Socialnämndens budgetförslag/underlag inför mål och budget 2015 och plan 2016 till 2017

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-04-03 SN-2014/1230.182 1 (8) HANDLÄGGARE Hallgren, Ann-Charlotte Ann-Charlotte.Hallgren@huddinge.se Socialnämnden Socialnämndens budgetförslag/underlag inför mål och budget 2015 och plan 2016 till 2017 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 3 april 2104, till generell uppräkning, volymer och investeringar för perioden 2015 till 2017 och översända det som sitt svar till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Enligt beslutad budgetordning ska kommunfullmäktige besluta om mål och budget i juni månad. I det beslutet utgör nämndernas underlag en viktig del av det samlade underlaget. I följande beskrivning anges vilka underlag och prioriteringar som behöver göras utifrån det ekonomiska läget som delges i budgetförslaget inför år 2015 och plan 2016 till 2017. Beskrivning av ärendet Nämnden ska kortfattat på ett övergripande plan ange vilka satsningar och effektiviseringar som kan bli aktuella utifrån det ekonomiska läget. Uppgifter om prestationer och volymer eller motsvarande ska redovisas per verksamhet enligt de uppställningar som nämnden använder för uppföljning av verksamheten. Nämndernas budgetunderlag till fullmäktige inför beslut om mål och budget lämnas till ekonomiavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning senast den 23 april, tillsammans med justerat nämndprotokoll. Mål och budget behandlas i kommunstyrelsen den 26 maj. Kommunfullmäktige behandlar ärendet den 9 juni. Budgetförslag inklusive volymer, lokaler, generell uppräkning och effektivisering är under kommande år följande: POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-04-03 SN-2014/1230.182 2 (8) Socialnämnden Nettokostnad Budget 2014 871 173 Tekniska justeringar, omprioriteringar m.m. -6 000 Volymer 14 656 Lokaler 0 IT 0 Uppräkning löner, hyror, priser 17 257 Gemensam utveckling 1 797 Plan 2015 898 883 Tekniska justeringar, omprioriteringar m.m. 0 Volymer 15 389 Lokaler 0 IT 0 Uppräkning löner, hyror, priser 18 176 Gemensam utveckling 0 Plan 2016 932 448 Tekniska justeringar, omprioriteringar m.m. 0 Volymer 16 242 Lokaler 0 IT 0 Uppräkning löner, hyror, priser 18 975 Gemensam utveckling 0 Plan 2017 967 665 Befolkningsprognosen som använts för volymberäkningarna togs fram i februari 2014. Volymberäkningarna kommer att uppdateras med ny befolkningsprognos inför fastställande av mål och budget 2015. Förvaltningens synpunkter Tekniska justeringar, omprioriteringar med mera 6 miljoner kronor har dragits av från tidigare års erhållna medel utifrån budget 2014. Dessa 6 miljoner avsåg ett extra tillskott för 150 Huddinge jobb som nu förs tillbaka. Uppräkning löner, hyror, priser Nämndernas preliminära ramar har räknats upp för löne-, hyres- och prisökningar. I ekonomiplanen har nämndernas ramar räknats upp med i genomsnitt 2,0 procent per år.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-04-03 SN-2014/1230.182 3 (8) Volymer För socialnämndens verksamheter (vård och behandling IFO, ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin) har en volymökning beräknats som motsvarar befolkningsökningen för respektive år enligt befolkningsprognosen. Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 46,3 miljoner kronor. Befolkningsförändringar Åldersfördelning 2015 2016 2017 Total 106 196 108 034 109 932 0-64 år 92 234 93 845 95 491 65-79 år 10 893 11 039 11 187 80-w år 3 070 3 151 3 254 Befolkningsprognosen är preliminär och nya siffror presenteras i slutet av april inför fastställandet av mål och budget. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet LSS En presidiegrupp beslutade i november 2013 ett uppdrag till HSF och KSLkansliet att utreda hur 11 i principöverenskommelsen från 1994 kan avvecklas. Förändringar i denna principöverenskommelsen innebär: Att principöverenskommelsen upphör Att kommunen fortsätter vara huvudman. Att kommunen ansvarar för att hälso- och sjukvårdsinsatser enl. 11 utförs. Att förändringen genomförs 1 oktober 2015. Skatteväxling 1 januari 2016. Detta beslut kommer att påverka volymer för socialnämnden under åren 2015 och 2016. Volymerna bör därför utökas med den skatteväxlingen som föreslås. Förslaget innebär en skatteväxling på två öre, vilket för Socialnämnden år 2015 skulle innebära en volymökning med 1,2 miljoner kronor och för året 2016 innebär det 4,5 miljoner kronor. Skatteväxlingen möjliggör för Socialnämnden att utföra åtaganden enligt HSL 18 och 18a. Kommunerna har enligt HSL 18 och 18 a ett sjukvårdsansvar (exkl. läkarvård) och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer som bor i särskilda boendeformer och /eller har dagverksamhet.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-04-03 SN-2014/1230.182 4 (8) Landstinget förbinder sig att utan särskild kostnad för kommunerna fullgöra vad som ankommer på kommunerna enligt HSL 18 och 18 a för personer som tillhör personkretsen för LSS. Verksamheten skall bedrivas i sådan omfattning och med sådan kvalitet som motsvarar personernas speciella behov. De uppgifter enligt HSL 24 som fullgörs av de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna i kommunerna skall även omfatta de verksamheter som anges i denna paragraf. Kompentensutvecklingsbehov inom funktionshinderområdet Inom funktionshinderområdet är behovet av kompetensutveckling stort. Vi har kontinuerligt under de senaste åren erbjudit kompetensutveckling med stöd av ESF medel och centrala kompetensmedel. Inför 2015 uppskattade vi kostnaden för vikarietäckning samt kompetensutveckling till 1,5 miljon kronor. För att kunna säkerställa de krav på kompetens inom området som Socialstyrelsen rekommenderar uppskattar vi att behovet kommer kvarstå till och med år 2017. Arbetsmarknadsläget Prognosen för arbetslösheten i länet är 6,3% (2014), vilket innebär att det minskat från 6,7% (2013). Prognosen framåt innebär en långsam minskning enligt Arbetsförmedlingens beräkningar. I Huddinge är arbetslösheten lägre än både i riket och länet enligt nedanstående tabell. Öppet arbetslösa 16 64 år

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-04-03 SN-2014/1230.182 5 (8) Öppet arbetslösa 18 24 år 150 Huddinge jobb är en verkningsfull insats för försörjningsstödstagare som står till arbetsmarknadens förfogande. En stor del av försörjningsstödstagarna i kommunen har varit borta från arbetsmarknaden under längre tid, bidragstidens längd har ökat succesivt de senaste åren. Utmaningen framöver blir därför att hjälpa denna målgrupp att komma tillbaka till arbetslivet. Här behövs nya arbetssätt, metoder och insatser som individanpassas. 150 Huddinge jobb Det finns svårigheter att rekrytera personer som kvalificerar sig för Huddinge jobben år 2015 beroende på att 53 personer av 100 personer har gått till arbete eller studier. Dessutom har målgruppen minskat genom dessa insatser och vi kan se en mer gynnsam arbetsmarknad framöver. Längden på insatsen har betydelse och ett förslag är att öka längden på anställningstiden inom Huddinge jobben. Detta för att öka individens möjligheter till arbete. Barn inom individ- och familjeomsorgen Barnenheten har haft ett stort ökat inflöde av anmälningar/ansökningar åren 2008 2013 med 84 %. Personalen har under samma period ökat med 28 % och budgeten har ökat år 2009 2013 med 7 %. Personalomsättningen har varit och är alltjämt mycket hög, en orsak är troligen en för hög arbetsbelastning. Kommunens officiella siffror för omsättningen av socialsekreterare stämmer inte överens med verkligheten beroende på att statistiken redovisar alla socialsekreterare på flera enheter inom barnsektionens verksamheter.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-04-03 SN-2014/1230.182 6 (8) För att behålla socialsekreterarna, skapa en rimlig arbetssituation och säkra upp rättssäkerheten för barn och familjer behöver barnsektionen en budgetförstärkning. Verksamhetsutveckling med stöd av IT I december 2013 antog kommunfullmäktige en strategi för Huddinges väg in e-samhället 2014-2019, vilken ska kompletteras med en årlig handlingsplan. Strategin pekar ut ambitiösa mål för utvecklingen och beskriver de insatser som är nödvändiga för att skapa förutsättningarna för att nå kommunens vision och övergripande mål. Med en målmedveten satsning på utveckling och införande av nya digitala tjänster, utveckling av e-förvaltningens processer och arbetssätt samt en högre grad av IT-standardisering kan kommunens väg in i e-samhället realiseras. För att åstadkomma detta krävs en samordnad verksamhetsutveckling och finansiering med en tydlig fördelning mellan roller och ansvar. ITinvesteringar är kostsamma och för att investeringar ska tillföra nytta och kostnadsbesparingar krävs samordning, styrning och kommungemensamma prioriteringar. För att kommunens centrala IT-organisation ska kunna möta förvaltningarnas allt mer ökade behov av verksamhetsutveckling med stöd av IT är det därför väsentligt att det i likhet med perioden 2012-2014 avsätts kommungemensamma medel för ändamålet. Samkraft Genom Samkraft har Huddinge kommun skapat en bra struktur för samverkan kring det förebyggande arbetet som bidrar till att skapa förbättrade livschanser för alla barn och unga. Det primära målet är att i gemensamma satsningar förebygga missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet samt att också förhindra nyrekrytering till ett kriminellt liv. Målet förverkligas genom en väl fungerande samverkan för att skapa ett tydligt, målmedvetet och långsiktigt förebyggande arbete. Samkraft, som etablerades hösten 2009, är en samverkan mellan tre förvaltningar i Huddinge kommun, Stockholms läns landsting och närpolisen i Huddinge. Från och med 2012 gick arbetet, med stöd av kommungemensamma resurser, in i en ny fas med en tydligare verksamhetsplanering och uppföljning av genomförda insatser. För att kunna utveckla verksamheten ytterligare genomförs under 2014 med extern hjälp en mer omfattande processutvärdering. Slutrapporten kommer att redovisas i december. Parallellt med utvärderingen kommer parterna att arbeta fram en ny överenskommelse från 2015 och framåt. För att kunna fortsätta och utveckla Samkraft är det angeläget att kommunfullmäktige i likhet med perioden 2012-2014 avsätter gemensamma medel även fortsättningsvis.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-04-03 SN-2014/1230.182 7 (8) Lokaler Pågående och planerade projekt *Tillkommande hyreskostnader Tillkommande investeringar (mnkr) (mnkr) Pågående Antal avd/ 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Kommentarer platser Nybyggnad av Lavspinnarvägen 1,8 1,8 1,8 27 **Beräknad klar årsskiftet 2014/15 Björnkullaringen (förstudie är beslutad) 5 1 1 1 15 Beräknad kostnad Boendeenhet (ombyggnad av befintliga lokaler Norströms väg 10) Förstudie beslutad 6 0,8 0,8 0,8 3,5 Beräknad kostnad Planerade Boendeenhet (nybyggnad på befintlig tomt) 6 1 15 Beräknad kostnad ev. Dalstigen) Inte beslutad Baslokal till servicelägenheter 10 0,2 Särskilt boende inom socialpsykiatrin 8 1,2 15 Beräknad kostnad inte beslutad Summa (mnkr) 3,6 4,6 5 45,5 15 15 * Tillkommande bruttokostnad (Ludvikamoms och intäkter är ej med). ** Lavspinnarvägen bli klar november/december 2014 Investeringar Här framkommer ett behov av kommande investeringar. Tkr 2 015 2 016 2 017 Inventarier 1 000 1 000 1 000 Datorer 550 550 550 IT-stöd 1 000 Oförutsedda investeringar 1 000 1 000 1 000 Summa nettoinvesteringar 3 550 2 550 2 550 Inventarier I samband med att nya boenden tillkommer och beroende på att investeringstakten tidigare år varit låg, behöver mer inventarier köpas in. Datorer Nya datorer behöver köpas in löpande varje år. En dator har en ekonomisk livslängd på tre år. Tidigare år har dessa kostnader bokförts direkt i samband med inköpet. Då nya investeringsanvisningar har tagits fram kommer datorerna framöver att klassas som investering och skrivas av under 3 år. IT-stöd Samtliga verksamheter inom social- och äldreomsorgsförvaltningen använder verksamhetssystemet Pro Capita. Under hösten 2012 anlitade förvaltningen

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-04-03 SN-2014/1230.182 8 (8) en extern konsult som tillsammans med representanter från verksamheten tagit fram ett beslutsunderlag inför det fortsatta arbetet. Förvaltningen har för närvarande cirka 1600 användare. En förnyelse av verksamhetssystemet innebär förutom kostnader för själva systemet även att resurser måste avsättas för projektledare för införandet samt utbildningsinsatser. En preliminär bedömning är att dessa investeringskostnader uppgår till cirka 2-3 miljoner kronor från år 2014 (hösten) eller 2015, och arbetskostnader för införandet uppgår till cirka 4 miljoner kronor. Oförutsedda investeringar Avser oförutsedda investeringar som uppkommer under året enligt kommunens regler där varan har ett värde över ett basbelopp och en ekonomisk livslängd på minst tre år. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Ann-Charlotte Hallgren Ekonomichef Bilagor Planeringsförutsättningar 2015-2017 Bilaga till planeringsförutsättningar 2015-2017 Beslutet delges Kommunstyrelsen

Planeringsförutsättningar 2015-2017 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING FEBRUARI 2014

Innehållsförteckning Inledning... 3 PM Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang... 3 Disposition av PM Planeringsförutsättningar... 3 Huddingeborna idag och i morgon... 4 Huddinge växer cirka 1 500 nya Huddingebor per år... 4 Att växa upp i Huddinge... 6 Att bli gammal i Huddinge... 6 Befolkningsutvecklingen i länet och riket... 8 Försörjningskvoten i Huddinge... 9 Invånarnas utbildningsnivå... 10 Invånarnas inkomst... 11 Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling... 13 Inför planeringsperioden 2015-2017... 15 Huddinges varumärke och bilden av Huddinge... 15 Ett hållbart Huddinge - Mål 2030... 16 Hållbar samhällsutveckling... 17 Nöjda invånare... 24 Attraktiv arbetsgivare... 31 Sund ekonomi... 35 Bolagen och kommunalförbundet... 60 Ekonomiplan 2015-2017 preliminära beräkningar... 63

Inledning PM Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang Huddinges styrmodell kallas allmänt för PUFF. Puffen innebär att genom systematik (planera, utföra, följa upp och förbättra) och dialog mellan alla berörda parter utveckla Huddinge som organisation och geografiskt område. Styrmodellen tar avstamp i kommunens mål och vision. Med dialog avses allt från kommunval, till muntliga och skriftliga dialoger. Planerings- och uppföljningsprocessen utgör också systematiken i de fyra olika puff-stegen planera, utföra följa upp och förbättra. PM Planeringsförutsättningar är första steget i planerafasen och utgör kommunstyrelseförvaltningens underlag till politikerna inför arbetet med Mål och budget för kommande planeringsperiod. PM Planeringsförutsättningar knyter ihop PUFF-snurran genom att samla ihop erfarenheterna från utförandet, sammanställa och analysera resultat av uppföljningen, omvärldsbevaka och framtidsprognostisera och utifrån detta lyfta fram behov av förbättringar. Disposition av PM Planeringsförutsättningar PM Planeringsförutsättningar 2015-2017 inleds med ett faktaavsnitt om Huddinges invånare. Avsnittet ger en bild av nuläget och visar på prognoser för den framtida utvecklingen. Ett mer omfattande avsnitt är tänkt att återkomma en gång per mandatperiod i samband med att hållbarhetsrapporten tas fram. I avsnittet Inför planeringsperioden 2015-2017 lyfts viktiga utmaningar för kommunens fortsatta utveckling fram och redovisas utifrån kommunens målbild. Årets PM har också kompletterats med ett nytt avsnitt som lyfter fram utmaningar för kommunens bolag och kommunalförbund. Planeringsförutsättningarna avslutas med en preliminär ekonomiplan för åren 2015-2017, utifrån aktuella prognoser. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2015-2017 3

Huddingeborna idag och i morgon Huddinge växer cirka 1 500 nya Huddingebor per år Huddinge är med sina drygt 102 550 invånare den näst största kommunen i länet. Hela Stockholmsregionen växer kraftigt och Huddinge är inget undantag. Vid årsskiftet hade Huddinge preliminärt 102 541 invånare. prel prognos Ålder 2008 2013 2018 0 1 323 1 410 1 558 1-5 6 936 7 612 8 240 6 1 270 1 541 1 630 7-9 3 693 4 438 4 932 10-12 3 622 4 048 4 735 13-15 4 051 3 759 4 410 16-18 4 119 3 761 4 097 19-24 7 248 8 247 8 237 25-64 50 786 54 255 59 372 65-79 8 526 10 466 11 315 80-w 2 635 3 004 3 363 Summa 94 209 102 541 111 891 Huddinges befolkning har ökat varje år under en lång tid och den väntas öka även i framtiden. Ökningen beror både på höga födelsetal och på en hög inflyttning från utlandet. Fram till år 2022 kan befolkningen komma att öka med närmare 17 500 personer, från dagens cirka 102 550 invånare till närmare 120 000. I inriktningsbeslutet för översiktsplan 2030 har det fastställts att Huddinge ska växa i takt med länet vilket innebär att samhällsplaneringen behöver skapa förutsättningar för detta. Under 2013 växte Huddinges befolkning preliminärt med 1,5 procent, jämfört med under 2012 då befolkningen växte med 1,9 procent. Under 2013 ökade befolkningen i riket med 0,9 procent, ingen preliminär siffra för befolkningstillväxten i länet finns ännu tillgänglig. 4

Folkmängden i Huddinge 1980-2012 och prognos 2013-2022 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Huddinge växer även kraftigt i jämförelse med andra kommuner, bara fyra andra kommuner växte mer än Huddinge sett till befolkningsökningen 2012. Dessa var Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Sett till den procentuella utvecklingen var det 5 kommuner som hade kraftigare ökningen. Under 2013 flyttade preliminärt 9 505 personer till Huddinge och 8 765 personer flyttade från Huddinge, vilket ger ett flyttningsnetto på 740 personer. Det föddes 1 365 barn och 563 personer avled, vilket ger ett födelsenetto på 802 personer. Jämfört med i fjol har kommunen haft en kraftigare naturlig befolkningsökning genom ett mer positivt födelsenetto, samtidigt som flyttningsnettot har minskat. Huddinge är en kommun som, liksom många andra förortskommuner i Stockholm, attraherar många barnfamiljer. I Huddinge är andelen barn högre än genomsnittet i riket och länet, samtidigt som andelen äldre är lägre. Huddinge är 2012 den tillsammans med Botkyrka näst yngsta kommunen i riket, med en medelålder på bara 37,1 år. I riket är medelåldern 41,2 år och i länet är den 38,9 år. Efter Botkyrka och Huddinge är Vallentuna den tredje yngsta kommunen i länet med en medelålder på 37,8 år. Knivsta har lägst medelålder av rikets kommuner med 36,5 år. Trenden för Huddinge är att vi blir något äldre, den senaste 10 årsperioden har medelåldern ökat med 0,4 år. Att jämföra med riket som ökat med 0,6 år och länet som står oförändrat. I länet är det framförallt Solna och Sundbyberg som blir yngre, Solnas medelålder har minskat med nära 2 år, vilket även är den kommun i riket där medelåldern minskat mest. Huddinges starka befolkningstillväxt beror till stor del på en hög invandring, det vill säga inflyttning från andra länder. Under 2013 invandrade preliminärt 1 491 personer till Huddinge och 613 utvandrade, vilket ger ett utrikes flyttnetto på 878 personer. Utan invandringen hade Huddinges flyttnetto varit negativt. Invandringen är också en bidragande orsak till Huddinges unga befolkningsstruktur. I jämförelse med ifjol så är flyttnettot från utriket lägre. Vilket beror nästan uteslutande på lägre invandring, utvandringen är i stort oförändrad. Idag är drygt en fjärdedel (27 procent) av Huddingeborna födda i ett annat land än Sverige. Detta kan jämföras med Stockholms län som har 22 procent utlandsfödda och i riket där 15 procent är PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2015-2017 5

födda utanför Sverige (2012). Det vanligaste utländska födelselandet bland Huddingebor är Finland, följt av Irak, Turkiet och Polen. Åldersfördelningen i Huddinge (färg) jämfört med riket (gul i bakgrunden), 2012 Att växa upp i Huddinge Huddinge har en ung befolkning, här bor många barn med sina familjer. De senaste åren har det fötts många barn i kommunen och många barn har också flyttat till Huddinge. Antalet barn kommer fortsätta att öka under de kommande åren. De senaste åren har det varit barnen i förskoleålder som har ökat allra mest medan det framöver kommer att vara framförallt barn i grundskoleåldern som kommer att öka mest, 6-15 åringarna kommer att öka med cirka 3000 barn under kommande tioårs period. Antalet gymnasieungdomar kommer däremot att minska under de närmaste åren, för att återigen börja öka omkring 2016. Ålder 2003 2008 prel 2013 2018 2022 1-5 5 797 6 936 7 612 8 240 8 817 6-9 4 855 4 963 5 979 6 562 7 037 10-12 4 041 3 622 4 048 4 735 5 012 13-15 3 882 4 051 3 759 4 410 4 836 16-18 3 375 4 119 3 761 4 097 4 631 Summa 21 950 23 691 25 159 28 044 30 333 Omkring åtta procent av barnen under 18 år i Huddinge är födda i ett annat land än Sverige. 43 procent av barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Andelen med två utlandsfödda föräldrar är 27 procent. Att bli gammal i Huddinge Huddinge har preliminärt ca: 13 500 invånare som är 65 år eller äldre. Av dem är det drygt 3 000 äldre än 80 år. Om tio år väntas antalet personer över 65 vara nästan 16 000, och antalet över 80 år vara drygt 3 850. Den stora ökningen av äldre beror 6

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 på att det under 1940-talet föddes stora årskullar, som nu uppnår pensionsåldern. Om ytterligare några år kommer denna generation att uppnå de åldrar när behovet av omsorg ofta inträder. Andelen över 65 år av befolkningen ligger dock kvar runt 13 procent för hela prognosperioden, med en viss ökning. Ålder 2003 2008 prel 2013 2018 2022 13-15 7 488 8 526 10 466 11 315 12 045 16-18 2 276 2 635 3 004 3 363 3 855 Summa 9 764 11 161 13 470 14 678 15 900 Andel personer i åldersgrupper 65 år och äldre, Prognos 2013-2022 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% 65-69 70-74 75-79 80-w 65-w 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Antal personer i åldersgrupper 65 år och äldre, 1980-2012 samt prognos 2013-2022 6000 5000 4000 3000 2000 1000 65-69 70-74 75-79 80-w 0 Omkring åtta procent av Huddingeborna över 65 år är födda i Finland. Huddinge kommun är sedan 2010 ett så kallat finskt förvaltningsområde, vilket innebär att enskilda har rätt att använda finska i kontakter med kommunen samt finskspråkig förskola respektive äldreomsorg. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2015-2017 7

Befolkningsutvecklingen i länet och riket 2012 ökade befolkningen i kommunen med 2,0 procent, preliminärt för 2013 var ökningen 1,5 procent, medan den i länet ökade med 1,7 procent 2012. Historiskt sätt har dock befolkningsökningen i Huddinge varit större än den i länet och riket, procentuellt sett. De senaste tio åren har befolkningen ökat med totalt 16,8 procent jämfört med länets 14,9 procent och rikets 6,9 procent. För underlag till I Stockholms läns Befolkningsprognos 2013 finns prognoser på 10 års sikt men även längre prognoser som sträcker sig fram till 2045. Prognoserna efter 2022 baseras då på antaganden för riket och finns framtagna i lite olika scenarier. De parametrar som det har tagits fram scenarier kring är fruktsamhet, invandring samt för olika nivåer av befolkningstillväxt. I huvudantagandet är den prognostiserade folkmängden 2030 strax under 2,7 miljoner invånare och 2045 närmare 3 miljoner. Vilket motsvarar en ökning på närmare 27 procent till 2030 och 40 procent till 2045. I samband med översynen av kommunens översiktsplan har två scenarier tagits fram för att bedöma befolkningsutvecklingen. Scenarierna bygger på olika nivåer av bostadsbyggande och statistiska ingångsvärden där den förväntade befolkningen troligen hamnar någonstans mellan 120 000 och 150 000 invånare år 2030. Det skulle innebära en procentuell befolkningsökning mellan 34 och 50 procent. För att bedöma det långsiktiga behovet av till exempel skolor, äldreboenden och idrottsanläggningar har en befolkningsprognos omfattande 140 000 invånare år 2030 använts. SCB gör årligen en befolkningsprognos för rikets förväntade utveckling, den sträcker sig nästan 100 år framåt i tiden. Befolkningen förväntas öka 12 procent fram till 2013 och 17 procent till 2045. Att befolkningen ökar beror både på att det antas födas fler än det dör och att invandringen antas vara större än utvandringen. Något som flera länder i Europa och världen inte ser i sina långsiktiga prognoser. Vilket på sikt kan vara en betydande faktor för Sverige som tillväxtland. De senaste åren har den stora invandringen varit den faktor som bidragit mest till folkökningen. Denna utveckling tros fortsätta den närmaste tiden. Under 2020-talet antas befolkningsökningen till största delen drivas av stora födelseöverskott då de stora nittiotalistkullarna är i barnafödande ålder. I framtiden förväntas en något förändrad befolkningsstruktur. Andelen äldre väntas öka medan befolkningen i åldern 0 19 år förväntas ligga kring samma nivå. Andelen personer i de mest yrkesaktiva åldrarna 20 64 år minskar. Som en följd av den förändrade åldersstrukturen ökar den demografiska försörjningskvoten i riket. 8

1968 1974 1980 1986 1992 1998 2004 2010 2016 2022 2028 2034 2040 2046 2052 2058 2064 2070 2076 2082 2088 2094 2100 2106 Folkmängd i riket 1968-2012 samt prognos 2013-2110 14 000 000 13 000 000 12 000 000 11 000 000 10 000 000 9 000 000 8 000 000 7 000 000 6 000 000 Försörjningskvoten i Huddinge Försörjningskvot beskriver sambandet mellan invånare i åldern 20-64 med yngre och äldre. Måttet beskriver hur många fler personer utöver sig själv som varje person i arbetsförålder måste försörja. Huddinge har haft en ökande försörjningskvot sen början av 90-talet, vilket betyder att färre ska försörja fler. Varje Huddinge bo måste 2012 försörja 0,67 individer utöver sig själv, att jämföra med 0,57 i slutet av 80-talet. Vid prognosperiodens slut är försörjningskvoten när 0,7. Försörjningskvot är snarlik även i länet, men i riket var kvoten redan 2012 0,7 och prognostiseras vara runt 0,8 2022. Förenklat betyder att färre kommer behöva försörja fler. Det är utifrån denna typ demografiskaprognoser som det har börjat diskuteras förändringar av pensionsåldern. En ökad pensionsålder till 68, skulle utifrån Huddinges befolkning 2012 sänka försörjningskvoten till 0,57. Huddinge kommun har en ung befolkning vilket syns även i försörjningskvoten. Större delen av försörjningskvoten utgörs av de unga, det vill säga invånarna i åldern 0-19 år medan en mindre del utgörs av de äldre 65 år och äldre. De två delarna kommer dock att närma sig varandra fram till 2022. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2015-2017 9

Danderyd Lidingö Täby Solna Stockholm Nacka Sollentuna Vaxholm Ekerö Sundbyberg Järfälla Vallentuna Huddinge Österåker Salem Värmdö Tyresö Upplands Väsby Upplands-Bro Sigtuna Nykvarn Södertälje Botkyrka Haninge Nynäshamn Norrtälje 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 Försörjningskvot för Huddinge kommun 1980-2012, 2013-2022 prognostiserad kvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Försörjnigskvot 0-19 65+ Invånarnas utbildningsnivå 1 Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen från ledande regioner i världen ställer krav på att andelen högutbildade behöver öka ytterligare. Vilket betyder att regionen behöver utöka antalet utbildningsplatser i nivå med dess befolkningstillväxt. Stockholms län står sig väl i jämförelse med övriga län. Andelen med eftergymnasial utbildning är högst i riket 2012 med 42 procent, gäller såväl kvinnor som män. Länet har även den minsta skillnaden mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå. Andel invånare 25-64 med eftergymnasial utbildning 2012 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1 Källa: Länsstyrelsen Stockholm 2014 Full fart framåt! 10

Danderyd Lidingö Täby Nacka Vaxholm Ekerö Sollentuna Stockholm Värmdö Österåker Vallentuna Tyresö Solna Nykvarn Salem Järfälla Huddinge Sundbyberg Upplands Väsby Upplands-Bro Sigtuna Haninge Nynäshamn Norrtälje Södertälje Botkyrka Högst andel med eftergymnasial utbildning finns i länets centrala och norra delar. I åtta av länets kommuner har mer än halva befolkningen i åldern 25-64 en eftergymnasial utbildning. Allra störst är andelen i Danderyd (drygt 70 procent) och lägst i Norrtälje (cirka 27 procent). I Huddinge har cirka 41 procent av invånarna mellan 25 och 64 år eftergymnasial utbildning. Om en ranking görs av andelen med eftergymnasial utbildning hamnar Huddinge på en trettonde plats bland länets 26 kommuner. Invånarnas inkomst 2 Skillnaderna i nettoinkomst är betydande mellan länets kommuner, där Danderyd sticker ut med en avsevärt högre nettoinkomst. Huddinge har den 17:e högsta nettoinkomsten i länet 2011. Nettoinkomst per kommun i Stockholms län, 2011 600 000 kr 500 000 kr 400 000 kr 300 000 kr 200 000 kr 100 000 kr 0 kr Det finns också stora inomregionala skillnader i nettoinkomstens förändring över femårsperioden 2007-2011. I samtliga kommuner har nettoinkomsten ökat men i Danderyd nära fem gånger så mycket som i Södertälje. Ökningen i nettoinkomst har i Huddinge varit den nionde högsta i länet med en ökning på nära 25 tusen kronor. Dock ger jämförelser mellan åren på detta vis ganska stora variationer mellan åren. 2 Källa: SCB, nettoinkomsten är mätt för personer 20 år och äldre som varit folkbokförda i Sverige både 2011-01-01 och 2011-12-31 (SCB). PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2015-2017 11

Danderyd Upplands-Bro Vallentuna Botkyrka Haninge Norrtälje Upplands Väsby Huddinge Sundbyberg Ekerö Södertälje Salem Sollentuna Nynäshamn Solna Nykvarn Järfälla Stockholm Sigtuna Nacka Tyresö Täby Värmdö Österåker Vaxholm Lidingö Danderyd Sollentuna Vallentuna Nacka Sundbyberg Ekerö Upplands Väsby Solna Huddinge Värmdö Salem Lidingö Täby Stockholm Nykvarn Haninge Tyresö Upplands-Bro Vaxholm Järfälla Norrtälje Botkyrka Nynäshamn Sigtuna Österåker Södertälje Förändring nettoinkomst 2007-2011 60 000 kr 50 000 kr 40 000 kr 30 000 kr 20 000 kr 10 000 kr 0 kr Vid jämförelser med 2007 har skillnaden mellan könen minskat i såväl länet som i riket. Fördelningen över kommunerna i länet visar att det i 11 av 26 kommuner är mindre skillnader än 2007. Huddinge är i jämförelsen inte en av de kommuner som uppvisar mindre skillnaderna utan här har skillnaden ökat med 4 200 kronor. Skillnaden mellan könen, nettoinkomst per kommun, 2007-2011 30 000 kr 20 000 kr 10 000 kr 0 kr -10 000 kr -20 000 kr -30 000 kr -40 000 kr Sett ur ett längre perspektiv och utan årsvisa jämförelser ser det inte lika positivt ut, trenden pekar på ökande skillnader i nettoinkomst mellan könen, dock ligger Huddinge på en klart lägre nivå än länet och även lägre än riket. 12

Skillnaden mellan könen, nettoinkomst, riket, länet och Huddinge 2005-2011 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 Riket Huddinge Stockholm län 50 000 45 000 40 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling Förvärvsfrekvensen i kommunen har mellan 1998 och 2011 legat på en ganska stabil nivå mellan 78 och 74,8 procent. Förvärvsfrekvensen är högst i Stuvsta- Snättringe 88 procent år 2011 och lägst i Vårby 59 procent. Det råder skillnader mellan kommunens delar både vad gäller förvärvsfrekvensens nivå och dess utveckling under perioden. I områdena med högst förvärvsfrekvens har nivån legat relativt konstant medan den i Vårby och Flemingsberg har minskat kraftigt under perioden. Förvärvsfrekvens per kommundel, befolkningen 20-64 år, 1998-2011 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Huddinge kommun Vårby Segeltorp Flemingsberg Sjödalen-Fullersta Stuvsta-Snättringe Trångsund Skogås Arbetslösheten i Huddinge kommun varier stort mellan kommuns olika områden, från 1,9 procent i Stuvsta-Snättringe till 6,9 procent i Vårby. Oktober 2013 var 3,5 procent av kommunens invånare öppet arbetslösa. I Vårby, Flemingsberg och Skogås är arbetslösheten högre än i kommunen som helhet. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2015-2017 13

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Arbetslösa (%) per kommundel, befolkningen 18-64 år, 31 oktober respektive år 2000-2013 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Huddinge kommun Vårby Segeltorp Flemingsberg Sjödalen-Fullersta Stuvsta-Snättringe Trångsund Skogås Arbetslösheten i Huddinge var i oktober 2007 högre än länets men lägre än rikets. Fram till 2010 har den närmat sig länets nivå för att under 2010 bli lägre än länets vilket hållit i sig även under sen 2011. Arbetslösa (%) i Huddinge, länet och riket, befolkningen 18-64 år, 31 oktober respektive år 1995-2013 7% 6% 5% 4% 3% 2% Länet Huddinge Riket 1% 0% 14

Inför planeringsperioden 2015-2017 Huddinges varumärke och bilden av Huddinge 2012 tog kommunfullmäktige beslut om en ny varumärkesplattform för Huddinge kommun. Den nya plattformen skapar en tydlighet i våra ambitioner med Huddinge och ger en visionär målbild som vi alla kan förhålla oss till. Plattformen innehåller dock inte enbart en vision utan beskriver även vårt uppdrag, våra kärnvärden, vårt allmänna erbjudande och en tonalitet i kommunikationen. Man brukar säga att ett varumärke byggs inifrån men definieras utifrån. Det innebär att vi alla måste börja leva efter den antagna plattformen. Om vi alla delar ambitionen, det vill säga visionen med Huddinge, kommer så småningom den yttre bilden också förändras. Om vi lyckas med detta kommer vi skapa en stolthet över Huddinge som ger ringar på vattnet och som därmed kommer att bidra till en positiv utveckling för Huddinge som ort. Huddinges vision En av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Visionen har kommunicerats till hela organisationen i övergripande form och samtliga ledningsgrupper har fått en djupare presentation. Arbetet med att förankra visionen har dock endast påbörjats och ligger som ett uppdrag för varje förvaltning. En viktig åtgärd under planeringsperioden är att sätta på sig varumärkesglasögonen och titta på de mål vi ställer upp för våra verksamheter bidrar våra uppställda mål till att vi strävar mot visionen? Huddinges kärnvärden, tonalitet och erbjudande En av de mest centrala komponenterna i varumärkesplattformen är de antagna kärnvärdena, mod, driv, omtänksamhet och mångfald. Det är viktigt att alla reflekterar över dessa värden i den fortsatta planeringsprocessen eftersom det är vår gemensamma nämnare när vi skapar en organisation som agerar samfällt och med ett ansikte. Tonalitet och erbjudande är också viktiga komponenter när och hur vi presenterar Huddinge som ort. Allt det vi säger och gör påverkar bilden av Huddinge. Strategiska områden För att nå mot visionen har kommunens ledningsgrupp prioriterat fyra strategiska områden, vilka kräver samordning, utveckling och fokus. Dessa är: Natur och kulturupplevelser Flemingsberg Vårby E-förvaltning Dessa strategiska områden är tvärfunktionella och utgår inte från hur vi organiserat arbetet inom kommunen. Ett fokuserat och uthålligt arbete kring dessa strategiska områden kommer att utgöra en bra grund för att Huddinge ska bli ännu mer PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2015-2017 15

konkurrenskraftigt i framtiden. De är också centrala för att nå våra långsiktiga målsättningar med fokus på 2030 samt målen i Huddinge kommuns målbild. Ett hållbart Huddinge - Mål 2030 I Mål och budget anger kommunfullmäktige de långsiktiga målsättningarna för utvecklingen av ett hållbart Huddinge. Dessa tar sikte på år 2030 och beskrivs tillsammans med en nulägesbild av hur Huddinge kommer att se ut vid denna framtida tidpunkt. Ambitionerna sammanfattas i de områden som nämns nedan och till varje område finns fyra indikatorer kopplade, med vilka vi ska följa upp utvecklingen och se om vi går i den önskade riktningen. Ansvar för naturresurser Gemenskap och delaktighet i samhällslivet Attraktiva bostadsområden God utbildning och kreativt näringsliv Rik fritid och god hälsa Målsättningarna följs upp genom indikatorerna en gång per mandatperiod och resulterar, tillsammans med den årliga uppföljningen av kortsiktiga mål och en omvärldsanalys, i en hållbarhetsrapport. Rapporten kompletterar PM planeringsförutsättningar det år den publiceras och hjälper oss att styra rätt, prioritera och vid behov reviderar riktningen för att nå ambitionerna om ett hållbart Huddinge i framtiden. Ny målbild Kommunfullmäktige har sedan 2008 styrt verksamheten med stöd av en sammanhållen målbild med övergripande och strategiska mål samt delmål. Med dem som utgångspunkt formulerar nämnderna mål för sin verksamhet. Målen följs upp med stöd av mätetal. Kommunledningen beslutade senhösten 2012 att göra en översyn av målen, delmålen samt måtten som används för att mäta måluppfyllelse och Ernst & Young engagerades för uppdraget. Ernst & Young gjorde en översyn av mål- och måttstrukturen i kommunens styrmodell och såg över hur styrningen kan stödja visionen samt hur de inledande texterna per nämnd i Mål och budget tillsammans med generella och riktade uppdrag stödjer styrningen. Ett utvecklingsbehov som lyftes fram är att se över kommunens målbild för att förstärka sambandet mellan Mål 2030 och de övergripande målen. Ett projekt är påbörjat för att ta fram en ny målbild utifrån ambitionerna i Mål 2030. En ny målbild leder även till att komma ifrån överlappningen som idag finns mellan de övergripande målen nöjda invånare och hållbar samhällsutveckling. Tanken är att integrera långsiktiga ambitioner med kortsiktiga mål. De övergripande målen mäts med en uppsättning långsiktiga indikatorer (2030), för att nå de målen behöver de kompletteras med kortsiktiga mål, det som behöver prioriteras nu för att nå de långsiktiga målen. Eftersom den nya målbilden är under framtagande läggs årets PM Planeringsförutsättningar upp efter nuvarande målbild. 16

Hållbar samhällsutveckling Fortsatta och ytterligare satsningar för miljö och klimat Senaste klimatrapporten från FNs klimatpanel I september presenterade FNs vetenskapliga klimatpanel (IPCC) "Summary for policymakers". I denna fastslås att uppvärmningen av klimatsystemet är otvetydig och att många av de förändringar som inträffat sedan 1950 saknar motstycke under de senaste tiotals- till tusentals åren. Atmosfären och världshaven har blivit varmare, mängden snö och is har minskat, havsnivåerna har stigit och halten av växthusgaser i atmosfären har ökat. Panelens arbetsgrupp 1 (WG1) uttalar sig också om framtida förväntade förändringar i temperatur, havsytans stigning, havens cirkulation med mera. I rapporten betonas att det framtida klimatet i allt väsentligt bestäms av koncentrationen av utsläpp i atmosfären, det vill säga av de ackumulerade utsläppen från tidigare år, de som sker i dag och i framtiden. Rapport från arbetsgrupp 2 och 3 kommer att presenteras under 2014. Dessa rapporter kommer att innehålla forskningsresultat kring effekterna av klimatförändringarna, sårbarhet och anpassning. För kommunens del innebär rapporten fortsatt arbete med reduktion av utsläpp av växthusgaser, men också anpassning till rådande och kommande klimatförändringar. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem (alla levande varelser och miljön inom ett område) som på något sätt gynnar människan. Idag och i framtiden står vi inför det faktum att många av dessa ekosystem hotas genom olika typer av miljöförstöringar. Då ekosystemtjänsterna försvinner minskar också människans chans att överleva eftersom ekosystemtjänsterna är nödvändiga för matproduktion och tillgång till rent vatten. Att synliggöra kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande är grunden för utvecklingen av ekosystemtjänster. Vikten av att synliggöra ekosystemtjänster har börjat uppmärksammas alltmer. Bland annat har regeringen låtit göra en SOU ( Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster SOU 2013:68) där bland annat förslag till åtgärder ges. Det är viktigt även för kommuner att inventera ekosystemtjänster inom den egna kommunen och hur dessa bäst kan bevaras. Giftfri miljö Det kommer alltfler alarmerande rapporter om de negativa hälsoeffekterna av olika kemikalier. Det finns ungefär 145 000 olika kemikalier registrerade idag. Av dessa känner forskarna till hälsoeffekterna av några hundra. Dessutom saknas kunskap om hur de olika kemikalierna reagerar med varandra och påverkar människors kroppar, den så kallade cocktaileffekten. Forskarna ligger alltså långt efter kemikalieindustrin. Dessutom ligger lagstiftningen efter forskningen när det gäller förbud av kända skadliga ämnen. En del länder i Europa har förbjudit kemikalier som ännu inte är förbjudna inom EU. I Stockholms län pågår just nu ett arbete med att ta fram en strategi för att få bort antalet skadliga kemikalier i människors vardag. Det handlar om allt ifrån livsmedel och läkemedel till kemikalier i produkter. Kommunen behöver se över vad som kan göras för att minimera exponeringen av skadliga kemikalier gentemot kommuninvånare och då framförallt barn och unga. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2015-2017 17

Europas mest attraktiva Storstadsregion Stockholmsregionen har ambitionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion; en region där många vill bo, leva och verka i framtiden. Huddinge har en betydande roll och ett stort ansvar för att vi ska nå visionen. Vi är länets näst största kommun och två av de regionala stadskärnorna finns i kommunen. Vi har ingen möjlighet att själva driva den utveckling som behövs, utan är beroende av ett gott samarbete med andra kommuner, organisationer och partners inom olika områden. De samarbeten som etablerats behöver därför fördjupas. Områden där samarbeten är extra värdefulla är vid utveckling av ändamålsenlig transportinfrastruktur och förbättrad kollektivtrafik liksom ett gemensamt arbete för att skapa fler arbetstillfällen i den södra regiondelen. Andra väsentliga faktorer för regionens utveckling där Huddinges bidrag behöver stärkas är byggande av nya bostäder och en ökad andel invånare med högre utbildning. Samarbete för Europas mest attraktiva storstadsregion RUFS 2010 gäller formellt till 2016. SLL-TMR har inte beslutat om RUFS 2010 ska göras om, uppdateras eller om RUFS-planeringen ska göras rullande. Bostadsministern har tillsatt en utredning om regionplaneringen så det är möjligt att det blir förändringar. Oavsett beslut så kommer det under 2015 att krävas att Huddinge deltar i arbetet med RUFS. Huddinge kommuns planering utgår från RUFS 2010, bland annat i översiktsplanen och arbetet med de två regionala stadskärnorna. Södertörnssamarbetet Huddinge kommun deltar aktivt i ett Södertörnssamarbete. Samarbetet omfattar områdena Högskola och Näringsliv, Klimat, Olikhet och Mångfald samt Infrastruktur. Samarbetet är fokuserat på åtgärder som bidrar till regionens tillväxt och attraktivitet. Ett gemensamt utvecklingsmål är att samtliga kommuner tillsammans ska bidra med 65 000 bostäder och 110 000 arbetstillfällen till 2030. Med tanke på regioners ökade betydelse för samhällsutvecklingen i stort är ett fortsatt starkt Södertörnssamarbete nödvändigt för Stockholmsregionens utveckling. Transporter och infrastruktur För att Huddinge kommun ska kunna bidra med en omfattande byggnation av bostäder och arbetsplatser krävs investeringar i transportinfrastruktur. Huddinge kommun måste delta i dessa investeringar genom medfinansiering av större infrastrukturobjekt. En framtida osäkerhet för Huddinges del är om den omfattande satsningen på tunnelbaneutbyggnad kommer att medföra minskade satsningar på infrastruktur i Huddinge och Södertörnskommunerna. Aktuella infrastrukturobjekt i Huddinge i Länsplanen och den Nationella planen för transportinfrastruktur är: Förbifart Stockholm, Spårväg Syd, Tvärförbindelse Södertörn, trafikplats Högskolan, nytt järnvägsspår; spår 0, vid Flemingsbergs station samt regionala cykelsatsningar. Under perioden för planeringsförutsättningarna 2015-2017 kommer bland annat följande arbeten att pågå: 2015-2017 Genomförande av spår 0 och flytt av väg 226, Huddingevägen. 18

2015-2016 Framtagande av järnvägsplan och detaljplan 2015-2017 Program och detaljplan för kollektivtrafikknutpunkten vid Flemingsbergs station 2017 Arbete inför Länsplan för transportinfrastruktur 2018-2029. Kommer på remiss Ett expanderande Huddinge Stadsutveckling Huddinge kommuns Översiktsplan 2030, är planerad att antas under 2014. Den övergripande inriktningen i det förslag som nu finns framtaget är en långsiktigt hållbar utveckling genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagliv samtidig som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskas. Förslaget innebär att det mesta av kommunens utveckling av nya bostäder och arbetsplatser ska ske inom de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva, i Huddinge centrum-storängen och i kommunens lokala centra. I dessa områden finns goda förutsättningar för att uppfylla översiktsplanens mål om levande stadsmiljöer, prioritera gång, cykel och kollektivtrafik och funktionsblandning. Viktiga utmaningar som påverkar förutsättningarna att utveckla tätare stadsmiljöer är utbyggnad av erforderlig infrastruktur och förutsättningarna för bostadsbyggande. Bebyggelse planeras i stor utsträckning att komma till i redan bebyggda områden vilket innebär att hantering av målkonflikter och medborgardialog kommer att ha stort fokus. Det kommer krävas särskilda insatser för att öka blandningen av upplåtelseformer och bostadstyper i alla områden. Kommunen behöver också utveckla metoder för att arbeta med större stadsutvecklingsområden. Fler bostäder Länets höga befolkningstillväxt medför att takten i bostadsbyggandet behöver vara hög, vilket kräver en god planberedskap. Takten på byggandet är dock lägre än vad befolkningsutvecklingen på sikt, och sedan lång tid tillbaka, kräver. Enligt TMR (Trafik, miljö och regionplanering Stockholms läns landsting) ger befolkningsökningen ett framräknat bostadsbehov om 600 till 680 nya bostäder per år i Huddinge under lång tid framåt. Efterfrågesituationen när det gäller nyproducerade bostäder i länet och i Huddinge är emellertid inte, och har inte under många år varit, stark nog att möjliggöra ett så högt bostadsbyggande. Bostadsbristen är särskilt svår för ungdomar och andra grupper med svag förankring på bostadsmarknaden och med små ekonomiska medel. Den här problematiken har inneburit direkta effekter på kommunen med stora kostnader för tillfälliga boenden för bostadslösa försörjningsstödstagare. Regeringen ser för närvarande över regelverk för att bland annat underlätta byggande av student- och ungdomsbostäder. Flera utredningar och förslag är på gång för att underlätta ett ökat bostadsbyggande över huvud taget. De berör förenklingar när det gäller plangenomförande och uttag av gatukostnader, tydliggörande av bullerkrav och begränsningar av kommunernas möjligheter att ställa särkrav utöver Boverkets byggregler. Befolkningstillväxten är trots det låga bostadsbyggandet fortsatt stark och den medför fortsatt behov av nya lokaler för kommunens verksamheter. För att PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2015-2017 19

begränsa lokalkostnaden är det väsentligt att både befintliga och nytillkommande lokaler utnyttjas effektivt och att möjligheter att samutnyttja lokaler tas tillvara. Vid planering och byggande av bostäder är det viktigt att verka för blandade hustyper och upplåtelseformer och att även få in arbetsplatser och service, för levande stadsmiljöer och för att tillgodose olika bostadsbehov i alla kommundelar. Stärkt sammanhållning Stockholmsregionens utvecklingsarbete (RUFS) har under 2013 fokuserat på uppföljning av strategin Stärkt sammanhållning, som handlar om att skapa bostadsvariation och tillit/socialt kapital. Bostadsvariation är åtagande och planeringsmål för strategin sammanhållning och syftar till att minska skillnader mellan och inom regionens olika delar. Stockholmsregionen har genom att koncentrera olika bostadstyper till skilda områden skapat demografiska drivkrafter till boendesegregation. Vissa områden har nära hundra procent hyresbostäder ägda av kommunala bostadsbolag, andra hundra procent villor med äganderätt. Brist på bostadsvariation leder till att livschanser fördelar sig ojämlikt samt hindrar möjligheten till bostadskarriär exempelvis för personer som blir äldre, skiljer sig eller för familjer som blir större. Tillit mellan medborgarna och för samhället är avgörande för sammanhållningen enligt RUFS. Stockholmsregionen har högt socialt kapital, i både nationell och internationell jämförelse. Om människor har tillit till varandra kan de träffa avtal och genomföra transaktioner, utan att tro att de ska bli lurade. Ett viktigt skäl till att människor litar på varandra och är villiga att samarbeta är att de litar på de offentliga institutionerna och att dessa behandlar människor lika och rättvist, oavsett bakgrund. Misstankar om diskriminering, att vissa invånare får gå före eller tar sig lättare fram i sina myndighetskontakter, leder till misstro mellan medborgarna. Skillnaderna i tillit kan bidra till isolering och främlingskap. I det område i regionen där tilliten till andra är lägst tycker 47 procent att man inte kan lita på andra människor, jämfört med 4 procent i det område där tilliten är högst. Att öka tillit handlar bland annat om likvärdig kvalitet på offentlig service. Det kan också handla om att bryta fysiska och mentala barriärer som kan hindra människor från att få tillträde till ekonomiska och kulturella mötesplatser utanför det egna bostadsområdet. Ett hot mot tillit och sammanhållning är de senaste årens intoleranta strömningar som vuxit i styrka, samtidigt som grundläggande värderingar kring demokrati och mänskliga rättigheter ifrågasätts. I utredningen Främlingsfienden inom oss som handlar om främlingsfientlighet och intolerans poängteras behovet av utbildningsinsatser för demokrati och mänskliga rättigheter. Studier från Forum för levande historia visar på att elever som får undervisning om mänskliga rättigheter och ökad kunskap om till exempel rasism och om Förintelsen får mer positiva attityder till så väl invandrare, muslimer, judar som till homosexuella. Hälsan förbättras men skillnaderna ökar Folkhälsorapport 2013 visar att folkhälsan i Sverige har blivit bättre och ett tecken är att medellivslängden har ökat under flera decennier och dessutom fortsatt att öka under 2000-talet. År 2011 var medellivslängden 83,7 år för kvinnor och 79,8 år för 20

män. Den viktigaste orsaken till att medellivslängden har ökat är att dödligheten minskat kraftigt i hjärt- och kärlsjukdomar. Skillnader i hälsa grundläggs tidigt och personer med kort utbildning har sämre fysisk och psykisk hälsa än dem med längre utbildning. Alla stora dödsorsaker i befolkningen hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland dem med kort utbildning. Utbildning är en indikator på socioekonomiska förhållanden och kan påverka hälsan genom flera mekanismer, däribland lägre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mindre stress. Exempelvis är arbetslösheten högre bland personer med kort utbildning än bland personer med lång. Utbildningskarriären avgörs tidigt i livet. Betygen i grundskolans årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare. Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan har gradvis minskat och ligger nu på den lägsta nivån hittills under 2000-talet. Det är en högre andel pojkar än flickor som inte uppnår behörighet. Ungas psykiska hälsa är sämre i dag än under 1990-talet. Arbetslösheten är högre i åldersgruppen 16 24 år än i övriga åldersgrupper. Arbetslöshet ökar risken för psykisk ohälsa och kan öka risken att dö i förtid, bland annat av alkoholrelaterade orsaker eller på grund av självmord. Health 2020 Europas folkhälsostrategi Hälsa och välbefinnande är centralt för ett bra liv och har en påverkan på både nuvarande och kommande generationer. Ekonomiska och sociala kriser i kombination med miljöhot, förändringar i sjukdomsmönster, demografi och migration ställer stora krav på regeringar och dess institutioner. Medlemsstaterna i WHO:s europeiska region har enats om en ny gemensam hälsopolitisk strategi Health 2020. Medlemsländernas gemensamma mål är att åstadkomma betydande hälsoförbättringar och ökat välbefinnande i befolkningen, minska ojämlikhet i hälsa, stärka folkhälsan och bygga upp ett hållbart hälsosystem som har människan i centrum. Strategin är utformad för att ge vägledning i att möta nuvarande och kommande utmaningar i hälsa, där det krävs ändamålsenlig styrning och lösningar kring effektiva insatser. Den identifierar hur hälsa kan förbättras genom en hållbar och jämlik fördelning av hälsan. Hälsans jämlikhet kan i sin tur mätas genom åtgärder som skapar social sammanhållning, trygghet, arbete och privatliv, god hälsa och god utbildning. Health 2020-strategin kopplar samman ny evidens och stärker samstämmigheten med aktuell forskning inom olika områden. Europeiskt samarbete för Healthy living Södertörnskommunerna ska tillsammans med KTH delta i en kommande EUutlysning som omfattar teknikutveckling för ett åldrande Södertörn. Denna utlysning omfattar Innovation for Healthy Living and Active Ageing. Södertörnskommunerna har bestämt sig för att delta som partners och skriver under ett MEMORANDUM OF UNDERSTANDING (MoU) från och med i slutet av januari 2014. Detta innebär att Södertörnskommunerna blir en gemensam partner och ett gemensamt Silverköping i en Skandinavisk nod där KTH, KI, Uppsala Universitet, Uppsala kommun och universitet i Köpenhamn deltar. Det innebär också att kommunerna deltar aktivt under ansökningsperioden fram till juli 2014 i till exempel workshops och seminarier och definierar områden och verksamheter där kommunen ser ett behov av innovation. MoU gäller från januari 2014 till och med i början av 2015 då besked kommer om ansökan beviljas och därmed erhåller PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2015-2017 21

finansiering. Områdena som är möjliga att fokusera på kan till exempel vara hemsjukvården och äldreomsorgen, E-hälsa, bostad som vårdplats, livslångt boende, äldreboende etcetera. De grupper inom kommunerna som kommer att beröras av ett deltagande är i första hand personer med ansvar för följande områden: äldreomsorg, sociala frågor, samhällsutveckling (bygg/infrastruktur), utbildning (gymnasiet- till exempel vårdutbildning, vårdtekniker). Även andra aktörer kan bli aktuella som till exempel bostadsbolagen. Näringslivsutveckling Kommuners näringslivsklimat mäts av flera olika aktörer och Huddinge kommuns resultat varierar mellan de olika mätningarna. Oroväckande är att Huddinge har sjunkit i Stockholm Business Alliance nöjd-kund-index, där kommunen tidigare varit framgångsrik. Vad som kan påpekas i sammanhanget är att den negativa uppmärksamheten som kommunen fått i samband med exploateringsfastigheterna, mycket väl kan påverka upplevda attityder gällande företagsklimat. Undersökningar visar också att kommunen bör arbeta med effektivitet och bemötande. Utbildningsinsatser har skett under 2012 och 2013 men arbetet med effektiviseringar och ökad samverkan mellan avdelningar och förvaltningar är ett kontinuerligt arbete. Konsultföretaget PwC har gjort en strategisk analys av företagsklimatet i kommunen och kommunens förutsättningar att förbättra detta. Slutsatsen var att det finns en förbättringspotential gällande styrningen av arbetet. Bland annat behövs tydligare mål med strategi som kommuniceras och man bör arbeta mera med attityder och ledarskapet för att förbättra processer och samverkan. Det är viktigt att bygga in stödjande styrprocesser i arbetet med förbättrat företagsklimat som exempelvis mätbara mål och kontinuerlig uppföljning. Ny syn på kunskap och kompetens - innovation Europeisk prioritering och stöd Under 2014 börjar den nya programperioden gälla för de europeiska strukturfonderna, vilka sträcker sig mellan 2014 2020. Ur ett näringslivsperspektiv är den europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) särskilt intressant då den finansierar insatser inom infrastruktur, sysselsättning, lokal och regional utveckling. I förslaget till regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Stockholm 2014-2020 anges tre prioriterade områden som medel ska kanaliseras till: 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft 3. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Ett återkommande tema i dessa tre områden är strävan att bidra till innovationer. Regionens förmåga att bidra till att innovationer skapas och kommersialiseras är central för tillväxten i Sverige och EU. Regionens konkurrenskraft och förmåga att skapa nya företag och arbetstillfällen är beroende av kapaciteten att utveckla innovationer i form av nya produkter, tjänster och affärsmodeller. För Huddinge kan detta innebära att regionen önskar att kommunen deltar i fleråriga satsningar och Huddinge kan också lyfta utvecklingssatsningar kopplade till de prioriterade områdena. 22

Innovationskraft Stockholm Stockholmsregionen har tagit fram ett handlingsprogram som syftar till att gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna ekonomi år 2025. Denna position kännetecknas av att: Stockholm är öppet och mångkulturellt, en öppen scen för olika livsstilar och sätt att leva och tänka. Stockholm är kreativt, tänker nytt och skapar ett fritt idéklimat. Stockholm är globalt attraktiv för företag och människor och en av världens mest avancerade marknader där nytänkande och trendskapande är viktiga inslag. Stockholm visar ledarskap genom att ta ansvar för en långsiktig hållbar samhällsbyggnad och ekonomisk stabilitet, och bidrar aktivt till att lösa globala problem. Det är många faktorer som måste samverka för att nå visionen. Några av regionens viktigaste frågor är att möta den stora efterfrågan på bostäder och att skapa en effektiv infrastruktur med tillräcklig kapacitet och hög pålitlighet. Regionens internationella tillgänglighet har också stor betydelse för attraktionskraften. Näringslivet behöver tillgång till människor med stor kunskap och hög kompetens och en internationell kompetens måste tas tillvara. Vi behöver skapa goda förutsättningar för alla att leva och bo i Stockholmsregionen. Inte minst tillgången till internationella skolor är viktig. Handlingsprogrammet har fem insatsområden: 1. forsknings- och innovationsinfrastruktur 2. innovationsupphandling 3. kapitalförsörjning 4. tvärvetenskap 5. en globalt attraktiv Stockholmsregion. Europa 2020 Europa 2020-strategin är en tillväxtstrategi med tre prioriterade områden som innefattar sju huvudinitiativ. Medlemsländerna och EU ska samordna insatserna inom varje initiativ så att insatserna förstärker varandra. Strategin antogs av EUkommissionen och medlemsländerna 2010. - Smart tillväxt: som ska utveckla en ekonomi baserad på utbildning, forskning och innovation. - Hållbar tillväxt: en övergång till en koldioxidsnål (effektivare och grönare) ekonomi, samt ett konkurrenskraftigt näringsliv. - Tillväxt för alla: genom att minska fattigdomen och satsa på nya jobb. För att kunna mäta framstegen med tillväxtstrategin har man inom EU enats om fem huvudmål. Det är sysselsättning, forskning, utbildning, fattigdomsminskning, klimat och energi. 2020 ska: 75 % av befolkningen 20-64 år vara i arbete 3 % av EU:s BNP ska investeras i forskning och utveckling (FoU) PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2015-2017 23

20/20/20 koldioxidutsläppen ska vara 20 % lägre än 1990-års nivå (om möjligt 30 %), 20 % av EU:s energi ska komma från förnybara energikällor och den totala energieffektiviteten ska ha ökat med 20 %. Elever som slutar gymnasiet utan betyg ska vara lägre än 10 % och minst 40 % av personer i åldern 30 34 år ska ha avslutat en högre utbildning. Antalet människor som riskerar att leva eller lever i fattigdom och socialt utanförskap ska vara minst 20 miljoner färre. Redskapen för att genomföra EU:s sammanhållningspolitik är struktur- och investeringsfonderna. De ska användas för att utjämna skillnaderna mellan regioner inom hela EU samt stödja tillväxt, sysselsättning och utveckling. Inom politikområdena finns olika program och fonder som stödjer tillväxtstrategin. Huddinge kommun har möjlighet att profilera sig regionalt, nationellt och internationellt genom europeiska samarbeten, inte minst inom makroregionen Östersjön. Samarbeten kommer att gynna kommunens utveckling och tillväxt på både kort och lång sikt. Det kan till exempel ske genom att förvaltningarnas olika verksamheter aktivt deltar i internationella nätverk och projekt, omvärldsbevakar eller finns i andra internationella sammanhang som ökar samarbeten och kunskapsutbyten. Nöjda invånare God kommunal verksamhet för alla Varje år görs brukarundersökningar inom kommunens stora verksamheter. De görs för att ta reda på hur nöjda brukarna är med kommunens tjänster och för att fånga upp förbättringsområden för att kunna utveckla verksamheterna vidare. Resultat för de senaste åren visar att brukarna inom de flesta områden vare sig blir mer eller mindre nöjda med kommunens tjänster. Förskolan har bytt enkät och mått och därmed går det inte att säga något om utvecklingen annat än att andelen föräldrar till barn i förskolan överlag är mycket nöjda. Äldreomsorgsnämnden beslutade att under 2012 övergå till att använda Socialstyrelsens nationella brukarundersökning från att social- och äldreomsorgsförvaltningen fram till dess har genomfört en egen brukarundersökning. Undersökningen visar på ett i stort sett oförändrat resultat mellan de två åren för nöjdheten med både hemtjänsten och äldreboenden. Om resultatet jämförs med länet har det skett en försämring, framförallt vad gäller resultatet för äldreboenden. Jämlik service Det finns skillnader i hur våra invånare upplever den kommunala servicen beroende på var man bor och vem man är. Kunskapsresultaten varierar stort mellan olika skolor. Huddinge kommun behöver fundera över om alla våra invånare får verksamhet av samma goda kvalitet och om tjänsterna är likvärdiga för alla. Likvärdiga och jämlika välfärdstjänster är en prioriterad fråga för SKL. Kunskap, metoder och strategier utvecklas för att uppmärksamma ojämlikheter och bryta trenden med ökande skillnader mellan grupper i samhället. Samma välfärdstjänster till alla leder inte till jämlikhet. Att göra likvärdigt innebär att göra skillnad, det vill 24

säga anpassa tjänsterna så att de tillgodoser olika människors behov och förutsättningar. Det är en viktig och långsiktig utmaning för kommunen att skapa förutsättningar för lika livsvillkor på bästa sätt. I såväl planering, utförande, uppföljning som utveckling behöver kommunen ta hänsyn till de skillnader som finns och medvetet och metodiskt arbeta för ökad jämlikhet för invånarna i Huddinge. En av kommunens viktiga uppgifter vad gäller att bidra till invånarnas lika livsvillkor är att tillhandahålla likvärdiga tjänster av god kvalitet till alla invånare. Under 2014 integreras barnperspektivet i kommunens planering och uppföljning för att ytterligare stärka jämlik styrning. Nästa steg för att utveckla och följa upp arbetet med jämlik service i kommunen är att se över mål och mått kring jämställdhet. Det är svårt att måttsätta jämställdhet utan att riskera att hamna i något smalt och avgränsat vilket leder till att vi inte lyckas mäta det som det egentligen handlar om strukturella förändringar. Vi behöver alltså mäta mer strukturella förändringar än till exempel upplevd diskriminering och ett sätt att arbete vidare med detta är bland annat utifrån SKL:s tänk kring jämlik styrning och olika typer av indikatorer. För att komma åt de strukturella bitarna kan vi till exempel ställa oss frågan om jämställdhetsperspektivet är integrerat i ordinarie styr- och ledningsprocesser. Det är även viktigt att på brukarnivå mäta makt och resursfördelning bland brukarna. Sett till invånarperspektivet kan vi även här mäta fördelningen av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet och fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Samkraft Samkraft är en samverkan mellan tre förvaltningar i Huddinge kommun 3, Stockholms läns landsting 4 och närpolisen i Huddinge. Huddinge kommun ansökte 2007 om medel från Myndigheten för skolutveckling och beviljades 1,9 miljoner kronor för projektet För en bättre samverkan kring barn och unga i Huddinge kommun. Projektet initierades 2007 och startade upp i januari 2008. Sedan hösten 2009 är Samkraft en reguljär verksamhet. Det primära målet är att i gemensamma satsningar förebygga missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet samt att också förhindra nyrekrytering till ett kriminellt liv. Målet förverkligas genom en väl fungerande samverkan för att skapa ett tydligt, målmedvetet och långsiktigt förebyggande arbete. Parterna har undertecknat en gemensam överenskommelse för åren 2012 2014. Inför 2015 och kommande år behöver en ny överenskommelse formuleras. De erfarenheter Samkraft genererat fram till dess kommer att vara avgörande för den kommande utformningen. Organisationskultur är ett socialt fenomen som skapas på basis av gemensamma erfarenheter inom en organisation. Vad det gäller den målgrupp Samkraft verkar för och i det förbyggande arbetet, är det avgörande att en gemensam, myndighetsövergripande kultur skapas för att nå framgång. Samkraft innebär att de samverkande parterna tillsammans skapar erfarenheter som leder till en samlad kultur som erbjuder mening, ordning, sammanhållning och orientering, vilket är förutsättningen för myndighetsövergripande organisering för ett framgångsrikt arbete. Inom ramen för Samkraft har denna gemensamma organisationskultur getts möjligheter att utvecklats på ett positivt sätt även om det är en fortsatt lång sträcka 3 Barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt social- och äldreomsorgsförvaltningen. 4 Barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Huddinge. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2015-2017 25

att gå. Men grunderna och väl utarbetade strukturer finns, arbetet är mer än påbörjat och involverade parter kan se positiva resultat i respektive organisation som skapas i det gemensamma arbetet precis som gynnsamma effekter för enskilda individer och familjer blir tydliga. Här ska särskilt noteras att de viktigaste dimensionerna, för samverkansklimatet, är prioritering av och engagemang för samverkan bland såväl chefer som medarbetare hos förvaltningarna/organisationerna. Att samverkan är högt värderat är viktigt för att allmänt goda förhållanden i organisationen ska ta sig uttryck i hög samverkansnivå. Den dimensionen har Samkraft i Huddinge uppnått i hög utsträckning. Anledningarna till att samverka inom Samkraft är flera men tre av de främsta skälen är: Det etiska motivet - att enskilda individer i samverkan snabbare och enklare kan få den hjälp och det stöd som är nödvändigt och därmed minskas riskerna för att individen ramlar mellan stolarna. Enskilda individers lidande minskar och förkortas. Verksamhetsmotivet - utgörs främst av att den problematik som finns kring en individ sällan eller aldrig kan lösas av en myndighet eller förvaltning. Fler kompetenser, olika lagstiftningar, ett mer mångfasetterat stöd behövs. I samverkan uppnås resultat snabbare vilket har positiva effekter för verksamheterna. Effektivitetsmotivet - är nära sammankopplat med verksamhetsmotivet. Då en individ snabbare får hjälp och stöd minskar också kostnaden för verksamheten men också för samhället i stort. Samtliga tre motiv förverkligar Samkraft och kommer att än mer realiseras genom att samverkansmodellen tillåts utvecklas. Organisationskulturer är till viss del konserverande. De skapas och ägs av myndigheter/förvaltningar och blir inte direkt åtkomliga för förändring vilket innebär att metodutveckling inte får de mest gynnsamma förutsättningarna. Detta gäller särskilt det förbyggande arbetet då det här krävs långsiktighet. Samkraft ger förutsättningar för förändring och kan med en metafor beskrivas som ett växthus för metodutveckling. I Samkraft drivs och utvecklas förändringsarbetet inom ramen för respektive förvaltnings/organisations kultur med stor uthållighet vilket är en avgörande grund för att Samkraft har blivit ett tydligt framgångsexempel med positiv utveckling på både förvaltnings-/organisationsnivå och för enskilda individer inom målgruppen. Samkraft har bidragit till kompetensförhöjning av medarbetare i förvaltningarna/organisationerna, gett grundläggande strukturer så att linjeorganisationerna kan fortsätta utveckla exempelvis föräldrastödsstrategier. Välfärdstjänster i annan regi Allt mer av kommunernas välfärdstjänster utförs i extern regi. 2012 köpte kommunerna för över 80 miljarder inom vård, skola och omsorg, närmast en fördubbling sedan 2002 och motsvarande cirka en femtedel av kommunernas omslutning inom områdena. Skillnaderna mellan olika kommuner är dock stor. I storstadsområden utförs välfärdstjänsterna i mycket högre grad av privata aktörer. 26

Det finns inget som tyder på att konkurrens och valfrihet inom den kommunala välfärden ska minska, emellertid kan ökningstakten komma att avta av ett flertal olika skäl. Diskussioner kring vilket ägande som ska tillåtas rikskapital kontra långsiktighet inom välfärdssektorn kan ha en återhållande effekt på de privata aktörernas etableringsvilja. Överetablering inom vissa områden, inte minst gymnasieskolans, gör att de enheter som inte klarar av att hantera sin överkapacitet kommer att tvingas lägga ner. Kommunerna är mer aktiva med att stödja och marknadsföra den egna verksamheten. Brukarna är allt bättre informerade och vårdskandaler och friskolor som går i konkurs gör dessa mer benägna att välja kommunens verksamheter. Vilka krav kommer att ställas på välfärdssektorn framöver? Det finns bred samstämmighet kring önskan att bättre kvalitetssäkra valfrihetssystemen än idag, men skiljaktiga uppfattningar om hur detta bäst görs; är det nya riktlinjer, mätningar och ersättningsmodeller eller är det professionernas svårmätbara kunnande, erfarenhet och yrkesetik som ska vara vägledande för att höja kvaliteten? Oavsett utgången av den debatten finns en ökad skepsis mot att kvantitativa mått alltid fångar den kvalitet man vill mäta. Förskolan i Huddinge I dagsläget går cirka 30 procent av barnen i fristående förskolor, en ökning med cirka 5 procentenheter sedan 2009. Intresset att starta fristående förskolor har enligt verksamheten ökat år från år, men det är svårt att hitta passande lokaler. Lokalbidragets utformning gör det samtidigt svårt att täcka kostnaderna för nyproducerade lokaler. Ansökan om att starta fristående pedagogisk omsorg kan öka samtidigt som kommunens egna dagbarnvårdare blir färre på grund av pensionsavgångar. Intresset för den pedagogiska omsorgen minskar dock då vårdnadshavare föredrar förskola av flera olika skäl. Grundskolan i Huddinge Höstterminen 2008 gick 14 procent av eleverna i fristående skola, en siffra som gått upp och ner över åren för att höstterminen 2012 fortfarandet ligga i det häradet. Verksamheten själv tror inte att antalet elever i fristående skolor kommer att öka de kommande åren, faktum är att det rent av kan bli färre om det kommer lagstiftning kring långsiktigt ägande. Skolinspektionen är också mer restriktiv när det gäller beslut om tillstånd för fristående skolor 2013 fick bara cirka en fjärdedel av de sökande tillstånd jämfört med mer än en tredjedel under 2012. Föräldrarna kommer även att ställa större krav på enskilda huvudmän utifrån den senaste tidens nedläggningar av skolor. Gymnasieskolan i Huddinge Trenden under många år har varit att alltfler Huddingeelever går i andra skolor än kommunens. Hösten 2008 var det 42 procent medan det i juni 2013 var 58 procent; varav 34 procent i fristående skolor och 24 procent i andra kommunala skolor. Verksamheten gör bedömningen att det inte kommer att vara någon nämnvärd ökning för de fristående gymnasierna kommande år. Skälen är dels de som anförs PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2015-2017 27

ovan under grundskolan, men också vikande elevkullar vilket enligt Skolverket ökar konkurrensen och leder till fler skolnedläggningar. Framför allt för mindre friskolor där ett par tomplatser omedelbart slår mot ekonomin. Social- och äldreomsorgen i Huddinge Social- och äldreomsorgen är den verksamhet där det hänt mest de senaste dryga 5 åren; kundval inom familjerådgivning och kundval inom delar av funktionshinderområdet såsom stöd i hemmet, ledsagning, omvårdnad, avlösning, korttidshem och lägervistelse. Men också upphandlingar av driftentreprenader för gruppbostäder. Dessutom har valfrihetsystem enligt LOV (Lag om valfrihetssystem) införts inom hemtjänsten, vilket inneburit att mer än hälften av den verksamheten nu utförs av externa utförare. Även om det fortfarande finns kvar områden där valfrihet skulle kunna införas bör nog de kommande åren kännetecknas av en konsolidering och utveckling av de valfrihetssystem som redan etablerats då administrationen kring dessa förfrågningsunderlag, avtal, uppföljning, information etcetera är betydande. Ny strategi för att ta Huddinge kommun in i e-samhället 2014-2019 I november 2011 ställde sig Huddinge kommun genom ett beslut i kommunstyrelsen bakom den strategi för e-samhället som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram för att stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor. Syftet med strategin är att förbättra kommunal sektors förutsättningar för utveckling av e-förvaltning genom att peka ut gemensamma mål och insatsområden och visar vilket arbete som behöver göras gemensamt oavsett verksamhetsområde. I SKL:s strategi för e-samhället betonas att det är nödvändigt att offentlig sektor i högre grad samverkar kring utvecklingen av e-förvaltning i syfte att skapa möjligheter och förutsättningar att tillvarata den potential som e- förvaltning erbjuder. Genom att samverka kring e-förvaltning kan offentlig sektor på ett kostnadseffektivt sätt tillmötesgå privatpersoners, företags och medarbetares samlade behov. För att konkretisera strategin antog SKL:s styrelse i början av 2013 en handlingsplan för e-samhället för att höja tempot i digitaliseringen av det offentliga Sverige. I handlingsplanen presenteras 32 konkreta initiativ, inklusive förväntade lägen för 2015, som SKL ska driva och samordna. Dessa initiativ kommer i större och mindre utsträckning påverka Huddinge kommun under planperioden. SKL:s strategi och handlingsplan för e-samhället har tjänat som utgångspunkter när kommunstyrelsens förvaltning under 2013 arbetat fram en strategisk plan för Huddinge kommuns e-förvaltning. Den nya strategin Huddinges väg in i e-samhället 2014-2019 beslutades av kommunfullmäktige i december 2013. Alla nämnder kommer att påverkas av denna strategi. Den nya strategin kommer att kompletteras med en årlig kommungemensam handlingsplan som tas fram av kommunstyrelsens förvaltning i dialog med övriga förvaltningar för att efter avstämning i KLG godkännas av kommundirektören. Den första versionen beräknas godkännas under februari 2014. En digital kommun Grundprincipen i nya strategin är utveckling med invånarnas fokus. Målet är att skapa en digital kommun där invånare, företagare och besökare på ett effektivt sätt guidas till rätt tjänst vare sig den är elektronisk (e-tjänst) eller kräver kontakt via telefon eller besök. De digitala tjänsterna ska alltid vara tillgängliga, och vara 28

komplement till, och inte påverka de tjänster som redan finns. Ett mål med e- strategin kommer vara att göra medborgaren/kunden till en aktiv part i processarbetet samtidigt som processerna i verksamheterna optimeras. Det är denna kombination som kan ge invånarna ökad service och ökad tillgänglighet till kommunen samtidigt som kommunen kan använda den frigjorda arbetskapaciteten till nya eller andra uppgifter i kommunen, alternativt kunna möta en ökad efterfrågan utan att expandera den kommunala organisationen. För att kunna realisera den nya strategin behöver kommunen skapa en miljö där informationen kan återanvändas och flöda mellan många system. Det ger en framtidssäkrad, kostnadseffektiv IT-miljö med återanvändbara komponenter. Kommunen behöver också höja informationskvalitén så att informationen är återanvändbar. Smartare arbetsätt Elektronisk service till invånarna i form av e-tjänster är en viktig del av e- förvaltningen, men lika viktigt är att effektivisera de bakomliggande verksamhetsprocesserna och digitaliserar och automatiserar de interna processerna. Det är först när man kombinerar digitalisering av tjänster med processorienterad verksamhetsutveckling som man får de stora effekterna av att införa e-förvaltning. Och det är först då man har möjlighet att nå de största kvalitetsvinsterna för tjänsternas kunder (invånarna/brukarna), nå de stora effektiviseringsvinsterna och nå en mer flexibel organisation. Satsningar på e-förvaltning för därför med sig behov av ett nytt synsätt på organisation, där de traditionell hierarkisk sakområdesorganisation kan behöva stå tillbaka och fokus skiftas mot verksamheternas processer, som ofta går tvärs igenom flera verksamhetsområden. Det ställer i sin tur ökade krav på samarbete över verksamhetsgränser. De intressenter som kontaktar kommunen ska uppleva att de möter en och samma organisation, oavsett vart de vänder sig och hur de väljer att kontakta kommunen. Samverkan med andra Arbetet med utvecklingen av e-förvaltningen och förbättring av kommunens tjänster till invånarna, med satsningar på externa e-tjänster är omfattande och kräver stora resurser, men utlovar också stora potentiella vinster. En väg att gå för att inte behöva uppfinna och bekosta hjulet helt själva är att på ett eller annat sätt samverka med andra aktörer (i huvudsak de kommuner som ligger på Södertörn och kommuner i länet) för att snabbare och effektivare gå mot e-samhället. Gemensamma satsningar inom offentlig sektor förespråkas också av SKL och E- delegationen. Kommunerna behöver även stärka sitt förhandlingsläge mot leverantörerna genom att vara en större och mer enad kravställare. Kommunerna i Värmland är ett exempel på hur man kan samverka. De har instiftat en gemensam drifts- och servicenämnd som utvecklar en gemensam e-plattform och e-förvaltning med målen det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner och ett gemensamt e-samhälle i Värmland. Exempel på samverkansprojekt inom Södertörn är den outsourcing av IT-drift till extern tjänsteleverantör som Haninge, Nynäshamn och Södertälje har genomfört. Ett av målen med den gemensamma IT-driften är att IT-driftstjänsterna ska stödja utvecklingen mot e-förvaltning. Huddinge ser KSL:s IT-forum som ett viktigt forum till vilket vi ska bidra för att i samverkan kunna utveckla viktiga IT- och e-förvaltningsfrågor. Vi är PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2015-2017 29

representerade i IT-Forums råd för strategiska IT-frågor samt deltar också i den av SKL samordnade upphandlingen av e-arkiv. KSL kommer även att ge stöd till medlemmarna i arbetet inom fokusområdena e-hälsa, e-förvaltning, skolan i e- samhället samt samhällsbyggnad i e-samhället. Incitament för ökat samarbete kan vara både att man når längre (kan snabbare skapa bättre och fler digitala tjänster) och att man får ut mer effekt av varje satsad krona. Frågan om möjliga samarbeten med andra aktörer kring e-förvaltning är ett viktigt insatsområde i Huddinge kommuns nya e-strategi. Öppen data för innovation Invånarnas och omvärldens ökande efterfrågan på e-tjänster, transparens och flexibilitet samt det statliga trycket ställer krav på e-förvaltning och utveckling av organisationens inre effektivitet. Regeringen har satt upp tre mål för e-förvaltning: enklare vardag för privatpersoner och företag, högre kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhet samt smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Tanken med det sistnämnda målet är att kommuner genom att öppna upp lämplig data skapar förutsättningar för innovation i näringslivet, där externa parter kan skapa tjänster som bygger på kommunens datainformation. För att skapa förutsättningar för innovation, tillväxt och transparens har IT-forum arbetat med att underlätta för medlemmarna att publicera information i form av Öppna Data. Utmaningen är att kommunerna behöver samordna publiceringen av data för att skapa en regional informationsmarknad som är tillräckligt stor för att vara intressant för marknaden. Nytt kommunhus nya möjligheter Huddinge kommun har beslutat att i samarbete med Huge Fastigheter AB genomföra en projektering under 2014 avseende ett nytt kommunhus samlokaliserat med ett kulturhus. Projekteringen kommer att utmynna i en hyresoffert från Huge i slutet av 2014 och beslutar kommunfullmäktige i februari 2015 att godkänna den beräknas huset att stå färdigt tre år senare. Givet att kommunfullmäktige fattar beslut om att bygga ett nytt kommunhus måste det redan under 2015 startas ett projekt med flera delprojekt som bland annat ska hantera frågor kring verksamhetsutveckling, nya arbetssätt, digitalisering, organisationsförändringar, information, delaktighet, flytt och logistik. Ett sådant projekt kommer att kräva en hel del såväl interna som externa resurser. De direkta effekterna av att bygga ett nytt kommunhus är att en samlad administration i ett attraktivt läge ökar möjligheterna att utveckla en mer effektiv organisation, underlättar rekrytering av personal och bidrar till en positiv bild av Huddinge. Ett kommunhus som samlokaliseras med ett kulturhus ger inte bara ekonomiska samordningsvinster och nya kulturytor, utan kan också göra att hela byggnaden känns lättillgänglig och får en atmosfär av öppenhet och myllrande folkliv. Det blir ett invånarnas hus. En betydande positiv sidoeffekt av att bygga nytt kommunhus är de exploateringsmöjligheter som öppnar sig för fastigheterna Storängen, Kommunalvägen och Gymnasietorget då förvaltningskontoren utrymmer sina nuvarande lokaler på dessa adresser och flyttar samman. 30

Attraktiv arbetsgivare En attraktiv arbetsgivare är en organisation som har ett samlat attraktivt arbetsgivarerbjudande jämfört med alternativen på en arbetsmarknad. Vad som är attraktivt är föränderligt över tid och det medför att omvärldsbevakning är viktigt, såväl sett till efterfrågan från arbetstagare som andra organisationers förändringar sett vad de sammantaget erbjuder. Arbetsgivarerbjudandet syftar till att attrahera och behålla kompetenta medarbetare vars arbete möjliggör att målen för verksamheten uppnås. Arbetsgivarerbjudandet består av många olika delar, däribland meningsfulla arbetsuppgifter, god arbetsmiljö, kompetensutveckling, konkurrenskraftig lön/förmåner, delaktighet, goda arbetsförutsättningar och ett välfungerande ledarskap. Att medarbetare har en positiv syn på sitt arbete skapar ambassadörer och bidrar till framtida förmåga för organisationen att säkerställa rätt kompetens. Huddinge kommun har goda förutsättningar för att fortsatt utgöra en attraktiv arbetsgivare. Detta utifrån ett sammantaget nuläge, men kontinuerligt arbete krävs i form av omvärldsbevakning, anpassningar av arbetsgivarerbjudandet och förstärkt kommunikation i syfte att öka kännedomen om kommunen som arbetsgivaralternativ och fler ambassadörer bland befintliga medarbetare. Medarbetare i kommuner och landsting upplever i mindre utsträckning än medarbetarna inom privat sektor att deras arbetsplats har en bra image. Anställda inom kommunen är dock nästan lika stolta över sin arbetsplats som de privatanställda. Svenskt kvalitetsindex mäter attraktionskraften och sämst attraktionskraft anses kommunerna ha. 5 Attraktionskraft, index: Svenskt kvalitetsindex 2011. I den nulägesmätning som genomförts under hösten 2013 av hur Huddinge kommun uppfattas som arbetsgivare framkommer att många i Stockholms län inte känner till kommunen som arbetsgivare. Arbetsgivarvarumärkesprojektet blir viktigt under 2014 vars syfte är att föreslå ett nytt, uppdaterat arbetsgivarvarumärke utifrån nulägesmätningen och det geografiska varumärket för Huddinge. Efterföljande arbete kopplat till intern och extern kommunikation av nytt, uppdaterat arbetsgivarvarumärke är planerade till 2015. Huddinge kommun behöver öka förmågan att marknadsföra de förmåner som kommunen erbjuder och här blir införandet av en förmånsportal en viktig, synlig och konkret åtgärd som innebär individualiserad information och valmöjligheter. Förmånsportalen ger också funktionalitet för framtida förändringar av erbjudna förmåner och minskad administration. Sex av tio unga kan tänka sig en framtid i välfärdssektorn. Ungdomarna tycker att offentliga sektorn har meningsfulla och roliga jobb med goda framtidsutsikter och 5 Stolthet och fördomar vad tycker medarbetare i kommuner och landsting om sina jobb, SKL, nov 2011 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2015-2017 31