1. Bakgrund och viktiga händelser under 2012 3. 2. Organisation 5. 3. Syfte och mål 6. 4. Verksamhet under 2012 7. 4.1 SamInFörA 8

Årsredovisning 2012

Innehåll 1. Bakgrund och viktiga händelser under 2012 3 2. Organisation 5 3. Syfte och mål 6 4. Verksamhet under 2012 7 4.1 SamInFörA 8 4.2 Förstärkta resursteam i Skäggetorp, Ryd och Berga 11 4.3 Steget 15 4.4 Koll på läget 18 4.5 Ett Friskare Skäggetorp 20 4.6 Linkooperativet 22 4.7 Försäkringsmedicinska funktions bedöm ningar för medarbetare i Åtvidaberg/Kinda 24 4.8 Snacka sig ur 24 4.9 Hemmalaget 26 4.10 På Gång 28 4.11 Förenings anställningar och föreningsstöd - en väg till arbete 30 4.12 SAM-projektet 32 4.13 Aktivitetssamordnare 34 4.14 Intensivteam Linköping 36 4.15 Vidare 38 4.16 Valla Folkhögskola 41 4.17 Intensivteam Kinda/Åtvidaberg 43 5. Förstudier, föreläsning och gemensam utbildning 44 5.1 NPF-huset 44 5.2 Dövas plats i arbetslivet 45 5.3 Gemensam utbildning 46 5.4 Utvärdering 46 6. Utvecklingsområden för 2013 48 Inför projektansökan 49 Bilaga 1 Projektansökan 50 Förvaltningsberättelse för räkenskapsåret 2012 51 2

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114 1. Bakgrund och viktiga händelser under 2012 Samordningsförbundet Centrala Östergötland utgår från Linköpings Samordningsförbund, som den 1 juli 2010 utökades med Kinda och Åtvidabergs kommuner och därmed ändrades namnet till Samordningsförbundet Centrala Östergötland. Samordningsförbundet är en fristående juridisk person som bildades i slutet av 2007 av försäkringskassan, Linköpings kommun, Landstinget i Östergötland och arbetsförmedlingen. Samordningsförbundet bygger sin verksamhet på Socialdepartementets lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Utfärdad 2003-12-18. Ändring införd till och med SFS 2004:793. Syftet med Samordningsförbundet Centrala Östergötland är att medborgare som står utanför arbetsmarknaden ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Detta kan ske genom insatser som utvecklar människors förmåga och funktioner mot egen försörjning. Medborgare ska inte hamna i en gråzon mellan olika huvudmän. Samordningsförbundet Centrala Östergötland ska medverka till att insatser ges utifrån ett helhetsperspektiv för medborgaren och att huvudmännens organisationer ska få möjlighet att tillsammans pröva nya arbetssätt, gärna ett integrerat arbetssätt som underlättar för målgrupperna och organisationerna. Respektive myndighets ansvar och mål för medborgaren ligger fast, men syftet är att samordna en effektiv resursanvändning och att se till målgrupperna ur ett långsiktigt perspektiv. Projekten ska erbjuda möjligheter till andra insatser än vad som tidigare kunnat erbjudas. Vårt synsätt är att de olika organisationernas uppdrag flätas in i varandra. De flesta projekt börjar med en gemensam utbildning för handläggare från olika huvudmän, för att få och behålla en respekt för varandras uppdrag, möjligheter och begränsningar. Vi vill att rätt insats ska ske till rätt målgrupp och i rätt tid. Förutom att projekten vänder sig till målgrupper kan projekten även vara metodutvecklingsprojekt, då olika huvudmän kan få pröva att arbeta på ett nytt och mer effektivt arbetssätt och framförallt med ett större samarbete än tidigare. Allt för att medborgare med behov av samordnade insatser inte ska falla mellan stolarna. Målgrupper för Samordningsförbundet är medborgare i förvärvsaktiv ålder som är i behov av samordnade insatser och som uppbär offentlig försörjning. Samordningsförbundet arbetar inte med enskilda medborgare utan med målgrupper. En eller flera av huvudmännen är ägare till projekten, där hittills högst 90 procent av kostnaderna täcks av Samordningsförbundet. Med samverkan vill vi utgå från de olika målgruppernas behov och tillsammans organisera verksamheter för att effektivt utnyttja Samordningsförbundets resurser. De ingående representanterna från de olika huvudmännen har respekt för och kunskap om varandras yrkesroller. Det till synes självklara förutsätter att huvudmännen bidrar med de resurser som finns inom vars och ens ansvarsområde. Då detta ibland kan råka i konflikt med de mål och uppdrag och belöningssystem som finns hos respektive huvudman behövs en struktur som ger legitimitet åt Samordningsförbundets insatser. Styrelsen ger denna legitimitet och själva finansieringen ger strukturen. Viktiga händelser under 2012 Under 2012 års första kvartal har det största projektet som finansierats av Samordningsförbundet Centrala Östergötand, SamInFörA, á 6,5 miljoner/år, implementerats i ordinarie verksamhet. Projektet har arbetat för att minska köerna till utredningar av personer med misstänkt neuropsykiatriskt funktionshinder, genom att dubblera utredningsteamet, samt använda sig av utbildade remittenter på socialkontoret, jobb- och kunskapstorget, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Därtill har handläggarna från olika huvudmäns organisationer träffats i ÖS-möten (Övergripande Samverkansmöten) för att klargöra vad respektive organisation kan göra för den enskilde. Det är med stolthet och glädje Samordningsförbundet kan konstatera att Landstinget i Östergötland vill införa en liknande modell också i Öster och Väster. Projektet Koll på läget som vänder sig till lindrigt utvecklingsstörda har visat sig ligga helt rätt i tiden. Projektet har gått igenom elevernas beslutsunderlag före inskrivning 3

i särskolan. Flera elever har därigenom haft behov av att få utredas på nytt på grund av för dåligt underbyggda beslutsunderlag. Flera elever som inte ska vara inskrivna i särskolan har upptäckts. Ovanstående har inte varit projektets huvuduppdrag, som är att för eleven, familjen och skolpersonalen ta fram en röd tråd, som ska visa när olika aktiviteter ska tas upp under de fyra åren i gymnasiesärskolan. Projektet Ett Friskare Skäggetorp har innehållit två delar, dels att en sjukgymnast tillsammans med deltagare gör handläggningsplan för smärtproblematik, samt dels anordna gymnastikgrupper för invandrarkvinnor i Skäggetorp. Det har varit fyra pass per vecka och de har varit mycket uppskattade av stadsdelens kvinnor som oftast inte har tradition att motionera och heller inte har ekonomiska möjligheter att använda sig av gym-kort eller ta sig utanför Skäggetorpsområdet. Sjukgymnasten i projektet har till exempel tagit sin semester under Ramadan för att möjliggöra motionspassen. Under 2012 så har idrottsföreningen Korpen tagit över två pass och projektet haft kvar två pass för dem som har individuella program utifrån handlingsplaner. Två ESF-projekt (Europeiska SocialFonds-projekt) har under 2012 vänt sig till Samordningsförbundet för hjälp med finansiering på grund av att ESF-fonden hållit inne medel på grund av att deltagarna som ofta står väldigt långt från arbetsmarknaden ej kunnat delta i projekten 40 timmar i veckan. Samordningsförbundets styrelse har godkänt att finansiera och överta det projekt som drivs av Valla Folkhögskola, samt avslagit det projekt som drevs av Studiefrämjandet i Linköping och Norrköping, vilket innebar nedläggning av det projektet vid årsskiftet 2012/2013. 2012 innebar att styrelsen på årets sista styrelsemöte beslutade om att projektet Steget ska bli en tillsvidareverksamhet. Styrelsen tänker sig att i framtiden kommer Samordningsförbundet att stödja flera tillsvidareverksamheter. Beslutet om tillsvidareverksamheter har fattats efter möten med beredningsgruppen och med Ola Andersson, som har ett nationellt uppdrag att stödja Samordningsförbunden. I framtiden kommer det att bli vanligare att Samordningsförbundet delfinansierar projekt, med lägre procent än tidigare, till exempel kan det bli frågan om att delfinansiera tio procent. Under året har det varit två ägarmöten och styrelsemöten varje månad undantaget juli. Ordförande och förbundschef har träffat revisorerna. Målsättningen är att människor som är utan arbete och försörjningsförmåga ska komma i arbete eller utbildning som leder till en långsiktig försörjning. Vi försöker uppnå det genom att ge individen verktyg för att öka sitt självförtroende och sin självinsikt och därmed också ta ett större eget ansvar för sitt liv och sin hälsa. 4

2. Organisation Samordningsförbundet Centrala Östergötland leds av en styrelse bestående av sex ordinarie ledamöter och sex ersättare för att informera om ekonomin och verksamheterna. För det dagliga arbetat har Samordningsförbundets Centrala Östergötland ett kansli, bestående av en förbundschef, 100 procent, och en statistik- och utvärderingsansvarig tjänsteman som arbetat 50 procent samt en administrativ tjänst, 25 procent. Övriga administrativa tjänster sker genom tjänsteköp från Linköpings kommun, såsom styrelsesekreterare, ekonomiansvarig och löneansvarig. Förbundschefen svarar för samordning och beredning av ärenden till styrelsen, information och stimulering till samverkan, samt ingår i vissa projekts styrgrupper och vissa förprojekteringsgrupper. Projektansökningar kommer först till förbundschefen som ställer sina frågor och efterfrågar eventuella kompletteringar innan ansökan går till beredningsgruppen. Förbundschefen deltar i de Lokala Samverkansgrupperna i Åtvidaberg och Kinda. Statistik och utvärderingsansvarig tjänsteman sammanställer statistik från de olika projekten, samt deltar i vissa utvärderingar och i nätverk på lokal och nationell nivå. Den administrativa tjänsten ansvarar för uppdatering av hemsidan, är sekreterare i beredningsgruppen samt behjälplig med administrativa uppgifter. Den ekonomiska funktionen omfattar kundfakturering, leverantörsfakturahantering, övriga in- och utbetalningar, momsredovisning, avstämningar, bokslut, årsredovisning, konsultation och information samt arkivering av bokföringsmaterial. Styrelsesekreteraren förbereder styrelsesammanträdena genom utskick och förslag på beslut, skriver protokoll och anslår. På tjänstemannanivå finns en beredningsgrupp. I den deltar representanter från; arbetsförmedlingen, försäkringskassan, primärvården, psykiatrisk öppenvård, utbildningskontoret, socialkontor, arbetsmarknadsenheter och omsorgskontor. Åtvidaberg och Kinda kommun företräds av två representanter var. Beredningsgruppen är ett strategiskt viktigt forum för dialog om behov och insatser, gemensamma utgångspunkter i det grundläggande samverkansarbetet mellan huvudmännen, information till den egna organisationen mm. Beredningsgruppen bereder projektansökningar innan dessa går till styrelsen för godkännande eller avslag. Förbundschefen är sammankallande och ordförande i beredningsgruppen. Kinda kommun Åtvidabergs kommun Linköpings kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstinget i Östergötland Styrelse Samordningsförbundet Adm. assistent Statistik- & utvärderingsansvarig Förbundschef Beredningsgrupp Projekt 1 Projekt 2 Projekt 3 Projekt 4 Projekt 5 Projekt 6 Projekt osv. 5

3. Syfte och mål Syfte Syftet är att medborgare som står utanför arbetsmarknaden ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Detta kan ske genom insatser som utvecklar människors förmåga och funktioner mot egen försörjning. Medborgare ska inte hamna i en gråzon mellan olika huvudmän. Mål Målsättningen för målgrupperna är att dessa ska komma i arbete eller utbildning som leder till arbete genom; Att ge verktyg för individen att öka sitt självförtroende och sin självinsikt och att ta ett större eget ansvar för sitt liv och sin hälsa samt Att medverka till att insatser ges utifrån ett helhetsperspektiv. Prioriterade målgrupper under 2012 Målgrupper för Samordningsförbundet är personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Under 2012 harit följande målgrupper varit prioriterade: 1. Medborgare med psykisk ohälsa inkl neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik 2. Nysvenskar med svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden 3. Medborgare som har sjuk/aktivitetsersättning eller försörjningsstöd med lång frånvaro från arbetslivet, men som bedöms ha en arbetsförmåga 4. Medborgare som överhuvudtaget inte kommit ut på arbetsmarknaden 5. Medborgare som är helt sjukskrivna 6. Personer vars ersättning från försäkringskassan eller arbetsförmedlingen upphör. De är inte föremål för bilateral samverkan som gör att de kan betraktas som väl omhändertagna. Särskilt prioriterade ur ovanstående grupper är grupp 1 och 2 samt medborgare som är 30 år och yngre ur alla grupperna. Mål för 2012 var att ha minst ett projekt för varje prioriterad målgrupp. Samordningsförbundet har också haft ett uppdrag att verka för att det genomförs flera gemensamma utbildningar för huvudmännens medarbetare. Tabell 1. Prioriterade målgrupper under 2012 6

4. Verksamhet under 2012 Samordningsförbundet Centrala Östergötland har under 2012 fortsatt att bygga upp verksamheten, som startade i januari 2008. 2012 har omfattat 19 projekt och två förstudier. Ett projekt, SamInFörA, avslutades i april 2012. I december 2012 avslutades Förstärkta resursteam och Ett Friskare Skäggetorp. En förstudie angående NPF-hus (NPF = NeuroPsykiatriska Funktionshinder) inklusive brukarundersökning har avslutats samt förstudie om dövarbetsplats. Samordningsförbundet Centrala Östergötland har varit värd för en Bemötandeutbildning, där representanter från projektet Personligt Ombud höll i utbildningen tillsammans med föreläsare. Handläggare från alla huvudmännen i centrala Östergötland var inbjudna. Diagram 1. Antal deltagare efter ålder och kön 2010, 2011 och 2012 Tabell 2. Antal deltagare efter kön 2010, 2011 och 2012 7

4.1 SamInFörA Samordnade Insatser För personer med neuropsykiatriskt funktionshinder med målsättning Arbete 4.1.1 Styrelsen har i augusti 2008 godkänt projektansökan Projektet vänder sig till målgrupp 1; Personer med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik. Speciellt kommer ungas ohälsa att observeras. 4.1.2 Motiv för satsningen En och samma ingång för ökad tydlighet. Utbildning av personer inom de olika verksamheterna i remissförfarande och screeninginstrument så att också försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommunerna kan remittera direkt till teamet. Utredningsinsatser samordnas och förstärks med ett multiprofessionellt team som gör en neuropsykiatrisk utredning och en noggrann funktionsbedömning, samt ger farmakologisk behandling, kognitiva hjälpmedel, råd avseende kost och motion, stöd för aktivitets-strukturträning, handledning till coacher i kommunen, utbildningsinsatser. Teamets arbete är inriktat på personer 18-30 år. Det har lett till att ordinarie verksamhet kan koncentrera sig på personer äldre än 30 år. Kommunen förstärks med fem coacher som arbetar med flexibelt stöd i vardagen till individen, vilket är en viktig förutsättning för att andra insatser ska fungera. Ett fast samverkansteam skapas, där representanterna från olika verksamheter blir respektive verksamhets expert och länken till olika handläggare i den egna verksamheten. En handlingsplanen görs tillsammans. Jobbtorget förstärks med en coach med särskild inriktning på målgruppen. Det är viktigt att individen inte får för många stödjande personer runt omkring sig. 4.1.3 Syfte med satsningen Att få en effektiv vård-insatsfläta samt en ökad insikt hos individen själv om styrkor och svårigheter, vilket är förutsättning för bättre självkänsla och motivation. Kunskap hos berörda verksamheter både om funktionshindren i stort och om funktionshindret och dess konsekvenser för den enskilde individen. Detta är förutsättning för förståelse och bra bemötande. Korta kontaktvägar mellan olika verksamheter och samordning av insatser, vilka kan ge ett stöd som leder till ökad möjlighet för individen att kunna utföra ett förvärvsarbete eller bedriva studier. 4.1.4 Processmål Med en god funktionsbeskrivning och nära samarbete slipper den enskilde skickas runt och det kan bli ett effektivt utnyttjande av resurser. Med gemensam kunskap om just en specifik individs funktionshinder och om olika verksamheters ansvarsområden ökar möjligheten att rätt verksamhet ger rätt insats. Kortsiktigt krävs resurser men långsiktigt torde vins terna vara betydande ur samhällsperspektiv. Minskat enskilt lidande Ökad kunskap inom olika verksamheter och därigenom ett förbättrat samarbete. 4.1.5 Resultatmål Totalt har 179 utredningar gjorts under projekttiden, varav 96 är män och 83 är kvinnor. Utredning av kvinnor har ökat sedan projektet startade. 53 har remitterats från annan huvudman än landstinget. 52 har före utredningen haft ekonomiskt bistånd. Efter utredning och handlingsplaner har antalet deltagare med ekonomiskt bistånd sjunkit till 37. Sjuk/aktivitetsersättning hade 17 deltagare före utredning och 42 deltagare efter utredning. Antalet deltagare som inte hade någon form av offentlig försörjning eller arbete, med eller utan bidrag, var 22 före utredning och tre efter utredning. Lön utan subvention hade 24 deltagare innan utredning och 34 deltagare efter utredning. Lön med subvention hade tre deltagare innan utredning och 14 deltagare efter utredning. Ett mål har varit att minst 50 procent av dem som utretts ska finnas i arbete eller studier inom två år. 82 av 179 deltagare finns i arbete eller studier. Det är 46 procent och får uppfattas som ett mycket gott resultat då uppföljningen gjorts tidigare än efter två år. Flera av deltagarna har behövt stöd vad gäller basala funktioner som krävs för att de ska klara ett arbete. För några innebär nedsättning i framförallt exekutiv funktion ett stort hinder för arbete och studier. För deltagaren innebär utredningen att han/hon 8

får kunskap om sina styrkor och svårigheter. För handläggarna som ingår i ÖS-mötena (Övergripande Samverkansmöten) innebär SamInFörA ökad kunskap om funktionshindren och ökad kunskap om deltagarna. SamInFörA innebär framförallt kortare kontaktvägar mellan olika aktörer. 4.1.6 Slutsats SamInFörA implementerades i ordinarie verksamhet från och med maj 2012. Den Neuropsykiatriska Utredningsenheten är numera en enhet inom Öppenpsykiatrin. Inom psykiatrin sker ett integreringsarbete med ett närmande mellan NPU-enheten och öppenvårdsmottagningen. Den modell som utarbetats har integrerats enligt nedan, med Multiprofessionellt projektteam på Neuropsykiatriska Utredningsenheten (NPU-enheten) som genomfört utredningar, funktionsbedömningar och teaminsatser inklusive medicinering. Övergripande Samverkansmöten (ÖS-möten) med försäkringskassan, arbetsförmedlingen, Linköpings kommun, Vuxenhabiliteringen och NPU, där övergripande regelverk, genomgång och planering av tänkbara insatsgivare diskuterats. Samordnade Insatsmöten (SIA-möten) med berörda verksamheter och patient/brukare där planering av samordnade insatser beslutats och följts upp Boendestödjare/coacher i NeuroPsykiatriskt Stödteam (NPS-team) som gett stöd i boendet stöd i kontakter med andra myndigheter, motiverande samtal med mera Arbetsmarknadskonsulent på Jobbtorget som motiverat och lotsat deltagare till praktikplatser 4.1.7 Kommentarer till ekonomiskt utfall Projektet har hållit sig inom angiven ram. 4.1.8 Utmaningar Att modellen från projektet kommer att kunna leva vidare i den ordinarie verksamheten. Även Östra Östergötland har startat en process som till stora delar liknar SamInFörA. Diagram 2. Månadsstatistik för SamInFörA Tabell 3. Antal deltagare 2012, SamInFörA 9

Tabell 4. Antal avslutade deltagare efter försörjning och kön 2012, SamInFörA Tabell 5. Antal deltagare efter remittent 2008-2012, SamInFörA Tabell 6. Antal avslutade deltagare efter försörjning och kön 2008-2012, SamInFörA 10

4.2 Förstärkta resursteam i Skäggetorp, Ryd och Berga 4.2.1 Styrelsen har godkänt projektansökan i juni 2008 Projektet vänder sig till målgrupperna 1, 3, 5 och 6; 1; Personer med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik. Speciellt kommer ungas ohälsa att observeras. 3; Personer som har sjuk/aktivitetsersättning eller försörjningsstöd med lång frånvaro från arbetslivet, men som bedöms ha en arbetsförmåga. Inom dessa grupper är kvinnor överrespresenterade. 5; Personer som är helt sjukskrivna och behöver rehabiliteras/få en funktionsbedömning under sjukskrivningstiden. 6; Personer vars ersättningar från försäkringskassan och arbetsförmedlingen upphör. 4.2.2 Motiv för satsningen Bostadsområdena Skäggetorp, Ryd och Berga är områden i Linköping med högsta ohälsotalen. Dessa områden är den egentliga orsaken till att Samordningsförbundet bildades. Resursteam fanns inte i dessa områden, varför det varit angeläget att få till stånd dylika. 4.2.3 Syfte Att den sjukskrivne ska få en bättre sammanhållen kedja av rehabiliteringsinsatser och vid behov ett mera samordnat stöd från de olika organisationerna för att snabbare komma tillbaka till arbetslivet. 4.2.4 Processmål Under 2012 har handläggare från arbetsförmedlingen och handläggare från socialkontoret ingått även i Berga och Ryd. Därigenom blir det möjligt för flera organisationer att ta upp personer i resursteamet, samt att man får kunskap och förståelse för de olika organisationernas möjligheter och ansvarsområden. 4.2.5 Resultatmål Att påbörja rehabiliteringsinsatser under sjukskrivningstiden. 4.2.6 Status vid 2012 års utgång Antalet nya sjukskrivningar har fortsatt att radikalt minskats. Samtidigt har det antal personer som inte omfattas av försäkringskassan, men som har en psykisk och/eller fysisk ohälsa ökat och även klienter inom kommunernas försörjningsstöd har ökat. Det har under 2012 varit en gemensam resursteamsamordnare i Ryd och Skäggetorp. Projektet har vunnit på att samordnaren varit densamma i de båda stadsdelarna. Styrgruppen har framställt en projektansökan om att få fortsätta utveckla Resursteamen till Samverkansteam, som ska inkludera ett samarbete med socialkontoret och arbetsförmedlingen inom alla tre områdena, samt ett nära samarbete med sjukgymnast. Projektet är godkänt av styrelsen med en minskad totalbudget utifrån ansökan. 4.2.7 Kommentar till ekonomiskt utfall Projektet har ej utnyttjat hela sin budget. 4.2.8 Utmaningar Projektet läggs ner i och med utgången av 2012, men kunskapen förs över till projekt Samverkansteam. 11

Diagram 3. Månadsstatistik för Förstärkta resursteam Skäggetorp VC Tabell 7. Antal deltagare 2012, Förstärkta resursteam Skäggetorp VC Tabell 8. Antal avslutade deltagare efter försörjning och kön 2012, Förstärkta resursteam Skäggetorp VC 12

Diagram 4. Månadsstatistik för Förstärkta resursteam Ryd VC Tabell 9. Antal deltagare 2012, Förstärkta resursteam Ryd VC Tabell 10. Avslutade deltagare efter försörjning och kön 2012, Förstärkta resursteam Ryd VC 13

Diagram 5. Månadsstatistik för Förstärkta resursteam Berga VC Tabell 11. Antal deltagare 2012, Förstärkta resursteam Berga VC Tabell 12. Avslutade deltagare efter försörjning och kön 2012, Förstärkta resursteam Berga VC 14

4.3 Steget 4.3.1 Styrelsen har godkänt projektansökan i maj 2009 Projektet vänder sig till målgrupperna 1, 2, 3, 4, 5, 6; 1; Personer med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik. Speciellt kommer ungas psykiska ohälsa att observeras. 2; Nysvenskar med svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. 3; Personer som har sjuk/aktivitetsersättning eller försörjningsstöd med lång frånvaro från arbetslivet, men som bedöms ha en arbetsförmåga. Inom dessa grupper är kvinnor överepresenterade och kommer att uppmärksammas. 4; Personer som överhuvudtaget inte kommit ut på arbetsmarknaden. 5; Personer som är helt sjukskrivna och behöver rehabiliteras/få en funktionsbedömning under sjukskrivningstiden. 6; Personer vars ersättningar från försäkringskassa och arbetsförmedling upphör. 4.3.2 Syfte Genom projektet ska individen få en möjlighet att förbereda sig för arbete, samt att det ska utmynna i ett bättre underlag för att avgöra arbetsförmåga. Projektet är ett kartläggningsprojekt under åtta veckor. De första fyra veckorna innehåller individuella samtal och gruppaktiviteter. De fyra därpå följande veckorna är praktik under handledare. Projektets tre arbetsterapeuter får rapport från handledarna på praktikplatsen och arbetsterapeuterna återrapporterar till inremitterande handläggare. 4.3.3 Processmål Medborgare som står långt från arbetsmarknaden ska få personlig utveckling och motivering genom utredning av arbetsterapeut, kurs, praktikplats samt genom samtal mellan handläggare, arbetsterapeut och klient för att avgöra om det finns arbetsförmåga 4.3.4 Resultatmål Vid projektansökan skrevs att minst 50 procent av deltagarna som har sjukpeng eller sjukersättning eller aktivitetsersättning ska gå vidare mot arbetslivet i samverkan mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Deltagare från försörjningsstöd ska kunna fortsätta med Arbetslivsinriktad rehabilitering. Vid projektansökan hade man inte klart för sig att Steget är en utredningsenhet. Man kan inte inom ramen för projektet påverka vad som händer efter projektet. Dock är återkopplingen till inremitterande handläggare och till deltagaren viktig och Steget kan medverka till att det görs en handlingsplan för deltagaren. 4.3.5 Status vid 2012 års utgång Under 2012 fattade styrelsen beslut att tillsvidare finansiera Steget. Under större delen av 2012 har Steget organisatoriskt legat under förbundschefen på Samordningsförbundet. Då Steget inte varit fullt bemannat har inte grupperna inom Steget varit fyllda. 4.3.6 Kommentar till ekonomiskt utfall Projektet har inte utnyttjat 600 000 kr. En arbetsterapeut har varit föräldraledig under årets 4,5 månader och dessförinnan deltidsarbetande. Ledigheten har inte ersatts utan grupperna har istället omfattat sju deltagare mot tänkta tio. 4.3.7 Utmaningar Finns det någon organisation där Steget kan höra hemma? Tanken är inte att Samordningsförbundet ska ha underställda organisationer. 15

Diagram 6. Månadsstatistik för Steget Tabell 13. Antal deltagare 2012, Steget Tabell 14. Avslutade deltagare efter försörjning och kön 2012, Steget 16

Översikt remitterande instanser för verksamhetsåret 2012. Under året har remittentfördelningen sett annorlunda ut än tidigare två verksamhetsår. Försäkringskassan har tidigare varit den största remittenten. Nu är arbetsförmedlingen den klart främsta remittenten. Detta förklaras sannolikt med det utökade samarbetet mellan arbetsförmedlingen och försäkringskassan i projektet Kundlinjen samt i deras gemensamma nationella uppdrag att samarbeta tidigare för att aktivera arbetslivsinriktade insatser. Följaktligen är detta samma individer som tidigare hade remitterats från försäkringskassan. Vid en översyn av fördelning av problematik som remitterats till Steget under 2012 så är den psykiatriska grundproblematiken den fortsatt främsta problematiken (se: tabell 16). Dock sker en liten ökning av den somatiska problematiken, jämfört med tidigare år. Ett av de största problemen under Stegets treåriga verksamhet har varit det glapp som blir efter deltagarens avslut i Steget. Många deltagare arbetar upp en kapacitet, ökar sin självkänsla och känner sig mer rustade för arbetslivsinriktade insatser. Vid uppföljningar blir det tydligt att det i många fall tar för lång tid innan vidare insatser sker. Det är viktigt att Steget i så stor utsträckning som möjligt arbetar för att öka samarbetsarenorna parallellt med och efter Steget för att undvika långa glapp i aktiviteterna. Deltagaren och dennes behov ska alltid vara i fokus. Remittenter Antal remitterade deltagare Slutförda bedömningar Försäkringskassan (FK) 10 7 Jobb- och Kunskapstorget, Linköpings Kommun (JKT) 6 5 Landstinget i Östergötland (LIÖ) 13 10 Arbetsförmedlingen (AF) 16 13 Åtvidabergs Kommun 2 1 Kinda Kommun 0 0 Totalt 47 36 Tabell 15. Översikt remitterande instanser för verksamhetsåret 2012, Steget Tabell 16. Huuvudsaklig problematik, Steget Totalt i antal Totalt i % Totalt antal slutförda bedömningar 36 100% Måluppfyllelse 1 (bedömts redo ALR) 15 42% Tabell 17. Måluppfyllelse deltagare år 2012, Steget 17

4.4 Koll på läget 4.4.1 Styrelsen har godkänt projektansökan i juni 2010 Projektet vänder sig till målgrupperna; 1, 4; 1; Personer med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik. Speciellt kommer ungas psykiska ohälsa att observeras. 4; Personer som överhuvudtaget inte kommit ut på arbetsmarknaden. 4.4.2 Bakgrund och syfte Mellan 1994 och 2006 ökade antalet skolungdomar i särskolan med nästan 70 procent och största delen är de med lindring utvecklingsstörning. Diagnosen utvecklingsstörning har en negativ laddning och individens brist på insikt kan också skapa problem. Många väljer hellre att gå arbetslös än att låta en eventuell arbetsgivare få veta om funktionsnedsättningen. Inga elever med lindrig utvecklingsstörning i Linköpings kommun fick arbete efter avslutad gymnasieutbildning. Metodutvecklingsprogram för särskoleelever, med lättare utvecklingsstörning, på gymnasienivå, föräldrar syskon och skolpersonal. 4.4.3 Processmål Elever ska vara väl förberedda på ett vuxenliv som inkluderar arbete. Yrkeskategorier och anhöriga som finns nära särskoleeleverna ska få mer kunskap. 4.4.4 Resultatmål Alla särskoleelever ska ha en handlingsplan när de slutar gymnasiet. Idag kommer noll av dessa elever ut i arbetslivet. Resultatmålet är att höja siffran. 4.4.5 Status vid 2012 års utgång En arbetsterapeut, 100 procent, och en specialpedagog, 100 procent, finns i projektet förutom projektledaren på 25 procent. Psykologresurser har köpt in. Projektet har infört ÖS-möte (Övergripande Samverkansmöte) och tror att samverkan är nyckeln till framgång. 2012 gjordes 16 utredningar för att se om eleven ska tillhöra särskolan eller ej. Tolv av utredningarna visade att diagnosen lindrig utvecklingsstörning/utvecklingsstörning inte fanns, samtliga utredningar gjordes inom ramen för Koll på läget. Tanken framöver är att ingen intagning ska kunna ske utan att det finns klara papper på att eleven har en lindrig utvecklingsstörning. Under året har det gjorts en halvtidsavstämning med information. En mässa som riktar sig till eleverna har genomförts för andra året. Mässan har informerat om vilka möjligheter som finns efter gymnasiesärskolan. Socialdepartementet har intresserat sig för projektet och medarbetare från Socialdepartementet bjöd in aktörer från Koll på läget till ett möte för att diskutera projektet samt ta upp för- och nackdelar med aktivitetsersättning. 4.4.6 Kommentar till ekonomiskt utfall Projektet har inte utnyttjat hela sin budget. 4.4.7 Utmaningar Projektet börjar hitta former för vissa delar av sin verksamhet och arbetar vidare med inriktningen om en röd tråd genom gymnasiesärskolan. 18

Diagram 7. Månadsstatistik för Koll på läget över hittills funktionsbedömda deltagare i projektet Tabell 18. Antalet funktionsbedömda deltagare 2012, Koll på läget. Siffror i parentes anger totalt antal gymnasiesärskoleelever som omfattats av projektet under 2012. Individperspektiv: kominationer efter avslutad gymnasiesärskola v. 47-48 2012 Antal folkhögskola/akt.ers. förlängd skolgång 1 folkhögskola/akt.ers. nedsatt arb.förmåga 1 folkhögskola/akt.ers. nedsatt arb.förmåga/ habilitering 1 folkhögskola/praktik jobb- kunskapstorget/ek. bistånd 1 daglig verks./akt.ers. nedsatt arb.förmåga 2 daglig verks./akt.ers. nedsatt arb.förmåga/habilitering 1 daglig verks./akt.ers. nedsatt arb.förmåga/lss/habilitering 1 daglig verks./akt.ers. nedsatt arb.förmåga/arb.sök./lss/habilitering 1 praktik jobb- kunskapstorget/ek. bistånd 1 arb.sök./ingen inkomst 1 arb.sök./ek. bistånd/jobbgarantin 1 arb.sök./ek. bistånd/af: prova på olika arbeten/lss boendestöd 1 jobb- kunskapstorget och af:studiebesök olika yrk.områden /komvux/ek. bistånd 1 studier via jobb- kunskapstorget/akt.ers. nedsatt arb.förmåga 1 lön.arb. SIUS/arb.sök./lönebidrag nyss avslutat 1 föräldraledig /föräldrapenning/habilitering (ytterligare utredning på gång) 1 Tabell 19. Individperspektivet under vecka 47-48 2012 för deltagare med avslutad gymnasiesärskola, Koll på läget. 19

4.5 Ett Friskare Skäggetorp 4.5.1 Styrelsen har godkänt projektansökan november 2010 Projektet vänder sig till alla målgrupperna 1, 2, 3, 4, 5, 6 1; Personer med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik. Speciellt kommer ungas psykiska ohälsa att observeras. 2; Nysvenskar med svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. 3; Personer som har sjuk/aktivitetsersättning eller försörjningsstöd med lång frånvaro från arbetslivet, men som bedöms ha en arbetsförmåga. Inom dessa grupper är kvinnor överepresenterade och kommer att uppmärksammas. 4; Personer som överhuvudtaget inte kommit ut på arbetsmarknaden. 5; Personer som är helt sjukskrivna och behöver rehabiliteras/få en funktionsbedömning under sjukskrivningstiden. 6; Personer vars ersättningar från försäkringskassa och arbetsförmedling upphör. 4.5.2 Syfte Att på olika sätt arbeta med förebyggande, rehabiliterande och uppföljande verksamhet, för individer i arbetsför ålder, för att minska ohälsotalet, förhindra framtida ohälsa och möjliggöra för individer att återgå till arbete, alternativt kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Vårdcentralen är ingången för att nå projektdeltagarna. Projektet genomförs i Skäggetorp, men är öppet för alla inom Samordningsförbundet. 4.5.3 Processmål Att genom utredning av individens behov och i förekommande fall, tillsammans med resursteamet, ta ställning till valet av insatser och genom aktiv guidning stödja individen i sitt eget ansvarstagande för en bättre och bibehållen hälsa. Projektet ska aktivt stödja och följa upp individer som ordinerats rökavvänjning eller fysisk aktivitet på recept. Tillgängliggöra Livsstilsdatorn för individer med annat språk, genom översättning av frågeformuläret och personlig handledning. Att översätta informationsbroschyrer till andra språk än svenska. På gruppnivå Kartlägga och bygga nätverk mellan olika aktörer i och utanför närområdet, samt synliggöra detta utbud till medborgare och andra intressenter. Att utöka samarbetet med Hälsokommunikatörerna i Landstinget. Praktisk och teoretisk verksamhet bland annat kost, motion, stress, sömn, alkohol och tobak. Information och genomgång av HFS (Hälsofrämjande Sjukhus) informationsmaterial Har du funderingar kring dina levnadsvanor. Information och utbildning i Hjärt-Lungräddning, LABC (livsfarligt läge, andning, blödning, chock), och larmrutiner. Utbildning i egenvård utifrån Egenvårdsguiden. 4.5.4 Resultatmål En sjukgymnast utarbetar tillsammans med projektdeltagaren en personlig handlingsplan. 70 handlingsplaner ska göras per år. 4.5.5 Status vid 2012 års utgång Projektledare har ej kommit tillbaka efter långtidssjukskrivning och det är endast sjukgymnasten som jobbat sina 50 procent i projektet. Två av gymnastikgrupperna har övergått i Korpens regi, med betalning från Samordningsförbundet och två av grupperna är fortfarande inom projektet, då deltagarna i dessa grupper behöver en sjukgymnasts kunskaper eftersom de oftast arbetar med sina handlingsplaner. 4.5.6 Kommentar till ekonomiskt utfall Tilldelad budget har inte utnyttjats beroende på sjuk projektledare. 4.5.7 Utmaningar En godkänd projektansökan angående Samverkansteam kommer att omfatta även Ett Friskare Skäggetorps sjukgymnasts uppdrag, samt utökas med Ryd och Berga. 20

Diagram 8. Månadsstatistik för Ett friskare Skäggetorp Tabell 20. Antal deltagare 2012, Ett friskare Skäggetorp Tabell 21. Antal avslutade deltagare efter försörjning och kön 2012, Ett friskare Skäggetorp 21

4.6 Linkooperativet 4.6.1 Styrelsen har godkänt projektansökan i september 2011 Projektet vänder sig till målgrupperna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 1; Personer med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik. Speciellt kommer ungas ohälsa att observeras. 2; Nysvenskar med svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. 3; Medborgare som har sjuk/aktivitetsersättning eller försörjningsstöd med lång frånvaro från arbetslivet, men som bedöms ha en arbetsförmåga. 4; Medborgare som överhuvudtaget inte kommit ut på arbetsmarknaden. 5; Medborgare som är helt sjukskrivna. 6; Personer vars ersättning från försäkringskassan eller arbetsförmedlingen upphör. Projektledare för projektet utses av projektägaren och initiativtagarna till projektet. Kooptjänst ansvarar för bokföringen. Projektledaren anställs av Kooptjänst. Projektanslaget inkluderar eventuell moms. Styrelsen utger 2 341 472 kr under två år med möjlig förlängning i ett år omfattande 943 209. Stödet till projektet kan upphjöra i förtid om uppföljning/resultaten av projektet inte uppfyller uppställda mål/delmål. Beviljandet för tiden efter 2011 förutsätter att förbundet erhåller erfoderliga medel i budget. 4.6.2 Syfte Att bidra till en ökad grad av egenförsörjning i främst stadsdelen Skäggetorp. Att främja utveckling genom att skapa arbetstillfällen. Att det sociala företaget ska kunna erbjuda anställningar, bedriva utbildning, kompetensutveckling och rådgivning. Att erbjuda platser för rehabilitering och arbetsträning. 4.6.3 Processmål Att avhjälpa en del av de sociala och ekonomiska problem som ackumulerats och som manifesterar sig i hög arbetslöshet, låga inkomster, dålig hälsa med mera. Att arbeta med att få projektdeltagare som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden att inleda utbildning för att på så sätt göra sig mer attraktiva på arbetsmarknaden. Att initiera och genomföra utvecklings- och utbildningsinsatser inom områden av gemensamt intresse för medlemmar i Skäggetorp, Linköping, Östergötland. Att ta kontakt med andra sociala företag i Linköping och Östergötland i syfte att främja ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Att uppmuntra till att nya verksamheter/affärsidéer etableras och ges utrymme att utvecklas i Skäggetorp, Linköping och övriga Östergötland Att hjälpa till så att lokala kompetenser och resurser tas till vara i syfte att främja lokal utveckling. 4.6.4 Resultatmål Projektet är tänkt att pågå i två år, med möjlig förlängning i ytterligare ett år. Under projekttiden är ambitionen att få ut sammanlagt elva individer i egen försörjning. Under första året tre personer till egen försörjning. Under år två ytterligare tre personer. Under det sista projektåret ska fem deltagare bli självförsörjande. Med självförsörjning åsyftas i det här fallet att projektdeltagaren antingen får ett arbete inom Linkooperativet eller hos någon annan arbetsgivare på arbetsmarknaden alternativt att individen påbörjar studier eller startar eget företag. Antalet deltagare kommer att vara 20 stycken under första året. Under år två kommer projektet att ha 35 platser för projektdeltagare och under projektets tredje år kommer det att vara 50 deltagare. 4.6.5 Status vid 2012 års utgång Projektet har haft en trög start där mycket tid har gått åt till att försöka förhandla med ny ägare till lokalerna i Skäggetorps Centrum. Tanken har varit en lokal för second handförsäljning. Det har inte lyckats. Vid årets slut finns ettårigt avtal för en lokal på Industrigatan. Det har inte blivit några avtal beträffande skötsel av grönområden. Kooperativet har setts som en för liten aktör. Ledningen för kooperativet är inbjuden till första styrelsemötet 2013. Linkopperativet har lyckats med sitt mål och mer därtill om att få deltagarte i arbete, däremot uppnås inte målet gällande praktikplatser. 4.6.6 Kommentar till ekonomiskt utfall All ekonomihantering handhas av Kooptjänst som är ett företag via Coompanion som handhar administration för sociala företag. Ekonomin är i balans. 22

4.6.7 Utmaningar Utmaningarna från 2011 kvartstår. Det är att få igång projektet med deltagare och verksamhet. Diagram 9. Månadsstatistik för Linkooperativet Tabell 22. Antal deltagare 2012, Linkooperativet Tabell 23. Antal avslutade deltagare efter försörjning och kön 2012, Linkooperativet 23

4.7 Försäkringsmedicinska funktionsbedöm ningar för medarbetare i Åtvidaberg/Kinda 4.7.1 Styrelsen har godkänt projektansökan i november 2011 4.7.2 Syfte Projektet är ett metodutvecklingsprojekt för handläggare inom vissa myndigheter samt bedömar teamen i Åtvidabergs och Kindas kommuner. 4.7.3 Processmål Bättre handläggning av medborgare som är fysiskt och/eller psykiskt sjuka. Bättre gemensamma planeringar mellan olika organisationer. Bättre förståelse för andra organisationers möjligheter. 4.7.4 Status vid 2012 års utgång Man har haft ett möte per termin och det har varit mycket uppskattat och fyllt ett behov. 4.7.5 Kommentar till ekonomiskt utfall Projektet har under 2012 kostat 21 769 kr av 50 000 kr beviljade. 4.8 Snacka sig ur 4.8.1 Styrelsen har godkänt projektansökan i augusti 2011 Projektet vänder sig till målgrupp 2; Nysvenskar med svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. Ansökan har varit utsänd till Samordningsförbundets ledamöter. Beredningsgruppen stöder ansökan. 4.8.2 Syfte Att arbeta fram en ny typ av språkbefrämjande insats för grupper som inte kan tillgodogöra sig ordinarie utbildningsinsatser eller inte längre gör framsteg. Projektet syftar till att göra deltagarna mer anställningsbara och att de, med en förbättrat kommunikativ förmåga i svenska, kan komma att tillgodogöra sig andra arbetsmarknadspolitiska verktyg som arbetsförmedling och kommunens Jobb- och Kunskapstorg förfogar över. Andra fördelar som kan ses är att deltagarna också kan tillgodogöra sig övrig information om samhället samt med en ökad kommunikativ förmåga, kunna ta del i samhällsgemenskapen där svenska språket är en nyckel. 4.8.3 Processmål Deltagarna ges möjlighet att träna sin kommunikativa förmåga i, och till, olika steg. Ett första steg är att ingå i en mindre grupp och tillsammans med andra och kommunikatören uppnå en nivå, ett nästa steg, att kunna ta del av föreläsningar, studiebesök och samhällsinformation och tillgodogöra sig den delen. För att i ett sista steg kunna gå ut i en praktik där huvudsyftet är att fortsatt träna sig i och bli bättre på att förstå och kommunicera på svenska. Det är av största vikt att språkfokuset behöver kompletteras med att skapa en känsla av jag kan. 4.8.4 Resultatmål Målet är att 75 procent av anvisade deltagare efter insats ska kunna gå vidare i egenförsörjning eller av arbetsförmedlingen bedömas stå till arbetsmarknadens förfogande. Volymmålet är beräknat till 60 deltagare per kalenderår med löpande intag. 4.8.5 Status vid 2012 års utgång Deltagarna i projektet står längre från arbetsmarknaden än vad som förväntades vid projektets start. De flesta är ovana att använda svenska språket. En del kan prata men vågar inte då de tycker sig prata för dåligt. Projektet försöker ordna praktikplatser. 46 deltagare har börjat under 2012, mot beräknade 60. Dock började nio deltagare i slutet av 2011. Totalt har projektet haft 55 deltagare. 51 av dessa har försörjningsstöd. En deltagare har gått till arbete och lön med subvention och en deltagare har fått aktivitetsstöd. Det är för kort tid för att säga något om resultaten gällande arbete. 4.8.6 Kommentar till ekonomiskt utfall Projektet har hållt sin budget. 4.8.7 Utmaningar Att ta emot fler deltagare Att få fler deltagare i arbete 24

Diagram 10. Månadsstatistik för Snacka sig ur Tabell 24. Antal deltagare 2012, Snacka sig ur Tabell 25. Antal avslutade deltagare efter försörjning och kön 2012, Snacka sig ur 25

4.9 Hemmalaget 4.9.1 Styrelsen har godkänt projektansökan i mars 2011 Projektet vänder sig till målgrupperna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 1; Personer med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik. Speciellt kommer ungas ohälsa att observeras. 2; Nysvenskar med svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. 3; Medborgare som har sjuk/aktivitetsersättning eller försörjningsstöd med lång frånvaro från arbetslivet, men som bedöms ha en arbetsförmåga. 4; Medborgare som överhuvudtaget inte kommit ut på arbetsmarknaden. 5; Medborgare som är helt sjukskrivna. 6; Personer vars ersättning från försäkringskassan eller arbetsförmedlingen upphör. Samordningsförbundet Centrala Östergötland godkänner projektansökan och budget på 1 920 000 kr för år 2011 2014 med följande fördelning: År 2011 2012 2013 2014 Tkr 760 570 440 150 Stödet till projektet kan upphöra i förtid om uppföljningen/resultaten av projektet inte uppfyller de i ansökan uppställda målen/delmålen. Beviljande av ovanstående projektmedel för tiden efter 2011 förutsätter att förbundet erhåller erforderliga medel i budget. 4.9.2 Syfte Syftet är att erbjuda deltagare som står långt från arbetsmarknaden möjlighet att tillhöra en arbetsgemenskap och få praktik eller anställning. Syftet är också att underlätta för deltagare som står långt från arbetsmarknaden att komma ut på arbetsmarknaden eller söka utbildning. 4.9.3 Processmål Att ett socialt företag har etablerats i Sturefors som samarbetar med Sturefors IF. Att samtliga deltagare känner sig delaktiga i arbetet. Att ett samarbete har etablerats med ett par externa organisationer verksamma inom exempelvis grönyteskötsel för att de ska kunna hyra semester- och sjukvikarier av Hemmalaget. Att former för intern kompetensutveckling har etablerats som syftar till att både höja Hemmalagets kompetens och stärka deltagarnas anställningsbarhet på den öppna arbetsmarknaden. 4.9.4 Resultatmål Att 7-8 platser för arbete, praktik eller arbetsträning tillhandahålls för personer som annars saknar arbete. Somliga ska kunna delta under längre tid. Andra ska kunna delta under kortare tid, exempelvis för att pröva sin arbetsförmåga eller för att få praktik. Att 5-10 olika tjänster utvecklats som säljs till organisationer, fastighetsägare och boende i Sturefors. 4.9.5 Status vid 2012 års utgång Fem deltagare har börjat under 2012 och totalt har det varit nio deltagare. Tre deltagare har slutat i projektet och en person har gått till arbete och lön med subvention. 4.9.6 Kommentar till ekonomiskt utfall All ekonomihantering handhas av Kooptjänst som är ett företag via Coompanion som handhar administration för sociala företag. Ekonomin är i balans. 4.9.7 Utmaningar Lokalerna som står till Hemmalagets förfogande är baracker som sett sina bästa dagar. Det samt att SIF är i behov av lokaler har lett till ansökan till LEADER Folkungaland om projektanslag. Det blir 2013 års utmaning att ro det projektet i land. Det är tänkt att Hemmalaget, under extern byggansvarig, ska bygga huset. 26

Diagram 11. Månadsstatistik för Hemmalaget Tabell 26. Antal deltagare 2012, Hemmalaget Tabell 27. Antal avslutade deltagare efter försörjning och kön 2012, Hemmalaget 27

4.10 På Gång 4.10.1 Styrelsen har godkänt projektansökan i april 2011 Projektet vänder sig till målgrupperna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 1; Personer med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik. Speciellt kommer ungas ohälsa att observeras. 2; Nysvenskar med svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. 3; Medborgare som har sjuk/aktivitetsersättning eller försörjningsstöd med lång frånvaro från arbetslivet, men som bedöms ha en arbetsförmåga. 4; Medborgare som överhuvudtaget inte kommit ut på arbetsmarknaden. 5; Medborgare som är helt sjukskrivna. 6; Personer vars ersättning från försäkringskassan eller arbetsförmedlingen upphör. Styrelsen utger 830 000 kr per år sammanlagt 1 660 kr under två år i enlighet med ansökan till projektet På gång, Kinda kommun. Stödet till projekten kan upphöra i förtid om uppföljningen/resultaten av projektet inte uppfyller de i ansökan uppställda målen/delmålen. Beviljande av ovanstående projektmedel för tiden efter 2011 förutsätter att förbundet erhåller erforderliga medel i budget. 4.10.2 Syfte Att motivera och ge deltagarna redskap som stärker och ökar den enskilda individens egen förmåga till integration. 4.10.3 Processmål Att deltagarna upplever ökad hälsa och välbefinnande, uppnår självförsörjning och därmed större delaktighet i samhället. 4.10.4 Resultatmål Efter ett år i projektet ska: 25 procent klara av att fungera som praktikant påett företag eller i ett socialt kooperativ 25 procent ska uppnå arbete på den öppna arbetmarknaden eller i ett socialt kooperativ 4.10.5 Status vid 2012 års utgång Till projektet finns knuten en hälsopedagog och en pensionerad språklärare. Två deltagare har anställts som handledare i trä- och metall samt textil och smyckestillverkning. Man har knutit kontakt med Orangeriet, ett ESF-projekt i Kinda för att se vad man kan göra tillsammans. En person, anställd enligt nystartsjobb, har fungerat som en kulturbärare. Trycket är stort på projektet då fler deltagare står på kö. Fyra har fått anställning, varav två på en gård och en i en städfirma. Fyra har varit ute på praktik. Flera deltagare har utbildats i röjsågsarbete, med tanke på uppdrag inom skogsnäringen. 4.10.6 Kommentar till ekonomiskt utfall Budgeten är i balans. 4.10.7 Utmaningar Mycket har hänt under 2012, men en fortsatt utmaning är att fortsätta se till deltagarnas möjligheter och vidareutveckla projektet. Projektet är intresserat av att bli större, men det hela är en fråga om pengar. Kanske bildande av Socialt företag? 28

Diagram 12. Månadsstatistik för På gång Tabell 28. Antal deltagare2012, På gång Tabell 29. Antal avslutade deltagare efter försörjning och kön 2012, På gång. Aktivitetsstöd omfattar deltagare med introduktions- eller etableringsersättning då de alternativen inte finns att välja. 29

4.11 Föreningsanställningar och föreningsstöd - en väg till arbete 4.11.1 Styrelsen har godkänt projektansökan i april 2011 Projektet vänder sig till målgrupp 1, 3, 5 och 6. 1; Personer med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik. 3; Medborgare som har sjuk/aktivitetsersättning eller försörjningsstöd med lång frånvaro från arbetslivet, men som bedöms ha en arbetsförmåga. 5; Medborgare som är helt sjukskrivna. 6; Personer vars ersättning från försäkringskassan eller arbetsförmedlingen upphör. Styrelsen utger sammanlagt 3 470 000 kr under två år till projektet Föreningsanställningar för personer med funktionsnedsättning i enlighet med projektansökan. Stödet till projekten kan upphöra i förtid om uppföljningen/resultaten av projektet inte uppfyller de i ansökan uppställda målen/delmålen. Beviljande av ovanstående projektmedel för tiden efter 2011 förutsätter att förbundet erhåller erforderliga medel i budget. 4.11.2 Syfte Syftet med projektet är att förbättra och gynna möjligheterna att anställa personer med funktionsnedsättning, bygga upp en varaktig verksamhet med administrativ service till föreningar och andra organisationer samt eventuellt andra uppdrag. 4.11.3 Processmål Att Kooptima inom projektet kan skapa en varaktig verksamhet med administrativt stöd till föreningar och andra organisationer, samt i framtiden vara en resurs till föreningslivet i samband med behov av personal eller administrativt stöd. Att de deltagare som erbjuds anställningar inom föreningslivet antingen kan finna vägar till en långsiktigt arbete inom föreningen eller att arbetet hos föreningen ger erfarenhet, kontaktnät och goda referenser för framtida arbete. 4.11.4 Resultatmål Att inom projekttiden tillgodose 15-20 föreningar med i första hand administrativt stöd. Att under projekttiden anställa motsvarande åtta årsarbetare från gruppen deltagare med funktionsnedsättning. Antalet årsarbetare bedöms dock motsvara möjlighet för mellan cirka 10-15 personer att anställas, beroende på sysselsättningsgrad då troligtvis inte alla kommer att arbeta heltid. 4.11.5 Status vid 2012 års utgång Tyvärr har intresset för projektet inte varit det förväntade. Föreningarna är oroliga för vad som händer efter det första kostnadsfria året. Tolv personer har arbetat i projektet. 4.11.6 Kommentar till ekonomiskt utfall Ekonomi i balans. 4.11.7 Utmaningar Det behöver göras en utvärdering. En del föreningar drar sig för samarbete eftersom projektet är slut i juni 2013. 30