Budget 2015 med verksamhetsplan 2016-2019

Rapport Diarienummer KF2014-015 Projektnummer Budget 2015 med verksamhetsplan 2016-2019 Käppalaförbundet

Käppalaförbundet 2 (20) Innehållsförteckning 1 Vision och mål 3 1.1 Käppalaförbundets tre utvecklingsmål... 3 1.1.1 Minska andelen tillskottsvatten... 4 1.1.2 Utveckla framtida slamstrategier... 5 1.1.3 Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet... 5 1.2 Kritiska framgångsfaktorer... 6 1.2.1 Nyckeltal och uppföljning... 6 1.2.2 Finansiella målsättningar... 8 2 Omvärldsförutsättningar under planperioden 8 2.1 Volymer och belastning... 8 2.2 Tillstånd för verksamheten... 9 2.2.1 Nya medlemmar... 9 2.2.2 Nya reningskrav... 9 2.3 Produktionsprocesser... 10 2.4 Organisatoriska förutsättningar... 10 2.5 Investeringsplaner... 10 2.6 Ekonomiska förutsättningar... 11 2.6.1 Intäkter... 12 2.6.2 Kostnader... 12 2.7 Känslighetsanalys... 12 3 Tabellbilagor till budget 14 3.1 Resultaträkning... 14 3.2 Balansräkning... 15 3.3 Finansieringsbudget... 16 3.4 Kostnadsutveckling med nyckeltal... 17 3.5 Driftbudget per avdelning... 18 3.6 Investeringsbudget... 19 3.7 Detaljerad investeringsredovisning... 20

Käppalaförbundet 3 (20) 1 Vision och mål Käppalaförbundets målmodell ska förenkla och tydliggöra förbundets mål och uppgifter. Modellen utgår från att styrelsen i samverkan med förbundets ledning fastställer visionen och minst tre utvecklingsmål av strategisk betydelse. De tre utvecklingsmålen följs sedan upp vid delårsrapportering och årsredovisning. För att få en tydligare koppling mellan den verksamhet som utförs dagligen och förbundets övergripande syften och ändamål kommer den grundläggande verksamheten att löpande följas upp med ett antal kritiska framgångsfaktorer som utvecklats av respektive avdelning. Några av dessa kritiska framgångsfaktorer målsätts också och redovisas för en bredare målgrupp i samband med ovanstående rapporteringar. I föreliggande budget för 2015 med verksamhetsplan till 2019 finns utvecklingsmål framtagna tillsammans med ett antal kritiska framgångsfaktorer som valts ut från avdelningarnas ganska omfattande redovisning. Käppalaförbundets ändamål och vision Ändamålsparagraf från Förbundsordningen Ändamålet med förbundet är att enligt bestämmelserna i denna förbundsordning omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten. För fullgörande av sin uppgift äger förbundet i enlighet med denna förbundsordning förvärva, anlägga, underhålla och driva avloppsreningsverk, pumpstationer, tunnlar, ledningsnät och andra för verksamheten erforderliga anordningar. Ändamålsparagrafen finns formulerad i Käppalaförbundets förbundsordning som medlemskommunerna fastställt vid bildandet av förbundet. Vision Vi är en ledande miljöaktör som bidrar till rena vatten i vår region. 1.1 Käppalaförbundets tre utvecklingsmål Styrelsen och ledningen i Käppalaförbundet valde följande tre utvecklingsmål som påbörjades under 2013: Minska andelen tillskottsvatten Utveckla framtida slamstrategier Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet Lyckas man i denna satsning innebär det lägre kostnader, förenklade processer och högre intäkter för förbundet samtidigt som stora positiva miljökonsekvenser uppstår. Målen kommer att vara aktiva i cirka tre till fem år framåt och de ska löpande följas upp i samband med delårsrapport och bokslut. Utvecklingsmålen spänner över flera delar inom organisationen.

Käppalaförbundet 4 (20) I nedanstående sammanställning förklaras respektive utvecklingsmål översiktligt. 1.1.1 Minska andelen tillskottsvatten Ett av Käppalaförbundets största problem är för närvarande tillrinningen av oönskat tillskottsvatten, det vill säga inläckage av ovidkommande vatten till tunnel och ledningsnät - här ingår även tak och dräneringsvatten som är anslutet till avloppnätet. Närmare 40 % av förbundets reningsresurser läggs på detta vatten som ju från början är nästan helt rent. Tillskottsvattnet medför att processerna för rening fungerar sämre och stora kapacitetsproblem uppstår då tillrinningen är stor till exempel i samband med ihållande regn och under snösmältningen. Temperaturen på inkommande vatten sjunker och reningsprocesserna går långsammare. På kort sikt kan bräddningar undvikas genom att man investerar i en högflödesrening (ett slags kompakt snabbrening med andra fällningskemikalier). Genom att minska mängden tillskottsvattnet skulle befintlig kapacitet utnyttjas bättre, kemikalie- och energiåtgången skulle minska och effektiviteten i befintliga processer skulle förbättras. Därmed skulle verkets framtida kapacitet säkerställas för att möta invånarökningen och eventuella nya kommuner som vill ansluta sig till Käppalaförbundet. För att komma till rätta med problemet med tillskottsvatten krävs samarbeten med ägarkommunerna vars lokala avloppssystem är en del i problematiken. Det planeras för flera aktiviteter under planperioden för att identifiera och åtgärda de största tillskottskällorna. Aktiviteterna inkluderar bland annat: Inmätning av anslutningspunkter på tunnelsystemet: För att säkerställa att vi inte orsakar översvämningar vid dämning i tunneln och för att skydda anslutningarna genomförs inmätning av ett 50-tal anslutningspunkter under 2014. Fler nederbördsmätare: 2014 initierades ett delprojekt att sätta upp och ta i drift fyra nederbördsmätare. Tanken är att fortsätta och ta fram ett system av nederbördsmätare som kan täcka upp hela förbundets upptagningsområde. Påverkan av klimatförändringar på reningsverk medför att nederbördsmätning i anslutningsområdet är en viktig faktor för att tolka flödet till Käppalaverket. Data kan användas för analyser av redan inträffade händelser för att ta reda på lämpliga åtgärder som kan genomföras eller för att beräkna framtidsscenarior. Hydraulisk modell: fortsätter att byggas under 2014-2015. Modellen kommer användas för att göra en första RDII-kalibrering (Rainfall Dependent Infiltration) för samtliga mätpunkter med pågående mätning för att bedöma vilken typ av tillskottsvatten som tillförs Käppalaverket genom dess anslutningar. Kartverktyg: Under 2015 kommer arbete påbörjas för att, i ett och samma kartverktyg, samla relevant information om Käppalatunneln och dess tillhörande anläggningar. Anläggningsdokumentationen har funnits sedan 1960-talet och idag är en stor

Käppalaförbundet 5 (20) del av kunskapen om förbundets yttre anläggningar personbunden samt finns i byggritningar från 50- och 60-talet. 1.1.2 Utveckla framtida slamstrategier Käppalaverket producerar cirka 30 000 ton avvattnat slam per år och ca 70 % av slammet används som gödselmedel på åkermark. Övriga 30 % används till jordtillverkning och växtnäringsskikt på deponi. Målet är att minst 90 % av slammet ska spridas på åkermark. För att uppnå det målet är Käppalaförbundet certifierat enligt REVAQ, vilket bland annat innebär krav på ständiga kvalitetsförbättringar genom uppströmsarbete. Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till en ny slamförordning med striktare gränsvärden för metaller och organiska föreningar och krav på hygienisering. I dagsläget klarar Käppalaförbundet alla krav men på sikt kan vi få problem då gränsvärdena skärps ytterligare. Den debatt som pågår i media om slamspridning riskerar också att försvåra spridning på åkermark. Käppalaförbundet bedömer att det i första hand ska ske en fortsatt satsning på spridning av slam på åkermark eftersom det är den mest effektiva metoden för att tillvarata växtnäring ur avlopp. Av försiktighetsskäl ska satsningen på slamspridning på åkermark kompletteras med ett utökat utvecklingsarbete för att ta fram alternativa lösningar. De alternativ till slamspridning på åkermark som används i Stockholmsregionen idag är växtnäringsskikt på deponi och jordtillverkning. Käppalaförbundet avser att undersöka mer innovativa alternativ som exempelvis förbränning och utvinning av fosfor ur askan, hydrotermisk förkolning, torrötning och utveckling av slambaserade produkter. Käppalaförbundet planerar att utföra Livscykelanalyser och Benchmarking där olika slamavsättningsalternativ jämförs mot nuvarande hantering. Syftet är att undersöka vilka slamavsättningsalternativ som bäst uppfyller Käppalaförbundets krav på miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Under våren 2014 har förbundet upphandlat entreprenörer för nyttjande av slam. Avtal ingicks med Ragn Sells AB och det nya avtalet sträcker sig fram till 30 augusti 2017. Enligt avtalet har Käppalaförbundet rätt att avsätta två månaders slamproduktion till försöksverksamhet där till exempel alternativa användningsområden kan undersökas. 1.1.3 Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet Utvecklingsmålet är att kartlägga Käppalaförbundets dolda värden avseende värmeutvinning, skapa samarbete kring projekt med lämpliga utvecklingspartners, kalkylera ekonomiska och miljömässiga konsekvenser samt upprätta en handlingsplan för ett genomförande. Redan idag utnyttjar Käppalaförbundet en del av den värme som finns i det inkommande avloppsvattnet och som tillförs i processerna genom att värmeväxla det utgående renade

Käppalaförbundet 6 (20) vattnet. Med hjälp av värmepumpar produceras fjärrvärme som säljs till fjärrvärmedistributörer och används för verkets egna processer. Det teoretiska värdet av värmen är dock betydligt högre än vad som utnyttjas idag. Det finns värme nog att värma upp privatbostäder motsvarande 50 000 hushåll. Under 2014 har Käppalaförbundet tillsammans med Fortum Värme bedrivit ett utredningsarbete om hur man kan nyttja värmen i det renade avloppsvattnet i större utsträckning. Det samarbetet ska förhoppningsvis fortgå och fördjupas med målsättningen att teckna ett letter of intent mellan parter under 2015. Elkapaciteten är en trång sektor och kommer att behöva utredas vilket kommer att ta tid på grund av långa handläggningstider. 1.2 Kritiska framgångsfaktorer För att leva upp till kommunallagens krav på uppföljning av verksamhetsmässiga och finansiella mål måste förbundet komplettera utvecklingsmålen med redovisning av några representativa nyckeltal som egentligen utgör kontrollpunkter för den dagliga verksamheten. Kritiska framgångsfaktorer har på avdelningsnivå formulerats och till dessa har sedan nyckeltal tagits fram så man enkelt och snabbt vid uppföljningen kan se om de kritiska framgångsfaktorerna uppfylls eller ej. Varje avdelning har också tagit fram en aktivitetslista som tidssätts och följs upp. Större utvecklingsinsatser samordnas i Käppalaförbundets nystartade Utvecklingsråd där forsknings- och utvecklingsfrågor samordnas. De tre utvecklingsmålen är därvidlag grundläggande mål. 1.2.1 Nyckeltal och uppföljning De kritiska framgångsfaktorer som kommer att följas upp löpande med nyckeltal har klassificerats inom följande huvudområden: Kommuninvånarna och miljön Verksamhet Ekonomi Personal/medarbetare Utveckling Följande nyckeltal kommer att redovisas tillsammans med målvärden för huvudområdena: Kommuninvånarna och miljön KF1: Tillförlitligt omhändertagande och rening av avloppsvattnet (inklusive anläggning) Nyckeltal Bräddad volym i förhållande till mottagen volym Halter i utgående vatten T-värde (tillgänglighet för anläggning)

Käppalaförbundet 7 (20) KF2: Bidrar till positiva miljöeffekter Nyckeltal Andel utfasade oönskade ämnen Kadmiumhalten i utgående slam Förbrukning av kemikalier per renad eller omhändertagen volym KF3: Förmåga att omhänderta och återföra nyttigheterna i vattnet till kretsloppet Nyckeltal Energiverkningsgrad Biogasproduktion Andel slam till åkermark Verksamhet KF4: Välfungerande och effektiva verksamhetsprocesser Nyckeltal Avvikelserapportering (Antal) ständiga förbättringar Kostnad per omhändertagen volym Kostnad eller renad volym per personekvivalent Ekonomi KF5: God planering och ekonomisk kontroll Nyckeltal Avvikelse prognos och utfall Självfinansieringsgrad Antal betalningar i rätt tid Antal (eller andel) projekt som ligger i fas med budget Personal/medarbetare KF6: Arbetsplatskultur med stort engagemang och stort personligt ansvarstagande Nyckeltal Uppnådda (mål/)individuella utvecklingsmål KF7: God fysisk och psykisk arbetsmiljö Nyckeltal Personalomsättning Frisknärvaro Nöjd medarbetarindex Utveckling KF8: Levande utvecklingsarbete (inklusive utvecklingsplan och ständiga förbättringar) Nyckeltal (Andel) utvecklingskostnad i förhållande till omsättningen

Käppalaförbundet 8 (20) 1.2.2 Finansiella målsättningar Som komplement till ovanstående kritiska framgångsfaktorer och nyckeltal finns även följande finansiella målsättningar: Soliditeten ska vara mellan 7 och 10 % inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensionsskulden Självfinansieringsgraden ska under ett 10-årigt perspektiv vara minst 100 % för att säkerställa reinvesteringsnivån finansiellt Bygga upp bra uppföljningssystem för ekonomisk information. Avvikelser mellan prognos vid delårsbokslut och slutligt resultat bör ej överstiga 5 % i förhållande till omsättningen. 2 Omvärldsförutsättningar under planperioden Under planperioden kommer troligen två nya medlemmar att ansluta sig till Käppalaförbundet, nämligen Österåker och Vaxholm. De kommer enligt den nuvarande planen att bli anslutna under 2018 men vi räknar i verksamhetsplanen med att vi först 2019 börjar ta emot avloppsvatten från de nya medlemmarna. I verksamhetsplanen för 2018 har vi räknat med väsentligt högre kostnader. Dessa är delvis kopplade till anslutningen av Österåker och Vaxholm, men även till nödvändiga omställningar till följd av det nya miljötillståndet. Detta resulterar i en planerad förlust i verksamhetsplanen. Alternativet till en planerad förlust hade varit att höja medlemmarnas avgift under 2018 för att få en budget i balans. Hade vi valt denna väg skulle vi sedan få sänka avgifterna igen år 2019 när Österåker och Vaxholm ansluts och intäkterna ökar. Vi anser att det är bättre att låta förbundet gå med en planerad förlust 2018 som kommer att kunna täckas av förbundets eget kapital utan att riskera att bryta mot något av de finansiella målen som förbundet har. Genom denna planerade förlust behöver inte medlemskommunerna tillfälligt under 2018 höja sina VA-taxor för att täcka den tillfälligt höjda årsavgiften. 2.1 Volymer och belastning Under perioden förväntas antal personekvivalenter (pe), det vill säga boende och övrig anslutning, industrier med mera, stiga från 620 000 pe vid utgången 2013 till 745 000 pe vid utgången av planperioden 2019. I de 745 000 pe är två nya kommuner inräknade vilket förväntas ge en ökning på 45 000 pe när de ansluts till Käppalaverket.

Käppalaförbundet 9 (20) 2.2 Tillstånd för verksamheten 2.2.1 Nya medlemmar Det pågår en regionalisering av VA i Stockholmsområdet. Flera stora projekt har genomförts, eller håller på att genomföras. Exempel på detta är leverans av dricksvatten till Nynäshamn och Strängnäs från Stockholm Vattens vattenverk och till Norrtälje från Norrvattens vattenverk. Avloppsvattnet från Ekerö kommer att överföras till Himmerfjärdsverket. Förbundet har tillsammans med Roslagsvatten utrett förutsättningarna för en överföring av avloppsvatten från Österåkers och Vaxholms kommuner. Dessa kommuner har formellt ansökt om medlemskap i förbundet. I enlighet med gällande miljötillstånd godkändes anslutningen av länsstyrelsen. Nu återstår förbundsmedlemmarnas och de ansökandes kommuners beslut om att godkänna projektet i syfte att införliva Vaxholm och Österåker i Käppalaförbundet. Den nya anslutningen planeras vara klar under 2018 och driftsättning av överföringen kalkyleras under 2019. 2.2.2 Nya reningskrav År 2000 beslutade EU om ett ramdirektiv för vatten som sedan implementerats i svensk lag i form av en vattenförvaltningsförordning. Vattenmyndigheterna i de fem vattendistrikten i Sverige har sedan dess arbetat med förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner. Ramdirektivet för vatten är upplagd i sexårscykler och i december 2009 fastställdes dessa för den kommande sexårscykeln. Målet i ramdirektivet är att man skall uppnå god status i alla vattenområden. De flesta vattenområden i norra Östersjöns vattendistrikt har idag inte god status. Senast 2021 skall god status ha uppnåtts i de vattenområden som är påverkade av övergödning. Förutom vattendirektivet har Sverige en överenskommelse, Baltic Sea Action Plan (BSAP), med övriga Östersjöländer. Sverige har fått ett beting av minska utsläppen av fosfor och kväve till Östersjön. Förbundet arbetar med en ansökan om nytt miljötillstånd som planeras att lämnas in till tillståndsmyndigheten, Länsstyrelsen, under 2014. Beslut kommer sannolikt inte förrän under 2016. Förbundet samarbetar med övriga VA-organisationer i Storstockholmsområdet, SYVAB och Stockholm Vatten, för en gemensam syn på vilka utsläppsvillkor som är rimliga att ställa och uppnå. VAS (Vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län) har under 2011 och 2012 utrett frågan om möjligheten att uppnå ställda krav i vattenförvaltningsförordningen det vill säga en god ekologisk status i berörda vattenområden. Utredningen visar tydligt att enbart åtgärder vid reningsverken inte kommer att ge god status ens med skärpta reningskrav. Åtgärder inom andra samhällssektorer är nödvändiga.

Käppalaförbundet 10 (20) 2.3 Produktionsprocesser Under planperioden planeras vissa ändringar av processteknikerna för att kunna möta framtida reningskrav avseende kväve och fosfor. Nya doseranläggningar för tillsats av metanol till biosteget samt andra kemikalier för avskiljning av fosfor är planerade. Utöver detta kommer också tekniker för att stärka upp befintliga processer införas i och med nya investeringar i slamavvattning, renshanteringen, en tredje rötkammare, högflödesrening samt reinvesteringar i anläggningar efter tunnelsystemet (se avsnittet investeringsplaner). Vissa förändringar medför en större flexibilitet i framtida strategival avseende processteknik. Försök pågår dessutom i samarbete med olika universitet och forskningsinstitut för att kunna möta reningskrav på nya miljöskadliga ämnen, så som läkemedelsrester och organiska miljögifter. 2.4 Organisatoriska förutsättningar Käppalaförbundet samarbetar på en rad olika områden med Norrvatten. Redan nu delas till exempel ekonomi, lönehantering och personaladministration, växel, kanslifunktioner, IT, information och i viss utsträckning laboratorierna mellan förbunden. Vidare är samarbete på gång att realiseras beträffande gemensam beredskap för el- och automation. Samarbetena har varit framgångsrika både avseende kvalitet och kostnadseffektivitet och kommer att fortsätta under planperioden. 2.5 Investeringsplaner Under planperioden kommer Käppalaförbundet att investera i många stora projekt som på sikt förbättrar flexibilitet, effektivitet och förmåga att anpassa sig efter omvärldsförändringar och eventuella nya reningskrav. Investeringsverksamheten är ofta cyklisk i stora anläggningstunga verksamheter som till exempel avloppsrening. Käppalaförbundet befinner sig just nu i en sådan period med stora investeringar. Större projekt under verksamhetsperioden utgörs bland annat av: Högflödesrening. För att undvika bräddningar av relativt orenat vatten planeras en reningsanläggning som kan rena vatten vid extremt höga flöden. Investeringsutgift 30 miljoner kr. Färdigställande under 2016. R300 tredje rötkammare. Idag har Käppalaverket två rötkammare som båda är mycket känsliga för påverkan och hård belastning. Genom att bygga ytterligare en rötkammare minskar riskerna för driftavbrott vid rötningsprocessen, vilket blivit viktigare i samband med att avtalet med SL upprättades kring fordonsgasleverans. En minskad produktion av fordonsgas innebär minskade intäkter. Utbyggnaden medför också att kapaciteten förbättras avsevärt. Framtida intäktskällor avseende rötning av tillfört organiskt material från avfallsanläggningar blir till exempel möjligt att utveckla. I samband med att kammaren byggs konstrueras också en tunnel för åtkomst av samtliga rötkammare i nivå med bottnarna

Käppalaförbundet 11 (20) vilket medför ett säkrare underhållsarbete och en enklare utlastning av schaktmassor vid byggnadsfasen. Investeringsutgift: 180 miljoner kr. Färdigställandedatum vid slutet av 2015. Ombyggnad renshantering. För att säkerställa att flödena inte stoppas upp av skräp i avloppssystemet behöver rensfunktionerna i tunnelsystemet och vid verket förbättras. Projektet omfattar utbyte av befintliga rensgaller samt komplettering av en anläggning där renset tvättas och avvattnas varefter det transporteras till en förbränningsanläggning. På så vis finns en potential att renset kan nyttjas som bränsle och täcka delar av transportkostnaderna. Investeringsutgift: 28 miljoner kr. Färdigställande under 2015. Renovering pumpstationer. En omfattande inventering av renoveringsbehovet på Käppalaförbundets pumpstationer genomfördes under 2013. De prioriterade åtgärderna kommer att ske under de närmaste två åren men projektet att renovera pumpstationerna kommer att pågå under hela planperioden. Total investeringsbudget: 120 miljoner kr. Förbiledning Långängstrand. Under arbetet med inventeringen av pumpstationerna kom förbiledningen vid Långängstrand upp som en ny investering. Den enkelmatningen som finns mellan fastlandet och Lidingö är en svag punkt som behöver åtgärdas. Risken att något kommer att ske är liten men konsekvenserna om det skulle ske är så pass stora att detta behöver åtgärdas med en redundansledning. Total investeringsbudget 120 Mkr. Färdigställs under 2019. 2.6 Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna för planperioden grundas på makroekonomiska prognoser som löpande publiceras av till exempel regeringen och SKL. Sammanfattningsvis förväntas den svenska ekonomin långsamt återhämta sig efter den långa tillbakagången. Tillväxten förväntas öka, arbetslösheten sjunka och prisnivåerna öka för både material, personal och räntor. I budgetarbetet har både volymer och prisnivåer på våra viktigaste utgiftsposter analyserats och prognosticerats efter senast kända indikatorer. I nedanstående avsnitt kommenteras viktigare poster för ekonomin. Sammanfattningsvis pekar allt på stigande utgifter för Käppalaförbundet i kombination med högre kapitalkostnader då nyinvesteringarna börjar tas i bruk och ska betalas. Motverkande krafter är de rationaliseringar som kan införas, intäkter som kan tillkomma och de ekonomiska kalkyler som löpande genomförs för att till exempel hitta optimal fördelning mellan inköpt kompetens jämfört med utnyttjande av egen arbetskraft och egen kompetensutveckling. Förbundet räknar således med något högre årsavgifter från kommunerna efter att under många år legat på ungefär samma nivå. Det är dock viktigt att jämföra kostnaden per ansluten personekvivalent som varit sjunkande under hela decenniet tack vare ökade intäkter och fler anslutna personer och verksamheter. Det är därför inte säkert att kommunen

Käppalaförbundet 12 (20) nettokostnader ökar trots att årsavgiften till Käppalaförbundet höjs det är ju fler abonnenter som delar på kostnaden. 2.6.1 Intäkter För att klara de framtida ökade reningskraven som Käppalaförbundet räknas få behöver förbundet investerar i förbättrad reningsteknik. Detta tillsammans med den generella kostnadsökningen som sker varje år kommer Käppalaförbundet vara tvunget att höja årsavgiften till sina medlemmar under planperioden. 2015 kommer årsavgifterna höjas med 15 mkr från dagens nivå. I slutet av planperioden kommer årsavgiften att vara 247 Mkr, men då kalkyleras det med att ytterligare två medlemmar kommer att vara med att betala sin del. Kostnadsökningen kommer då inte vara lika stor för varje medlem. 2.6.2 Kostnader Kostnaderna under planperioden förväntas stiga med 2 % årligen utan att några förändringar görs i driften. Förutom denna ökning som sker hela tiden kommer kostnaderna för avskrivningar och kapitalkostnader att öka kraftigt under planperioden. Orsaken till denna ökning är att låneskulden kommer att öka för att finansiera de nya anläggningarna som är planerade att byggas. Under hela planperioden förväntas dock att räntan håller sig på en låg nivå. I verksamhetsplanen finns även ökade driftkostnader 2018 för att Käppalaverket ska kunna nå upp till de förväntade nya reningskraven som kommer med det nya miljötillståndet. Vi räknar med att det kommer att krävas mer insatsvaror i reningen för att klara de nya utsläppskraven. 2.7 Känslighetsanalys I en budget finns det många osäkra faktorer som vi inte kan påverka.vi måste förlita oss på uppskattningar av tidigare års utfall eller prognoser från olika företag eller myndigheter. Nedan presenteras ett par sådana och hur en förhållandevis liten förändring kan slå mot resultatet. Ränta +- 0,1 % +- 1,2 Mkr Räntekostnadsberäkningen utgår från Riksbankens senaste ränteprognos. Ser vi historiskt kan dessa ändras fort och Riksbanken kan börja höja reporäntan tidigare än beräknat. Slamvolym +- 1 % +- 0,2 Mkr Hur bra processen med att avvattna slammet fungerar beror på de slamegenskaper avloppslammet har när de kommer till verket. Sämre egenskaper skapar mer slam så då ökar förbundets kostnader för omhändertagandet. Fordonsgas +- 1 % +- 0,3 Mkr

Käppalaförbundet 13 (20) Priset på fordonsgasen sätts efter priset generellt för energin på marknaden. Detta medför en osäkerhet för hur prissättningen kommer att se ut för nästa år. Mängd avloppsvatten +- 1 Milj m3 +- 0,8 Mkr Mängden tillskottsvatten som kommer till Käppalaverket varierar mycket. Som exempel så kom det nästan 60 miljoner m 3 vatten till Käppalaverket 2012 och året efter var den siffran 52 miljoner m 3.

Käppalaförbundet 14 (20) 3 Tabellbilagor till budget 3.1 Resultaträkning KÄPPALA Utfall Prognos Budget Budget Budget Budget Budget Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Helår 2016 Helår 2017 Helår 2018 Helår 2019 (kkr) (kkr) (kkr) Årsavgifter 190 000 190 000 190 000 205 000 210 000 225 000 225 000 247 000 Övriga Intäkter 47 094 35 041 34 774 32 710 33 232 38 278 43 543 43 943 Summa Intäkter (1) 237 095 225 041 224 774 237 710 243 232 263 278 268 543 290 943 Driftskostnader -90 188-95 329-94 048-87 608-90 361-92 478-103 892-105 928 Övriga externa kostnader -7 344-7 101-7 554-14 650-13 799-14 188-14 723-14 169 Personalkostnader -37 430-40 921-40 914-45 311-46 080-47 544-49 242-49 765 Av- och nedskrivningar -74 933-52 171-52 443-58 582-65 890-79 524-84 608-78 175 Summa kostnader (2) -209 895-195 522-194 959-206 152-216 130-233 733-252 466-248 037 Rörelseresultat 27 200 29 519 29 815 31 558 27 102 29 544 16 077 42 906 Finansiella intäkter 7 0 0 0 0 0 0 0 Finansiella kostnader -26 459-28 060-28 350-19 930-22 552-26 232-31 755-37 676 Resultat (3) 748 1 459 1 465 11 628 4 550 3 312-15 678 5 230 Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Utfall Prognos Budget Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Årsavgifter 190 000 190 000 190 000 205 000 Energiförsäljning 28 886 28 638 30 400 28 140 Övriga intäkter 17 697 5 891 3 862 4 058 Jämförelsestörande återbetalning*) 0 0 0 Upplösning Ansl.avg. 512 512 512 512 Summa 237 095 225 041 224 774 237 710 *) I utfallet för helåret 2013 ingår en återbetalning av energiskatt avseende gasproduktion från 2006 till 2012 Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader 32 553 36 249 35 571 39 771 Pensionskostnader *) 4 851 4 671 5 343 5 540 Kemikalier 5 514 4 645 4 320 4 950 Slamomhändertagande 15 294 18 000 19 000 21 000 Energi 32 468 31 200 32 830 28 000 Övriga kostnader 44 281 48 585 45 451 48 308 Summa 134 962 143 351 142 515 147 569 *) I posten 2012 (helår) ingår en jämförelsestörande pensionsavsättning med 5,2 Mkr avseende felaktiga pensionspremier enligt pensionsavtal med Vd sedan 2001. Not 3 JUSTERING AV RESULTATET ENLIGT BALANSKRAVET Resultat enligt redovisning 748 1 459 1 465 11 628 Justeringar: Realisationsvinster mm Resultat enligt balanskravet 748 1 459 1 465 11 628

Käppalaförbundet 15 (20) 3.2 Balansräkning Ställning Prognos Budget Budget TILLGÅNGAR (tkr) 2013-12-31 2014-12-31 2014-12-31 2015-12-31 Anläggningstillgångar (5) Immatrilla anläggnigar 0 3 000 3 000 Anläggningsutrustning och inventarier 293 815 389 246 583 472 606 929 Tunnlar, ledningar och byggnader 36 779 26 542 26 542 24 376 Projekt Käppala 2001 808 129 784 017 784 017 758 760 Summa anläggningstillgångar 1 138 723 1 202 805 1 394 031 1 393 065 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 16 742 10 000 25 000 25 000 Likvida medel 7 10 10 000 10 Summa omsättningstillgångar 16 749 10 010 35 000 25 010 SUMMA TILLGÅNGAR 1 155 472 1 212 815 1 429 031 1 418 075 SKULDER OCH EGET KAPITAL (tkr) Eget kapital (4) 101 736 103 195 104 158 114 823 - därav årets resultat 748 1 459 1 465 11 628 Avsättningar Avsättning för pensioner 747 737 680 626 Summa avsättningar 747 737 680 626 Långfristiga skulder Anläggningslån 867 348 960 533 1 150 000 1 128 433 Checkräkningskredit 100 848 98 350 104 393 104 393 Summa långfristiga skulder 968 196 1 058 883 1 254 393 1 232 826 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 84 793 50 000 69 800 69 800 Summa kortfristiga skulder 84 793 50 000 69 800 69 800 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 155 472 1 212 815 1 429 031 1 418 075 Ansvarsförbindelser Pensionsförbindelser inkl löneskatt 11 868 11 707 11 846 10 720 Not 4 EGET KAPITAL IB 100 988 101 736 102 693 103 195 Utdelning 0 0 0 0 Periodens resultat 748 1 459 1 465 11 628 UB 101 736 103 195 104 158 114 823 Not 5 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, AVSKRIVNINGAR, m m Ingående anläggningsvärde 1 112 215 1 138 723 1 147 089 1 202 796 Periodens investeringar 104 282 116 244 299 385 248 851 Försäljningar/utrangeringar -2 841 0 0 0 Avskrivningar -74 933-52 171-52 443-58 582 Utgående anläggningsvärde 1 138 723 1 202 796 1 394 031 1 393 065 Räntebärande anläggningslån 968 196 1 058 883 1 254 393 1 232 826 Lån i förhållande till anläggningar 85,0% 88,0% 90,0% 88,5%

Käppalaförbundet 16 (20) 3.3 Finansieringsbudget Utfall Prognos Budget Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Periodens resultat 748 1 459 1 465 11 628 Justering för av- och nedskrivningar 74 933 52 171 52 443 58 582 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster *) 35-19 -57-102 Medel från verksamheten före förändring Sålda anlågggningar 2812 av rörelsekapital 78 528 53 611 53 852 70 108 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -4 101 6 739-15000 -15 000 Ökning/minskning kortfristiga skulder -1 294-34 793 19800 19 800 Medel från den löpande verksamheten 73 133 25 557 58 652 74 908 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -104 282-116 244-299 386-248 851 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 Medel från investeringsverksamheten -104 282-116 244-299 386-248 851 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 90 687 240 734 173 943 Utbetalad utdelning 0 0 0 0 Amortering av skuld 31 148 0 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 31 148 90 687 240 734 173 943 PERIODENS KASSAFLÖDE 0 0 0 0 Likvida medel vid periodens början 7 7 10 000 10 Likvida medel vid periodens slut 7 10 10 000 10

Käppalaförbundet 17 (20) 3.4 Kostnadsutveckling med nyckeltal KOSTNADSUTVECKLING 2009-2015 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Budget Kostnadsslag 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 2015 Lönekostnader, traktamenten 22 142 23 810 25 580 27 425 30 608 33 899 33 664 37 174 Övriga personalkostnader 1 146 1 579 1 988 1 739 1 945 2 279 1 907 2 427 Pensionskostnader 5 323 5 156 5 392 9 347 4 851 4 743 5 343 5 540 Kemikalier 8 742 9 526 10 912 9 338 5 514 4 645 4 320 4 950 Slamomhändertagande 11 288 9 004 9 146 6 094 15 294 18 000 19 000 21 000 Elenergi 28 688 28 257 27 598 31 231 27 237 30 200 32 300 27 000 Eldningsolja, vatten 487 550 360 3 827 5 231 1 515 1 045 1 530 Material och förnödenheter 8 363 7 692 8 826 8 371 6 304 6 797 8 914 8 455 Entreprenader Produktion/Underhåll 16 776 15 151 15 453 15 310 17 746 15 675 11 980 13 350 Främmande arbete övrigt 9 208 10 501 9 140 10 093 10 577 12 540 11 538 12 853 Övriga kostnader 6 897 5 603 8 425 11 967 9 654 13 058 12 505 13 290 Avskrivningar 53 180 48 334 52 648 56 480 74 933 52 171 52 443 58 582 Räntenetto 31 316 25 627 28 783 25 290 25 165 27 700 28 000 19 580 Övriga finansiella kostnader 16 9 60 489 1 287 360 350 350 Summa bruttokostnader 203 571 190 799 204 311 217 001 236 346 223 582 223 308 226 081 Intäkter 16 071 16 470 25 364 28 241 47 095 35 041 34 774 32 710 Summa nettokostnader 187 500 174 329 178 947 188 760 189 251 188 541 188 534 193 372 Summa bruttokostnader exklusive avskrivningar och räntor 119 060 116 829 122 820 134 742 134 961 143 351 142 515 147 569 Summa nettokostnader exklusive avskrivningar och räntor 102 988 100 359 97 456 106 501 87 866 108 310 107 741 114 860 Resultat 22 631 25 665 11 053 1 239 748 1 459 1 465 11 628 Nettoinvesteringar 61 982 31 014 23 777 44 329 104 282 99 890 299 386 248 851 Antal pe 540 000 573 680 590 000 590 000 620 000 640 000 645 000 660 000 Behandlad avloppsvattenmängd milj m3 50,4 51,8 51,6 59,7 51,8 52 52 52 Netto behandlingskostnad kr/m3 avloppsvatten 3,72 3,37 3,47 3,16 3,65 3,63 3,63 3,72 Netto behandlingskostnad Kr/pe 347 304 303 320 305 295 292 293

Käppalaförbundet 18 (20) 3.5 Driftbudget per avdelning Utfall Prognos Budget Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Driftredovisning Verksamhetsstöd -15 214-17 560-17 354-19 776 Informationsavdelning -1 910-3 782-3 751-4 551 Miljö och kvalitet -2 948-3 321-3 440-3 488 Laboratorium -3 794-4 857-4 545-4 924 Uppströmsarbete -4 309-3 748-4 514-3 641 Resursutvinning -18 694-22 134-21 301-24 966 Projekt och utveckling -5 225-7 322-7 378-6 824 Produktion -82 868-80 628-80 233-79 399-134 962-143 352-142 515-147 570 Kapitalkostnader Avskrivningar -74 933-52 171-52 443-58 582 Räntekostnader -26 459-28 060-28 350-19 930-101 392-80 231-80 793-78 512 Intäkter Årsavgifter 190 000 190 000 190 000 205 000 Övriga intäkter 47 095 35 041 34 774 32 710 Ränteintäkter 7 0 0 0 237 102 225 041 224 774 237 710 RESULTAT 748 1 459 1 465 11 628 INVESTERINGAR Verksamhetsstöd/Information 335 0 7 835 4 600 Miljö och kvalitet 70 0 0 500 Laboratorium 0 0 1 950 0 Uppströmsarbete 124 0 0 400 Resursutvinning 0 0 0 0 Produktion 103 725 116 244 289 600 243 351 104 254 116 244 299 385 248 851 NYCKELTAL Delår 2014-06-30 Utfall Prognos Budget Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Resultat/omsättning 0,3% 0,6% 0,7% 4,9% Soliditet exkl ansvarsförbindelse 8,8% 8,5% 7,3% 8,1% Soliditet inkl ansvarsförbindelse 8,7% 8,4% 7,2% 8,0% Självfinansieringsgrad 72% 45% 18% 24% Avskrivningar i % av totala kostnader 32% 23% 23% 26% Finansnetto i % av totala kostnader 11% 13% 13% 9% Nettokostnad per ansluten pe, SEK 305 295 292 300 Antal pe 620 000 640 000 645 000 645 000

Käppalaförbundet 19 (20) 3.6 Investeringsbudget INVESTERINGSBUDGET 2014-2018 Prognos Budget Budget Budget Budget Budget Verksamhetsstöd/Ledning 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Förtroendavalda 0 0 0 0 0 0 Administration 0 1 100 200 200 200 0 IT 0 3 500 300 300 300 0 Summa: 0 4 600 500 500 500 0 Information Information 0 0 0 0 0 0 Summa: 0 0 0 0 0 0 Produktion Drift 0 0 0 0 0 0 Underhåll Mek & Fastighet 11 200 12 600 7 200 5 300 9 600 7 900 El & Instrument underhåll 0 0 0 0 0 0 Processtyrning och planering 0 0 0 0 0 0 Fordonsgas Drift och underhåll 0 0 0 0 0 0 Summa: 11 200 12 600 7 200 5 300 9 600 7 900 Miljö och kvalitet Miljö och kvalitet 0 500 0 0 0 0 Summa: 0 500 0 0 0 0 Uppströmsarbete Uppströmsarbete 0 400 0 0 0 0 Summa: 0 400 0 0 0 0 Laboratorium Laboratorium 0 0 0 0 0 0 Summa: 0 0 0 0 0 0 Resursutvinning Fordonsgas 0 0 0 0 0 0 Värme 0 0 0 0 0 0 Slamförädling 0 0 0 0 0 0 Summa: 0 0 0 0 0 0 Projekt och Utveckling Beslutade investeringar 87 683 108 400 102 400 0 0 0 Investering i planeringsstadiet 11 190 114 351 138 700 154 000 148 500 96 000 Oförutsedda investeringar 6 171 8 000 8 000 8 000 8 000 8 000 Summa: 105 044 230 751 249 100 162 000 156 500 104 000 SUMMA 116 244 248 851 256 800 167 800 166 600 111 900

Käppalaförbundet 20 (20) 3.7 Detaljerad investeringsredovisning Investeringsprojekt 2015 2016 2017 2018 2019 112101, On-line instrument 400 000 400 000 8101, Slamlager 10 000 000 19 000 000 8105, R 300 85 000 000 83 000 000 8107, Omb renshantering 13 000 000 Beslutade investeringar 108 400 000 102 400 000 0 0 0 Antuna 15 000 000 6 000 000 Edsberg 2 000 000 10 000 000 18 000 000 Långängsstrand Etapp 1 prioriterade åtgärder 7 000 000 Långängstrand etapp 2 2 000 000 20 000 000 Spisen Etapp 1 -prioriterade åtgärder 3 000 000 4 000 000 Spisen etapp 2 1 000 000 9 000 000 Karby-Vallentuna ledningsomläggning 8 000 000 Förbiledning Långängstrand 3 000 000 3 000 000 3 000 000 55 000 000 55 000 000 Löwenströmska ombyggnad anslutning Förslag till projekt 3 000 000 Österåker/Vaxholm anslutning 1 000 000 9 000 000 50 000 000 70 000 000 20 000 000 Ombyggnad laboratorium + kontor övre plan 2 000 000 9 000 000 9 000 000 8106 Högflödesrening 12 000 000 12 000 000 Brutet vatten på Käppalaverket 2 000 000 Nya överskottsslamcentrifuger Etapp 1 6 700 000 Extern kolkälla 13 000 000 Omställning till förfällning 10 000 000 Tunnelinventering och inmätning förslag till projekt 3 000 000 Ny fackla 500 000 Värme kyla del 3 - värmepump 700 000 Utökad värme i berget 1 000 000 Utökad kapacitet LB00 500 000 1 500 000 Flytt sprinkleranläggning 2 000 000 Brutet vatten mätrännor 2 000 000 GU00 ny styrning processvattenkylning 300 000 Uppgradering VVX FH00 för VP 500 000 Ny flödesmätare FH00 - back up 200 000 PM861 reservdel styrsystem 51 000 Renovering golv i berg 500 000 2 000 000 2 500 000 Omklädning entreprenörer herrar 300 000 700 000 Omklädning entreprenörer damer 300 000 700 000 Verkstadslokaler (SA00/VB00) 500 000 3 500 000 Slamladan 3 000 000 Verkstadslokaler/förråd ELIN 100 000 1 900 000 Kontor ELIN 100 000 1 900 000 Hydrocykloner överskottslam fullskala 10 000 000 Nederbördsmätare yttre anläggningar 100 000 Skalskydd förstärkning 500 000 1182, Oförutsedda investeringar 8 000 000 8 000 000 8 000 000 8 000 000 Värmepumpsanläggning utvinning värme RAV 24 000 000 25 000 000 Ökad kapacitet gasuppgradering 10 000 000 5 000 000 Mottagning externt material (pumpbart) 20 000 000 30 000 000 Hygienisering 10 000 000 15 000 000 Egen tankstation fordonsgas 5 000 000 Rejektvattenrening 2 000 000 20 000 000 Summa plannerade investeringar 122 351 000 146 700 000 162 000 000 156 500 000 104 000 000 Reinvesteringar 12 600 000 7 200 000 5 300 000 9 600 000 7 900 000 Summa investeringar AVD 30 12 600 000 7 200 000 5 300 000 9 600 000 7 900 000 Ärendehanteringssystem 500 000 Möbler o kontorsutrustning 600 000 200 000 200 000 200 000 0 Summa investeringar RE 12 1 100 000 200 000 200 000 200 000 0 Utbyte servrar 500 000 300 000 300 000 300 000 0 Bergskommunikation 3 000 000 Summa investeringar RE 13 3 500 000 300000 300000 300000 0 Summa investeringar AVD 10 4 600 000 500000 500000 500000 0 Kvalitetssystem 500 000 Summa investeringar AVD 40 500 000 0 0 0 0 VA-Banken 400 000 Summa investeringar AVD 50 400 000 0 0 0 0 Summa investeringar 248 851 000 256 800 000 167 800 000 166 600 000 111 900 000