Studie av Falska Minnen

Studie av Falska Minnen av: Malin Niklasson Anders Jansson Lärare: Felix Koch Handledare: Kenny Skagerlund

Sammanfattning Tidigare forskning från bland annat professor Elisabeth Loftus har visat att det går att framkalla falska minnen genom att direkt efter en händelse ställa frågor kring händelseförloppet. Olikt formulerade frågor skapar olika minnen från händelsen. Detta har vi genom vårt experiment försökt att tagit reda på. Genom en film som utspelar sig under ett rån scenario, utformades två olika enkäter med liknade frågor med ändå kritiska skillnader för att i en uppföljande enkät se om samma frågor besvaras olika beroende på vilken av de första enkäterna personen fick. Filmen visades för fjorton försökspersoner som direkt efteråt fick fylla i första enkäten och den uppföljande enkäten några dagar senare. Resultatet av detta visar på att det går att framkalla falska minnen men samtidigt går det ej att direkt dra några helt starka och konkreta slutsatser eftersom vårt sampel var relativt litet.

Innehållsförteckning Studie av Falska Minnen... 1 Introduktion... 1 Tidigare forskning... 1 Metod... 2 Procedur... 2 Deltagare... 3 Apparatur... 3 Beskrivning av filmscenariot... 3 Resultat... 4 Skattning av filmens längd... 4 Skattning av rånoffrets ålder... 4 Falskt minne av en hund... 5 Skattning av antal personer i bankomatkön... 6 Diskussion... 7 Resultatdiskussion... 7 Metoddiskussion... 9 Etik... 10 Slutsats... 10 Referenser... 12 Bilaga 1.... 13

Studie av Falska Minnen Introduktion Det har uppmärksammats att minnen kan påverkas i efterhand bland annat beroende på hur frågor ställs snart efter en händelse. Även tidigare erfarenhet kan påverka hur vi minns en situation. Två personer som varit med om en och samma händelse kan därför ha väldigt olika uppfattningar om vad som faktiskt hände, särskilt om en av dem blev ställd ledande frågor av olika slag nära inpå händelsen. Man skapar falska minnen, och det här fenomenet är bland annat ett omdiskuterat problem inom vittnessammanhang i rättssystemet. Vi vill pröva och undersöka hur språkliga formuleringar kan påverka hur människor kommer ihåg en händelse och pröva ifall vi kan implicera falska minnen. Tidigare forskning Elizabeth Loftus undersökte, 1977, detta fenomen, hur man kan påverka en människas minnesbild av en händelse genom ledande frågor. Detta gjorde hon genom fyra olika experiment. Alla försök gick ut på att, totalt, 490 personer fick se på korta filmer av en "plötslig" händelse. De fick sedan svara på enkäter med frågor rörande innehållet i filmerna. Försökspersonerna delades in i antingen två eller tre grupper (beroende på om en kontrollgrupp önskades eller ej) och de olika grupperna fick olika enkäter, med frågor som var riktade på olika sätt. Efter en vecka fick alla försökspersoner svara på en till, den här gången samma, enkät. Antalet frågor i enkäterna varierade (men vanligast ca 10st), men de kritiska, riktade, frågorna blandades med vanliga frågor, om till exempel vilken färg ett objekt hade haft eller likande. Detta för att de riktade frågorna skulle framgå så tydligt. Ett exempel på ett av de experiment hon gjorde var 150 studenter som fick se en film med en bilkrasch. Sedan fick hälften en enkät med frågor som "How fast was the white sports car going while traveling along the country road?" och den andra hälften fick frågor som "How fast was the white sports car going while it passed the barn while traveling along the country road?" det fanns ingen lada med i filmen. Efter en vecka fick alla försökspersoner en och samma enkät 1

däribland frågan "Did you see a barn?" fanns med. Resultaten från detta, och de övriga tre experimenten visade att om en person blir utfrågad med ledande frågor efter en specifik situation, kan dessa ta bort eller lägga till falsk fakta till minnesbilden av den upplevda händelsen. Vilket då implementerats i minnet och personen i fråga tror sig själv ha upplevt det så. Loftus försök har gett upphov till liknande tester som stärkt hennes teorier. Vi tycker att det är intressant hur falska minnen kan implementeras av språkliga formuleringar och har därför gjort ett experiment som utgår från dessa teorier. (Detta tycker vi är intressant och har därför valt att göra ett experiment som bygger på dessa teorier.) Vi vill göra ytterligare ett test för att styrka dessa teorier och frågar oss därför; Kan en persons minnesbild av en specifik händelse bero på hur man ställt honom eller henne frågor direkt efter händelsen? Finns det andra faktorer som påverkar minnesbilden? Metod Procedur Våra försökspersoner fick se en film över ett rånförsök och sedan fylla i en enkät med frågor om filmen. Hälften fick en enkät med neutrala begrepp i frågorna och den andra hälften fick frågor med starkare/vinklade begrepp. Frågorna berörde till exempel miljön, filmens längd och karaktärsdrag hos personerna. (se bilaga) Försökspersonerna fick, beroende på frågan, svara med ja/nej, med siffersvar eller på en skala hur de upplevde och mindes situationen. Efter ca 3 4 dagar gav vi ut en ny enkät till försökspersonerna. Till skillnad från den tidigare fick båda grupperna samma enkät. Syftet med den här enkäten och dess frågor, var att se om det fanns någon skillnad i hur de mindes händelserna filmen, beroende på vilken enkät de fått tidigare, och därmed skapat falska minnen eller inte. Först gjorde vi en pilotstudie där vi lät några se filmen och svara på enkäterna, för att sedan ge oss feedback. Vi gjorde därefter ett par mindre justeringar för att enkäten och dess frågor skulle bli så tydliga som möjligt. Vi ville ha några data på intervall eller kvotskalenivå, då det gjorde att vi kunde göra en bättre analys av vårt test och ge oss högre extern validitet. Vi hade flera olika frågor för att få ett så säkert resultat som möjligt. Vi hade detta i åtanke när vi formulerade våra frågor för att uttrycka oss på ett så bra sätt som möjligt. Frågor som vi hade var också av neutral karaktär för att de vinklade frågorna inte skulle sticka ut som något 2

annorlunda. Deltagarna ombads att inte diskutera sinsemellan angående filmen eller de frågorna som de just hade besvarat. Vi jämförde därefter de olika enkäterna och analyserade dem och för att se om det fanns någon signifikant skillnad. Då vi i vårt experiment använde oss av ett ganska gravt försök att förvränga någons minne var det bra att ha en diskussion om eventuella etiska dilemman. Filmen spelades in av oss, och en av våra gruppmedlemmar deltog i filmen. Deltagare Våra försökspersoner var svensktalande och i åldern 18 till 50 år (ca). Den största delen av gruppen bestod av personer som någon av gruppens medlemmar känner, då de var enklast att få tag i. Dock var det ej studerande vid kognitionsvetenskapliga programmet eller liknande. Utöver detta använde vi oss också utav frivilliga personer på campus, för att försöka få ett så varierat och bra sample som möjligt. Personerna skulle helst inte känna eller ha träffat den medverkande i filmen. Detta för att objektivt kunna bedöma hans ålder. Apparatur Dator, filmkamera och enkäter. Beskrivning av filmscenariot En person går ut genom en port, promenerar. Personen stannar vid bankomaten, köar, tar ut pengar, går vidare Väskryckare kommer gående bakom personen och rycker åt sig väskan. Rånaren springer iväg. Personen springer efter rånaren. 3

Tid (min) Malin Niklasson Resultat Skattning av filmens längd Vid jämförelse av gruppernas skattning av filmens längd blir resultatet nästan signifikant, t- test (12) = 2,037, p<0,0643 (two-tailed). Grupp A fick enkäten då frågan var hur lång filmen var och grupp B hur kort filmen var. 2,5 Filmens Längd 2 1,5 1 0,5 A B 0 1 2 3 4 5 6 7 Försöksperson 1-7 i Grupp A respektive B Figur 1. De fjorton försökspersonernas skattade tid i minuter av filmen i grupp A respektive B. Grupp A Grupp B Mean 2.0286 1.5786 SD 0.2885 0.5081 SEM 0.1090 0.1921 N 7 7 Skattning av rånoffrets ålder Vid jämförelse av gruppernas skattning av rånoffrets ålder blir resultatet starkt signifikant, t- test (12) = 4,5034, p<0,0007 (two-tailed). Grupp A fick enkäten då frågan var hur gammal var mannen och grupp B fick hur ung var killen. 4

Skattad ålder Malin Niklasson 35 30 25 20 15 10 5 0 Ålder 1 2 3 4 5 6 7 Försöksperson 1-7 i Grupp A respektive B A B Figur2. De fjorton försökspersonernas skattade ålder på rånoffret i grupp A respektive B. Grupp A Grupp B Mean 29.00 24.14 SD 1.73 2.27 SEM 0.65 0.86 N 7 7 Falskt minne av en hund Här visas hur många som i enkät två svarade att de kom ihåg en hund från filmen. Cirka 70 % av försökspersonerna i grupp A svarade att de sett en hund och i grupp B svarade cirka 55% att de sett en hund. Vid uträknat chi-två test blir resultatet signifikant, X2-test (1) = 9,46, p<0,01. I filmen fanns ingen hund. Grupp A fick enkäten med frågan där en hund nämndes och grupp B fick inte någon fråga rörande en hund. 5

Antal personer Antal i % Malin Niklasson 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Minne av en hund A Grupp A respektive B B Hund Inte hund Figur3. Grupp A respektive Bs svar i procent, där de anger om de minns en hund från filmen eller inte. Skattning av antal personer i bankomatkön Vid jämförelse av gruppernas skattning av antal personer i bankomatkön blir resultatet inte signifikant, t-test (12) = 0,6794, p<0,5098 (two-tailed). Grupp A fick enkäten då frågan var stämmer det att de sex personerna och grupp B fick stämmer det att de två personerna. 6 Antal personer i kön 5 4 3 2 1 Grupp A Grupp B 0 4 5 6 Antal skattade personer i kön, Grupp A respektive B Figur4.Antal personer i grupp A respektive B som skattat antalet personer i kön till fyra, fem eller sex. Observera att det inte var någon i grupp A som skattade fyra personer. 6

Grupp A Grupp B Mean 5.29 5.00 SD 0.49 1.00 SEM 0.18 0.38 N 7 7 Diskussion Resultatdiskussion Samplet blev mindre än vi först trott då några försökspersoner inte svarade på vår uppföljande enkät. Det finns ett signifikant samband mellan enkätfrågornas utformning angående mannens ålder och hur frågan besvarades (se figur1). Detta går i linje med Lotus tidigare resultat och bekräftar därmed hennes teorier kring falskt minne. En kritisk aspekt kring resultatet är dock att försökspersonerna var medvetna om att studien utfördes av studenter så kan de misstänka att huvudpersonen i filmen också är student. Detta medför att de skulle kunna anta just att personen är student vid Linköpings universitet och då gissar på något mellan 20-27 år, vilket de flesta studenterna är. Om detta är fallet så finns också möjligheten att deltagaren sätter en ålder av artighet mot mannen i filmen, då de kan misstänka att han kan ingå i experimentgruppen. Försökspersonerna kan också ha sett huvudrollsinnehavaren på campus vilket kan ha stärkt deras misstankar om att han är student och håller sig inom det åldersintervallet. Det fanns en enkät där försökspersonen hade skattat mannens ålder till 49 år, men sedan ändrat detta till 32 år istället. Detta tycktes vara en drastisk förändring av ålderskattningen så därför funderade vi på om detta skulle kunna vara av artighet. Trots detta visade våra uträkningars resultat på en stark signifikant skillnad mellan svaren från de olika grupperna (enkät A och B) på frågan "Skatta mannens ålder." Detta gör att även om sådant som att försökspersonerna kunde anta att det var en student med på filmen, så var åldersintervallet tillräckligt stort för att visa på en stark signifikant skillnad. Möjligt är att det skulle ha blivit ännu större skillnad grupperna emellan om det inte varit studenter som utgjorde huvuddelen av våra försökspersoner. Den starka signifikanta skillnaden stärker 7

teorierna om att beroende på hur man ställer en fråga direkt efter en händelse, kan man implicera falska minnen hos personen i fråga. Resultatet på analysen av frågan angående hur kort/lång filmen var visar ett svagt samband. Varför inte detta blev starkt signifikant tror vi kan bero på en del olika anledningar. Dels är filmen kort och felmarginalerna därmed små. Det är lättare att gissa ungefär rätt när det handlar om tid runt en minut än om det hade varit en film på fem-tio minuter. Utformning av svarsutrymmet var inte ultimat. Detta kanske för att vår tidslinje inte hade några utmärkande karaktärsdrag vid de olika tidsintervallen utan bara var graderad med 30 sekundersintervall under linjen. En del valde då att själva skapa graderingar med hjälp av vertikala streck som de satte ut som sitt svar. Tidslinjen var också svår att läsa av. Det var dels upp till försökspersonen att tolka var på linjen krysset skulle placeras för önskad tid och dels en tolkning vid avläsning av krysset vilken tid som menas. En del tolkade att sätta ett kryss, vilket de var ombedda att göra. Andra ringade in sina svar, vilket då begränsade deras svarsmöjligheter till 30 sekundersintervallen. Dessutom finns det misstanke om att några snabba och uppmärksamma försökspersoner lyckades se den tiden som stod på videoprogrammet som användes för att visa filmen, vilket ger oss falsk data. Denna misstanke kommer ifrån att några lyckades pricka in den exakta tiden, på sekunden. Samplet är litet och de flesta försökspersonerna var i åldern 20-27 och studerar vid universitetet. Några är kompisar och går även i samma klass och har ganska lika bakgrund och därför kan tendera att uppfatta saker lika. Dessa orsaker gör våra resultat mindre generella. Hade vårt sample varit större hade risken för samplefel varit mindre och våra resultat blivit mer tillförlitliga. Vid jämförelse av deltagarnas skattning av filmens längd vid första och andra enkäten fanns tendenser att de som fått formuleringen hur lång var filmen vid andra enkäten skattade längre tid eller samma. Hade de fått formuleringen hur kort var filmen skattade de kortare tid eller samma vid andra enkäten. Samma sak observerades på frågan hur gammal mannen/hur ung var killen. De som fått den förstnämnda formuleringen svarade vid den andra enkäten högre ålder jämfört med vad de svarade vid den första enkäten. En reflektion kring det här är att "hur lång var filmen" är en vanligare formulering av frågan och 8

I grupp A s första enkät nämndes en hund i en fråga. Vårt syfte med det var att skapa ett falskt minne och i andra enkäten frågade vi om det förekom en hund i filmen. Det fanns ingen hund i filmen men ändå svarade ett flertal att de sett en hund, både i grupp A och i B. Dock var det en större del i grupp A som svarade att de sett en hund. Det tolkar vi som att vårt försök att skapa ett falskt minne lyckades. Chi-två-testet visar även på signifikant samband. I grupp B, där ingen hund nämndes i första enkäten, var det ungefär hälften som svarade att de sett en hund. En fundering kring detta är om frågan i sig leder till att folk svarar att det fanns en hund eftersom den specifikt frågar efter det. Vi undrar om frågan i sig skapar ett falskt minne eller om försökspersonerna antar att det fanns en hund eftersom det frågas efter en. Vårt sampel är litet och sampelfel kan påverka att så stor del i grupp B säger sig ha sett en hund. Analysen kring frågan angående antal personer i bankomatkön visade ingen signifikant skillnad. Detta kan bero på att frågan var utmärkande bredvid de andra frågorna. Många reagerade på den och skrev kommentarer på enkäten att informationen i frågan inte stämde. Det var för få människor i kön för att förvilla försökspersonen om antalet. I Loftus (1975) liknande försök hade hon fyra och tolv personer jämfört med två och sex som vi hade. Metoddiskussion Eftersom vi använde oss av enkäter och höll frågorna strukturerade så kunde vi styra deltagarna mer ibland dess valmöjligheter. Vi gav deltagarna svarsalternativ och därför borde försökspersonerna svara likadant om de skulle skriva enkäten ännu en gång, oavsett tid eller plats. Detta är alltså om det inte finns några extrema störande variabler. Frågorna var inte åsiktsbaserade och därför blev svaren lättare att räkna på och se samband emellan. En fråga begär att deltagaren ska svara med att sätta ut ett kryss på en linje. Detta kan uppfattas som svårt och hur vi tolkar och läser av linjen kanske inte är på samma vis som deltagaren från början tänkte och menade. Vi ville ha så hög extern validitet som möjligt då vi ville kunna generalisera vårt resultat. Vi har skapat en egen film för att kunna styra hur situationen uppenbarar sig och hur händelseloppet sker. En annan fördel med att vi skapade vår egen film var vi kunde ta omtagningar om det var några störande variabler som skulle kunna påverka slutprodukten. Dock ville vi att situationen ska vara så autentisk som möjligt och ville därför inte göra ändringar i onödan eller några större redigeringar. Ytterligare en fördel med att själva spela in 9

filmen var att vi då bestämde precis vad som skulle hända. Därmed kunde vi både anpassa filmen efter våra tänkta frågor och sedan konstruera fler frågor när filmen var klar, för att få en så bra enkät som möjligt. Vid försöket så ville vi att det ska ske i en lugn och kontrollerad miljö och att denna miljö skulle vara så gott som detsamma vid uppföljande enkät. I och med att vi gjorde en pilotstudie, minskades risken för onödiga fel och missförstånd rörande enkätfrågorna, som kunde påverka vårt resultat Etik Deltagarna valde själva att medverka i experimentet, och de kunde när som helst välja att avbryta. De var medvetna om att deras svar skulle användas i en studie. Alla resultat var anonyma och visades eller diskuterades inte med några utanför studien. Försökspersonerna kunde inte få all information om experimentet, då poängen skulle gå förlorad. Trots detta kunde de få veta att det är ett experiment som rör minnet, och att det är till ett projekt i den kurs som vi för tillfället läser. Då vi lurar försökspersonerna så har vi efter experimentet förklarat vad testet gått ut på och på vilket sätt de har bidragit till vår studie. Denna information fick de ut i ett mail efter att de svarat på den uppföljande enkäten via mail. Slutsats Det har visat sig med hjälp av vårt experiment att det går att framkalla falska minnen utifrån vilka frågor man ställer samt hur man vinklar en fråga. Eftersom vårt sampel var relativt litet kan det ha lett till att experimentets reliabilitet gick en aning förlorad. Utifrån detta kan vi lära oss att forskning kräver generellt stora sampel för att få fram tillförlitliga resultat. Psykologiskt kan detta med falskt minne tas till hänsyn till exempel vid rättsfall innehållande ögonvittnen. Beroende hur en jurist ställer en fråga till ett vittne kan juristen få olika svar fast det i stort sätt är samma fråga bara med några små men kritiska justeringar i frågan. Frågor som till exempel en polis ställer i ett förhör direkt efter en händelse kan också 10

påverka vittnets minne. Därför är det viktigt att rättsväsendet är medvetna om denna psykologiska effekt för att inte skapa onödiga falska minnen som kan leda till orättvisa domar. Vi har också observerat att en frågas formulering direkt påverkar hur personen svarar. Vid till exempel försäljning kan detta psykologiska fenomen användas. När en säljare påpekar hur billigt något är så uppfattar konsumenten något som billigare än om säljare hade beskrivit hur dyr produkten eller tjänsten är. Vi tycker att det här är ett viktigt område som kan leda till förödande konsekvenser. Vårt experiment var inte så omfattande men ändå lyckades vi ringa in en del av problemområdet kring falska minnen. Med en mer utarbetad metod kan större insikt kring problemet tas i akt. Därför är det viktigt att vidare forskning bedrivs för att få fram klarhet om hur falska minnen skapas. 11

Referenser Loftus, Elisabeth F. (1975) Leading Questions and the Eyewitness Report. Cognitive Psychology, 7, 550-572 12

Bilaga 1. Enkät 1.a 1. Hur lång var filmen? Sätt ett X på linjen. 0 30s 1min 1min 30s 2min 2min 30s 3min 2. Ungefär hur gammal var mannen som blev rånad? År 3 Pratade mannen i sin mobil när han gick förbi hunden? Ja Nej 4. Stämmer det att de två personerna i bankomatkön var både män och kvinnor? Ja Nej 5. Vilken färg hade soptunnan bredvid bankomaten? Grön Gul Röd 6. Vad hade paret som gick förbi bankomaten med sig? Matkassar Kundvagn Barnvagn 7. Vad tog rånaren? En kamera En cykel En Väska 8. Fanns det vittnen till rånet? Ja Nej 13

Enkät 1.b 1. Hur kort var filmen? Sätt ett X på linjen. 0 30s 1min 1min 30s 2min 2min 30s 3min 2. Ungefär hur ung var killen som blev rånad? År 3. Pratade killen i sin mobil när han gick från bankomaten? Ja Nej 4. Stämmer det att de sex personerna i bankomatkön var både män och kvinnor? Ja Nej 5. Vilken färg hade soptunnan bredvid bankomaten? Grön Gul Röd 6. Vad hade paret som gick förbi bankomaten med sig? Matkassar Kundvagn Barnvagn 7. Vad tog rånaren? En kamera En cykel En Väska 8. Fanns det vittnen till rånet? Ja Nej 14

Enkät 2 1. Skatta filmens längd. Sätt ett X på raden över linjen. 0 30s 1min 1min 30s 2min 2min 30s 3min 2. Skatta åldern på mannen som blev rånad. XX År 3. Fanns det en hund med i filmen? Sätt ett X efter valt alternativ! Ja Nej 4. Hur många personer var det totalt som stod i bankomatkön? XX Presoner 5. Vilken färg hade soptunnan bredvid bankomaten? Sätt ett X efter valt alternativ! Grön Gul Röd 6. Vad hade paret som gick förbi bankomaten med sig? Sätt ett X efter valt alternativ! Matkassar Kundvagn Barnvagn 7. Vad tog rånaren?? Sätt ett X efter valt alternativ! En kamera En cykel En Väska 8. Fanns det vittnen till rånet?? Sätt ett X efter valt alternativ! Ja Nej 15