Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan Delrapport rapport 5830 maj 2008
Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan Delrapport NATURVÅRDSVERKET
Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-5830-2.pdf ISSN 0282-7298 Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2008 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2008 Omslagsfoto: Bengt Ekberg, Christer Fliesberg Megapix, SeaWiFS Project, NASA/Goddard Space Flight Center, and ORBIMAGE
Förord Östersjöländernas miljöministrar och EU kommissionen representerad på hög nivå har i november 2007 inom ramen för HELCOM tagit beslut om en gemensam åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP) gällande Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt. Målet är att uppnå god ekologisk status till år 2021. Enligt överenskommelsen ska Östersjöländerna ta fram nationella planer för en samlad bedömning till år 2010 som ska utvärderas vid ett minister möte 2013. Föreliggande rapport är en första rapportering av regeringsuppdraget till Naturvårdsverket att i samråd med Jordbruksverket och andra berörda myndig heter ta fram en nationell plan för Sverige. I planen utvecklas så långt möjligt konkreta åtgärder avseende övergödning och fiske. Övriga åtgärder i BSAP nämns också i rapporten och kommer att utvecklas vidare i del två vilken ska vara klar till juli 2009. Det har mot bakgrund av den korta tiden som vi haft till förfogande inte varit möjligt att konsekvensbedöma förslagen men kostnader för föreslagna åtgärder indikeras där det har varit möjligt. Det framgår av rapporten att åtgärder för att i tillräcklig omfattning minska belastningen av närsalter på havet är det som ställer störst krav och då i första hand på jordbrukssektorn. Stockholm i maj 2008 Lars-Erik Liljelund 3
Innehåll Förord 3 Sammanfattning 13 Summary 16 Inledning 19 Bakgrund 19 Uppdraget och genomförandet 19 Åtgärder 21 Övergödning 21 Sveriges beting 22 Nuvarande belastning och avräkning från betinget 22 Föreslagna åtgärder 24 E2a. Införliva identifierade åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 26 E2b1. Minska närsaltutsläppen från industrin 27 E2b2. Reducera utsläppen av kväveoxider 28 E2b3. Reducera närsaltsbelastningen genom odling av musslor 29 E3a. Minska utsläppen från avloppsreningsverken 30 E3b. Förbättra behandlingen av enskilda avlopp 33 E4. Förbjud fosfor i tvättmedel 35 E5b. Skogsbrukets påverkan på övergödningen 53 E6. Implementera annex III i Svensk lagstiftning 54 E7. Upprätta en HotSpot-lista över anläggningar med intensiv djurhållning 54 E8. Gemensam framställning från HELCOM angående EUs Health Check av åtgärder inom jordbruket 54 E10. Åtgärda utsläpp från odling av energigröda 54 E11. Initiera gemensamma åtgärder mot utsläpp från Vitryssland och Ukraina 54 E12a. Verka för att utsläpp från fartyg inkluderas vid revidering av EU:s direktiv för nationella emissionstak (NECD ) 55 Farliga ämnen 56 H1. Utveckla krav på effektivitetskriterier och utsläppsgränser för småskalig förbränning 56 H2. Uppdatera HELCOM-rekommendationer 56 H3. Reducera utsläppen av farliga ämnen från förbränningsanläggningar inom energi- och industrisektorn 60 H4. Identifiera källor för de prioriterade farliga ämnena eller ämnesgrupperna 60 H5. Inför förbud eller restriktioner eller andra åtgärder mot användning av prioriterade farliga ämnen 60 H6. Tillämpa substitutionsprincipen för att ersätta utvalda farliga ämnen med ämnen med mindre farliga egenskaper 60 H7. Utveckla tekniska riktlinjer för tillståndsbeslut för miljöfarlig verksamhet avseende farliga ämnen 60 5
H8. Utveckla kapaciteten hos myndigheter och företag för identifiering och åtgärder mot farliga ämnen ämnen samt tillämpning av BEP (Best Environmental Practice) och BAT (Best Available Technique) 61 H9. Stimulera konsumenternas medvetande om farliga ämnen 61 H10. Inför relevant lagstiftning inkl. definitioner på farliga ämnen 61 H11. Ställ krav i åtgärdsprogram och tillståndsbeslut. Samverka med EU s kemikaliemyndighet (ECHA) 61 H12. Screening av förekomst och effekter av farliga ämnen i havet 61 H13. Kartlägg utvalda ämnen i kommunala och industriella avloppsvatten 61 H14. Inför whole effluent assessment för kontroll av komplexa avloppsutsläpp 62 H15. Utveckla produktregister 63 H16. Använd den information som REACH genererar för att minska belastningen på havet av farliga ämnen 63 H17. Införa restriktioner för användning av prioriterade farliga ämnen samt substitution inom lämpliga sektorer 63 H18. Inför restriktioner mot hexabromocyclododecande (HBCDD) 64 H19. Förbjud endosulfan, pentabde och octabde 64 H20. Påbörja arbete med restriktioner avseende användningen av PFOS, NP/NPEs och SCCPs 2008 64 H21. Överväg att införa restriktioner mot kadmium i gödselmedel 64 H22. Införa stränga restriktioner för användning av kvicksilver i produkter och industriprocesser 65 H23. Tillämpa samma regler som EU på produkter som marknadsförs globalt 65 H24. Implementera Globally Harmonised System (GHS) för klassificering och märkning av kemikalier 65 H25. Göra gemensamma insatser för att påverka arbetet med EU s Bat reference dokument (BREF) 65 H26. Göra gemensamma insatser inom EU avseende uppdatering av listorna över prioriterade ämnen i vattendirektivet och i REACH 65 H27. Gemensamma insatser avseende växtskyddsmedel och biocider påträffade i Östersjön 66 H28. Verka för och stödja insatser för att identifiera nya ämnen att inkluderas i Stockholmskonventionen samt Aarhusprotokollet till LRTAP (2001 Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants and the 1998 Aarhus Protocol on Persistent Organic Pollutants to the UNECE Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution ) 66 H29. Ratificera Stockholmskonventionen och Aarhusprotokollet till LRTAP 66 H30. Aktivt stödja och delta i implementeringen av the Strategic Approach i det internationella kemikaliearbete 66 H31. Utveckla biologisk effektövervakning 66 H32. Fortsätt HELCOM s arbete avseende radioaktivitet 66 Biologisk mångfald 67 B1. Samarbeta inom HELCOM och med andra instanser för att utveckla och tillämpa principer för fysisk marin planering baserad på ekosystemprincipen till skydd för den marina miljön 67 6
B2. Redovisning hur HELCOMs rekommendation 28E/9 angående bredskalig marin fysisk planering enligt INTERREG-IIB BALANCE införts i Sverige 67 B3. Komplettera nätverket BSPAs med Natura 2000-områden och peka ut ytterligare BSPAs, speciellt i utsjöområden 68 B4. Öka effekten av nätverket av skyddade marina områden till 2010 68 B5. Förbättra klassificeringen av habitat och arter till 2011 69 B6. Förbättra och uppdatera HELCOM s rödlista avseende habitat/arter till 2013 70 B7. Identifiera och kartlägga potentiella och aktuella habitat t.ex. tång, ålgräs och blåmusslor samt uppväxtområden för kustfisk genom att utveckla modeller och andra verktyg och utveckla ett gemensamt angreppssätt för att minska negativ påverkan 71 B7a. Ta fram och utveckla marina landskapskartor på befintlig underlagsinformation 71 B7b. Identifiera och kartlägga potentiella och aktuella habitat t.ex. tång, ålgräs och blåmusslor samt uppväxtområden för kustfisk genom att utveckla modeller och andra verktyg och utveckla ett gemensamt angreppssätt för att minska negativ påverkan till 2013 72 B7c. Demonstrationsprojekt för att sprida erfarenheter om lyckade angreppssätt 73 B8. Initiera forskning om återinförande av värdefulla fytobentos arter på grunda bottnar i södra Östersjön 74 B9. En utvärdering av icke kommersiella fiskarters bevarandestatus produceras till 2011 i samarbete med relevanta organisationer 74 B10, B17:2f. Vidareutveckla ett samordnat rapporteringssystem och en databas om tumlares förekomst, bifångst och strandning till 2010 75 B11. Främjande av forskning för att utveckla ytterligare metoder för utvärdering och rapportering av fiskets effekter på den biologiska mångfalden 76 B11a. Utveckling och genomförande av alternativa metoder (ekologiska indikatorer) för bedömning av kustnära fiskbestånd och ekosystem 76 B11b. Experiment för att öka kunskapen om trofiska samband 77 B12, B17:2f. Utveckling och genomförande av en effektiv uppföljning och rapportering avseende bifångster av fåglar och däggdjur 78 B13. Ansvariga myndigheter i samverkan med BSRAC och HELCOM samarbetar med medlemsstaterna för utvecklingen och genomförande av fiskeriförvaltningsåtgärder i MPAs i Östersjön med syfte att uppfylla 2010 målen 80 B14, B17:2f. Bevara livskraftiga populationer av säl genom att följa HELCOMs rekommendationer för förvaltningsåtgärder och till 2012 slutföra nationella åtgärdsplaner samt genomföra icke letala åtgärder för att minska interaktionen mellan sälar och fiske 81 B15. Östersjön skall bli en modell för god förvaltning av mänsklig aktivitet och fiskeriförvaltningen ska utvecklas och införas baserad på eko systemansatsen för att stärka balansen mellan hållbart nyttjande och skydd av marina naturresurser 82 B15a. Försöksinsatser med skarpsillsutfiskning med syfte att undersöka om metoden kan bidra till att återskapa ekologisk jämvikt i Östersjöns havsmiljö 82 7
B15b. Områdesbaserad fiskeförvaltning 82 B15c. Incitament för lokalt deltagande runt hållbar utveckling i fiskeområden 82 B16. Vidta alla nödvändiga åtgärder så att alla exploaterade fiskarter utnyttjas uthålligt till 2021 83 B16a. Ekonomiska incitament som söker balans mellan fiskeflottans kapacitet och den biologiska resursen 83 B16b. Förvaltningsregimsskifte i Kattegatt 84 B17. Uppmana fiskemyndigheter i samarbete med BSRAC och HELCOM att vidta snabba åtgärder för att 85 B17:1. Utveckla och genomföra långsiktiga förvaltningsplaner för kommersiellt exploaterade fiskarter senast 2010 85 Revidering av den internationella aktionsplanen för Östersjö laxen (Salmon action plan) 85 B17:2. Införa ytterligare fiskeåtgärder baserade på bästa vetenskapliga underlag för att 86 a) all fångst och bifångst som inte kan släppas tillbaka levande landas och rapporteras 2012 86 b) kontinuerligt utforma stängningar, tidsbestämda eller permanenta av tillräcklig storlek för att förhindra fångst av lekande och ung fisk 87 c) utpeka ytterligare områden för fiskeförbud 2012 87 d) vidareutveckla och införa ändamålsenlig uppfödning och utsättning av lax och havsöring för att säkerställa den genetiska variabiliteten av vildstammar 2012 89 e) omedelbara åtgärder för att minimera bifångst av småfisk och icke målart 2012 90 f) utvärdera effektiviteten av existerande tekniska åtgärder 2008 för att minimera bifångst av tumlare och införa nya tekniker och åtgärder 91 B17:3. Fiskerimyndigheterna anmodas att vidta åtgärder för att 91 a) omedelbart se till så att tjuvfiske, icke-reglerat fiske och icke rapporterat fiske upphör samt utveckla landnings kontroll m.m. enligt BSRAC konferensen i mars 2007 91 b) vidta snabb implementering av existerande långsiktiga förvaltningsplaner för torsk och ål senast 2012 92 Flerårig plan för torskbestånden i Östersjön (EG förordning 1098/2007) 92 Återhämtningsplan för torsk i Kattegatt (EG förordning 423/2004) 93 Nationell förvaltningsplan för ål (se även B20a) 94 B18. Ansvariga myndigheter bör införa angivna mål i bilagan till BSAP avseende åtgärder inom fiskeriförvaltningen 95 B19. Gemensam skrivelse till EU om uthålligt fiske i samklang med BSAP 95 B20a. Utveckla nationella program för skydd av ål, EC Regulation No. 1100/2007 95 B20b. Klassificering och kartläggning av älvar med historisk och migrerande fiskarter, senast 2012 95 B20c. Utveckling av planer för restaurering av lekområden och vandrings vägar för migrerande fiskarter i lämpliga vattendrag, senast 2010 96 8
B20d. Aktivt bevarandearbete i minst tio hotade vildlaxälvar i Östersjön samt återintroduktion av ursprunglig Östersjölax i minst fyra potentiella laxälvar, senast 2009 97 B21. Återinförande av stör 98 B22. Kustfisk har en viktig roll för Östersjöns biodiversitet och stor social och kulturell betydelse 98 Ansvariga myndigheter bör: 98 a) etablera ett internationellt nätverk för överens kommelser om riktlinjer för en ekosystembaserad förvaltning av kustfiske i Östersjön 98 b) utveckla långsiktiga planer för skydd, miljöövervakning och hållbar förvaltning av kustfisk, inklusive hotade eller missgynnade arter och anadroma fiskarter 2012 98 c) utveckla ekologiska indikatorer och metoder för bedömning av kustfisk inklusive referensnivåer och verktyg för utvärdering av hållbar förvaltning av kustfiske 2012 98 Sjöfart 100 M1, M2, M6. Ratificering av AFS- och MARPOL 73/78 konventionerna 100 M3. Ställ krav på att fartyg som anländer hamn inte använder TBT antifouling 100 M4. Aktivt stödja utvecklingen av TBT-fria antifoulingsystem 100 M5. Effektivt införa AFS Convention i Östersjön genom att utveckla system för kontroll av fartyg som inte uppfyller säkerhetskraven 100 M7, M27. Samverka inom European Maritime Safety Agency, EMSA för satellitövervakning av oljespill 101 M8. Stöd kommuner och lokala frivilliga organisationer för att utföra strandstädning 101 M9a. Utvidga det för fiskare avgiftsfria omhändertagandet av i landfört skräp med att även ge kompensation 102 M9b. Införa HELCOM rekommendation 28/10 avseende no-special-fee-system för fartygsavfall. 102 M10. Utvidga mottagningssystemen för omhändertagande av fartygsavfall enligt no-special-fee-systemet 102 M11. Förstärk tillsyn och samarbete för lagföring av illegal dumpning enligt Paris MoU 102 M12. Utveckling och användning av övervakningsinstrument för upptäckt av föroreningar på havsytan från fartyg samt utsläpp till luft från fartyg 103 M13. Använda HELCOM AIS (Automatic Identification System) för utökad tillsyn och övervakning av fartyg enligt 1982 Paris MoU 103 M14. Förstärk säkerheten vid vintersjöfart enligt HELCOM Rekommendation 28E/11 104 M15. Förstärk säkerheten vid vintersjöfart genom användning av utbildad besättning samt utnyttjande av islots 104 M16. Överväga gemensam skrivelse till IMO 2008 om behovet av att modifiera AIS-informationen för att öka sjöfartsäkerheten och skyddet för miljön 105 M17. Samarbeta kring Differential Global Navigation Satellite System, DGNSS, via AIS till stöd för navigering 105 9
M18. Överens om att ändra HELCOM överenskommelse om tillgången till AIS-information enligt HELCOM förslag 105 M19. Stöd IMO i införandet av ECDIS 106 M20 21. Antagande och implementering av Helcom recommendation 28E/12 Strengthening of sub-regional cooperation in response field 106 M22. Främja ett effektivt samarbete vid fartygsolyckor 106 M23. Östersjöländerna är överens om att övertyga fartyg i svårigheter att acceptera den bästa hjälpen för att minimera utsläpp av föroreningar 107 M24 25. Till 2009 utveckla och till 2010 anta en plan för skyddade platser för fartyg i svårigheter samt hur kostnaderna ska fördelas 107 M26. Stöd och samarbete för att utveckla bestämmelser för ansvar och kompensation i samband med transport och farliga ämnen 108 M27. Använd satellitövervakning för att stödja åtgärder i händelse av oljeolyckor i Östersjön 108 M28a. Utveckla ett stöd för beslut om användning av dispergeringsmedel 108 M28b. Utveckla teknologi för hantering av olyckor i svåra yttre omständigheter (mörker, hårt väder mm) 108 M29. Samverka för utveckling av best practice för omhändertagande av föroreningar på stränderna 108 M30. Integrera hanteringen av oljeskadad fågel i planerna för oljeskydd 109 M31. Gemensam skrivelse till IMO 2009 avseende nya regler för fartyg enl. Annex IV, MARPOL 73/78 samt att Östersjön utpekas som Special Area avseende utsläpp av avloppsvatten speciellt från passagerarfartyg 109 M32. Uppmuntra hamnar och rederier till frivilligt omhändertagande av avloppsvatten i hamnanläggningar 109 M33. Genomföra åtgärderna i BSAP s road map i syfte att ratificera och införa Ballastvattenkonventionen 110 M34. I samarbete med OSPAR utreda och om möjligt peka ut områden utanför Östersjön för byte av ballast vatten 110 M35. Ratificera Ballast Water Management konventionen 2010 och inte senare än 2013 111 M36. Inför ekonomiska stimuli för att minska utsläpp från fartyg, Helcom rekommendation 28E/13 111 M37. Minska svavelinnehållet i fartygsbränsle 112 M38. Reducera utsläppen av kväveoxider 112 M39. Beräkna övergödningseffekterna av kväveoxidutsläppen från fartyg 113 M40. Zero-discharge from offshore platforms 113 Utveckling av metoder och instrument 114 A1. Harmonisera metoder för att bedöma diffus belastning av närsalter 114 A2. Utvärderingsmetoder för övergödning 114 A3. Vidareutveckla ekosystemmodeller 114 A3a. Vidareutveckling av Baltic Nest 114 A3b. Vidareutveckla HOME Vatten 114 A3c. Operationella modeller av Östersjöns ekosystem. 115 A3d. Utveckling av digital djupdatabas och modeller 116 A3e. Bioekonomiska modeller som understödjer beslut 117 10
A3f. GIS modeller som understödjer fiskeriförvaltningsbeslut 118 A4. Vidareutveckla information från ekosystemmodeller i samarbete 118 A5. Tematisk utvärdering av farliga ämnen i havet 118 A6, A7. Utveckla gemensamma utvärderingsverktyg för biologisk mångfald 118 A8. Kontinuerligt mäta biodiversitetens bevarandestatus och effekterna av skyddsåtgärder 118 A9. Utvärdering av sjöfartens föroreningsbelastning 2010 118 Ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad 119 AC1a. Främja medborgarnas deltagande i beslutsfattande 119 AC1b. Upplysning av allmänheten och relevant industri avseende HELCOM:s rödlistade arter 119 AC2. Utveckla informationskampanjer om farliga ämnen och informera HELCOM 120 AC3. Fortsatt uppbyggnad av förmåga och kapacitet hos myndigheter och industri att hantera farliga ämnen 120 AC4. Engagera medborgarna i att upptäcka olagliga utsläpp från fartyg 120 AC5. Öka allmänhetens medvetande om marine litter inkl. effekterna av spökgarn 120 AC6. Implementera ett program för fullföljande av internationella regler om avfall och avloppsvatten från fartyg inkl. dess ilandlämnande 121 AC7. Stöd miljövänlig fritidsbåtverksamhet 121 Finansiering 122 Implementering och översyn 122 Bilaga 1 Underlag för beräkning av de svenska betingen 123 Bilaga 2 Bilaga 3 Beräkning av minskning av närsalter genom föreslagna åtgärder 128 Beräknad minskning av närsalter från olika föreslagna åtgärder 129 Bilaga 4 Kväve- och fosforretention, kartor 130 Bilaga 5 Bilaga 6 Belastningsminskning genom fånggrödor, VÅRbearbetning, reducerad jordbearbetning och minskad gödslingsintensitet, redovisning av Jordbruksverket 131 Jordbruksverkets analys av samhällsekonomiska konsekvenser tre scenarier för reduktion av kväve 138 Bilaga 7 Akronymer 148 11
Sammanfattning Östersjöländernas miljöministrar och EU kommissionen representerad på hög nivå har i november 2007, inom ramen för HELCOM tagit beslut om en gemensam åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP) för Östersjön, Öresund och Kattegatt. Målet för planen är att få god ekologisk status till år 2021. Planen innehåller ca 150 aktiviteter och består av fyra huvudsegment samt ytterligare fyra avsnitt. Huvudsegmenten behandlar övergödning, farliga ämnen, biologisk mångfald inklusive fiske samt maritima (sjöfart, olyckor, räddningstjänst mm) frågor. De fyra övriga avsnitten tar upp utveckling av metoder och instrument, ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad, finansiering, samt genomförande/revidering av planen. Enligt planen ska Östersjöländerna ta fram nationella genomförandeplaner till år 2010 som ska utvärderas vid ett ministermöte 2013. För många av åtgärderna finns ingen tidplan angiven vilket innebär att tidplaner bör fastställas i det fortsatta HELCOM arbetet. För övergödning gäller i enlighet med beslutet i BSAP att åtgärderna ska vara genomförda 2016 förutom för vissa av åtgärderna avseende avloppsvattensektorn där andra tidplaner är fastställda i antagna rekommendationer. Föreliggande rapport är en första rapportering av regerings uppdraget som givits till Naturvårdsverket att i samråd med Jordbruksverket och andra berörda myndigheter ta fram en nationell plan för Sverige. Rapporten utvecklar så långt möjligt konkreta åtgärder särskilt avseende övergödning och fiske. Övriga åtgärder i BSAP tas upp i rapporten men kommer att utvecklas i del två vilken ska vara klar till juli 2009. Det har mot bakgrund av den korta tiden inte varit möjligt att ta fram konsekvensbedömda förslag men rapporten indikerar kostnader för föreslagna åtgärder så långt möjligt. Kostnadsuppskattningarna är svåra att jämföra mellan åtgärderna eftersom de bl.a. har mycket olika detaljeringsnivå och innehåll. Den största utmaningen i BSAP är att minska belastningen av näringsämnen. Sverige ska enligt den preliminära bördefördelningen minska sin belastning av kväve med ca 21 000 ton och av fosfor med ca 290 ton. För kväve gäller detta Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt medan det enligt börde fördelningen för fosfor inte krävs någon ytterligare minskning till Öresund och Kattegatt. Bördefördelningen mellan staterna kommer att justeras genom det pågående HELCOM-arbetet med PLC 5 (Pollution Load Compilation). De huvudsakliga källorna för belastning av kväve och fosfor är utsläpp från kommunala reningsverk, skogsindustrin och jordbruket. Även enskilda avlopp och skogsbruket bidrar men i ringa grad. Utsläpp till luft från sjöfarten är viktiga och här föreslås att ytterligare åtgärder införs. Inom jordbruket föreslås kompetensutveckling, skyddszoner, ändrad gödsel hantering mm. Optimering av kommunala avloppsreningsverk föreslås liksom ytterligare rening inom skogsindustrin. 13
De förslag till åtgärder som är redovisade innebär en minskning av belastningen med ca 7 000 ton kväve och ca 61 ton fosfor. En beräkning har gjorts av vad som bör vara kraven utifrån den svenska PLC 5 redovisningen. Den visar på att Sverige ska minska sin belastning med 17 300 ton kväve och 260 ton fosfor. Således måste ytterligare åtgärder, förutom de som är redovisade, vidtas för att klara de av ministrarna beslutade minskningen av belastningen. Inom HELCOM s ram har det tidigare gjorts stora ansträngningar för att förbättra kunskaperna om hur farliga ämnen används och hanteras i medlemsländerna, vilka uppgifter om belastningar och vilka kunskaper som finns samt hur ländernas lagstiftning är uppbyggd i dessa avseenden. Tyvärr har dessa ansträngningar i stort sett varit förgäves. Mot bakgrund av dessa förhållanden beslöts att åtgärderna i första hand skulle inriktas på Polen, Estland, Lettland och Litauen samt Ryssland. En del av åtgärderna är starkt knutna till EU-arbetet och genomförandet är beroende av att kunna påverka relevant lagstiftning inom Gemenskapen. För flera av de prioriterade toxiska ämnena i planen är det inte självklart att Sverige och andra Västliga EU-länder står för en mindre del av utsläppen, till exempel deka-bde och perfluorerade ämnen såsom PFOA. Osäkerheten är stor vad gäller beräkningarna av användning och utsläpp av de ämnen som prioriterats i planen, och vilka effekter dessa ämnen eventuellt skulle kunna ha på livet i havet. En viktig del av planen handlar därför om att förbättra kunskaperna om spridningen av giftiga ämnen i Östersjön och att ta fram verktyg för att bättre kunna kartlägga eventuella skadeverkningar. Segmentet biologisk mångfald inklusive fisk innehåller åtgärder av olika karaktär varav många ska genomföras i samarbete inom olika internationella organisationer. En betydande del av åtgärder inom fisket är relaterade till Sveriges åtaganden inom den gemensamma fiskeripolitiken. De åtgärder som föreslås är inriktade på bland annat marina skyddsområden samt utveckling av kunskapsunderlag i form av marina landskapsoch habitatkartor. Det utförliga underlaget för fiskeåtgärder innehåller skydds- och förvaltningsåtgärder som t ex fiskefria områden, förvaltningsplaner för torsk och ål och förbättrad övervakning. Många av aktiviteterna i sjöfartsavsnittet utvecklas i HELCOM s arbetsgrupper Maritime och Respons och är till sin karaktär gränsöverskridande som t ex frågor om fartyg i sjönöd, oljespill eller olika övervakningssystem (AIS m.fl.). Ett fåtal åtgärder är rent nationella till sin karaktär. Däribland kan nämnas omhändertagande av marine litter. Av stor betydelse är att minska sjöfartens utsläpp av kväveoxider i rökgaserna. De fyra övriga segmenten tar upp utveckling av utvärderingsverktyg, allmänhetens deltagande och ökande medvetenhet, finansiering, samt genom- 14
förande/revidering av planen. När det gäller de två sista segmenten så har de inte bedömts relevanta för den svenska planen och tas därför inte upp. Rapporten har arbetats fram i nära samarbete med övriga myndigheter. Berörda myndigheter står tillsammans bakom förslagen i rapporten. Om enighet inte kunnat nås om hur och vilka åtgärderna som ska genomföras redovisas myndigheternas respektive förslag. Jordbruksverket och Naturvårdsverket gör i stort sett samma bedömning av vilka åtgärder som kan genomföras gällande övergödning. Naturvårdsverket och Jordbruksverket delar uppfattningen att många och differentierade åtgärder är ändamålsenliga och ger god effekt när det gäller att minska belastningen av närsalter. Med hänsyn till de stora betingen har Jordbruksverket gjort en analys av mer långtgående möjligheter till minskning av utsläppen av kväve. Analysen visar Jordbruksverkets bedömning av effekter och konsekvenser av minskad gödslingsintensitet och att lägga mark i långliggande träda i stora delar av södra och mellersta Sverige. Jordbruksverket anger dessa alternativ som orealistiska att genomföra. Denna uppfattning delas av Naturvårdsverket. Det bör påpekas att flera av de föreslagna åtgärderna även återfinns inom de för djupade utvärderingarna av miljömålen, Aktionsplan för havsmiljön m.fl. 15
Summary The Ministers of the Environment from the Baltic Sea Countries and the High Representative of the European Commission have in November 2007 within the framework of HELCOM adopted HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP) concerning the Baltic, the Danish Strains and Kattegatt. The goal for the action plan is to achieve good environmental status by 2021. The action plan consists of roughly 150 different activities in four main segments and another four sections. The main segments cover eutrophication, hazardous substances, biodiversity and nature conservation including fishery, and maritime activities. The other four sections concern development of assessment tools and methodologies, awareness raising and capacity building, financing and implementation and review of the Baltic Sea Action Plan. According to the plan the Baltic Sea Countries shall develop and submit for HELCOM s assessment national programmes by 2010 with a view to evaluate the effectiveness of the programmes at a HELCOM ministerial meeting in 2013. The ministerial meeting will evaluate whether additional measures are needed. For many of the actions no timetables are given which mean that timetables should be set in the further work of HELCOM. For eutrophication measures shall be implemented at the latest by year 2016 with the exception for some measures within the wastewater sector where other timetables are given within the accepted recommendations. This report is the first part of a government assignment given to the Swedish Environmental Protection Agency in collaboration with the Swedish Board of Agriculture and other concerned authorities to propose a national plan for Sweden. The report elaborates as far as possible concrete actions especially concerning eutrophication and fishery. The remaining actions in the BSAP are mentioned in the report but will be further elaborated in part two which shall be reported in July 2009. Due to the short time limit it has not been possible to elaborate analysis of the consistecies of proposed actions but the report give some indication of costs for different actions where possible. The cost estimations are difficult to compare between different measures because inter alia they are very different in details and content. The greatest challenge in BSAP is to reduce the nutrient input. Sweden shall in accordance with the provisional nutrient reduction requirement reduce her inputs by 21 000 tons of nitrogen and 291 tons of phosphorus. For nitrogen the inputs shall be reduce to Baltic Proper, the Sound and Kattegatt but for phosphorus the load shall be reduce for Baltic Proper solely. The burden sharing between the countries will be adjusted by taken into account the ongoing work with PLC 5 (Pollution Load Compilation). The main sources for nutrient loads are sewage treatment plants, pulp and paper industry and agriculture. Single houses and forestry contribute but in a minor way. Airborne inputs from the maritime sector is important and further measures are proposed. 16
Within the agricultural sector there are proposals for capacity building, buffer zones, changes of manure handling etc. Some measures within the wastewater treatment sector and the pulp and paper sector are proposed. The proposed actions will reduce the nutrient loads to the sea with ca 7 000 tons of nitrogen and ca 61 tons of phosphorus. A rough calculation has been done based on the Swedish PLC 5 figures reported to HELCOM. The calculation shows that Sweden should reduce the load by 17 300 tons of nitrogen and 260 tons of phosphorus. Obviously further measures than proposed have to be taken to fulfil the Swedish burden agreed by the ministers in the BSAP. Within the framework of HELCOM big efforts have been taken to improve the knowledge about how hazardous substances are used and handled in the member states, which information is available about loads, which knowledge that exist and how the legislation looks like in this respect. These efforts have in most aspects failed. It was therefore decided within HELCOM that the actions mainly shall be directed towards Poland, Estonia, Latvia, Lithuania and Russia. Some of the actions are strongly tied to the work within EU and the fulfilment is depending on how the member countries of EU can influence relevant EG legislation. For some of the prioritised hazardous substances in BSAP Sweden and other western countries may have a higher load such as deka- BDE and perfluorated substances such as PFOA. The uncertainty is high concerning calculations of use and inputs of the prioritised substances in the plan and which effects they may cause in the marine environment. One important part of the plan is to improve the knowledge of distribution of hazardous substances in the Baltic Sea and to elaborate tools to be able to better map any damages. The segment biodiversity and nature conservation including fishery contains measures of different kinds whereof many will be fulfilled in cooperation in different international organisations. An important part within the fishery sector is the Swedish commitments in the common fishery policy. The actions proposed are focused on marine protected areas, elaboration of knowledge in the form of marine landscape- and habitat maps. The detailed material concerning measures within the fishery sector contains long-term plans for protection and suitable management measures such as closures of areas for fishery, management plans for cod and eel and improved control measures. Many of the actions within the maritime sector are elaborated in working groups within HELCOM and have in most cases international character such as ships in need of assistance, oilspills and different sorts of information systems. A few actions are purely national in their character such as measures to take care of marine litter. It is of great importance to reduce the NO X emissions from ships. 17
The remaining four segments concern development of assessment tools and methodologies, awareness raising and capacity building, financing and implementation and review of the Baltic Sea Action Plan. The last two segments have not been seen relevant for the Swedish plan. The report has been elaborated in close cooperation with the authorities concerned. They stand together behind the proposals in the report. When agreement has not been possible to reach on how and which actions to take the different views are reflected. The Swedish Board of Agriculture and the Swedish Environmental Protection Agency have mainly the same opinion of which measures should be taken concerning eutrophication. Furthermore the Swedish Board of Agriculture and the Swedish Environmental Protection Agency share the opinion that many and different types of measures are the most appropriate and effective when it comes to reduce the load of nutrients. In view of the big national nutrient reduction requirements the Swedish Board of Agriculture has elaborated an analyse concerning more far reaching measures. The analyse shows the opinion of the Swedish Board of Agriculture concerning the effects and consequences of reduced intensity in fertilizing and to lay arable land in fallow for a considerable time in big parts of southern Sweden. The Swedish Board of Agriculture consider these alternative unrealistic to carry out. Swedish Environmental Protection Agency share this opinion. It should be pointed out that several of the proposed actions could be found in the in-depth evaluation and follow up of the Swedish environmental quality objectives and the Action plan for the marine environment etc. 18
Inledning Bakgrund Miljöministrarna i länderna kring Östersjön beslöt den 15 november 2007 om ett gemensamt åtgärdsprogram HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP). Planen består av fyra huvudsegment samt ytterligare fyra avsnitt. Huvudsegmenten behandlar övergödning, farliga ämnen, biologisk mångfald inklusive fiske samt maritima (sjöfart, olyckor, räddningstjänst mm) frågor. De fyra övriga segmenten tar upp utveckling av utvärderingsverktyg, allmänhetens deltagande och ökande medvetenhet, finansiering, samt genomförande/ revidering av planen. Enligt planen accepterar länderna beskrivningen av miljösituation i Östersjön, Öresund och Kattegatt samt ett antal formulerade miljömål. Vad gäller övergödningen har man kommit överens om en provisorisk fördelning för hur mycket utsläppen ska minskas till de olika bassängerna från respektive land bördekraven. För att implementera planen åtar sig länderna att ta fram nationella åtgärdsplaner som kan bedömas gemensamt av HELCOM under 2010. Inom övergödnings avsnittet ska åtgärderna vara genomförda år 2016 förutom för vissa inom avloppsvattensektorn där andra tidplaner är fastställda i antagna rekommendationer. Till miljö ministermötet 2013 ska det göras en samlad utvärdering av effekten av åtgärderna. Uppdraget och genomförandet Regeringen gav i regleringsbrevet för 2008 Naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med Jordbruksverket och andra berörda myndigheter redovisa en nationell åtgärdsplan i två steg för att uppfylla Sveriges åtagande i BSAP. Det första steget med redovisning 30 april 2008 efterfrågar konkreta nationella åtgärdsförslag och så långt möjligt kostnaderna för dessa. Miljödepartementet har medgivit anstånd till den 20 maj 2008. Avsikten är att detta material ska kunna användas i den kommande havspropositionen och miljömålspropositionen. Det har inte mot bakgrund av den korta tid som stått till förfogande varit möjligt att konsekvensbedöma förslagen. Men rapporten indikerar kostnaderna för föreslagna åtgärder så långt möjligt. Kostnaderna som uppskattas har mycket olika detaljeringsnivå och preciseringar. I steg två som ska redovisas den 31 juli 2009 ges mera tid för att ta fram konsekvensbedömningar och annat material som understödjer det som kommer fram i del 1 samt de insatser som inte tagits upp i del 1. Åtgärderna är numrerade kronologiskt och på samma sätt som de är upptagna i de olika segmenten i BSAP varvid E står för övergödning, H för farliga ämnen, B för biodiversitet, M för sjöfart, A för harmoniserade metoder och AC för ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad. 19
Underlaget till föreliggande redovisning har tagits fram genom en samrådsgrupp för berörda myndigheter: Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Sjöfarts verket, Kustbevakningen, Fiskeriverket, Energimyndigheten, Försvarsmakten, Skogsstyrelsen, SMHI, SGU samt Vattenmyndigheterna Södra Östersjön, Norra Östersjön och Västerhavet. Berörda myndigheter står tillsammans bakom förslagen i rapporten. Om enighet inte kunnat nås om hur och vilka åtgärder som ska genomföras redovisas myndigheternas respektive förslag. Samrådsmöten har genomförts med berörda branschorganisationer, kommun förbundet samt NGO via Havsmiljörådet. Bilaterala överläggningar har hållits med Jordbruksverket, Fiskeriverket och LRF. Inom havsmiljöområdet finns ett stort antal pågående och avslutade regerings uppdrag samt handlingsplaner och andra processer som behandlar behovet av åtgärder. Till viss del kan därför de nu föreslagna insatserna överlappa eller dubblera åtgärder redovisade i andra sammanhang. Exempel på sådana parallella aktiviteter är Fördjupad utvärdering av miljö kvalitetsmålen (Miljö målsrådet 2007), Aktionsplan för havsmiljön (Naturvårdsverket 2006), En nationell strategi för havsmiljön (Miljödepartementet 2005), Strategi för hållbart fiske (Miljövårdsberedningen 2006), den svenska redovisningen av data till HELCOM PLC 5 samt andra rapporter om främst jordbruket och dess miljöpåverkan utarbetade av Jordbruksverket och Naturvårdsverket. 20
Åtgärder Redovisningen ska enligt uppdraget omfatta i första hand förslag på åtgärder enligt BSAP som till den 30 april 2008 inte kräver ytterligare preciseringar i det fortsatta arbetet i HELCOM s arbetsgrupper inför beslut av HOD eller i kommissionen. Endast nationella åtgärder redovisas. Fokus läggs på konkreta åtgärder inom främst segmenten övergödning och fiske. Planens fyra huvudsegment samt utvärderingsverktyg och allmänhetens deltagande och ökande medvetenhet berörs dock också i rapporten. Övergödning Den största utmaningen i BSAP är att minska belastningen av näringsämnen. De huvudsakliga källorna för belastning av kväve och fosfor är utsläpp från kommunala reningsverk, skogsindustrin och jordbruket. Även enskilda avlopp och skogsbruket bidrar men i ringa grad. Utsläpp till luft från sjöfarten är viktiga och Naturvårdsverket föreslår att krav på reningsutrustning bör införas på passagerar färjor i reguljär trafik som anlöper svensk hamn (se M38). Sverige ska minska sin belastning av kväve till Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt medan det enligt bördefördelningen för fosfor krävs ytterligare minskning endast till Egentliga Östersjön. Bördefördelningen mellan staterna kommer att justeras genom det pågående HELCOM-arbetet med PLC 5 (Pollution Load Compilation). De förslag till åtgärder som är redovisade nedan innebär en minskning av belastningen med ca 7 000 ton kväve och ca 61 ton fosfor. Ytterligare åtgärder måste således därför vidtas för att klara den av ministrarna beslutade minskningen av belastningen. Mot bakgrund av detta har Jordbruksverket redovisat hur belastningen kan minska ytterligare nämligen genom minskad gödslingsintensitet och att lägga mark i lång liggande träda samt kostnader och konsekvenser för detta. Vidare har ytterligare åtgärder inom kommunala avloppssektorn avseende dagvatten och minskad bräddning tagits upp. Dessa kommer att närmare redovisas i del 2 av uppdraget. Det är i dagsläget osäkert om Vattenförvaltningens åtgärdsprogram kommer att redovisa tillräckliga åtgärder, med tillräckligt hög precision och källfördelning för att bidra till att uppfylla åtagandet i BSAP. Naturvårdsverket avser därför att vid behov ta fram ytterligare preciseringar för ett mindre antal jordbruksområden som läcker mest och där det är aktuellt med ytterligare restriktioner så att största möjliga kostnadseffektivitet uppnås. Restriktionerna kan vara i form av nedläggning av jordbruksmarken (träda, våtmarker) bättre balans mellan djurhållning och växtodling samt ett mer optimalt omhändertagande av stallgödseln mm. Resultaten av detta arbete kommer att redovisas i del 2 av uppdraget. Jordbruksverket anser att det inte är säkert att största möjliga kostnadseffektivitet uppnås för att man hittar de områden som läcker mest och att även kostnaderna för att genomföra åtgärderna och styrmedlens effektivitet behöver beaktas. Mot bakgrund av att baskunskaperna avseende fosfor är mycket ofullständiga bör forskning i dessa avseenden initieras. Det finns behov av att en expertgrupp tillsätts i syfte att diskutera övergödningsproblematiken och kopplingen klimat/mark. Denna fråga kommer att tas upp inom SAMHAV i syfte att få till stånd en sådan grupp underställd SAMHAV. 21
Sveriges beting Det övergripande målet enligt BSAP är ett Östersjön på 1950-talsnivå avseende eutrofiering. För att uppnå detta tillstånd har länderna kommit överens om att senast 2016 ha vidtagit åtgärder mot såväl luftburen som vatten buren belastning av näringsämnen med syfte att nå målet god ekologisk miljöstatus till 2021. Det krävs kraftfulla insatser från alla länder för att nå de uppsatta målen. Planen bygger på för tillfället bästa tillgängliga kunskap vilket innebär att underlaget fortlöpande ses över för att man vid behov ska kunna revidera mål och åtgärdsprogram. För övergödning innehåller planen ett delvis nytt angreppssätt. Baserat på vilken belastning som Östersjön tål för att uppnå av HELCOM tidigare beslutade miljömål, bl.a. siktdjup och näringskoncentrationer, har en bördefördelning beslutats för ländernas minskning av belastningen av näringsämnen (fosfor och kväve). Siffrorna är preliminära och kommer att justeras baserade på bl.a. data från PLC 5. Enligt den preliminära bördefördelningen ska Sverige minska sin belastning av kväve med 20 780 ton och av fosfor med 290 ton. Detta ska ske genom en minskning till: Egentliga Östersjön med 8 100 ton kväve av en total belastning på 31 700 ton och med 290 ton fosfor av en total belastning på 860 ton. Öresund med 1 700 ton kväve av en total belastning på 5 400 ton. Kattegatt med 11 100 ton kväve av en total belastning på 35 700 ton. Det krävs ingen ytterligare minskning av belastningen av fosfor till Öresund och Kattegatt. Även om BSAP gäller öppet hav kan det ändå behövas minskning av belastning av fosfor i avsnörda havsvikar och skärgårdsområden. Nuvarande belastning och avräkning från betinget Inom HELCOM pågår arbetet med PLC 5 (Pollution Load Compilation) som i BSAP utpekats som ett underlag för en kommande revision av bördefördel ningen av kväve och fosfor. Leverensdatum för nationella data var utsatt till december 2007, men ännu i början av april 2008 fanns brister i rapporteringen. Preliminära resultat för hela HELCOM-området kan förväntas i augusti 2008, och en första bedömning kan då göras av kvaliteten i PLC5-data och deras användbarhet för revision av bördefördelningen. För närmare information om belastningsberäkningarna och effekten av redan gjoda åtgärder, se bilaga 1. 22
Det finns således ännu inga beslut inom HELCOM om hur revisionen och uppföljningen av belastningsmålen skall ske. Det är angeläget att en sådan överenskommelse kommer till stånd snarast möjligt. Nya beräkningar för förändringar under perioden 2000 2006 pågår och redovisas under hösten 2008. I nedanstående figur redovisas källfördelningen av den antropogena belastningen (nettobelastningen) av kväve på Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt för år 2006, enligt beräkningarna för rapporteringen till PLC5. Depositionen avser nedfallet på svenska sjöar från både svenska och utländska källor. 2% Egentliga Östersjön 18 200 ton N 4% Jordbruk 32% 47% Skogsbruk (hyggen) Dagvatten Deposition Reningsverk Industri 12% 1% 2% Enskilda avlopp 2% 0% Öresund 4 300 ton N 4% 1% Kattegatt 20 400 ton N 24% 22% 0% 48% 0% 0% 74% 21% 1% 3% 23
I nedanstående figur redovisas källfördelningen av den antropogena belastningen (nettobelastningen) av fosfor på Egentliga Östersjön, enligt beräkningarna för rapporteringen till PLC5. 13% Egentliga Östersjön 460 ton P 11% 24% 45% Jordbruk Skogsbruk (hygge) Dagvatten Reningsverk Industri Enskilda avlopp 6% 1% Föreslagna åtgärder De föreslagna åtgärdernas belastningsminskningar samt kvarvarande åtgärdsbehov (brist) efter avräkning för redan genomförda åtgärder sedan år 2000 redovisas i nedanstående figur. I bilaga 2 och 3 ges uppgifter om i rapporten föreslagna åtgärders effekter avseende minskning av kväve och fosfor. I denna rapport är det inte möjligt att i detalj redovisa var åtgärderna bör vidtas för att uppnå bästa möjliga kostnadseffektivitet. Det bör bli möjligt i slutet av året när projektet Finn de områden som göder havet mest och åtgärdsprogrammen enligt Vattenförvaltningen finns tillgängliga. I projektet Finn de områden som göder havet mest görs en bedömning av hur olika områden och källor bidrar till övergödningen. 100% 90% 80% Andel av beting 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Brist Musselodling Nedfall Industri Ensk avlopp Reningsverk Jordbruk 0% Eg Östersjön N Eg Östersjön P Öresund N Kattegatt N 24
Kartläggningen kommer att användas som ett underlag för att prioritera insatser geografiskt såväl som mellan källor så att åtgärderna får största möjliga kostnadseffektivitet. Den kan också komma till användning för att göra en regional eller lokal bördefördelning utifrån det nationella betinget. Inom Vattenförvaltningen har en översiktlig beräkning utförts för hur mycket belastningen behöver reduceras för att nå god status enligt bedömningsgrunderna för fosfor i vattendrag. Uppskattningsvis kommer fosforbelastningen på eg Östersjön att minska med 320 ton som ett resultat av åtgärder för att nå god status i enlighet med Vattenförvaltningen. Om undan tag från kravet att uppnå god ekologisk status kommer att beviljas, till exempel för större kustbaserade industrier och de större avloppsreningsverken, blir belastningsminskningen 240 ton P. En mer utförlig beräkning kommer att utföras lokalt (för enskilda eller grupperade vattenförekomster) för hur mycket belastningen av både fosfor och kväve behöver reduceras för att nå god status. En sammanställning av dessa beräkningar kan ligga till grund för en bättre uppskattning av hur stor belastningsminskningen kan komma att bli för eg Östersjön, Öresund och Kattegatt genom införandet av Vatten förvaltningen. Det sammanlagda kvarvarande åtgärdsbehovet för de tre havsområdena efter avdrag för den förändrade belastningen under perioden 2000 2006 samt föreslagna nya åtgärder sammanfattas i nedanstående tabell: Kväve (ton/år)* Fosfor (ton/år)* Beting enligt prel. bördefördelning 21 000 290 Förändrad belastning 2000 2006 3 600 30 Föreslagna åtgärder 7 000 61 Behov av ytterligare åtgärder (brist) 10 300 199 *avrundade värden Fördelningen av det kvarvarande behovet per havsområde framgår av nedanstående tabell: Belastning (ton/år) Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Kväve Fosfor Kväve Kväve Beting enl prel bördefördelning 8 100 290 1 700 11 100 Förändrad belastning 2000 2006 800 30 800 2 000 Kvarvarande beting 2006 7 300 260 900 9 100 Föreslagna åtgärder 3 600 61 700 2 700 Behov av ytterligare åtgärder (Brist) 3 700 199 200 6 400 MODELLER FÖR AVGIFTSSYSTEM FÖR KVÄVE OCH FOSFOR Enligt Naturvårdsverkets regleringsbrev 2007 skall verket ta fram förslag till modeller för avgiftssystem som kan bidra till att på ett kostnadseffektivt sätt minska övergödningen i Östersjön och Västerhavet. Uppdraget 25
skall genomföras efter samråd med de länsstyrelser som är vattenmyndigheter för Västerhavets, Södra Östersjöns och Norra Östersjöns vattendistrikt. Uppdraget skall redovisas senast den 31oktober 2008. I uppdraget utarbetas ett förslag till utformning av sektorövergripande avgiftssystem för kväve- och fosforbelastning på havet. Det främsta syftet med förslaget är att öka kostnadseffektiviteten i de styrmedel som riktas mot övergödning. Inom ramen för uppdraget ska hinder som finns idag för att implementera systemet pekas ut, det kan t ex handla om juridiska aspekter. Naturvårdsverket kommer i del 2 att närmare belysa vilka effekter förslagen i detta regeringsuppdrag kan ha för att få fram de mest kostnadseffektiva lösningarna på betingen i aktionsplanen. E2a. Införliva identifierade åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Varför? Genom BSAP har länderna runt Östersjön åtagit sig att vidta åtgärder för att minska belastningen av närsalter på havet. Genomförande av vattendirektivet är en förutsättning för ett effektivt införande av sådana åtgärder. Vattenmyndigheternas påbörjade arbete med åtgärdsprogram tar sikte på bl.a. att uppnå minst god status för alla vattenförekomster i inlandet och för kustvattenförekomster. Men också för att bibehålla en god kvalitet. Hur? Ett av vattenmyndigheternas huvuduppdrag är att utforma åtgärdsprogram för att uppnå god ekologisk status i alla vattenförekomster till 2015. För kustvattenförekomster är man också beroende av utsjöns påverkan. En förutsättning för effektiva åtgärder mot utflöde av näringsämnen är goda kunskaper om bl.a. källfördelning samt var de mest läckagekänsliga markområdena är belägna. Ett arbete för kartläggning har inletts under rubriken Finn de områden som göder havet mest. Vem? Vattenmyndigheterna i samråd med andra berörda myndigheter. Kostnader och finansiering Kostnader för framtagande av åtgärdsprogrammen inryms inom ordinarie budget. Programmen som är bindande för andra myndigheter och kommuner kommer att innehålla en översiktlig kostnadsberäkning. Finansiering av programmets genomförande är emellertid oklart. Tidplan Förslag till åtgärdsprogram ska finnas framme till utgången av 2008 och av Vattendelegationen beslutade åtgärdsprogram ska föreligga vid utgången av 2009. Åtgärderna ska var genomförda 2012. 26
Nytta Vattenmyndigheterna har regional kännedom inom respektive avrinningsdistrikt vilket innebär att de mest kostnadseffektiva åtgärderna kan införas genom de av vattendelegationerna beslutade åtgärdsplanerna. E2b1. Minska närsaltutsläppen från industrin Den dominerande branschen vad gäller belastning av närsalter är skogsindustrin. Skogsindustrin Totalt var utsläppen (vid källan) från skogsindustrin i hela Sverige 2005 ca 3 200 ton kväve och 330 ton fosfor. Minskningen från 1995 års nivå är ca 3 800 ton kväve och 420 ton fosfor. De tjugotalet bruk som hade de största utsläppen bidrog med ca 2 400 ton kväve och 250 ton fosfor. Hur? Genom åtgärder i form av sandfilter för suspenderat material kan uppskattningsvis en minskning uppnås av kväve med 8 % och av fosfor med 1 % av den mängd suspenderade ämnen som kan avlägsnas. Avskilt slam skulle troligen brännas vilket ger utsläpp av NO X. Dessa utsläpp har beräknats med antagandet att 20 % av kvävet omvandlas till NO X. Miljökostnaderna för dessa kväveutsläpp har angivits till 60 kr/kg vilket således har ökat kostnaderna per kg avskilt kväve och fosfor. För att få till stånd åtgärder krävs omprövning, ofta via initiativärenden, vilket är resurskrävande. När det gäller industrierna som släpper ut sitt avloppsvatten till Bottniska Viken är det inte möjligt att ge information om hur mycket av dessa närsalter som belastar Egentliga Östersjön utan att göra detaljerade beräkningar. Dessa anläggningar har därför inte tagits med i nedanstående. Vem? Skogsindustrin, Naturvårdsverket, Vattenmyndigheten m.fl. Kostnader och finansiering Nedanstående bedömning (se tabeller) är gjord utifrån generella antaganden som inte kontrollerats på bruksnivå. Ett fel på ca ± 30 % på bassängnivå är därför möjligt. Retentionen för kväve från Vänern har uppskattats till 30 % vilket har betydelse för kostnadsberäkningarna för Kattegatt. För beräkning av kapitalkostnad har ansatts 6 % ränta och 10 resp. 20 års avskrivningstid för att ge en bild av hur olika avskrivningstider påverkar kostnaden. För drift och underhåll har schablonmässigt ansatts 2 % av investeringen. Åtgärderna innebär även ökad förbrukning av elektricitet vilket uppskattningsvis ökar kostnaden per kg avskild fosfor och kväve med ca 5 %. 27