FRÅN LIDINGÖ SAMSKOLA TILL HERSBY GYMNASIUM HERSBY HUNDRA ÅR. Jelena Zetterström

FRÅN LIDINGÖ SAMSKOLA TILL HERSBY GYMNASIUM HERSBY HUNDRA ÅR Jelena Zetterström

FRÅN LIDINGÖ SAMSKOLA TILL HERSBY GYMNASIUM HERSBY HUNDRA ÅR 1913-2013 Hersby hundra år. Från Lidingö samskola till Hersby gymnasium, 1913-2013 Författare: Jelena Zetterström Medförfattare: Kåre Bremer, Anders Holmqvist, Tommy Sandebring, Anders Vinberg Foto: Tore Bremer, Anja Callius, Eva Dalin, Lars Falck, Jacob J:son Gate, Sven Hasselroth, Mikael Lundström, Kerstin Mothander, Kristian Pohl, Ewa Rudling, Pål Stålnacke, Anders Wiklund, Jelena Zetterström, Lidingö stadsarkiv Illustration: Per Kallstenius, Joakim Pirinen Projektledning: Tommy Sandebring Redaktör: Jelena Zetterström Grafisk form: Kicki Braun, informationsenheten, Lidingö stad Papper: Arctic volume white Tryck, repro och bindning: EO Grafiska AB Vi har så långt det varit möjligt kontaktat personer som avbildas på fotografierna för godkännande. Skulle vi ha missat någon som misstycker ber vi om ursäkt för det. ISBN 978-91-637-3675-9 Utgiven 2013 av Hersby gymnasium och Lidingö stad. Textförfattarna, fotograferna och Lidingö stad. Denna bok skyddas enligt lagen om upphovsrätt. Innehållet får inte reproduceras utan medgivande från respektive upphovsrättsinnehavare. Jelena Zetterström

Förord FOTO: JELENA ZETTERSTRÖM Till Hersby gymnasiums 100-årsjubileum år 2013 ville utbildningsförvaltningen göra en minnesskrift om skolan. Gymnasiechefen Tommy Sandebring utsågs till projektledare och för skrivarbetet och som redaktör anlitades journalisten Jelena Zetterström. Varför skriva en bok om en skola? Skolor är något som människor i samhällen har starka kopplingar till och därmed värnar om. En skola är en institution, en verksamhet, som skapas av de människor som verkar i den. Som elev har skolan i många år varit en plats för möten, vänskap, för lärande och utveckling. En plats där idéer formas och föds och drömmen om framtiden tar form. För lärare och skolpersonal utgör den en viktig arbetsplats som inbegriper möten med unga människor. Förmedlande av kunskap och uppmuntrande till kritiskt och eget tänkande. Därmed är man delaktig i att skapa dagens och morgondagens samhälle. En god utbildning är grunden för ett livskraftigt och framgångsrikt samhälle. Hersby hundra år är ett porträtt av Hersby skolas historia, som målats av dem som verkat i skolan. Bokens innehåll är minnesbilder från personer som varit elever eller personal på skolan under olika tidsperioder. Det är deras ord och minnen som finns i boken och som med redaktörens och författarnas hjälp formulerats. Sannolikt kommer det att finnas läsare som också gått i Hersby eller arbetat i skolan som delvis har en annan uppfattning om eller minnesbild av saker som berättas. Vi hoppas att boken väcker intresse hos dem som haft med skolan att göra och att man finner nöje i att återuppleva sin gamla skola genom ett antal berättelser. Det är människan som levandehåller historien. I denna bok är det många som tecknar sin historia av Hersby gymnasium. På så sätt förblir en skola levande och relevant. Alla har vi en historia att berätta och ibland också en skyldighet. Att berätta för våra kollegor, vänner, bekanta, grannar, föräldrar men även för våra barn och kommande generationer. Minna Klintz Kommunalråd (FP) Ordförande utbildningsnämnden 6 7

Innehåll Förord...7 Lidingö får sitt eget läroverk...11 Man fick acceptera en örfil, intervju med Gudrun Arenander, elev 1931-38... 32 De gick med marschstövlar så att det smällde, intervju med Bengt Lagerkvist, elev 1939-45...35 Sminkösen hämtades från Dramaten, intervju med Barbro Holmqvist och Eva Ekdahl, elever 1940-44 och 1942-46... 37 En period styrdes SECO från Lidingö, intervju med Daniel Tarschys, elev 1955-61...40 Examensdagen var den största frihetsdagen, Kåre Bremer, elev 1961-67, minns sina år i Hersby skola...43 Origo var den lilla akademin för nördar, intervju med Svante Lindqvist, elev 1961-68... 52 Hysset med ringledningen, Anders Vinberg, elev 1962-68, berättar...54 Idrottstävlingar som stärker sammanhållningen... 57 Vi nötte mer algebra förr, intervju med Henry Jakobsson och Barbro Hagström, lärare...61 En förmån att få dela med sig av sin kunskap, intervju med Bert Bergstrand, lärare...64 De svåra frågorna om framtiden kom sen, Jelena Zetterström minns sin egen gymnasietid... 67 Viktigast att arbeta med vanor och attityder, intervju med Anders Holmqvist, lärare...71 En ny gymnasieskola tar form... 74 Teatern blev min väg, intervju med Sofia Ledarp, elev 1990-93...86 Matchen mellan Hooligans och Killers är välkänd intervju med Fredrik Haraldson, elev 1996-99...88 Vi kallas herr och fru vaktmästare, intervju med Urban Ubbe Mild och Grethe Domeij...90 Europeiska ungdomsparlamentet ger elever chans att växa, intervju med Anne-Marie Ericsson, lärare...93 Resor ger praktisk språkundervisning...96 Vi ville belysa ett Europa i förändring, intervju med Dan Warghagen, lärare...98 Hersbys Kinaprojekt och mandarinundervisning...100 Estetiska ämnen ger elever energi, intervju med Johan Rask och Gunilla Giertta-Rehn, lärare...106 Sagt om Hersby idag... 111 Hersbys rektorer...112 Några lärarprofiler från förr... 114 Tidigare elever...116 Några historiska begrepp...119 Efterord...121 8 FOTO: Mikael Lundström 9

Lidingö får sitt eget läroverk Höstterminen 1913 tog Lidingö kommunala samskola emot sina första elever i en hyrd villa nära nuvarande Lidingö centrum. Ett år senare stod den nya skolbyggnaden i Hersby redo att öppna sina portar, klassrum och korridorer. Skolans utveckling har sedan dess varit sammanlänkad med politiska beslut och stadens omvandling från lantlig idyll till modern förort. Trots att Lidingö idag är en modern förort till Stockholm, med villor, radhus och flerbostadshus har ön behållit mycket av sin lantliga prägel. Kvar finns fortfarande stora och orörda grönområden, som bidrar till stadens attraktionskraft. Berättelserna om Lidingö börjar ofta med vattnet. Vattnet som binder samman ön med skärgården och samtidigt bildar en gräns mot fastlandet och huvudstaden. Det var vattnet som lockade stockholmare att mot mitten av 1800-talet skaffa sommarnöje på ön och mot slutet av århundradet också bosätta sig här. Ännu idag ligger mycket av stadens attraktionskraft i kombinationen av skärgårdsnatur och närhet till Stockholms innerstad. Just den här historien startar emellertid inte med Värtan, Askrikefjärden, Kyrkviken eller något annat av vattnen kring Lidingö, utan med ett begränsat stycke ängsmark öster om nuvarande Läroverksvägen. Det vill säga den tomt inom kvarteret Ängen där Hersby gymnasium nu ligger. För dryga hundra år sedan fanns här inte mycket mer än några smala grusvägar, öppna ytor, ett fåtal stora villor och en länga med engelskinspirerade radhus vid Åkervägen. En gång hade marken tillhört Hersby gård, den största och viktigaste av Lidingös lantgårdar. Men låt oss stanna upp, ja, rentav gå några år tillbaka, och titta lite på hur Lidingö såg ut kring förra sekelskiftet. Med sina gårdar, sin jordbruksmark och orörda natur hade ön en lantlig prägel och var ett omtyckt utflyktsmål. Redan på 1700- och 1800-talet hade Stockholmsfamiljer hyrt in sig på gårdarna för kortare eller längre perioder, och några hade skaffat sommarbostad på ön. Men det var först från 1860-talet, då regelbundna ångbåtsturer till och från Stockholm kom igång, som Lidingö på allvar blev en semesterö med eleganta grosshandlarvillor längs strandlinjen. I slutet av 1880-talet fanns över tvåhundra sommarhushåll och femtio bryggor som trafikerades av skärgårdsbåtar på ön. Befolkningen bestod av 1 600 bofasta och 3 000 sommarboende. Som komplement till båtarna gick en flottbro, den andra i ordningen, mellan Torsvik och Ropsten, och så småningom skulle spårvagn med spårvägsfärja trafikera allt större delar av ön. År 1910 blev Lidingö köping Lidingö blev stad först 1926 och villastaden höll som bäst på att växa fram. Det var en utveckling som låg i tiden. Henrik Palme hade 1889 övertagit Djursholms gods med tillhörande markområden för att anlägga en trädgårdsstad efter engelsk modell, det som blev Djursholm. Samma år köpte Knut A Wallenberg mark för att förverkliga sin dröm om en fashionabel badort utanför Stockholm Saltsjöbaden. FOTO: Lidingö stadsarkiv Lidingö bestod kring förra sekelskiftet mest av gårdar, jordbruksmark, orörd natur och sommarbostäder längs vattnet. 10 FOTO: Matton 11

Originalritning till entré och bottenvåning på skolbyggnaden från 1914 av Jacob J:son Gate. FOTO: Jacob J:son Gate Lidingö kommunala samskola sedd från sydost, 1914. Skolan omfattade då endast nuvarande D-huset. Den nya skolan startade alltså som realskola med förberedande klasser. Skolväsendet var vid den här tiden organiserat på annat sätt än nu. Det fanns två parallella skolsystem: folkskola med elever från framför allt landsbygden och mindre resursstarka familjer och lärdomsskola, som omfattade realskola, flickskola och gymnasium samt en mellanskola som brygga däremellan. Från 1870 hade skolväsendet reformerats, och ett splittrat system av utbildningsformer hade utvecklats mot en fastare organisation, som med tiden skulle omfatta alla barn och ungdomar. Samtidigt skedde en sekularisering i och med att folkskola och läroverk frikopplades från kyrkan. Med skolans expansion följde ett behov av nya skolbyggnader, på Lidingö precis som på andra håll i landet. Skillnaderna mellan stad och land var i det här sammanhanget stora. Jämfört med de många gånger enkla trähus som rymde landsortens folkskolor framstår sekelskiftets lärdomsskolor i staden som rena slott. Det är ingen tillfällighet att man talade om skolpalats. Arkitektoniskt följde de i stort sett tidens trender; stilarna växlar mellan nyrenässans, gotikinspirerat och nationalromantik, och byggnadernas värdighet och monumentalitet vittnar om vilken betydelse man tillmätte kunskap och bildning. Lidingö kommunala samskola byggdes i nationalromantisk stil men har också ett modernt uttryck. Det är inte otänkbart att Jacob J:son Gate låtit sig inspireras av tidig tysk modernism och i synnerhet Richard Riemerschmids fabriksanläggning för möbeltillverkaren Deutsche Werk- stätten i Dresdner-Hellerau från 1909-10. Hellerau är den tyske fabrikören Karl Schmidts svar på engelsk trädgårdsstad, och i hans fabrik förenades industriproduktion med konst och konsthantverk, samtidigt som man skapade funktionella möbler enligt nya estetiska ideal. Till ytan var emellertid den ursprungliga skolbyggnaden i Hersby ganska liten och omfattade inte mer än det som nu är D-huset; ett fyra våningar högt stenhus med huvudingång på södra kortsidans bottenvåning (nuvarande ingång från idrottshallen) och innanför den kollegierum, rektorsexpedition, materielrum och tre klassrum. Våning ett rymde fyra klassrum och ett rum för lärarinnor, våning två kombinerad samlings-, gymnastik- och skrivsal samt teckningssal och ett klassrum, som till en början användes för sång och slöjd för flickor. FOTO: Jacob J:son Gate Klassrum i ursprungsbyggnaden, 1914. 14 15

Den första betygskatalogen från 1914. Nedan 1923 års studentskrivningar i svenska, uppsatsskrivning. Avgångsklass 1941. FOTO: Privat (Sven Hasselroth) FOTO: Privat (Sven Hasselroth) Samma klass vid 60-årsjubileum 2001. Skolvardagen följde fasta rutiner. Dagen inleddes klockan 8 med tio minuters morgonbön och slutade vid tre- eller fyratiden. Lördagar var skoldagen slut klockan 13. På rasterna kommenderades eleverna ut. Uppehållsrum fanns inte, och i korridorerna fick man inte vistas. Aga förekom i form av örfilar och luggning, i enstaka fall smisk på baken, ända tills det infördes förbud mot skolaga, vilket för läroverk och realskola skedde 1926. Betyg sattes enligt en sjugradig skala från A (berömlig) till C (underkänd) med varianter däremellan: a (med utmärkt beröm godkänd), AB (med beröm godkänd), Ba (icke utan beröm godkänd), B (godkänd), BC (icke fullt godkänd). Eleverna fick också betyg i flit och uppförande, senare även ordningsbetyg, där A var standard och nedsatt betyg svarade mot olika förseelser. I allvarliga fall kunde det bli tal om relegering. Utflykter anordnades men var med våra mått mätt ganska enkla. Första läsåret fick eleverna praktisk undervisning i skogsvård i samband med två besök i Sticklinge, då de satte totalt 6 000 tall- och granplantor. Skolan anordnade sommarutflykter för elever, lärare och rektor till Dalarna och Stockholms skärgård, och bilder från resorna presenterades i regel av någon elev i samband med en skolfest. Festerna var seriösa tillställningar, med anföranden, diktuppläsningar och framföranden av klassisk musik. Föreningslivet på skolan startade tidigt. Redan första året bildades en idrottsförening, snart även en biologisk förening, scoutförening och en syförening. Gymnasieföreningen startades 1923 och var länge mycket aktiv med årsfester och föredrag. Den gav under många år även ut tidningen Spexet, som innehöll stort som smått, högt som lågt, studentikosa texter lika väl som avancerade litterära analyser. Föräldrakontakten sköttes från 1914 främst via föräldramöten. Aktuella händelser uppmärksammades. Nationella högtidsdagar och historiska minnesdagar firades. En extra lovdag sattes in 5 februari 1914 med anledning av bondetåget. I september 1916, under första världskriget, begav sig hela skolan ut i skogen för att samla kottar och grenar till bränslereserv, och vårterminen 1917 hölls bönsalen (aulan) stängd på grund av kolbrist. Influensaepidemin 1917, spanska sjukan, gjorde att terminsstarten flyttades fram en vecka, och av samma skäl hölls skolan stängd en längre period under hösten. I maj 1925 fick eleverna ledigt för att vara med om invigningen av Lidingöbron. Hjälparbete förekom tidigt. Läsåret 1919/20 samlade eleverna in kläder och pengar till nödställda barn i Wien. Skolan figurerade under de första decennierna även i några filmer. I Mauritz Stillers Kärlek och journalistik, inspelad 1916 i Svenska Biografteaterns ateljé vid Kyrkviken förekommer exteriörer från Lidingö kommunala samskola. Flera år senare, 1956, kom Swing it, fröken i regi av Stig Olin, med många scener från Lidingö högre allmänna läroverk. I rollerna syntes Alice Babs, Ingvar Kjellson, Hjördis Petterson och Gösta Ekman, och flera elever medverkade som statister. FOTO: Privat (Sven Hasselroth) Sven Hasselroth som gymnasist på skolgården, 1940. 24 25

Examensdagen var den största frihetsdagen Ett sekel har gått sedan Hersby gymnasium grundades som Lidingö kommunala samskola. Samma höst som skolan firade 50-årsjubileum började professor Kåre Bremer gymnasiet. Året var 1963 och han hade redan avverkat fyra terminer i realskolan vid Lidingö högre allmänna läroverk, som det året bytte namn till Hersby skola. Det här är hans minnesteckning. De flesta bilder har tagits av hans bror Tore Bremer, som också var elev på skolan. Av Kåre Bremer Våren 1967 vann medlemmarna i skolans naturvetenskapliga förening Origo första pris i grupptävlingen i Unga Forskare med en kartläggning av Björkskär. Från vänster Ted Ebendal, Malcolm Puke, Thomas Görling, Kristian Lindqvist och Kåre Bremer. Det finns många skäl till att 1960-talet var ett fantastiskt decennium. Det var något av en kulmen på efterkrigstidens optimism och framstegstro. Själv var jag tonåring och lämnade år 1967 skolan för vuxenlivet. I Sverige hade TV-sändningarna kommit igång på allvar, med Hylands hörna, Kvitt eller dubbelt, Hasse å Tages revyer. Alla tittade på samma program och talade om dem dagen därpå, vilket skapade en landsomfattande familjekänsla. Sveriges Radio startade Tio-i-Topp. Beatles och Rolling Stones kom till Sverige. Själv missade jag Beatleskonserten men såg Rolling Stones i Kungliga Tennishallen i april 1965. Samma höst släpptes mellanölet fritt. Det blev lång kö hos Johanssons Eftr., matvarubutiken som låg i hörnet Läroverksvägen/ Hersbyvägen. Storpolitiken var närvarande i det dagliga samtalet. Kalla kriget pågick som värst, och 1961 började Berlinmuren byggas. John F. Kennedy blev en idol men Nikita Chrustjov steg i aktning när han backade vid Kubakrisen, som jag upplevde som mycket otäck. Rymdkapplöpningen var också en symbol för kalla kriget som vi följde med stor spänning. Europa var en helt annan kontinent, med järnridån som gick från norr till söder. I Medelhavsländerna var diktaturer och statskupper vanliga. Jag minns särskilt när militärerna tog makten i Grekland. Vår historielärare Allan Etzler var bedrövad och släppte vad som stod på dagens schema för att istället ägna lektionen åt att tala om demokratins vagga. Jag föddes på Lidingö 1948 och är uppvuxen på Hersbyvägen 47. Folkskolans klass 1-6 gick jag i Klockargårdens och Källängens skolor. Eftersom jag tillhör 1940-talets stora årskullar var det viktigt att få bra betyg i årskurs 6. De som inte hade tillräckligt höga betyg fick fortsätta i folkskolan och kunde inte komma in i realskolan. Jag kom emellertid utan svårighet in på realskolans treåriga linje, klass 1 3 a, höstterminen 1961 och fortsatte i andra klass i realskolan, alltså klass 2 3 a. Även nu gällde det att få hyfsade betyg för att klara konkurrensen om platserna till det fyraåriga gymnasiet. FOTO: Eva Dalin Kåre Bremer disputerade i botanik vid Stockholms universitet 1976. Han är professor i systematisk botanik och tjänstgjorde vid Uppsala universitet från 1989 till 2004, då han blev rektor för Stockholms universitet, en tjänst som han upprätthöll till början av 2013. Han är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Kåre Bremer gick i Lidingö högre allmänna läroverk/hersby skola 1961-67. 42 FOTO: Lidingö stadsarkiv 43

Hersbys Kinaprojekt och mandarinundervisning Av Tommy Sandebring Våren 2005 ville lärarna som drivit Polenprojektet byta studieobjekt. Tigerekonomierans och främst Kinas explosionsartade ekonomiska tillväxt gjorde dem nyfikna på möjligheten att resa till Sydostasien med elever och på plats studera utvecklingen. Lärarna Tobias Degsell och Inger Lundqvist åkte på rekognoscering till Beijing under ett skollov våren 2006. Det gick redan då att för en hyggligt billig penning flyga till Beijing, och uppehället på plats var heller inte dyrt. Till höstterminen 2006 anställdes också mandarinläraren Rona Shan Long Shi. Den första kursen i mandarin, som hölls läsåret 2006/07, lockade tolv elever, och våren 2007 genomfördes den första studieresan till Beijing med en samhällsvetartrea. För att finansiera resan hade lärarna initierat en föräldraförening som dels stöttade elevernas ansträngningar att få ihop pengar, dels i flera fall ställde sina kontakter med svenska företag i Kina till förfogande för programmet. Redan från första stund hade vi också genom Ronas studiekamrat från universitetet i Hunan, Zhou Xiangli, kontakt med Huiwen MiddIe School som senare blev en av Hersbys två vänskolor i Kina. I år, 2013, var det sjunde gången som SP3B-klassen åkte på studieresa till Beijing. Hersby har sedan mitten av 1990-talet två parallella samhällsvetarklasser. År 2008 startade skolans projekt i södra Kina med en studieresa till Guangzhou (Kanton) och Hong Kong för den andra klassen, SP3A. Denna studieresa var mycket annorlunda till sin karaktär än resan till den kultur- och historietyngda huvudstaden Beijing. Guangzhou är en industristad, låt vara med intressant historiskt förflutet som den enda öppna porten till Kina för européernas handel under 1700- och 1800-talen. I Guangzhou hade vi på samma sätt som i Beijing genom Ronas försorg etablerat kontakt med en skola, Guangdong Country Garden School. Kontrasten, industristaden Kanton mot den välmående västerländska kinesiska enklaven Hong Kong, var självfallet spännande och pedagogiskt oerhört tydlig för eleverna. Projektet löpte under fyra år innan det av ekonomiska skäl fick läggas på is. De två senaste åren, 2012 och 2013, har istället båda samhällsvetartreorna gjort studieresor till Beijing. Innehållet i studieresorna och villkoren har förändrats under åren. Från början samlade eleverna in halva kostnaden själva, och en avgift för mat togs ut av föräldrarna. Numera är vi från skolans sida mer modesta när det gäller målet för de summor som eleverna samlar in med stöd av sina föräldraföreningar, men avgiften för mat finns kvar. Eleverna besöker inte längre svenska företag i Kina, något som vi gjorde flitigt i början. Antalet turistmål och sightseeinginslag har också minskat. I Beijing med omnejd nöjer vi oss numera med att besöka Kinesiska muren, Den förbjudna staden, Himmelska fridens torg och två tempel, ett buddhistiskt och ett taoistiskt. Vi har även dragit ned på antalet föreläsningar, även om det varit ett mycket bra och givande inslag. Det har under årens lopp passerat en mängd intressanta föreläsare med stora kunskaper om Kina som undantagslöst ställt upp gratis. En del av föreläsningarna har vi nu lagt in på hemmaplan, helt enkelt eftersom vi anser det lämpligare att ägna tiden i Kina åt annat än att träffa svenskar. Vi har också på plats i Beijing kontakter med kinesiska gräsrotsorganisationer som Beijing Global Village och FOTO: Matton 100 101