STÖDSTRATEGIN INOM SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLA I PEDERSÖRE

STÖDSTRATEGIN INOM SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLA I PEDERSÖRE - EN HANDBOK 1

INNEHÅLL FÖRORD 1. FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 1.1 Förskollärarens roll, uppdrag och förhållningssätt till barns lärande 1.2 Anordnandet av förskoleundervisningen 1.3 Inlärningssyn 1.4 Pedagogisk miljö 1.5 Arbetsmetoder 1.6 Fostringsprinciper 1.7 Fostringsprinciperna åskådliggörs schematiskt symbolen Axet 1.8 Tvåspråkiga barn 2. DEN TREDELADE STÖDSTRATEGIN Ansvarsfördelning vid allmänt, intensifierat och särskilt stöd 3. STÖDFORMER PROCESSBESKRIVNING AV STÖDFORMER I DAGVÅRD OCH FÖRSKOLA 3.1. Allmänt stöd 3.1.1 Differentiering 3.1.2 Djurens skola 3.1.3 Skolberedskap 3.2. Intensifierat stöd 3.2.1 Pedagogisk bedömning 3.2.2 Beslut om intensifierat stöd 3.2.3 Plan för lärande 3.3. Särskilt stöd 3.3.1 Pedagogisk utredning 3.3.2 Beslut om särskilt stöd 3.3.3 Individuell plan 3.3.4 Förlängd läroplikt 3.3.5 Beslutet om förlängd läroplikt 3.3.6 Innebörden av förlängd läroplikt i praktiken 3.3.7 Grunden för beslut gällande förlängd läroplikt 4 ELEVVÅRD 5 STADIEÖVERGRIPANDE SAMARBETE 6. MATERIAL OCH BLANKETTER Förstadagsblanketten Kartläggningsmaterial 1-6 år KTI Pedagogisk bedömning Plan för lärande Pedagogisk utredning Individuell plan Information vid stadieövergång förskola skola Blankett för informationsövergången förskola skola 7. PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN 8. ISOLERINGSTIDER FÖR SJUKA BARN 2

FÖRORD Den 1.8.2011 tog Pedersöre kommun i bruk ändringar och kompletteringar av Läroplan för förskoleundervisningen 2011. Ändringarna gäller främst stödet till barnen, elevvården och specialundervisningen. När vi ordnar förskoleundervisning beaktar vi såväl den övriga småbarnsfostran som den grundläggande utbildningens mål och innehåll. Miljön ska vara stimulerande och trygg för barnen så att de mår bra, utvecklas på alla delområden och kan lära sig nya saker. Alla barn har rätt till den elevvård de behöver för att kunna utvecklas till nyfikna och levnadsglada barn. Faktorer som äventyrar tryggheten eller hälsan i inlärningsmiljön ska åtgärdas omedelbart. I Pedersöres Läroplan för förskoleundervisningen 2011 beskrivs de förändringar som lagen för med sig. Nivåerna av stöd för växande och lärande, allmänt, intensifierat och särskilt stöd och de olika formerna av stöd och hur de används på de olika stödnivåerna. Stödet ska utgöra en systematisk kontinuitet. Den pedagogiska sakkunskapen och det yrkesövergripande samarbetet för att upptäcka behov av stöd och planera och genomföra stödet är viktigt. Barnets stöds med olika flexibla arrangemang så som kompanjonundervisning eller med arbete i smågrupp eller individuellt arbete. Det är speciellt viktigt att se till att stödet fortsätter då barnet övergår från den övriga småbarnsfostran till förskoleundervisning och från förskoleundervisningen till den övriga grundläggande utbildningen. Ska vi som barnträdgårdslärare lyckas förverkliga allt detta behöver vi känna till innehållet i den nya läroplanen. Denna handbok har vi sammanställt för att underlätta för den enskilda barnträdgårdsläraren att sätta sig in i den nya läroplanen och det nya tankesättet den för med sig. Handboken ersätter inte, utan den kompletterar läroplanen. Handboken innehåller dokument och redskap som kan underlätta det dagliga arbetet i barngruppen. Jag önskar alla pedagoger lycka till med de nya utmaningarna! Ann-Britt Forsblom Specialbarnträdgårdslärare 3

1. FÖRSKOLEUNDERVISNING I enlighet med lagen om grundläggande utbildning är kommunen skyldig att ordna förskoleundervisning året innan läroplikten börjar. Mål och innehåll i läroplan för förskoleundervisningen i Pedersöre kommun följer de riktlinjer som Utbildningsstyrelsen och THL (Stakes) gemensamt utarbetat. I Pedersöre hör dagvårds- och utbildningsavdelningen ihop och utvecklingsarbetet inom dagvård, förskola och grundläggande utbildning är därför en helhet. Fokus läggs på det pedagogiska arbetet, varje pedagog ska ha kunskap om hur de använder differentiering i sin undervisning. All personal inom småbarnsfostran och förskola har fått fortbildning i de förnyade läroplanerna och strategierna inom trestegsstödet. Alla förskolebarn har laglig rätt till elevvård och stöd i ett tidigt skede, i våra lokala dokument finns utarbetade strategier som ska säkra detta. 1.2 BARNTRÄDGÅRDSLÄRARENS ROLL, UPPDRAG OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL BARNS LÄRANDE I Plan för småbarnfostran (2008) sägs det att fostraren ska lyssna på barnet, ge barnet möjlighet att ta initiativ, välja det sätt att göra saker på som passar barnet bäst, utforska, göra slutledningar och uttrycka sina tankar. Småbarnsfostran ska vara planlagd och målinriktad därför att en välplanerad lärandemiljö gynnar barnet. I Läroplan för förskoleundervisningen 2011 står det att målen för förskoleundervisningen bestäms utgående från varje barns individuella utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för lärande. Barnets lärande ses som en aktiv, målinriktad process som bygger på tidigare kunskapsstrukturer och som ofta innebär problemlösning. Kunskap kan inte direkt överföras till barnet utan de måste själva aktivt bygga upp ny kunskap utifrån sina tidigare erfarenheter och det nya som de har lärt sig. Läraren ska stödja inlärningen och handleda barnen i lärandeprocessen så att de blir medvetna om hur de lär och hur de kan påverka sitt lärande. Pedagogens agerande och förutsättningsskapande spelar en central roll. Lärandets objekt är lika viktigt som lärandets akt alltså det som barnet utvecklar ett kunnande om är lika viktigt som sättet på vilket barn lär sig det som ska göras. I förskolan är det viktigt att barnen får ha roligt och att de trivs. Personalens uppgift är att bekräfta barnet, ge dem positiv uppmärksamhet, förmedla empati och bemöta varje barn kärleksfullt. Undervisningen ska vara konkret och barnen ska få uppleva att det vi gör inom dagvården och förskolan är positivt. Inom dagvård och förskola är det viktigt att utveckla språket. Vi ska skapa sådana 4

lärmiljöer att det är lustfyllt för barnen att lära sig. För att främja barns lärande kan man tänka på att man alltid utgår från det enskilda barnets styrkor och behov, oberoende om barnet är inom allmänt, intensifierat eller särskilt stöd. Ped.Dr. Johanna Still sammanfattar i en föreläsning följande punkter som pedagogen kan ta i beaktande när det gäller att främja barns lärande (Se barnet 19.11.2008). Utgå från det individuella barnet och dess behov. Utgå från barnets kunskaper och funderingar genom samtal och interjuver ta reda på och få förkunskap. Få barnet att tänka, tala och reflektera. Problematisera och ställa frågor så att barnet funderar vidare. Arbeta i teman. Göra barnet medvetet om vad aktiviteterna borde leda till. Låt barnet vara kreativ och utnyttja egna strategier för lärande. Låt barnet vara den aktiva parten. Undersöka och beskriva hur barnets förståelse utvecklas. Se vad barnet kan och inte notera vad de inte kan göra. Ställ utmanande frågor. Var lyhörd för att följa barnets tankar och kunna ställa följdfrågor. Signalera att det är barnets egna tankar och idéer som ska komma fram och inte förväntat Rätt svar. 1.3 ANORDNANDE AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Förskoleundervisningen sker i samarbete med hemmen. Miljön i förskolan ska vara stimulerande och trygg för barnen så att de mår bra, utvecklas på alla delområden och kan lära sig nya saker. Atmosfären i förskolan ska vara vänlig där både personal och barn ska behandla varandra med respekt. Barnen ska få vara delaktiga i planeringen av verksamheten. Dagen ska bestå av gemensamma aktiviteter, utevistelse, lek och även lugn och ro. Deltar barnen även i småbarnsfostran utöver förskoleundervisningen ska detta bilda en helhet. 5

Med tanke på barnens helhetsmässiga utveckling ska förskolan samarbeta med småbarnsfostran, skolan, social- och hälsovården och övriga instanser. Den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren besöker regelbundet alla förskolor. Hon handleder personalen och tränar med en del barn som behöver extra stöd. Personalen informerar alltid vårdnadshavarna om hennes besök. 1.4 INLÄRNINGSSYN Barnens lärande ses som en aktiv, målinriktad process som bygger på tidigare kunskapsstrukturer och som ofta innebär problemlösning. Kunskap kan inte direkt överföras till barnen, utan de måste själva aktivt bygga upp ny kunskap utifrån sina tidigare erfarenheter och det nya som de lärt sig. I grupp lär sig barn med och av varandra genom att ge varandra impulser som stimulerar tänkandet och fantasin. Pedagogen ska stödja inlärningen och handleda barnen i lärandeprocessen så att de blir medvetna om hur de lär och kan påverka sitt eget lärande. 1.5 PEDAGOGISKA MILJÖ En god pedagogisk miljö ska väcka barnets nyfikenhet, intresse och lust att lära och stöda barnets aktivitet och förmåga till självständigt arbete. Vidare ska den stöda barnets utveckling och lärande på ett mångsidigt sätt och ge möjligheter till reflektion kring det egna arbetet. Den pedagogiska miljön ska erbjuda barnet möjligheter till lek och aktivitet. En god pedagogisk miljö ska präglas av en atmosfär som är glad, öppen, uppmuntrande och utan stress. Som språkmiljö ska den också vara levande och rik på impulser och ge möjligheter till aktiviteter som stöder barnets språkliga utveckling. Arbetsredskap och material ska finnas inom räckhåll för barnet. Den pedagogiska miljön ska ha en sådan utrustning att den stöder barnet i dess utveckling till medlem av det moderna informationssamhället. En god pedagogisk miljö ska vara hälsosam och trygg. Den pedagogiska miljön ska också vara estetiskt tilltalande. 1.6 ARBETSMETODER Barnen lär sig, genom handledning av läraren, var det hittar kunskap och på vilket sätt de kan lära sig mera. Barnens egna erfarenheter tas till vara. Barnen lär sig genom lek och fantasi. Verksamheten ska ge barnen utmaningar och lära dem förstå orsak och verkan. Genom olika experiment och problemlösning utvecklas barnens slutledningsförmåga. 6

1.7 GRUNDLÄGGANDE FOSTRINGSPRINCIPER I Pedersöre vill vi att vår verksamhet inom dagvård och förskola ska präglas av trygghet, respekt för individen, ett livslångt lärande och öppenhet. Det här återfinner vi i synen på lärande, den pedagogiska miljön och de arbetsmetoder vi använder oss av. Grundläggande fostringsprinciper är 1. Pedersörebarnet är tryggt. Barnet får en grundtrygghet och upplever nära relationer till andra människor. Barnet känner att vuxna tar hand om det så att inget farligt händer. Barnet får känna sig tryggt och älskat. 2. Pedersörebarnet har god självkänsla. En positiv syn från personalen ger barnet en god självkänsla. Barnet får pröva nya saker, upptäcka och ta egna initiativ och uppleva att det lyckas. Personalen stöder barnet att utveckla en sund självkänsla och ett gott självförtroende. 3. Pedersörebarnet bemöts utgående från ålder och utvecklingsnivå. Språk, bemötande och miljö överensstämmer med barnets ålder och utvecklingsnivå. Personalen ser barnets förmåga i alla situationer och utgår från det barnet kan. Barnet känner glädje i att lyckas och utvecklas. 4. Pedersörebarnet blir respekterat. Barnet behandlas med respekt, får ett positivt bemötande och behandlas rättvist. Miljön präglas av en uppmuntrande, trygg, öppen och lugn atmosfär som inspirerar till aktivitet, där barn och vuxna visar varandra ömsesidig respekt. 5. Pedersörebarnet blir sett och bekräftat. Barnet upplever omsorg, närhet, ömhet och kärleksfullhet genom att personalen ser det och tillgodoser dess behov. 6. Pedersörebarnet bryr sig om andra. Barnet respekterar och har omtanke om andra människor och naturen. Personalen är goda förebilder. De pedagogiska materialen StegVis och Start används för att öka barnets sociala färdigheter och förmåga att använda problemlösningsstrategier för att lösa konflikter. 7. Pedersörebarnet har stimulerande material för lek och lärande som är anpassat till barnets ålder och utveckling. Personalen skapar en god och positiv pedagogisk miljö. Miljön stimulerar barnet lek, fantasi och kreativitet. Det finns utrymme för barnets olika aktiviteter samt mångsidigt, funktionellt och stimulerande material. Det estetiska i miljön beaktas. 7

8. Pedersörebarnet ges stöd i sunda genusperspektiv. Både flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla sia förmågor, personligheter och intressen. De lär sig förstå andras likheter och olikheter. Flickor och pojkar bemöts medvetet så att deras könsroller och färdigheter vidgas för att de senare ska ha större valmöjligheter i livet. 9. Pedersörebarnet med behov av allmänt, intensifierat eller särskilt stöd får den pedagogik, vård och omsorg som behövs för att utvecklas optimalt. Varje barn ska få tillräckligt med stöd vid rätt tidpunkt och stödet ska vara systematiskt. Personalen är uppmärksam på barnets styrkor och på de svårigheter som finns för att kunna stöda och hjälpa barnet. Personalen kan använda de stödstrategier finns utarbetade. För att trygga barnets fortsatta utveckling och lärande görs pedagogisk bedömning, plan för lärande, pedagogisk utredning av barnets behov för att kunna planera, utföra och dokumentera det stöd som ges. Ett gott samarbete med vårdnadshavarna är vårt mål. Stödstrategin beskrivs närmare i kapitel 2. (anmärkning: författaren har ändrat ursprungstexten enligt de förnyade stödstrategierna) 10. Pedersörebarnet tas om hand av personal med kontinuerlig fortbildning inom pedagogik. Personalen inom Pedersöre kommun är intresserad av sitt yrke och utvecklar ständigt sin professionalism. Resurser finns för stöd och handledning av personalen. Hela personalen deltar kontinuerligt i fortbildningstillfällen som ordnas. Fostringsprinciperna åskådliggörs i symbolen Axet på följande sida: 8

9

1.8 TVÅSPRÅKIGA BARN För att skolgången ska vara så positiv som möjligt för barnet behöver föräldrarna till barn med annat modersmål än svenska tänka på att barnet behöver få tid på sig att lära sig svenska före skolstarten. I Pedersöre rekommenderar vi att barnet går minst ett år i svensk dagvård och ett år i svensk förskola för att kunna starta i svensk skola. Är föräldrarna osäkra vid valet av skola tas barnträdgårdslärarens pedagogiska bedömning i beaktande. Specialbarnträdgårdslärarna kan konsulteras för ytterligare språklig bedömning. Det föräldrarna som bestämmer val av skola. Tvåspråkighet är en rikedom. Tvåspråkighetens fördel för språkutvecklingen är att barnen tidigare än enspråkiga barn visar en begynnande språklig medvetenhet. Detta i sin tur har en stor betydelse för mötet med skriftspråket. Många tvåspråkiga barn blandar språken i början vilket är helt naturligt och går i stort sett över av sig själv. Det tar ungefär två år för ett barn att lära sig grunderna i ett språk, men det tar allt från fem till sju år att lära sig ett språk så bra att det ger tillgång läs- och skrivfärdighet. Läsinlärning delas ofta in i tre stadier: förstadium till läsning, tidig läsning och flytande läsning. Undersökningar har visat att tvåspråkiga barn har en fördel i de två första stadierna. De kan bland annat snabbare än enspråkiga barn uppfatta begrepp och språkljud samt förstå symbolfunktioner i texter. Intressant är att tvåspråkiga barn uppfattar språket på ett annat sätt än enspråkiga barn. Det har även visat sig att tvåspråkiga barn kan överföra fonologisk medvetenhet i ett språk till läsförmåga i ett annat. Tvåspråkiga barn behöver helt klart få mer övning och tid för att uppnå en flytande läsning, men då processen är färdig behärskar de läsning på två språk och har lärt sig två språksystem i stället för bara ett. Vi behöver tänka på att barn kanske talar ett språk flytande men läser eller skriver inte språket på samma nivå. Så här kan man stöda det tvåspråkiga barnets språkutveckling hemma och inom dagvård och förskola: Läs mycket för barnet. Det ger dem ordkunskap och varierat språk Lyssna på när barnet läser och berättar Föräldrar ska använda (tala, läsa på) det språk de är mest kompetenta i. Till exempel mamma håller sig till finska och pappa håller sig till svenska. Detta hjälper barnet att skilja på de två språken. Genom att använda sitt eget modersmål kan man även bättre vägleda sitt barn. Stöd språk och läskunnighet i tal, lyssnande, läsning och skrivning inom barnets båda språk Värdesätt tvåspråkigheten som en speciell, uppskattad förmåga 10

2. ANSVARSFÖRDELNINGEN VID ALLMÄNT, INTENSIFIERAT OCH SÄRSKILT STÖD Varje barn ska få tillräckligt med stöd vid rätt tidpunkt och stödet ska vara systematiskt. Pedagogerna är uppmärksamma på barnets styrkor och på de svårigheter som finns för att kunna stöda och hjälpa barnet. För att trygga barnets fortsatta utveckling och lärande kan personalen göra pedagogisk bedömning, plan för lärande, pedagogisk utredning av barnets behov för att kunna planera, utföra och dokumentera det stöd som ges. I stödstrategierna enligt trestegsmodellen finns en klar struktur och ansvarsfördelning utarbetade vilket presenteras nedan. Förslag på differentierade arbetsmetoder, vad man praktiskt kan vidta för åtgärder och stöd följer efter varje presenterad stödform. Allmänt stöd Uppgörande av individuell plan, Båten Barnträdgårdslärare Samtal med vårdnadshavare Barnträdgårdslärare Konsultation av specialbarnträdgårdslärare och andra sakkunniga Barnträdgårdslärare Pedagogisk bedömning görs före inledandet av intensifierat stöd Barnträdgårdslärare i samråd med specialbarnträdgårdslärare, eventuellt andra sakkunniga Vad kan de allmänna stödåtgärderna inom småbarnsfostran och förskola innebära? Stödundervisning under kort tid (av förskollärare/barnträdgårdslärare/gruppansvarig). Differentiering inom ramen för läroplanen. T.ex smågruppsundervisning med material som: R- eller S-skola, Stegvis eller Start, Vem är jag?, Let s look, Lukimat Språklust, Mattelådor, Tras, Mio Matte osv. Kontext analys: pedagogikens fysiska och strukturella kontext, barnets grundtrygghet, pedagogik och verksamhetsinnehåll, arbetsgemenskapens atmosfär och funktionsduglighet, pedagogisk kunskap och medvetenhet. 11

Samarbete med vårdnadshavarna. Diskussion mellan förskollärare/barnträdgårdslärare/gruppansvarig och barnet. Ta upp oron. Föra barnet på tal. Morgon- och eftermiddagsverksamhet. - Konsultation av specialbarnträdgårdslärare /skolpsykolog /skolkuratorn. Pedagogisk bedömning av förskolläraren/barnträdgårdslärare/gruppansvarig. Intensifierat stöd Yrkesövergripande överenskommelse om intensifierat stöd görs av Uppgörande av plan för lärande Samtal med vårdnadshavare, genomgång av plan för lärande Intensifierat stöd ger Dokumentation av det intensifierade stödet Utvärdering av det intensifierade stödet Beslut om vidare åtgärder med andra sakkunniga Utredning om barnets framsteg i förskoleundervisningen Utredning av elevvården som barnet har fått Beslut om ökade resurser för ett barn som får intensifierat stöd Daghemsföreståndare, barnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare eventuellt i samråd med specialbarnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare eventuellt i samråd med specialbarnträdgårdslärare Barnträdgårdsläraren under handledning av specialbarnträdgårdsläraren Barnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare i samråd med specialbarnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare, specialbarnträdgårdslärare, barnteam Barnträdgårdslärare i samråd med specialbarnträdgårdslärare Specialbarnträdgårdslärare, barnteam Dagvårdschefen 12

Vad kan det intensifierade stödet innebära? Överenskommelse med vårdnadshavare om stödåtgärder. Pedagogisk utredning av barnträdgårdslärare i samråd med specialbarnträdgårdslärare. Plan för lärande görs upp av den som har det pedagogiska ansvaret, detta sker yrkesövergripande i samråd med specialbarnträdgårdslärare, terapeuter, socialarbetare och vårdnadshavare. Undervisningsarrangemangen preciseras och utvärderas. Arrangemang av placering vid måltider, samling, klädplats. Bildschema, tecken som stöd, gruppassistent/personlig assistent, anpassat förskolmaterial, bolldyna, bolltäcke, timertimer, timglas, taggbollar. Personalen har kontakt med skolpsykolog/psykolog, hälsovårdare, socialarbetare, terapeuter, daghemsföreståndare, dagvårdsledare, läkare, habiliteringshandledare. Ärendet behandlas i Barnteamet. Särskilt stöd Uppgörande av pedagogisk utredning Delgivning och hörande av vårdnadshavarna Specialbarnträdgårdslärare, eventuellt andra sakkunniga Barnträdgårdslärare i samråd med specialbarnträdgårdslärare Beslut om särskilt stöd Dagvårds- och utbildningsnämndens svenska eller finska sektion Beslut om förlängd läroplikt Uppgörande av individuell plan Dagvårds- och utbildningsnämndens svenska eller finska sektion Specialbarnträdgårdslärare i samråd med barnträdgårdslärare Särskilt stöd ger Specialbarnträdgårdslärare / barnträdgårdslärare Vårdnadshavarna tar del av planen Specialbarnträdgårdslärare/barnträdgårdslärare 13

Utvärdering av individuell plan, minst en gång per år Beslut om ökade resurser för barn i behov av särskilt stöd Specialbarnträdgårdslärare / barnträdgårdslärare i samarbete med vårdnadshavare Dagvårdschefen Vad kan det särskilda stödet innebära? Förlängd läroplikt. Överenskommelse med vårdnadshavare om stödåtgärder. Pedagogisk utredning av specialbarnträdgårdslärare i samråd med barnträdgårdslärare. Ambulerande specialbarnträdgårdsläraren bereder ärendet till dagvårds- och utbildningsnämnden Individuell plan görs upp av den som har det pedagogiska ansvaret, detta sker yrkesövergripande i samråd med specialbarnträdgårdslärare, terapeuter, socialarbetare och vårdnadshavare. Undervisningsarrangemangen preciseras och utvärderas. Personalen har kontakt med: Specialbarnträdgårdsläraren, Skolpsykolog/psykolog, hälsovårdare, socialarbetare, terapeuter, daghemsföreståndare, dagvårdsledare, läkare, habiliteringshandledare. Ärendet behandlas i Barnteamet. 14

2.1 BESKRIVNING AV STÖDSTRATEGIN Beskrivningen av stödstrategin åskådliggörs med följande tre modeller: Beskrivning av stödstrategin Mångprofessionellt samarbete Barnteam: Kontinuerligt samarbete, planering, organisering och uppföljning Beslut om SÄRSKILT STÖD IP Pedagogisk utredning: Beslut om intensifierat INTENSIFIERAT stöd räcker STÖD inte Plan för lärande Vidareutveckla stödet Genom pedagogisk diskussion, observation, specialbarnträdgårdslär arens kartläggningar Genom pedagogisk diskussion, observationer, sållningar Medvetet utveckla differentiera arbetssätt och pedagogik ALLMÄNT STÖD Pedagogisk bedömning allmänt stöd Undervisningen är inte tillräcklig Vidareutveckla stödet DAGVÅRD OCH FÖRSKOLA, ALLMÄNT STÖD Vidareutveckla stödet Vårdnadshavarna är kontiunerligt med i fostringsgemenskapen med barnträdgårdsläraren och med specialbarnträdgårdslärarens stöd 15

Den Den specialpedagogiska stigen stödstrategin Oro för barnet väcks. Oron diskuteras med vårdnadshavarna. Som diskussionsunderlag används Barnets plan för småbarnsfostran eller Båten Om det allmänna stödet inte räcker till gör barnträdgårdsläraren en pedagogisk bedömning. Barnet erbjuds intensifierat stöd och en Plan för barnets lärande uppgörs. Om de intensifierade stödåtgärderna inte räcker till görs en pedagogisk utredning tillsammans med specialbarnträdgårdsläraren. Utredningen behandlas yrkesövergripande i barnteamet. Utredningen kompletteras vid behov med psykolog- eller annat expertutlåtande. Den pedagogisk utredningen samt eventuella utlåtanden inlämnas till dagvårds- och utbildningsavdelningens svenska sektion som gör ett beslut om särskilt stöd. Ur beslutet framgår uppgifter om hur stödet ordnas. Beslut tillkännages vårdnadshavarna och förskolan. En individuell plan uppgörs. Planen beskriver hur undervisningen ska ordnas. Förlängd läroplikt Oro över barnet väcks antingen inom dagvården, på rådgivningen eller hos annan. Oron diskuteras med vårdnadshavarna och tas sedan upp i barnteamet form av pedagogisk utredning. Barnteamet tar ställning till om barnet är behov av förlängd läroplikt. Stödformerna preciseras. Information till vårdnadshavarna om eventuella utredningar. Specialbarnträdgårdsläraren samlar nödvändiga utlåtanden samt ansvarar för den pedagogiska utredningen som överlåts till Dagvårds- och utbildningsavdelningens svenska sektion. Ett förvaltningsbeslut om förlängd läroplikt tas av Dagvårds- och Utbildningsavdelningens svenska sektion. I beslutet framgår vilka stödformer och stödtjänster som barnet får, var barnet förverkligar sitt förskoleår samt barnets kommande skolplacering. Beslutet ges vårdnadshavarna, förskolan och barnteamet till känna. 16

3. STÖDFORMER PROCESSBESKRIVNING AV STÖDFORMER I DAGVÅRD OCH FÖRSKOLA PEDERSÖRE KOMMUN ALLMÄNT STÖD INTENSIFIERATSTÖD Plan för lärande SÄRSKILT STÖD Beslut om särskilt stöd IP Samarbete mellan hem och dagvård/förskola Samarbete mellan hem och dagvård/förskola Samarbete mellan hem och dagvård/förskola Undervisning enligt normal läroplan, differentiering. Start/StegVis/R skola Stödundervisning av barnträdgårdslärare Konsultation av sakkunniga t.ex rådgivning, spec.btl., psykolog, terapeuter Specialundervisning på deltid Barnträdgårdslärare under handledning av spec.btl. Assistent/gruppassistent Differentiering tex Tecken som stöd rörelseträning Dagsschema Stöd av elevvården Anpassad undervisning enligt individuell läroplan, barnet är inkluderad i dagvård/förskola Assistent/gruppassistent Förlängd läroplikt Snäckanförskola/specialdaghe m Pedagogisk bedömning Pedagogisk utredning 17

3.1 ALLMÄNT STÖD Undervisningen byggs upp på ett sådant sätt att varje barns behov och förutsättningar beaktas. Samarbete mellan barnen och gruppens gemensamma lärande betonas dock så att personalen tar hänsyn till det enskilda barnet och dess behov av stöd. En positiv atmosfär är viktigt med tanke på lärandet där både barnen och personalen visar varandra hänsyn. Personalen stöder barnen att hitta sina starka sidor och resurser. Barnen får en positiv jaguppfattning och får känna arbetsglädje. En individuell plan för barnets lärande görs upp i samråd med vårdnadshavarna när förskoleundervisningen inleds, i Pedersöre kallas den för Båten. Personalen bedömer varje barns behov av stöd. Genom differentiering och flexibla grupparrangemang stöds alla barn i lärandet. När allmänt stöd inte mera är tillräckligt ska barnet få intensifierat stöd. Barn som behöver regelbundet stöd eller flera former av stöd ska utgående från en pedagogisk bedömning ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för elevens lärande. Den pedagogiska bedömningen ska göras upp skriftligen av en eller flera lärare. Den individuella planen för småbarnsfostran eller båten inom förskoleundervisningen står som grund för pedagogisk bedömning. En pedagogisk bedömning leder inte alltid till intensifierat stöd. Ett yrkesövergripande team bestående av daghemsföreståndaren, barnträdgårdsläraren och specialbarnträdgårdsläraren diskuterar och tar ställning till den pedagogiska bedömningen. Eventuellt kan andra sakkunniga höras. 3.1.1. DIFFERENTIERING Differentiering betyder att pedagogen ordnar undervisningen utgående från barnets ålder och förutsättningar. När man differentierar sin undervisning beaktar man individuella skillnader i inlärningsstil, arbetsrytm, intressen och färdigheter, liksom individuella skillnader i utveckling, självkänsla och emotionella behov kopplade till motivationen även de olika behoven hos flickor och pojkar beaktas. Differentieringen spelar en viktig roll för pedagogen när hon strävar efter att upprätthålla intresse och studiemotivationen. Genom att pedagogen differentierar undervisning ges barnet lämpliga utmaningar och erfarenheter av att lyckas. Barnet får möjlighet att utvecklas i enlighet med sina egna styrkor. För att pedagogen ska kunna differentiera behövs en uppföljning av barnets utveckling och lärande. I fostringsgemenskapen möts barnträdgårdsläraren och föräldrarna, den övriga personalen och olika sakkunniga. De tre dimensionerna i differentiering hör samman med variationen av studiernas omfattning, djup och tempo. Differentiering kan gälla bland annat undervisningens innehåll, undervisningsmaterial, metoder, arbetssätt och tid som används. Inlärningsmiljön formas genom att skapa möjligheter för barnen till delaktighet, möjlighet att välja uppgifter, variera 18

arbetssätt, reglera utrymmesanvändning, gruppera flexibelt. Även metoderna för respons kan differentieras. Barnen handleds att använda inlärningsstrategier som främjar inlärningen. Pedagogen lyssnar på vad som intresserar barnet och kopplar kunskap och färdighet till verksamhet Pedagogisk differentiering betyder att pedagogen kan möta barnens olika förutsättningar för lärande. Undervisningen är utformad på olika sätt för olika barn. Målet är att all undervisning trots att barnen har olika grundförutsättningar ska passa alla barn som finns i gruppen. Eftersom förutsättningarna är olika kan undervisningen inte vara likadan för alla. Utgående från barnets svårigheter behöver vi se barnens behov och vara steget före och kunna förutse behoven. Differentiering är att pedagogen kan individanpassa behovet. Pedagogen arbetar mångsidigt och använder sig av olika lärstilar. Rättvisa är när varje barn får det som han/hon behöver för att lyckas så bra som möjligt, eller hur? Rättvisa är det olika INTE det lika. Barack Obama 19

20

3.1.2 SAMARBETE MED VÅRDNADSHAVARNA Det främsta ansvaret för barnets fostran ligger hos vårdnadshavarna som känner sitt barn. Barnet befinner sig samtidigt i hemmets, förskoleundervisningens och den övriga småbarnspedagogikens inflytelsesfär. Detta förutsätter växelverkan mellan dessa fostrare så att de kan stöda en allsidig god uppväxt, utveckling och inlärning hos barnet. Förskolepersonalen stöder hemmen i deras fostringsuppgift och ansvarar för egen del för barnets fostran under förskoleundervisningen. Syftet med samarbetet med hemmet är att stödja barnens växande, utveckling och lärande samt att öka tryggheten och välbefinnandet i förskoleundervisningen, det är viktigt att skapa ett förtroligt förhållande mellan förskolepersonalen och vårdnadshavarna. Personalen tar tillvara föräldrarnas sakkunskap om barnet. Initiativ och feedback från föräldrarna tas positivt emot. När förskolan inleds klargörs, att även om förskoleundervisningen är frivillig, är det nödvändigt att barnet deltar regelbundet för att målen i läroplanen ska kunna uppnås. Grunden för ett samarbete mellan hem och skola läggs inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen. Utgångspunkten för samarbete är de olika parternas ömsesidiga respekt. Personalen inom småbarnsfostran och förskola bär ansvaret för samarbetet. Skillnader mellan olika familjer och familjers specifika behov samt familjernas språkliga och kulturella bakgrund beaktas i samarbetet. Föräldrarnas delaktighet och det yrkesövergripande samarbetet betonas i den nya läroplanen. Grunden för verksamheten och stödet i förskoleundervisningen är de mål som ställts upp i samråd med hemmet och som upprätthåller barnets grundtrygghet och stödjer barnets helhetsmässiga växande. Barnets positiva jag-uppfattning och sunda självkänsla stärks samt främjandet av jämlikt medlemskap i gruppen. Vi betonar att det pedagogiska arbetet ska vara lekfullt och bygga på aktiv handledning av individen och gruppen med utgångspunkt i barnets utvecklingsnivå. Arbetet ska främja barnets kognitiva, i synnerhet språkliga, och socioemotionella utveckling och hans eller hennes förutsättningar att lära sig nya saker samt förebygga inlärningssvårigheter. Vårdnadshavarna får regelbundet information om verksamheten i förskolan. 21

3.1.3 SKOLBEREDSKAP KTI görs av barnträdgårdsläraren i september med alla förskolebarn. Maxpoäng 9 I samband med Båtensamtalet i oktober tar barnträdgårdsläraren upp resultaten i KTI med vårdnadshavarna. Med de som har 4 poäng och lägre gör den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren en skolmognadsbedömning i januari. Med de som har 50 poäng och lägre i bedömningen gör skolpsykologen en skolmognads bedömning om vårdnadshavarna önskar att barnet ska börja skolan till hösten. Skolinskrivningen sker inom februarimånad. KTI görs av barnträdgårdsläraren i april för att få en bild av den kognitiva, språkliga och matematiska utvecklingen under året. Hur kan man ge extra stöd till ett barn med skoluppskov? Ett år till i förskolan är ett stöd i sig barnet får utvecklas i egen takt och tid på sig att utveckla skolberedskap. Pedagogisk bedömning görs för att det ska finnas en planering på vad barnet behöver för att utveckla koncentrationsförmåga och uthållighet, bli intresserad av penna-papper uppgifter, utveckla matematisk förmåga, utveckla språklig förmåga, utveckla motoriken, koordination, balans, kroppskontroll, korsrörelser och handdominans eller utveckla självständigheten och samarbetsförmåga. 3.2 INTENSIFIERAT STÖD Det intensifierade stödet planeras långsiktigt och som en helhet. Alla former av stöd som används inom småbarnsfostran och förskola kan tillämpas tex. individuell handledning, flexibla grupparrangemang och specialbarnträdgårdslärarens handledning. Vilka stödformer barnet får och hur undervisningen ordnas skrivs in i plan för lärande. Ett gott samarbete med hemmet är ytterst viktigt. Barnet har rätt till den elevvård som behövs. Barnets individuella utvecklingsnivå och behov beaktas. Barnet får uppleva känslan av att lyckas och framsteg belönas på ett positivt sätt. Barnets utveckling och lärande följs regelbundet upp och stödet justeras enligt behov. När det intensifierade stödet inte mera är tillräckligt kan barnet få särskilt stöd. 22

. 3.2.1. PEDAGOGISK BEDÖMNING Inledandet av intensifierat stöd ska basera sig på en pedagogisk bedömning. I den pedagogiska bedömningen ska följande beskrivas: situationen som helhet i barnets växande och lärande det allmänna stöd som barnet har fått och en utvärdering av effekten av det barnets förutsättningar för lärande och specifika behov i anslutning till växande och lärande en bedömning av de pedagogiska lösningar, lösningar i den pedagogiska miljön, lösningar i fråga om elevvårdstjänster eller andra lösningar genom vilka barnet ska stödjas En eller flere av barnets barnträdgårdslärare ska göra den skriftliga pedagogiska bedömningen. Vid behov, och i synnerhet om det handlar om problem som har med barnets välbefinnande och helhetsutveckling att göra, anlitas även andra sakkunniga då bedömningen görs. Samarbetet med vårdnadshavaren och barnet är viktigt för att behoven ska kunna utredas och stödet planeras och genomföras. Då den pedagogiska bedömningen görs ska man utnyttja den individuella planen för småbarnsfostran eller Båten i förskolan för plan för barnets lärande. Inledandet och ordnandet av det intensifierade stödet samt vid behov barnets övergång till det allmänna stödet ska behandlas utgående från den pedagogiska bedömningen i Barnteamet. Efter denna behandling ska det intensifierade stödet som ska ordnas för barnet antecknas i den plan för barnets lärande göras upp. 3.2.2 PLAN FÖR LÄRANDE För alla barn i förskolan görs en individuell plan eller plan för lärande upp. Inom det allmänna stödet används Båten och inom det intensifierade stödet används Plan för lärande. För barn inom det särskilt stödet görs en individuell plan upp för förskoleundervisningen. Planerna är ett skriftliga pedagogiska dokument. Det är inte möjligt för vårdnadshavarna att genom besvär söka ändring till planerna. Planerna ökar personalens kunskap om barnens utvecklingsnivå och situation. Utgående från barnens planer utformas verksamheten i förskolan 3.3 SÄRSKILT STÖD När det intensifierade stödet inte mera är tillräckligt kan barnet få särskilt stöd. En utredning om barnets framsteg och en utredning av elevvårdsarbetet som barnet fått inom det intensifierade stödet görs före pedagogisk utredning. Informationen från utredningarna står till grund för den skriftliga pedagogiska utredningen. Tidigare dokumentation som finns om barnet och utredningarna som gjorts på förhand används när den pedagogiska utredningen görs. Plan för lärande, pedagogisk bedömning, 23

den individuella planen för småbarnsfostran och eventuella utlåtande från sakkunniga står till grund. Ett skriftligt beslut ska fattas innan särskilt stöd ges, i Pedersöre är det Dagvårds- och utbildningsnämndens svenska eller finska sektion som fattar beslut om särskilt stöd och förlängd läroplikt som är två separata beslut. Beslutet fattas på basen av den pedagogiska utredning som gjorts. I beslutet bestäms barnets huvudsakliga undervisningsgrupp, behov av eventuell assistent och undantagsarrangemang samt andra tjänster som barnet behöver. Beslutet fattas innan förskoleundervisningen inleds eller om behovet av särskilt stöd konstaterats under förskoleåret görs beslutet då. Beslutet ska granskas åtminstone efter årskurs två och före uppflyttningen till årskurs sju. Särskilt stöd ges barn som inte kan tillgodogöra sig den allmänna förskoleundervisningen pga. handikapp, sjukdom, funktionsstörning eller riskfaktorer i uppväxtmiljön. Barnet ges ett systematiskt och övergripande stöd som främjar barnets lärande, självkänsla och motivation att lära sig. Stödåtgärderna kan vara handledning åt undervisnings-personalen, elevvårdstjänster, assistenter eller anpassade undervisningsmetoder, arbetssätt, material eller redskap. Särskilt stöd ordnas antingen inom den allmänna läroplikten eller som förlängd läroplikt. Det särskilda stödet består av specialundervisning och andra stödformer som ingår i förskoleundervisningen. Hur undervisningen ordnas och vilka stödåtgärder barnet får skrivs in i barnets individuella plan. Ändras barnets behov av stöd görs en ny pedagogisk bedömning upp och barnet återgår till intensifierat stöd. SÄRSKILT STÖD(Beslut om särskilt stöd) INTENSIFIERAT ALLMÄNT STÖD STÖD Individuell plan(beslut om Plan för lärande förlängd läroplikt) Pedagogisk bedömning Pedagogisk utredning. 3.3.1 INDIVIDUELL PLAN För verkställandet av beslutet om särskilt stöd görs en individuell plan upp för barnet. I planen beskrivs hur beslutet om särskilt stöd förverkligas. Målen för barnets växande och lärande, pedagogiska metoder och andra stödåtgärder skrivs in. Tidigare dokumentation om barnet står till grund. Vårdnadshavarna är med vid uppgörandet av planen, om möjligt även barnet. Vårdnadshavarnas samtycke till överföring av information kan bifogas till planen. Det är inte möjligt för föräldrarna att genom besvär ansöka om ändring. Planen ska granskas åtminstone en gång per år eller oftare om det finns behov för det. 24

3.3.2 FÖRLÄNGD LÄROPLIKT (anmärkning: Texten baserar sig i på Utbildningsstyrelsens text) Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika kommuner, har man i samband med ändringen av läroplansgrunderna (Grunderna för förskoleundervisningen läroplan 2010, föreskrift 51/011/2010 och Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2010, föreskrift 50/011/2010) definierat noggrannare, vilka dessa elever är. Definitionen har tagits från Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om utbildning (RP 86/1997). Enligt den gäller den förlängda läroplikten gravt handikappade barn. Till dessa räknas syn- och hörselskadade barn samt barn som på annat sätt är fysiskt eller mentalt gravt handikappade eller sent utvecklade. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt. Alla syn- och hörselskadade barn, t.ex. sådana som använder hörapparat, omfattas inte automatiskt av förlängd läroplikt, utan beslutet ska prövas utgående från ovan nämnda definition enligt grunderna för läroplanen. I lindriga och t.o.m. medelsvåra hörselskador, där skolgången ofta löper väl med hjälp av stödåtgärder eller i vissa fall nästan helt utan stödåtgärder och eleven kommer att nå målen för den grundläggande utbildningen på nio år, behövs ett beslut inte alltid. 3.3.3 BESLUT OM FÖRLÄNGD LÄROPLIKT Barn som omfattas av den förlängda läroplikten är alltid också alltid ett barn som får särskilt stöd. För att barnet ska omfattas av förlängd läroplikt och särskilt stöd behövs två olika förvaltningsbeslut. Om man beslutar om de båda frågorna i samma förvaltningsbeslut, ska man specificera vilka lagparagrafer som ligger till grund för besluten. Beslut om särskilt stöd fattas i fråga om dessa elever med stöd av 17 4 momentet i lagen om grundläggande utbildning och beslut om förlängd läroplikt med stöd av 25 2 momentet i lagen om grundläggande utbildning. Beslutet ska i regel fattas före läroplikten börjar, redan i 5-års ålder. Då kan rätten till avgiftsfri förskoleundervisning som föregår läroplikten förverkligas fr.o.m. hösten det år då barnet fyller 5 år eller m.a.o. ett år före barnets läroplikt börjar. 25

Beslut som gäller en enskild elev, till exempel om särskilt stöd och förlängd läroplikt, ska alltid motiveras. Elevens situation ska bedömas utgående från hans eller hennes styrkor och behov av individuellt stöd och besluten fattas utgående från detta. Om beslutet fattas när barnet är 5 år, ska det antecknas i beslutet att den förlängda läroplikten börjar 1.8. det år då barnet fyller sex år. Om vårdnadshavaren beslutar att barnet ska börja i förskoleundervisning som föregår läroplikten i 5 års ålder, ska barnet genast börja få särskilt stöd och en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) ska göras upp för barnet. Ändring i beslut som gäller särskilt stöd och förlängd läroplikt söks hos regionförvaltningsverket. Till den del som ett beslut om särskilt stöd gäller de frågor om vilka bestäms i 31 i lagen om grundläggande utbildning, till exempel tolknings- och biträdestjänster, ska förvaltningsdomstolen anges som besvärsinstans. När man bedömer om ett barn ska omfattas av förlängd läroplikt, ska barnets situation jämföras med ovan nämnd definition. Beslut om förlängd läroplikt och beslut om särskilt stöd som samtidigt fattas och för första gången, ska basera sig på ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande. Pedagogisk utredning behövs inte i detta fall. Den behöriga myndighet som fattar beslutet, prövar beslutets innehåll under tjänsteansvar och beaktar expertutlåtandet, men expertutlåtandet kan inte som sådant vara bindande för beslutsfattaren. De som skriver utlåtandena har inte alltid tillräcklig kännedom om normerna i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och kan därför handla på olika sätt. Det är bra att på lokal eller regional nivå diskutera med dem som skriver utlåtandena och i synnerhet resonera om normerna för särskilt stöd och förlängd läroplikt, tolkningen av dem och gemensamma linjedragningar. Samarbetet med vårdnadshavaren underlättas om beslutet om förlängd läroplikt är i linje med expertutlåtandet. Ett beslut om förlängd läroplikt ska i allmänhet fattas innan läroplikten inleds. Om beslut inte har fattats eller om elevens situation förändras under förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen, kan beslutet i undantagsfall även fattas senare. Då kan läroplikten inte längre förlängas, men beslutet har betydelse för undervisningsgruppens storlek och det kan också ha betydelse för de läroämnen som undervisas. Beslutet inverkar därtill på den finansiering utbildningsanordnaren får. Ett beslut om särskilt stöd för en elev som omfattas av förlängd läroplikt granskas liksom för övriga elever, åtminstone efter det andra läsåret och före uppflyttningen till årskurs sju. I samband med granskningen görs en pedagogisk utredning även för de elever som omfattas av förlängd läroplikt. Motiveringarna för beslutet ska ingå i den pedagogiska utredningen om 26

eleven. Utredningen kan vid behov kompletteras med psykologiska eller medicinska bedömningar eller andra expertutlåtande. För tillfället finns det elever som omfattas av förlängd läroplikt, trots att de inte har behov av den eller inte per definition inte hör till gruppen med förlängd läroplikt. Enligt grunderna för läroplanen för förskoleundervisning och den grundläggande utbildningen ska ett beslut fattas om att den förlängda läroplikten upphör om en elev inte längre omfattas av förlängd läroplikt och eleven övergår då till att omfattas av den allmänna läroplikten. Beslutet fattas i Pedersöre av Dagvårds- och utbildningsavdelningens svenska eller finska sektion. Beslut om att den förlängda läroplikten ska upphöra kan fattas även om eleven fortsätter att få särskilt stöd. Beslutet fattas alltid utgående från vad som är till elevens fördel och från elevens behov, inte till exempel för att bättre kunna bilda undervisningsgrupper. Om det fattas ett beslut om att det särskilda stödet ska upphöra, ska det samtidigt fattas ett beslut om att den förlängda läroplikten ska upphöra. Tre alternativa sätt att ordna förlängd läroplikt: Alternativa sätt att ordna undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt 17 år Barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år då barnet fyller fem år, fortsätter följande år i den läropliktsenliga förskoleundervisingen och inleder därefter den grundläggande utbildningen. 16 år grundläggande utbildning (9 årskurser) läropliktstid 7 år 6 år 5 år förskoleundervisning förskoleundervisning förskoleundervisning som föregår läroplikten 13 27

Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år, deltar i förskoleundervisningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen. 17 år 16 år grundläggande utbildning (9 årskurser) läropliktstid 7 år 6 år förskoleundervisning 14 Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Barnet inleder då den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts, det vill säga det år då barnet fyller åtta år. Ett separat förvaltningsbeslut ska fattas om den grundläggande utbildningen inleds ett år senare än vad som bestämts. 17 år 8 år 7 år 6 år grundläggande utbildning (årskurs 9) förskoleundervisning förskoleundervisning läropliktstid beslut om att inleda den grundläggande utbildbningen ett år senare än vad som bestämts (GrL 27 ) 15 28

Det yrkesövergripande samarbete mellan dagvårds- och utbildningsavdelningen och Barnteamet är viktigt för att beslut om särskilt stöd och förlängd läroplikt kan fattas före elevräkningen i september. Detta för att barnet ska kunna få det stöd som de behöver i ett tillräckligt tidigt skede. Enligt grunderna för läroplanen ska samarbetet mellan förskoleundervisningen och den övriga småbarnsfostran, övrigt samarbete och olika aktörers ansvar och samarbete definieras i den lokala läroplanen. Därtill betonas det att barnets vårdnadshavare i tillräckligt god tid ska få information om de olika alternativen av förlängd läroplikt och om följderna av olika val, eftersom vårdnadshavaren avgör om barnet ska delta i den frivilliga förskoleundervisningen som föregår läroplikten. Hur länge barnet ska gå i förskola och när barnet ska inleda den grundläggande utbildningen ska planeras utgående från barnets framsteg, behov av stöd och situationen som helhet. Om barnet inleder sin läroplikt i förskolan vid 6 års ålder görs beslutet om längden (1-2år) på förskolan under förskolans första år. Beslutet görs först i det skedet då det är klart att barnet är moget att börja i första klass efter ett år i förskolan eller om han/hon behöver ett år till i förskolan. Det är viktigt att berätta för vårdnadshavaren att om han eller hon väljer att barnet ska börja i den frivilliga förskoleundervisningen i 5 års ålder, så betyder det att barnet inleder den grundläggande utbildningen i 7 års ålder. Ett tredje år av förskoleundervisning kan komma i fråga endast i mycket exceptionella fall. Ett sådant beslut kan fattas bara i det fall att man under eller i slutet av det andra året upptäcker att barnet inte har gjort målenliga framsteg under förskoleundervisningen. Barnet har trots allt potential att klara sig i den grundläggande utbildningen enligt betydligt högre mål om det inte inleder den grundläggande utbildningen i 7 års ålder. Orsaken till en sådan exceptionell situation kan vara att barnet har varit sjuk i långa perioder under förskoleundervisningen. Alltid när ett barn inte inleder den grundläggande utbildningen i 7 års ålder, ska ett beslut enligt 27 i lagen om grundläggande utbildning fattas. En utbildningsanordnare kan utgående från en psykologisk utredning eller vid behov medicinsk utredning ge ett barn tillstånd att inleda den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts. För varje barn/elev måste det vara känt, om barnet deltar i förskoleundervisning eller grundläggande utbildning och i vilken årskurs barnet går. Detta gäller också för de gravast handikappade som studerar enligt verksamhetsområde. 29

3.3.4 FÖRLÄNGD LÄROPLIKT I PRAKTIKEN Man behöver göra skillnad mellan läropliktens längd å ena sidan och hur mycket tid det åtgår till att fullgöra läroplikten å andra sidan, dessa är två olika saker. För dem som omfattas av förlängd läroplikt inleds läroplikten i 6 års ålder med förskoleundervisning. För övriga elever inleds den i 7 års ålder i den grundläggande utbildningens första årskurs. För elever som studerar enligt allmän läroplikt omfattar läroplikten 10 år. De flesta avlägger den grundläggande utbildningens lärokurs på nio år. Ett extra läropliktsår är en garanti för att eleven fortsättningsvis är läropliktig, även om han eller hon stannar kvar på klassen en gång. Inte heller elever som omfattas av förlängd läroplikt använder alltid 11 år till att fullgöra läroplikten. För elever som omfattas av förlängd läroplikt uppfylls 11 år endast i det fall att de inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen i 6 års ålder och utnyttjar den möjlighet att få förskoleundervisning i två år som lagen medger eller stannar kvar på klassen. Förlängd läroplikt innebär att läroplikten inleds ett år tidigare än vad som bestämts, läroplikten förlängs inte i mitten eller i slutet av den grundläggande utbildningen. Till exempel inleder en elev som omfattas av förlängd läroplikt sin skolgången som sexåring med läropliktsenlig förskoleundervisning. Eleven deltar i förskoleundervisningen i ett år eftersom han eller hon anses vara mogen för att inleda den grundläggande utbildningen och fullgör i allmänhet läroplikten på tio år. Frivillig förskoleundervisning som inleds i 5 års ålder inom ramen för förlängd läroplikt omfattas av samma normer som motsvarande förskoleundervisning för barn som inte har detta beslut, som inleds i 6 års ålder. Förskoleundervisning kan endast ges på de platser som bestämts i lagen om grundläggande utbildning och dagvårdslagen. Dagvårds- och utbildningsavdelningens svenska eller finska sektion beslutar på vilken plats förskolundervisningen för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt ska ordnas. Förskoleundervisningen genomförs alltid enligt läroplanen för förskoleundervisning, oberoende av var den ges. Ett barn har rätt till minst 700 timmar förskoleundervisning per läsår. När barnet är 5 år gammalt avgör vårdnadshavaren om barnet ska delta i förskoleundervisning, i 6 års ålder är den en del av fullgörandet av läroplikten. Om en elev som omfattas av förlängd läroplikt integreras i en grupp med allmänundervisning, ska maximigruppstorleken 20 elever följas under alla lektioner. Bestämmelserna om gruppstorlek gäller också förskoleundervisningen. Vid kompanjonundervisning, när det finns 30