Per-Erik Lindvall: Därför satsar LKAB 50 nya miljoner Sid 3 Open Innovation öppnar för nytänk Sid 7 Bo Björkman: Allt smartare pellets i framtiden Sid 6 Doktorerna ordinerar ökad dialog Elisaveta Potapova och Anna-Lena Ljung har båda disputerat med projekt inom ramen för HLRC:s fokusområde smart pellets. Båda är imponerade över HLRC:s aktiva roll och resurser. Feedbacken mellan oss, HLRC och LKAB måste hela tiden finnas, konstaterar Potapova. Sid 4 5
RESE- Året 2011 2 HJALMAR LUNDBOHM RESEARCH CENTRE 2011 3 HJALMAR LUNDBOHM RESEARCH CENTRE 2011 En stor del av det gångna året blev fokuserat på att utöka vår verksamhet med samhällsomvandling och logistik efter LKAB:s nya satsning med 50 nya miljoner. 50 nya miljoner ger två nya forskningsområden Fler tvärfunktionella projekt Samtidigt har vi jobbat med att försöka initiera och skapa lite fler tvärfunktionella projekt, vilket är ganska svårt, för forskningen är av naturen rätt så stuprörsorienterad. Vi har väl inte riktigt levt upp till våra ambitioner på den punkten ännu. Vi har också lagt ett fokus mot de områden som stöttar LKAB:s egen FOU-verksamhet inom gruvteknikområdet och där fått in ämnesområden som seismik och bergmekanik. Där handlar det rätt mycket om numerisk modellering och det är väldigt lämpligt att driva den typen av projekt i en konstellation som HLRC. Jag skulle nog vilja påstå att det är ett område som vi fortsatt kommer att fokusera på under de kommande åren. Vi jobbar i en anda av öppen forskning, open innovation, eftersom det är inte tillräckligt att enbart generera innovativa idéer internt och inga hemligheter som direkt kopplar till våra produktegenskaper. Inom gruvteknik exempelvis, handlar det om att i slutändan åstadkomma säkra brytningsförhållanden och en bättre förmåga att förutsäga händelseförlopp. Vi har också startat ett antal förstudier kopplade mot automationssidan som även det är ett bra område att driva inom HLRC. Överhuvudtaget alla bitar som handlar om att modellera och simulera processfenomen, som kräver en djup matematisk kunskap, är bra projekt för oss. Framåt känner jag självklart att det är väldigt viktigt att vi får starta ett antal projekt inom våra två nya områden logistik och samhällsomvandling. Inom logistikomådet har vi två intressanta ansökningar som ska upp till beslut. Vi behöver åstadkomma liknande även inom samhällsomvandlingsområdet. Jag tror nog att Hjalmar Lundbohm själv skulle ha tyckt att HLRC är ett bra sätt att samverka mellan akademi och industri, att vi kan dra nytta av kompetenser, den bredd som finns inom akademin och att industrin omsätter forskningens resultat i konkret produktionsverksamhet. Hjalmar Lundbohm var en pionjär som tillämpade begreppet innovation, att verkligen tjäna pengar på forskning och utveckling. Kent Tano verksamhetsledare HLRC Fakta/Hjalmar Lundbohm: Hjalmar Lundbohm var LKABs första Disponent aktiv från 1898 fram till sin pensionering 1920. Redan under sin livstid var han en legend. Under mycket svåra yttre omständigheter skapade han Luossavaara Kirunavaara Aktiebolag, LKAB, och samtidigt orkestrerade han byggandet av Kiruna. Vid tillskapandet av staden nyttjade han samtidens främsta stadsplanerare som fick till uppgift att designa en stad som skulle verka i harmoni med naturen. Hjalmar Lundbohm var beundrad i alla läger och han insåg tidigt nyttan och behovet av utbildning och forskning för att vidmakthålla LKAB:s styrka och välmåga. Centrumbildningen Hjalmar Lundbohm Research Centre (HLRC) står för tron att bra och nyskapande forskning inom verksamhetsområdet befruktas av ett djupt och förtroendefullt samarbete mellan akademi och industri. LKAB:s Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling, delar glatt ut 50 miljoner till Johan Sterte, rektor vid Luleå tekniska universitet. Pengarna går till forskning vid HLRC. LKAB söker nu svaren på hur samhällsomvandlingen kan göras bättre och hur trängseln på Malmbanan kan lösas. Därför satsar företaget 50 nya miljoner för att bredda HLRC:s forskningsområdet. Pengarna går till Hjalmar Lundbohm Research Center, HLRC, som skapades 2004 via en donation på 100 miljoner kronor från LKAB till LTU. Forskningsområdet omfattade då utveckling av framtidens järnmalmsprodukter i form av smarta pellets och ett fokus på att hitta lösningar för hållbar gruvverksamhet. Vår påverkan Nu kan HLRC:s forskning utökas till att även omfatta logistik och samhällsomvandling. Trängseln på Malmbanan och vår påverkan på de samhällen där vi verkar är två av LKAB:s främsta framtidsutmaningar, konstaterar Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling på LKAB, och fortsätter: Verksamheten inom Hjalmar Lundbohm Research Center har varit en stor FRILUFTS- LIV JÄRN- VÄG CENTER STAD SOM AVVECKLAS G R U V O M R Å D E T TUOLLA- VAARA GRUV- STADS- PARK LUOSSA- VAARA KIRUNA STAD KURRAVAARA LOMBOLO NYA E10 LUOSSA- JÄRVI NIKKA- LUOKTA FLYGFÄLT LOGISTIK är den ena nya forskningsgrenen som nu startas tack vare de nya 50 miljonerna från LKAB. SAMHÄLLSOMVANDLING är den andra. framgång för både LKAB och Luleå tekniska universitet. Vi är väldigt nöjda med resultaten. Det här är ett samarbete mellan näringsliv och akademi som fungerar och gör båda parter starkare. Stort intresse Johan Sterte, LTU:s rektor, delar Lindvalls entusiasm: Det här förstärker ytterligare ett mycket väletablerat samarbete mellan LTU och LKAB. Dessutom skapar det möjligheter till samverkan inom nya forskningsområden inom vilka LTU har ett stort intresse, säger Johan Sterte, rektor vid LTU. På HLRC pågår 16 doktorandprojekt och då det här året är slut ska fem doktorander ha disputerat och fått sin doktorsexamen.
4 HJALMAR LUNDBOHM RESEARCH CENTRE 2011 För mig är det viktigt att det är viktigt för LKAB HLRC är resursstarkt, snabbt till handling och en fungerande länk till industrins verkliga behov. Åtminstone om vi ska tro nyblivna doktorerna Elisaveta Potapova och Anna-Lena Ljung. Soheil Salepour, Xiaofang Yang, Anna-Lena Ljung och Elisaveta Potapova Fyrtal i doktorer. Alla resultat av HLRC:s verksamhet. Vi stämde träff med Doktor Ljung och Doktor Potapova i ett av LTU:s laboratorier för att ta reda på hur de upplevt att forska inom ramen för HLRC. Kemisk teknologi och strömningslära. Till att börja med, hur kom det sig att ni valde de här ämnena? Potapova: Jag läste kemiteknik som master, men allt som har med mineralteknik att göra var helt nytt för mig Det var ett av de första HLRCprojekten inom ämnet och det började precis när jag var klar med mitt examensarbete. Jag fick frågan om det var intressant. Och det tyckte jag. Det kändes också bra att det fanns en koppling till industrin ur karriärsynpunkt. Det har resulterat i många möten med människor som redan jobbar. Ljung: Mitt projekt var inte HLRC från början. Jag började med ett exjobb och tyckte det lät spännande med LKAB. Det är ett stort företag med stora projekt. Hur vill ni beskriva att HLRC fungerar, vad är bra och vad är eventuellt mindre bra? P: De finansierar jättemycket forskning och man vet att man alltid kan få loss pengar till projekt. Det är bra. Här kan vi prata med Kent Tano och så kommer det en lösning om det låter rimligt. Och det går fort dessutom. Kan man motivera det man behöver så är det lätt att söka, du behöver inte konkurrera med hundratals andra forskare och vänta i flera månader. L: Även om det är många olika projekt inom HLRC så finns det en gemensam nämnare P: ja, man kan diskutera med andra. Det finns flera närliggande projekt. Och vi hade möten med Kent för att stämma av med hur det fungerade. Och varje doktorand hade en kontakt från industrin. Både som support och kontroll, en person att stämma av mot. L: De läser igenom allt. Och ger oss feedback. P: Det är också lättare att ställa detaljfrågor till någon man känner, så kontaktpersonen har varit viktig. L: Den personen blir en väg in i LKAB för oss att ställa frågor till andra också. Namn: Anna-Lena Ljung Ålder: 29 Bor: Luleå Familj: Sambo Doktor i: Strömningslära, inom HLRC:s område Smarta pellets. Namn: Elisaveta Potapova Ålder: 27 Bor: Luleå Familj: Pojkvän Doktor i: Kemisk teknologi, inom HLRC:s område Smarta pellets. P: Om jag ska nämna nackdelen så är det väl att det är styrt på ett annat sätt än om du kör ett helt akademiskt projekt. Å andra sidan finns motivationen att det finns någon i andra änden som konkret behöver svaren du försöker ta fram. L: Det är ett väldigt tydligt mål för projekten. Om ni bara får välja ut en enda sak Vad har varit bäst med HLRC? P: Mötena med människorna som jobbar på LKAB, den kontakten har betytt mest. För mig är det viktigt att det är viktigt för LKAB De kastar ju inte bara in pengarna. De visar intresse hela tiden och det måste de göra. Det är viktigt. Feedbacken mellan oss, HLRC och LKAB måste hela tiden finnas. L: Jag tycker nog också det. P: HLRC-dagen är ett jättebra event, det är väldigt roligt att träffa andra som forskar inom HLRC och på LKAB. Jag fick så mycket motivation av de mötena att jag bara ville springa ner i labbet och köra igång på en gång. Vilken betydelse tror du HLRC har i dag? P: Det är en fungerande länk mellan universitet och industri. L: Det samlar och tydliggör forskningen som bedrivs. Hur kan HLRC påverka framtiden? L: Vi jobbar kanske inte med så omedelbara frågor, kanske mer långsiktiga P: Jag ser det som att vi utvecklar kunskapen i flera områden, men exakt vad det sedan blir kan vara svårt att säga nu. Det vore förstås kul om det vi hittar i våra studier kan bli tillämpat inom industrin. Det är inte så lätt, förstås, att nu har jag skrivit det här, sätt igång (skratt!). Men De har själva sagt att det inte ska bli avhandlingar för bokhyllan. Vad tycker ni om det nya forskningskonceptet open innovation? L: Det låter jättespännande P: Det är definitivt en modell för framtiden, alla kan inte ha alla instrument och all kunskap. Man måste samverka med andra, universitet eller företag för att samla resurser. Öppna upp för nya lösningar. För en lekman, en kanske korkad fråga, men vad händer när man blir doktor? L: När man jobbar mot något i fyra år så är det klart, till slut vill man verkligen nå det, det blir ett avslut men det var inte för titeln jag började forska. P: Man får en hatt.. (skratt!)
6 HJALMAR LUNDBOHM RESEARCH CENTRE 2011 7 HJALMAR LUNDBOHM RESEARCH CENTRE 2011 Hållbar gruvdrift Målområdet Hållbar gruvdrift kräver en fördjupad kännedom om malmkroppar, geomekanik, brytningsmetoder samt mineralegenskaper som kan påverka den fortsatta malmförädlingsprocessen. Projekt: Improved Breakage and Flow in Sublevel Caving Optimal timing in confined SLC blasting Mineralogical, chemical and textural properties of the Malmberget iron deposit Sättningar i hängväggen i Kirunavaaragruvan Hangingwall Subsidence Prissättningen på järnmalm en komparativ studie Deformationsmätningar i malmkropparna i Malmbergets gruvor Dephosphorization of magnetite fines and apatite recovery from LKAB tailings Radiovågsutbredning i LKAB:s gruvor en förberedande förstudie Automatic classification of seismic events Mine Patrolling Rovers Defining, Establishing and Piloting of Geometallurgical Model and Simulation Framework for Iron Ores Gruvetablering och Tillståndsgivning. smart pellets Målområdet smart pellets innefattar forskning med avseende på alla aspekter från gränssnittet brytning/krossning via hela produktionsprocessen till färdig kulsinter. Projekt: LKABs processvatten Studier av slagg-infiltration hos eldfastisolering Interaktion mellan additiver och järnoxider vid oxidation och sintring Modeling drying of iron ore pellets Järnoxiders interaktion med olika mineral och joner vid rumstemperatur Studie av mekaniska egenskaper och kritiska laster vid hantering av bränd pellets Inverkan från växelverkan mellan järnbärare och tillsatsmedel under reduktion Järnoxiders växelverkan med olivin och dolomit Interactions between iron oxides and silicates Slaggpåbyggnad mekanismer i grate-kiln process Automated image analysis for quantitative characterization of iron ore pellet structures Interaktion mellan ytmodifierade magnetitpartiklar Electromagnetic method for determining moisture content in iron ore concentrate Applied Estimation of Piecewise Constant Parameters Validering av numeriska modeller för malning i roterande trumkvarnar Studier av degraderingsmekanismer hos rostfria grate plattor. Hallå där, Bo Björkman, ansvarig professor för Smart pellets inom HLRC, LTU, vad håller ni egentligen på med? Vi bedriver forskning som ska resultera i nytta för både LTU och LKAB. Självklart starkt kopplat till LKAB:s produkt järnmalmspellet. Vad är en smart pellet, egentligen? Bra fråga. Som jag tolkar det är det en pellet som inte bara förser en stålproducent med en järnråvara, utan även med mervärden i form av ytterligare egenskaper. Kanske har LKAB tillfört tillsatser som gynnar processerna hos just denna kund. Den är alltså smart utifrån kundens perspektiv. Hur smart kan en pellet bli? Hur långt har ni kommit? Inte har vi kommit så långt, ännu. Det här vi gör ska man se som ett långsiktigt arbete, projekten som bedrivs ska stöda visionen om smarta pellets. Och även att de framställs på ett smart sätt i pelletiseringsprocessen hos LKAB. Man kan väl karaktärisera det så här, det vi gör på LTU är ett grundläggande kunskapsbyggande och sedan är det LKAB:s uppdrag att nyttja den kunskapen på bästa sätt. Vad skulle du säga är HLRC:s största fördel? Projekten ger en unik möjlighet för ett nära samarbete mellan forskare/doktorander på LTU och forskare/ingenjörer på LKAB. Förhoppningsvis ska det resultera i nytta för LKAB. Vad ser du som största utmaningen nu framåt? Största utmaningen är väl att kunna bygga upp den volymen av grundkunskap så att om en kund har en idé om att en pellet ska ha en viss sammansättning så ska man redan veta hur den i så fall kan produceras och vilka egenskaper den då får. Det är en stor utmaning att nå dit. Utvidga din forskningsavdelning till hela världen! Kan Open Innovation vara den framtida lösningen för att nå verkligt radikala forskningsresultat? Vi har en lång tradition av att ta in konsulter, nu breddar vi den kadern till hela världen, säger Lars Nilsson, HLRC. Open Innovation!? Vad är det? Tja, låt oss fråga världens kanske mest kända Open Innovationprojekt, Wikipedia: Begreppet Öppen innovation (på engelska open innovation) myntades 2003 av Henry Chesbrough, professor på Center for open innovation vid University of California. Han definierar Open Innovation som ett medvetet in- och utflöde av kunskap för att accelerera intern innovation och att expandera marknader för externt användande av interna innovationer. Kopplingar finns även till liknande begrepp som Crowdsourcing, användardriven innovation, standardiseringsprocesser, web 2.0, och öppen källkod. En paradigm I tidskriften Shortcut definieras begreppet som företags utvecklande av billiga och bättre idéer från de bästa källorna i världen genom samarbete med personer utanför den egna organisationen, inklusive kunder, återförsäljare och till och med konkurrenter. [1] Öppen innovation är en paradigm som förutsätter att företagen kan och bör använda externa idéer samt interna idéer, samt interna och externa vägar till marknaden, eftersom företagen ser att avancera sin teknik. [2] Gränserna mellan ett företag och dess omgivning har blivit mer öppen, innovationer kan enkelt överföra inåt och utåt. Måste tänka om Den centrala idén bakom öppen innovation är att i en värld av spridda kunskaper kan företagen inte råd att förlita sig helt på sin egen forskning, utan istället köpa eller licensera processer eller uppfinningar (t.ex. patent) från andra företag. Dessutom bör interna uppfinningar som inte används i ett företags verksamhet tas utanför företagets dörrar. [3] Produkter skapade med öppen innovation [redigera] Den tyska experimentbilen Superlight Car [4] Den fria encyklopedin Wikipedia [5] Saab IQon bilkommunikation baserat på Android operativsystem. [6] Mjukvaran Eclipse är ett project som både är en öppen innovation och open source-projekt. Det är massor med företag som tillsammans hjälps åt att utveckla programvaran, och varje företag har i sin tur rätt att paketera produkten och sälja den som sin egen. [7] Dra nytta av fler Lars Nilsson, HLRC, tror att Open Innovation kan vara en nyttig väckarklocka för de egna leden: Kan det här ge oss en tankeställare att ta hjälp av fler Traditionellt är inte industrin så öppen då man vill skydda affärskritiska innovationer, men inom t ex bergförstärkningar har vi ingen anledning att undanhålla problemlösning från konkurrenterna. LKAB har en lång tradition med förslagsverksamheten internt som varit väldigt framgångsrik för att optimera olika processer, nu skulle vi i så fall ta samma tanke och vända oss utåt.
8 HJALMAR LUNDBOHM RESEARCH CENTRE 2011 Ny kontaktskapande webb HLRC:s nya hemsida är inte bara en informativ plattform, utan dessutom ett internt projektverktyg som hjälper uppdragsgivarna att följa forskarnas projekt. vinter. Foto: Lennart Jönsson, Fredric Alm mfl. 3 4 2 1 5 1 2 3 4 5 Naturligtvis hittar du anmälningsformuläret här, bara att fylla i och skicka in ditt förslag på forskningprojekt. Målområden visar vilka projekt som finns i dag under respektive område med en kortare beskrivning. Är du inloggad och har access till intranätet kan du som forskare publicera rapporter och som styrelse följa de olika forskarna och deras projekt. Under nyheter hittar du aktuella publikationer knutet till HLRC. Du kan förstås välja att läsa hemsidan på svenska eller engelska. Kontakt För frågor angående forskningsfinansiering eller allmänna synpunkter kontakta. Kent Tano Verksamhetsledare HLRC +46 (0)970 762 03 kent.tano@lkab.com Ulf Lindbäck Ekonomiansvarig HLRC +46 (0)920 49 11 66 ulf.lindback@ltu.se Lars Nilsson Webbadministratör HLRC +46 (0)920 38 082 lars.nilsson@lkab.com www.hlrc.se OBS: Endast studerande och forskare vid LTU samt till LTU associerade personer kan söka forskningsbidrag från HLRC.