234,4 Tillsammans med kostnadstryck och förändringens kostnader, sammanlagt 250 miljoner, gör 825,3 miljoner euro. Reformens detaljer utarbetas under våren 2012 och verkställandet sker i huvudsak åren 2012 och 2014, så att reformen är fullföljd år 2015. Reformen motiveras av att kontingenterna minskar, ett klart sparbehov samt ett internt reformtryck. Armén kommer att ha en stab, åtta truppförband, 12 regionalbyråer och fyra musikkårer; Gardets, Arméns, Lapplands och Värnpliktsmusikkåren Flygvapnet kommer att ha en stab, fyra truppförband och sin musikkår. Marinen kommer att ha en stab, fyra truppförband (inkl NylBr) och sin musikkår. Värnpliktstiden blir säkrare med fler utbildare, förkortas med 15 dygn. Alla hemresor blir gratis. Reservistutbildningens kvalitet förbättras. Personalen minskar från cirka 15 000 till 12 300 och den krigstida reserven från 350 000 till 230 000. Nylands brigad Landets äldsta truppförband Tillhör marinen Utbildar soldater för strid i kustoch skärgårdsförhållanden Nylands Brigad har vid sidan av det nationella försvaret en förmåga att med en del av trupperna delta i internationella kris hanteringsuppgifter Kärnvärden, enligt försvarsmakten: militärt kunnande, sammanhållning och framåtanda text: charlie hindsberg Jägare på skidmarsch, sodankylä MED 1_12 9

Kommunalvalsprogrammet ska skapas av fältet Arbetet med programmet inför höstens kommunalval har påbörjats. Grunden är redan klar: det framtidsmanifest som Svenska folkpartiet tog fram inför riksdagsvalet utgör fortfarande en stabil ideologisk bas. Den första Kasnäsprocessen påbörjades hösten år 2009 med syftet att skapa en stark ideologisk grund för partiet att stå på, vid sidan av partiprogrammet. Det var en givande process, säger den dåvarande styrgruppens ordförande, europaparlamentariker Carl Haglund. Delvis på grund av att det gav en möjlighet att arbeta med Svenska folkpartiets ideologi, men främst för att så många partimedlemmar som möjligt kunde involveras i arbetet. Kasnäsprocessens springande punkt var just att involvera fältet, vilket lyckades över förväntan. Vilket illustreras av att det slutgiltiga resultatet, framtidsmanifestet kallat, enhälligt kunde godkännas av partidagen i Tammerfors år 2010. De tio teserna som utgjorde framtidsmanifestet har sedan igenomsyrat partiets riktning och arbete. Vi fick dessutom igenom en hel del av idéerna i regeringsprogrammet, säger Haglund. Men processen var det viktigaste, vilket är orsaken till fortsättningen. Förhoppningen är nu att den process som utmynnade i framtidsmanifestet ska bli en fast del av partiets arbetssätt. Det är ett bra sätt att jobba på och den förra processen var väldigt lärorik. Haglund leder arbetet också denna gång, tillsammans med Ulla-Maj Wideroos, Christel Raunio och partisekreterare Johan Johansson. Handlar inte om gränser Kasnäsprocessen, del två, har syftet att utarbeta ett centralt kommunalvalsprogram med framtidsmanifestet som ideologisk grund. Startskottet för Kasnäs 2.0 blev en workshop där partistyrelsen och riksdagsgruppen förstärkt med ledningen från SU, kvinnoförbundet och seniorerna utarbetade femtio punkter för ett kommunalsvalsprogram - fem punkter per ursprunglig tes i framtidsmanifestet. Processens namn troget ordnades den i Kasnäs i mitten av februari. Den kommunala demokratin, lika möjlighet till service och kvaliteten i den kommunala upphandlingen var några av de ämnen som diskuterades i Kasnäs. Frågan inför evenemanget lydde: hur ska Framtidsmanifestet avspeglas i det centrala kommunalvalsprogrammet? För framtidsmanifestet ska vara programmets bas, säger Haglund. Under våren kommer det att ordnas regionvisa träffar dit partiaktiva och andra är välkomna för att diskutera kommunalvalsprogrammet. Arbetet fortsätter sedan inför partidagen i Karleby där det årliga partidagsseminariet handlar om kommunalvalsprogrammet. Haglund är medveten om att de pågående kommunreformsdiskussionerna kommer att äta en stor del av det utrymme och den tid som är vikt för Kasnäs 2.0. Men det gör ingenting: den kommande processen är krävande och det är klart att den väcker känslor. Därför är det bra med en positivt involverande process som ger möjligheten att sluta och och säga sitt. Men processen handlar inte om gränser och kartor utan om partiets ideella bas. Deltagandet det viktigaste Som alltid då grunden för en process ligger i samarbetet är ambitionen att möjligast många ställer upp och arbetar för den gemensamma saken. Det ursprungliga utkastet till framtidsteserna är väldigt annorlunda än den slutgiltiga versionen. Det visar att processen och processens deltagare har en stor betydelse för hur resultatet utformas. Ett brett deltagande är en förutsättning för att den här processen blir lika lyckad som den förra, säger Haglund. Carmela Lindroos, t.v., och Charlotte Wieliczko vid Krisjouren för unga drar kursen Balans för unga Practicumstuderande. 10 MED 4_10

Processen och processens deltagare har en stor betydelse för hur resultatet utformas. Ett brett deltagande är en förutsättning för att den här processen blir lika lyckad som den förra MED 4_10 11

Kasnäs 2.0 Startskottet för processen gick i februari. Då träffades partistyrelsen och riksdagsgruppen förstärkt med ledningen från SU, kvinnoförbundet och seniorerna för att plocka fram en början till ett kommunalvalsprogram. Se tidtabellen på motsvarande sida för ett datum nära dig! 12 MED 1_12

Framtidsmanifestet: Vi är den samlande politiska folkrörelsen för alla som vill arbeta för ett Finland med två levande nationalspråk, svenska och finska. Våra två språk är en nationell framgångsfaktor. Vi arbetar för en stark svenskhet, för en fungerande tvåspråkighet och för en levande nordism. Detta kombineras med respekt för alla modersmål och kulturer i Finland. Vi har ett starkt engagemang för Åland och dess självstyre. Vi är det liberala partiet i Finland med stark nordisk och europeisk förankring. Vår liberalism bygger på respekt för människan, individens friheter och rättigheter, jämställdhet samt ett socialt och globalt ansvar. Vi värnar om en välfärd som bygger på medmänsklighet och solidaritet, och som tillgodoser behovet av trygga individuella lösningar. Vi betonar individens ansvar för sig själv och andra. Välfärden skapas som ett samspel mellan den offentliga sektorn, företagande, tredje sektorn och medborgaraktivitet. Vi är kulturernas parti som välkomnar en lyckad integration i Finland - inte för att det är lätt utan för att vi vill. En lyckad integrering möjliggör att invandrarna får en naturlig roll i samhället, på arbetsmarknaden och i det politiska livet i Finland. Vi är utbildnings- och kulturpartiet. Vi vill satsa på utbildning, eftersom en kunnig befolkning utgör grunden för välfärden och vår internationella konkurrenskraft. En levande kultur skapas i växelverkan mellan kulturarvet och en föränderlig omgivning. Vi är företagarpartiet som vill förbättra förutsättningarna för entreprenörskap. Detta skapar välstånd och ökad sysselsättning i vårt land. Vi tar ansvar för vår närmiljö, för Östersjön och för miljön i ett globalt perspektiv. Lösningarna finns i miljömedvetenhet, innovationer, förnyelsebar energi och ekologisk ekonomi. Vår framtid skapas genom en hållbar utveckling. Välfärdsfinland behöver sina folkrörelser. Frivilligt engagemang skapar gemenskap och livskvalitet. Kultur-, idrotts-, hembygds- och föreningsverksamheten stärker identiteten och har en viktig roll i vårt samhälle. Livsrytmen måste ge utrymme för frivilligverksamhet. Vi är partiet för landsbygd och stad. Livskraftiga primärnäringar och en fungerande samhällsservice utgör grunden för en levande landsbygd. I vår allt mera urbaniserade värld måste samhällets tjänster anpassas till individens behov. Framtidens Finland behöver likaväl glesbygd och skärgård som stad och metropol. Vi ska vara ett växande parti som med tydliga visioner utformar och tar ansvar för framtidens Finland. Vi ska fördomsfritt och lyhört söka nya arbetsformer för att lyckas med våra målsättningar. Genom att vara steget före kan vi vara mera för och mindre emot. Med dessa teser kan SFP bli ett tioprocentsparti. Preliminära datum för diskussionstillfällena i regionerna: 19.03.2012 Karleby 22.03.2012 Åbo 3.04.2012 Helsingfors/metropolen 16.04.2012 Kristinestad 17.04.2012 Ekenäs 19.04.2012 Borgå 26.04.2012 Vasa Kom med och hjälp till att skapa ett kommunalvalsprogram! MED 1_12 13

En tävling mot klockan Jesper von Hertzen har sysslat med fråge sporter länge som producent för Hufvudstadsbladets lördagsduell sedan 1999 och som tillverkare av detta blads motsvarande frågebatteri sedan 2006. Nu har han tagit steget fullt ut och planerat och producerat ett helt frågespel, Vi ses under klockan. Jag hade länge funderat på att göra det. En natt, precis innan jag skulle somna, slog det mig hur spelplanens utseende skulle utformas och hur spelet skulle fungera. Jag blev tvungen att stiga upp ur sängen för att skissera upp det, för om jag hade somnat skulle jag ha glömt allting. Resultatet av det nattliga eurekat finns nu i handlarna i form av ett färdigt tvåspråkigt sällskapsspel om Helsingfors. Spelplanen består av en karta över stadens mest centrala delar och idén motsvarar Afrikas stjärnas: spelaren bör ta sig till ett förutbestämt mål längs med en tillåten färdväg. I stället för Tanger eller Kairo är målet i von Hertzens spel klockan vid Stockmanns huvudingång. Spelaren kommer vidare genom att svara rätt på frågor om Helsingfors, helsingforsare eller närliggande ämnen. Klockan är ju träffpunkten nummer ett i Helsingfors och därmed ett bra mål. Dessutom ligger klockan i stadens Jag blev tvungen att stiga upp ur sängen för att skissera upp spelet, för om jag hade somnat skulle jag ha glömt allting - Jesper von hertzen om hur sällskapsspelet Vi ses under klockan kom till. geografiska mittpunkt, vilket gör det så lämpligt också rent visuellt. Ett spel om Helsingfors ligger väl i tiden: år 2012 firas 200-årsjubiléet för Helsingfors roll som huvudstad. Varuhuset Stockmann, vars klockan lånat sitt namn åt spelet, fyller 150 år och Helsingfors har dessutom äran att vara världens designhuvudstad i år. Tvåspråkigheten en självklarhet Redan i planeringsskedet var det viktigt för von Hertzen att spelet skulle vara tvåspråkigt. Ett beslut som kostade många arbetstimmar för att få frågorna översatta. Men det är viktigt att lyfta fram språken som jämbördiga samt det faktum att Helsingfors alltid har varit två språkigt. Att spelet är lätt att spela i tvåspråkiga sällskap och kan fungera som språkbad är också ett plus, säger von Hertzen. Spelet, som presenterades under bokmässan i fjol, trycktes i 2 000 exemplar. Nu har drygt hälften gått åt. Det är oklart om det kommer att tillverkas fler spel, men jag håller nu på att göra tilläggsfrågor till spelet. De ska säljas som en fristående produkt från hösten. Frågekategorierna behandlar saker som historia och helsingforsare, infrastruktur och miljö samt restaurangliv. 14 MED 1_12

SVENSKA KVINNOFÖRBUNDETS ÅRSMÖTE 2012 Varmt välkommen på Kvinnoförbundets årsmöte och en helg fylld av systerskap, politik och samvaro den 17-18 mars 2012 i Åbo. Årsmötesplatsen är kongresshotell Linnasmäki, Ringbrynjegatan 7, 20380 Åbo. Mera information om programmet och anmälningsförfarandet hittar du på kvinnoförbundets hemsida. Välkommen! Kom till Kirjais på SOMMARLÄGER JAG ÄR KREATIV 7-11 år 3-8 juni 2012 JAG CHILLAR 12-15 år 10-15 juni 2012 JAG I NATUREN 7-11 år 17-21 juni 2012 KALLELSE TILL SVENSK UNGDOM, SVENSKA FOLKPARTIETS UNGDOMS- ORGANISATION R.F:s 69:e FÖRBUNDS- KONGRESS DEN 27-29 APRIL 2012 Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f. sammankallas härmed till förbundskongress den 27-29 april 2012 i Helsingfors. Kongressplatsen meddelas vid ett senare skede på förbundets webbplats. Kongressen öppnas fredagen den 27 april 2012 klockan 14.00 och avslutas söndagen den 29 april 2012 cirka klockan 16.00. Vid kongressen behandlas i 15 i förbundets stadgar nämnda ärenden. Vid förbundskongressen har varje medlem yttrande- och närvarorätt. Lokalavdelningarna bör senast den 25 mars 2012 anmäla sina ombud till respektive kretskansli, förbundskansliet eller på www.su.fi. Kongressens webbplats öppnas i mitten av februari. Förtjänsttecken kan delas ut på kongressen. Svensk Ungdoms förtjänstteckenskommitté beslutar om eventuell utdelning och förslag kan framföras till kommittén genom förbundssekreteraren (silja@su.fi). För mer info gå in på www.su.fi, maila barnlager@su.fi eller ring 050 3762 045

Med värme, glädje och entusiasm Jag jobbade som informatör på minoritetsombudsmannens byrå då min chef Eva Biaudet frågade om jag kunde tänka mig att bli hennes presschef i presidentvalet. Vi hade jobbat tillsammans i ungefär ett år och hade lärt oss att vi hade samma syn på kommunikation och medierelationer. För ett samhällsintresserat kommunikationsproffs är en presidentkampanj ett drömjobb och jag tackade givetvis ja utan att blinka. Resan jag hade framför mig skulle bli oerhört intressant. Jag har jobbat som nyhetsjournalist, som konsult, som lobbare och informatör men aldrig tidigare varit partipolitiskt aktiv. Det här är mina personliga och högst subjektiva reflektioner av kampanjen. text: maria swanljung bild: viktor grandell 16 MED 1_12

Den finskspråkiga volontären glädjen över att få vara en del av något större Det har under presidentkampanjen pratats en hel del om partidrivna kampanjer jämfört med så kallade folkrörelser. Särskilt Pekka Haavisto påpekade gång på gång att han ville ha en folkrörelse bakom sig och inte bara de Grönas partiapparat. Jag tror själv att man kan komma hur långt som helst med kombinationen av en slipad partiapparat som är förmögen att välkomna nya ansikten. Jag reflekterade många gånger under kampanjen över att vi hade någonting stort på gång. Vi lyckades inte riktigt få folkrörelsen att växa, vi lyckades kanske inte välkomna tillräckligt många Eva-fans som ville vara med och jobba för saker som är viktiga för dem. Men de som hittade oss bidrog med en alldeles speciell känsla och kampanjglädje. Då kampanjen var på slutrakan fick Eva e-post av en av de mest aktiva volontärerna i Helsingfors. Hon, fullständigt finskspråkig, berättade om hur lycklig hon var, hur mycket samhörighet hon känt och hur otroligt roligt det varit att jobba för något som är viktigt för henne. Den här kvinnan hade aldrig varit politiskt aktiv förut. Hennes val av presidentkandidat och hennes beslut att engagera sig i kampanjen gick lång tillbaka i tiden. På 90-talet hade hon upptäckt att Eva jobbade bland annat homosexuellas rättigheter. Hon bestämde då att hon skulle jobba för Eva i ett presidentval om Eva någonsin ställer upp. Den här typen av engagemang och beslutsamhet beundrar jag. Allt frivilligarbete, oberoende om det handlar om politik, idrott eller vilken som helst föreningsverksamhet, kräver förstås att man brinner för någonting. Jag tror ändå att vi mår bra av att bli påminda om att det behövs ett brinnande intresse, en världsförbättrarvilja och en vision om att man kan göra samhället lite bättre för att man ska kunna lyckas med det man gör. Det handlar inte bara om att hitta bränsle för att orka fortsätta med engagemanget. Det handlar framför allt om att hitta de rätta orsakerna till att man fattar de beslut man gör. Detta kan kännas som självklarheter för er som uppfattar er som idealister och som är med i politiken på grund av de saker jag nämnde ovan. Men jag upplever i bland att politik, som mycket annat, kan bli lite slentrianmässigt. Det är självklart, och alldeles nödvändigt, att politik handlar om realism, resurser, kompromisser och till och med kohandel samt svåra fest. Eva Biaudets stödfest på Apollo i Helsingfors i januari var välbesökt. MED 1_12 17

prio riteringar. Men gör detta att vi tappar bort det där något, den där entusiasmen, som fick oss att engagera oss från början? Själv förvånades jag över att mycket i presidentkampanjen handlade om att kandidaterna skulle briljera med sin kunskap inom olika områden och mindreom vad de tänkte göra med sin kandidatur. Jag saknade visionerna, viljan att rädda Finland och världen, den riktiga idealismen, känslan, hjärtat. I Evas kampanj saknades denna känsla aldrig. Eva jobbade varje dag med ett engagemang som är svårt att överträffa. Som medarbetare i hennes kampanj märkte jag att hon också samlade människor runt omkring sig som var likadana eldsjälar som hon själv. Den aktiva volontären jag nämnde ovan kom med i vår rätt så anspråkslösa och lilla kampanjapparat för att hon ville vara en del av något större. Det känns nästan ironiskt; hon valde ett litet parti, en liten kampanj och en kandidat som representerar en minoritet för att få vara med i ett större sammanhang, för att få känna samhörighet. Ibland kände hon sig nog lite utanför ändå, misstänker jag. Särskilt då vi på kampanjbyrån på hög växel pratade svenska om en massa saker hon inte kände till. Men hon tyckte att kampanjupplevelsen var fantastisk ändå. Samhörighetskänslan som kom från det gemensamma målet var tillräcklig. Att möta en svenskspråkig glädjen över att få berätta att man inte är rasist eller svenskhatare Tänk att du som är svenskspråkig kommer hit till oss också och göra kampanj sa damen i köpcentret i Joensuu. Hon såg nästan ut som om hon hade lust att peta lite på Eva, en äkta finlandssvensk. Här. I Joensuu! Hon tog tillfället i akt och bedyrade att alla i östra Finland minsann inte är svenskhatare. Just den här typen av behov av att förklara sig mötte vi under en av våra första resor, ofta kombinerat med en glädje att få använda sin svenska. I Lieksa ville många berätta att de minsann inte är rasister. I offentligheten pratas det mycket om att Pekka Haavistos framgångar gav en mer nyanserad bild av Finland och visade att Finland är mer tolerant än man kanske trodde efter riksdagsvalet. Det är möjligt att det är så, men för mig personligen var det mötena i till exempel Lieksa och Joensuu som öppnade mina sinnen och gav mig min tro på ett öppet Finland tillbaka. Jag tror att vi gjorde ett viktigt jobb för förståelsen gentemot det tvåspråkiga Finland under kampanjen. Det var viktigt att få prata tvångssvenska med personer som aldrig förr hade träffat någon med Valvaka. Intresset för förhandsrösternas fördelning var stort framför tvskärmarna. 18 MED 1_12

svenska som modersmål. Det var viktigt att visa att vi är alldeles normala och att vi har samma målsättningar, ambitioner och bekymmer som vem som helst. Det här arbetet måste vi fortsätta med. Det var också viktigt för svenskspråkiga på finskspråkiga orter att få möta sin kandidat. Jag minns den svenskspråkiga familjen i Lahtis som satt en lång stund och berättade om sin ibland lite krångliga språkvardag för Eva. Tänk att få möjligheten att prata med en politiker som förstår. Det sannfinländska mötet glädjen över att få göra politik utan hat Presidentkandidat Eva Biaudet hyllades som en hjältinna på valvakan när hon tackade alla de som arbetat för henne och stött henne under kampanjen. 83 000 väljare hade velat se Biaudet som president, vilket är ca. 34 000 fler röster än vad SFP fick i förra presidentvalet. Biaudet hade hela tiden fått energi av att ha haft gemensamma saker att arbeta för, saker vi tror på. - Det har givit mig energi att stjäla ordet i alla debatter, sade Biaudet. - Arbetet fortsätter. Jag ska fortsätta vakta på Soini och alla de som inte tycker att jämlikhet är värt att att kämpa för, sade Biaudet till rungande applåder. SFP:s ordförande Stefan Wallin tackade också Eva Biaudet, speciellt för de frågor som hon tog upp i kampanjen. - Utan din modiga utmaning av jytkyn hade hela presidentvalet varit en röst fattigare, sade Wallin. Hatprat, rasism, skrik och bråk, fula ord och våldsam stämning. Man blir lätt olycklig när man tänker på, och pratar om samhällsklimatet i vårt land just nu. Därför är det så oerhört viktigt att få vara med om upplevelser som påminner en om att man kan prata politik och debattera olika åsikter utan att kasta sig elak. I Björneborg, staden där Sannfinländarna fick 25 procent av rösterna i riksdagsvalet och är största parti, möttes Eva, Sari Essayah och Timo Soini i en debatt i ett smockfullt köpcentrum. Den fördomsfulla kampanjarbetaren i mig var lite ängslig då jag tillsammans med några andra ställde fram vår Eva-choklad på vårt bord, en halv meter från sannfinländarnas. Plötsligt stegar en kvinna med sannfinländarhalsduk på fram till vårt bord och frågar om hon får plocka åt sig lite Eva Biaudet prylar. Ni förstår, min man älskar henne och jag tänkte gömma de här grejerna under dynan åt honom sade hon glatt. Bråkdelen av en sekund var jag alldeles förbryllad innan jag började samla ihop ett riktigt fint paket med kampanjsaker åt henne och jag tänkte för mig själv: Om en Eva-anhängare och en sannfinländare kan dela säng, så måste vi andra kunna dela köpcentrum. Känslan som fanns med mig då vi åkte från Björneborg var respekt. Vi måste kunna respektera varandra, och vi måste kunna visa åt alla dem som har svårt att respektera varandra att det går att prata politik utan hat. Damen med kaffepaketet glädjen över att ha någon att rösta på Vi besökte Tammerfors en slaskig torsdag i december och möttes, som på så många andra ställen av en enorm värme och glädje. Vi bjöd på kaffe och bulle i Saluhallen. En dam traskade fram till Eva med tårar i ögonen och ett kaffepaket i handen. Hon grät eftersom hon var så överlycklig över att ha någon att rösta på som hon verkligen tror på. Kaffepaketet var hennes anspråkslösa gåva till Eva som tack för att Eva ställer upp och ger henne ett bra alternativ i valet. Det här mötet, som så många andra, övertygade mig om att också små kandidater måste ha rätt att finnas. Det var ändå 82 000 personer som ville att Eva skulle bli president. Jag kommer aldrig att glömma stämningen från den här presidentkampanjen, jag kommer aldrig att glömma Tammerfors-damens glädje. Jag kommer att samla ihop värmen, engagemanget och glädjen i en liten ask. Den här asken ska jag ta fram varje gång jag märker att jag håller på att fatta beslut av fel orsaker, varje gång jag känner att världen är hopplöst förlorad och jag hoppas att jag igen en dag får jobba med en person som är så bra på att sprida den här speciella känslan.

Arbetsgruppens förslag för de svenskpråkiga områdena i Finland: Nyland, enligt arbetsgruppens Förslag: Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda, Sibbo Borgå, Lovisa, Askola, Mörskom, Lappträsk Tusby, Kervo, Träskända, Nurmijärvi Mäntsälä, Buckila, Borgnäs Vichtis, Högfors Kyrkslätt, en del av Sjundeå, Ingå Lojo, Karislojo, en del av Sjundeå, Nummi- Pusula Hangö, Raseborg Alternativt förslag för nyland: Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda, södra Sibbo, Kyrkslätt Borgå, Askola, Mörskom Lovisa, Lappträsk Tusby, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, norra Sibbo Lojo, Karislojo, Sjundeå, Nummi-Pusula Raseborg, Hangö, Ingå Mäntsälä, Buckila, Borgnäs Vichtis, Högfors Egentliga Finland Enligt arbetsgruppens förslag: Åbo, Reso, Masko, Nousis, Virmo, Nådendal, Rusko, Lundo, S:t Karins, Aura, Tarvasjoki Pargas, Kimitoön Österbotten och Mellersta Österbotten enligt Arbetsgruppens förslag: Närpes, Kristinestad, Kaskö Vasa, Korsnäs, Malax, Korsholm, Lillkyro, delar av Storkyro, Vörå, Laihela Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo Kronoby kan helt eller delvis överföras till Jakob stad eller Karleby Karleby, Kannus, Toholampi, Lestijärvi, Halsua, Kaustby, Perho, Vetil karta: finansministeriet 20 MED 1_12

Kommunreformen - vad händer nu? Kommunerna har nu fått veta hur den för ärendet tillsatta arbetsgruppen tänker sig att kommunkartan ska se ut i framtiden. Förslaget är ambitiöst när processen är över ska endast 70 kommuner kvarstå. Finansministeriets förslag på kommunstrukturreform publicerades under stort mediepådrag i februari. Förslaget är radikalt: 232 kommuner ska bli 70, enligt kartan. Nästa steg i processen är ett frågebatteri som sänds ut till kommunerna. Efter att det har lämnats in, senast den 13.4, ska finansministeriet utvärdera de inkomna svaren. Kommunreformens syfte är att möte en oundviklig framtid: befolkningsutvecklingens ogynnsamma form kombinerat med kostnadsutvecklingen för servicesektorn utgör ingen stabil bas för de kommunala ekonomierna. Reformen är en fortsättning på ramlagen för den kommunoch servicestrukturreformen KSSR, som trädde i kraft i februari 2007. Tack vare den processen, som till stor del byggde på frivillighet, minskade antalet kommuner i Finland med 70 stycken. Kommunminister Henna Virkkunen (Saml.) har lovat att staten kommer att vara lyhörd vad gäller de enskilda kommunernas önskemål. Processen kan inte toppstyras, säger Svenska folkpartiets ordförande, försvarsminister Stefan Wallin. Kommunerna är aktörer i processen, inte objekt. Kommunerna bör vara aktiva pådrivare. En sak att glädja sig åt är att man i beredandet av förslaget har tagit fasta på språkfrågan och vinnlagt sig om att skapa en modell där det svenska språket i Finland inte lider. Det är glädjande att man i den här utredningen verkligen analyserat behovet av att skapa strukturer där tillgången till svenskspråkig service tryggas. Detta har inte alltid varit fallet vid förvaltningsreformer, sade svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander i ett pressmeddelande strax efter att förslaget presenterades. - Efter att ha läst tjänstemannarapporten så måste jag faktiskt ge en eloge till beredningen. Sällan har man så öppet, realistiskt och ärligt behandlat språkfrågan i ett tjänstemannaförslag. Det är klart att slutsatsen knappast gör alla glada, men när förslaget är 70 kommuner så kunde det ha sett betydligt sämre ut också för det svenska. Det ska vi också vara ärliga med, säger Wallin. Beredningen talar bland annat om en speciallagstiftning för att trygga tvåspråkigheten samt om behovet att utreda och precisera lagstiftningen som skulle möjliggöra två förvaltningsspråk i en kommun. - Kommunkartorna är inte inhuggna i urberget, utan alternativ kan framföras nu när reformen ska diskuteras i regionerna. Nu är det kommunernas tur att säga sitt. Jag hoppas att man tar denna utredning på allvar och att man fördomsfritt funderar på alla alternativ. Det gäller att konstruktivt närma sig denna fråga. Framtiden skapas av oss själva, säger Wallin. Det gäller nu att skapa lösningar som garanterar en hållbar kommunal ekonomi på lång sikt. Det centrala är att trygga en jämlik och högklassig kommunal service för alla medborgare, säger Nylander. MED 1_12 21

22 MED 4_11

Korridorsnack eller marknadsföring? Tills vidare har lobbningen inte diskuterats så mycket i Finland. Delvis på grund av att lobbyverksamheten inte är så känd här, delvis på grund av att lobbningen i Finland till sin karaktär är så mycket mildare än i USA, till exempel. Samtidigt håller lobbyorganisationerna i Finland på att öka i antal och växa i storlek. Text och bild: viktor grandell En riksdagsledamot bör under sin karriär ta ställning till ett hisnande antal ärenden. Det finns däremot inte tid för att läsa sig till alla frågornas bakgrunder eller vilka följder ett beslut har för de olika grupper som påverkas. Tidigare har våra folkvalda politiker haft en tätare kontakt med olika intresseorganisationer och beslutsfattare inom näringslivet för att bättre kunna informera sig om de beslut som ska fattas. I takt med att riksdagsmännens arbetsbörda ökar och tidsbristen blir allt mer påtaglig har den kontakten blivit allt svagare. Det är där lobbarna kommer in, säger Eero Iloniemi vid lobbyorganisationen Fipra Finland. Ilari Marzano, Janina Mackiewicz och Eero iloniemi arbetar med att göra fler röster hörda. Fakta: Att lobba, lobbning, handlar om organiserad verksamhet för att på verka politiker. Begreppet antas härstamma från det engelska ordet lobby, korridor, eftersom sinnesbilden av lobbning är att lobbarna bearbetar politikerna i korridorerna. Lobbyorganisationerna får ett uppdrag av någon som vill delge beslutsfattare information och arbetar sedan för att så ska ske Det vi gör är att kanalisera information till riksdagsledamöter, kommuner och andra grupper. Vi tar inte ställning till hur beslutet ska fattas, så beslutsfattandet är fortfarande i de händer det hör hemma i. I praktiken får lobbyföretaget ett uppdrag av ett företag och tar sedan reda på all möjlig information kring ärendet och vilken beslutsfattare som mest tjänar på att få den information uppdragsgivaren önskar. Lobbyorganisationen ordnar sedan en träff mellan beslutsfattaren och uppdragsgivaren, en träff där lobbyorganisationens representant vanligtvis deltar. Vi kan inte bara boka en tid hos en beslutsfattare, vi måste känna till alla områden ärendet kan beröra. Tidpunkten är också viktig: man kan inte börja behandla ett ärende för tidigt eller för sent, säger Ilari Marzano, managing partner vid Fipra. MED 1_12 23

Korridorsnack forts... En mer öppen atmosfär Mittpunkten för vår verksamhet har utvidgats från Helsingfors till de kommunala beslutsfattarna Lobbyorganisationerna får alltså ett uppdrag av någon som vill delge beslutsfattare information och arbetar sedan, liksom en mängd olika intresseorganisationer, för att så ska ske. Det finländska beslutsfattandet börjar gå mot en mer öppen riktning, vilket underlättar arbetet. Under Matti Vanhanens tid arbetade arbetsgrupperna bakom låsta dörrar. Resultaten av deras arbete var färdiga lagförslag, säger Iloniemi. Till lobbyorganisationernas verksamhet hör också stora mängder informationssökning och insamling samt upprätthållandet av kontakter. En del av vårt uppdrag är också att försöka få bolagen att förstå att goda samhällsrelationer betyder fler euron i kassan. Och goda samhällsrelationer uppnås inte genom att annonsera, säger Iloniemi. Enligt honom borde samhällskontaktaspekten finnas på bordet redan i produktutvecklingsstadiet. Men företagen vill inte delta i diskussioner eller vara samhälleligt aktiva. Deras rädsla för sådant är helt onödig, man måste kunna tala om saker på en samhällelig nivå. En central del av allt arbete är rådgivnings- och kommunikationsverksamhet. Och det gör vi inte i skymundan. Vi är öppna med vem vi representerar och vad vårt ärende är. Numera är det å andra sidan sällan vi behöver berätta att vi representerar vårt företag och vad vi sysslar med politiker och tjänstemän har börjat 24 MED 1_12

ringa upp oss och fråga om någonting speciellt har hörts om något visst ärende, säger Marzano. Lobbarna är inte affärsexperter och ska inte heller ses som sådana. Vi talar inte heller för någon klients del. Vi utgör bara ett stöd för våra kunder, säger Marzano. Meningen är, säger representanterna för Fipra, att alla ska vinna: såväl företag, politiker, medborgarorganisationer som vanliga medborgare. Resultat kan inte garanteras I Finland har man egentligen inte reglerat lobbyverksamheten, åtminstone ännu. Tills vidare litar man på att branschen reglerar sig själv. Finland är ett litet land där alla känner alla, säger Iloniemi. Ett enda uppdrag som sköts fel, genom att ge antingen politiker eller företag felaktig information, räcker för att vi aldrig mer ska få ett uppdrag. Uppdragen är ändå inte många: fältet i Finland är litet. Sättet att påverka skiljer sig också från andra länder. I USA, till exempel, agerar man på förhand. Lobbyorganisationer kan väcka uppmärksamhet om frågor i rent proaktivt syfte, för att starta en offentlig diskussion långt innan ett lagförslag har planerats. I Finland reagerar vi långt senare, samtidigt som de som vill påverka borde göra det redan på tjänstemannastadiet, säger Iloniemi. Hur ska man göra för att nå tjänstemännen? Man måste bara följa med utvecklingen, ha antennerna på helspänn, säger Iloniemi. Enligt Marzano ger en koll på oppositionspartiernas röstningsbeteenede en bra fingervisning om vad som håller på att ske. Fipra försöker också bekanta sig med politiker redan innan de blir beslutsfattare, till exempel genom att lära känna de aktiva inom partiernas ungdomsförbund. Vår verksamhet går i cykler om fyra år. Nu förbereder vi oss för valet 2015 och kommunalvalet! Kommunalvalens vikt ökar hela tiden inom vår bransch. Mittpunkten för vår verksamhet har utvidgats från Helsingfors till de kommunala beslutsfattarna, säger Janina Mackiewicz, account manager vid Fipra. Hur mäter en lobbyorganisation sina framgångar? Det är inte alltid lätt, säger Marzano. Det beror förstås på målet: vi kan inte lova våra uppdragsgivare ett visst resultat, men under processen kan allt möjligt positivt hända. Kunderna förstår nog att vi inte kan utlova lagändringar. Ibland lönar det sig inte att ens försöka driva ett ärende. Man måste alltid kunna hämta med sig någonting till beslutsfattaren: en lösningsmodell eller mer information, till exempel. Vilken typ av företag använder sig av era tjänster? Det beror på typen av ärende. Finländska småoch medelstora företag konsulterar oss i specifika frågor. Utländska globala företags dotterbolag behöver tilläggsresurser och finländska större bolag kan använda oss för att få mer information om utländsk lagstiftning. Många finländska bolag kontaktar oss i skattefrågor och många utländska bolag behöver information om konkurrenslagstiftningen här, säger Marzano. De beslutsfattare som kontaktas i ett specifikt ärende alltid medvetna om vem Fipra representerar. Det är en självklarhet för oss, säger Marzano. Politiken kommer tillbaka Enligt Marzano har en brist på politiskt inflytande länge varit rådande inom det finländska beslutsfattandet. De ekonomiska intressena styrde beslutsfattarnas linjedragningar. Men nu ser vi ett politikens återtåg. Det gör att det finns ett behov av att förstå det finländska beslutsfattandet. Nu har många företag hål i den kunskapen. Allas röster hörs överallt hela tiden numera, så varför inte företagens röster också? Enligt Iloniemi är företagarna inte överrepresenterade inom beslutsfattandet. Skulle sex stycken tidigare Nokia-anställda bli invalda i riksdagen skulle det antagligen orsaka rabalder. Nu är sex stycken ex-poliser invalda utan att någon höjer på ögonbrynet. MED 1_12 25