Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå



Relevanta dokument
Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning

Forsknings- och utbildningsnämndens kvalitetsprogram Fastställt av forsknings- och utbildningsnämnden , dnr L 2014/159.

Projekt nationell studentrekrytering

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2016

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

ANMÄLNINGSSTATISTIK. En lägesrapport för Göteborgs universitet inför våren Katarina Borne/ Analys och utvärdering,

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2017

Nationell studentrekrytering

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Plan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Årlig uppföljning av utbildningsprogram (1 bilaga)

Behöriga förstahandssökande och antagna

Övergripande:

Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016

Nationell studentrekrytering

HANDLINGSPLAN 2015, STUDENTREKRYTERING OCH STUDENTKOMMUNIKATION

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2018

Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad

Anslagsfördelning och budget 2018 samt planeringsramar

INLEDNING. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Verksamhetsplan 2015/2016

Goda exempel på breddad rekrytering och breddat deltagande Malmö högskola

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik

Strategi för forskning och högre utbildning , Dnr 221/2012

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka

Goda exempel på breddad rekrytering och breddat deltagande Högskolan Väst

Fakulteten för teknik. Strategi

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD

Utvärderingscykel för utvärdering av Högskolan i Halmstads utbildningar på grundnivå och avancerad nivå

Måldokument Utbildning Skaraborg

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Breddat deltagande inom högskolan Exempel på stödverktyg

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering

Strategi Fastställd av KMH:s högskolestyrelse Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/ _KMH_strategi_2011_2014.

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020

Delrapport Internationell marknadsföring

Antagning till högre utbildning vårterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag vt 2018

Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2017

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

En lägesrapport för Göteborgs universitet inför hösten 2017

Kommunikationsarbete inom teknisknaturvetenskapliga. fakulteten. Fokusmål 2018 samt löpande verksamhet UPPSALA UNIVERSITET

Sammanställning av svar från Early Alert-enkäten En jämförelse avseende åren med en diagrampresentation avseende åren

ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program

ANMÄLNINGSSTATISTIK. En lägesrapport för Göteborgs universitet inför hösten 2016

Psykologiska institutionen

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering

ETT LÄROSÄTE SOM FÖRÄNDRAR VÄRLDEN

Beskrivning av antagningsomgången höstterminen

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna

Tekniskt basår med fokus på tjejer

Varumärket Linnéuniversitetet

Kallelse till ledningsråd

Riktlinjer för inrättande och avveckling av utbildning på forskarnivå Fastställd av rektor Dnr: L 2018/154

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:

Det balanserade styrkortet - ett verktyg för verksamhetsutveckling och kvalitetsuppföljning

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

Sjunkande prestationsgrader i högskolan

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

1(6) Patricia Staaf BESLUT Dnr Mahr /621. Handlingsplan för breddad rekrytering

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

Sökande till högre utbildning ht 2014: fokus på lärar- och förskollärarutbildningar

Högskoleutbildningens regionala fördelning

Högskolan på Gotland

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Högskolan i Borås. En studie om högskolans betydelse för kompetensförsörjning, forskning och samverkan i Västra Götaland

Förslag till mer ändamålsenliga basårsbestämmelser

LTHs handläggningsordning vid förslag till och ansökan om inrättande av nya utbildningsprogram

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016

Rapportering av uppdrag att utveckla uppföljningen av lärosätenas arbete med bedömning av reell kompetens för behörighet och tillgodoräknande

Ökad internationalisering av universitet och högskolor

Kartläggning av studieavgifter ett regeringsuppdrag i samarbete med UHR. Forum för internationalisering UHR 9 februari 2017 Marie Kahlroth

Rekryteringenkäten 2013 Högskolan i Halmstad

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Nacka gymnasium. Skolan erbjuder

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för Statistikerprogrammet,

Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen

Utveckling av SLU:s varumärkesarbete bilden av SLU

Strategisk plan för Lunds Tekniska Högskola

Transkript:

2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete samordnas för Högskolan i Halmstad, i syfte att få bästa effekt av de samlade insatserna. Detta dokument slår fast vad Högskolan i Halmstad vill uppnå med studentrekryteringsverksamheten. Dokumentet används också för att skapa samsyn på studentrekryteringen. Denna strategi för studentrekrytering, efterföljande årliga handlingsplaner och vår grafiska manual är tillsammans med nedanstående styrande dokument vägledande för arbetet med processen Rekrytera studenter i Sverige. Med studentrekrytering avses alla åtgärder, aktiviteter och marknadsföring som har till syfte att fler studenter ska söka och anta sina platser till Högskolan i Halmstad. 1. Styrande dokument Styrande dokument för processen Rekrytera studenter i Sverige är Högskolans vision och forsknings- och utbildningsstrategi 1, Sveriges universitets- & högskoleförbunds etiska regler för studentrekrytering 2, Forsknings- och utbildningsnämndens kvalitetsprogram 3, samt Högskolans budget för studentrekrytering. 1.1 Andra dokument att förhålla sig till vid rekrytering av studenter Andra icke styrande, men ändå viktiga, dokument för studentrekrytering är Forsknings- och utbildningsnämndens Principer för prioritering av utbildningsutbudet, Högskolans årliga Rekryteringsenkät och Studentbarometern. Även externa undersökningar såsom Ungdomsbarometern och Företagsbarometern är viktiga. 1 Högskolan i Halmstad mot 2020 Vision och Forsknings- och utbildningsstrategi. 2 Etiska riktlinjer för nationell och internationell studentrekrytering. 3 Forsknings- och utbildningsnämndens kvalitetsprogram. Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Tel: 035-16 71 00 registrator@hh.se Org. nr. 202100-3203 Sida 1 (5)

2. Mål för studentrekrytering 2.1 Övergripande mål för studentrekrytering I kartläggningen av processen Rekrytera studenter i Sverige fastslås att syftet med processen är att, i linje med Högskolans varumärke och profil, marknadsföra Högskolan i Halmstad och Högskolans utbildningsutbud på ett sådant sätt att motiverade och förstahandssökande studenter registrerar sig på Högskolans utbildningar. Denna formulering kan också användas som ett övergripande effektmål för studentrekrytering. Med motiverade studenter avses studenter som blir antagna till en utbildning som de har förutsättningar och motivation att genomföra. Det ställer bland annat krav på tydliga och rättvisande beskrivningar av Högskolans utbildningsutbud på webben och i utbildningskatalogen, samt att utbildningarna som ges motsvarar eller överträffar förväntningarna hos studenterna. Indikatorer på motiverade studenter är exempelvis hur höga betyg studenterna har, hur få avhopp en given utbildning har, samt vilket sökandetryck och genomströmning en viss utbildning har (se 2.2 Delmål och indikatorer). Målen och indikatorerna är kopplade till de nyckeltal Utbildningsdepartementet tidigare har varit intresserat av att följa upp. Dessa kan givetvis komma att revideras över tid. Målen och indikatorerna följs upp och revideras i maj varje år. Statistik för uppföljning tillhandahålls av FUN:s kansli. 2.2 Delmål och indikatorer Antal sökande Totalt antal sökande samt antal förstahandssökande och relationen mellan dessa till en given programutbildning indikerar hur attraktiv utbildningen är. Målet är att trenden ska vara positiv för respektive utbildning sett över tid. Sökandetryck Sökandetryck anger antalet förstahandssökande (inklusive obehöriga) per antagen på utbildningsprogram vid universitet och högskolor 4. Sökandetrycket ger en indikation på hur stor efterfrågan är på en utbildning vid ett universitet eller en högskola. Ett sökandetryck över 1 är ett mål för alla utbildningar, och en siffra under 1 ska följas upp med analys och eventuell åtgärd. Andel förstahandssökande av registrerade Andel av registrerade studenter som började på den utbildning de hade sökt i första hand. Uppgiften anges i procent 5. Andel nybörjare på förstahandsval är också ett popularitetsmått som indikerar hur väl lärosätet förmår att attrahera de studenter som blivit antagna på sitt 4 Universitetskanslersämbetet, Universitet och högskolor årsrapport 2013, s 117. 5 Ibid, s 106. Sida 2 (5)

förstahandsval. Andelen förstahandssökande av registrerade studenter till Högskolans programutbildningar ska öka till minst 75 procent till år 2020 6. Registrerade i förhållande till antagna Beräknas genom att antalet registrerade divideras med antalet antagna 7. Registrerade i förhållande till antagna är ett popularitetsmått som indikerar hur väl lärosätet förmår att attrahera de studenter som blivit antagna. Målet är att Högskolan inte ska sticka ut negativt i statistiken och att utbildningar med ett lågt antal registrerade i förhållande till antagna ska följas upp på något vis. Betyg Hur högt betyg som krävs för att komma in på en given utbildning kan indikera vilka förutsättningar studenterna har för att klara utbildningen samt hur motiverad man är för högskolestudier. Betyg ska sättas i relation till andra indikatorer som exempelvis prestationsgrad för att kanske hitta intressanta jämförelser. Andel regional-, nationell- eller internationell marknadsandel Med marknadsandel avses hur stor andel av alla högskolenybörjare från ett visst land, län eller kommun som börjat studera vid ett givet lärosäte 8. Måttet indikerar hur populär Högskolan i Halmstad är i ett givet land, län eller kommun. Målet är att Högskolan, inom 45 minuters pendlingsavstånd från Halmstad, ska vara det mest populära valet av lärosäte för högskolenybörjarna i regionen. Vidare ska Högskolan vara ett relevant alternativ för högskolenybörjarna i de tre storstadsregionerna. Kvarvarande år 2 Andel av högskolenybörjare som var registrerade på samma lärosäte två år i följd 9. Uppgiften anges i procent och indikerar hur väl ett givet lärosäte förmår att behålla sina studenter. Statistiken över kvarvarande år 2 går också att sätta i relation till andra indikatorer som exempelvis betyg. I nationella jämförelser är målet att inte sticka ut negativt i statistiken. Andel avancerad nivå Antalet helårsstudenter på kurser på avancerad nivå som andel av det totala antalet helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå. Uppgiften anges i procent 10. Måttet indikerar hur väl lärosätet förmår att attrahera till studier på avancerad nivå men också hur 6 Högskolan i Halmstad mot 2020 Vision och Forsknings- och utbildningsstrategi, s 15. 7 Universitetskanslersämbetet/SCB, Sveriges officiella statistik statistiska meddelanden, UF 46 SM 1301, s 60. 8 Universitetskanslersämbetet, Regional rekrytering, http://www.ukambetet.se/statistikuppfoljning/statistikdatabasomhogskolan/regionalrekrytering.4.575a959a141925e81d1256a.html#anchor_2_250 9 Universitetskanslersämbetet, Universitet och högskolor årsrapport 2013, s 107. 10 Ibid, s 106. Sida 3 (5)

attraktivt lärosätets kursutbud är på avancerad nivå. För Högskolans studenter på avancerad nivå är målet att de ska utgöra 15 procent år 2020. Prestationsgrad Med prestationsgrad menas i vilken omfattning studenterna tar de högskolepoäng de varit registrerade för. Om en student tar alla sina registrerade poäng är prestationsgraden 100 procent 11. Måttet indikerar bland annat hur välmotiverade studenterna är vid lärosätet och hur bra förutsättningar de har haft för att klara studierna. I nationella jämförelser är målsättningen att Högskolan att inte sticka ut negativt. 3. Strategier för att nå målen för studentrekrytering Mål, strategier och handlingsplaner ska tas fram årligen. Med detta kommer man långt i arbetet att nå de uppsatta målen. Men strategier för studentrekrytering ställer också krav på andra processer. Exempelvis är våra befintliga studenter de främsta ambassadörerna för lärosätet, och bland annat därför är det viktigt att arbeta för en ökad studentnöjdhet. Detta ställer i sin tur krav på att utbildningarnas kvalitet är hög, att lärarnas pedagogiska skicklighet är god, att bostadsmarknaden fungerar tillfredsställande, att kommunikationsvägarna till och från Halmstad är bra, att det finns möjlighet till meningsfulla fritidsaktiviteter för studenterna, att Högskolans lokaler är ändamålsenliga, med mera. Många av dessa sakfrågor ägs inte heller av Högskolan i Halmstad till fullo. Icke desto mindre är de viktiga frågor för att kunna arbeta på ett effektivt vis med måluppfyllnad. Dessa processer är viktiga att se över med eventuella åtgärder som följd. 3.1 Övergripande strategier inom processen Rekrytera studenter i Sverige I marknadsföringen av Högskolan ska vi stärka bilden av det nytänkande och innovativa lärosätet. Vi ska även visa på de unika fördelarna som finns kopplade till att leva och bo i Halmstad, eftersom staden som sådan är attraktiv för målgruppen. Att koppla Högskolan och Halmstad till varandra är en framgångsfaktor. Högskolan är i många hänseenden en regional aktör när det kommer till studentrekrytering, och i det fall det är möjligt ska Högskolan rikta marknadsföringsinsatserna till Halland, nordvästra Skåne, södra Västra Götaland samt västra delarna av Småland. De tre storstadsregionerna är också prioriterade då det bor många potentiella studenter där (se vidare 4.1 Geografiska avgränsningar). I kommunikationsinsatserna ska vi skapa en positiv bild av lärosätet hos målgruppen. Fler potentiella studenter ska kunna tänka sig att studera vid Högskolan i Halmstad och fler potentiella studenter ska ha Högskolan som sitt förstahandsval. Långsiktig och imageskapande marknadsföring i enlighet med Högskolans styrande dokument är prioriterad för att öka kännedomen om Högskolan i Halmstad samt för att stärka varumärket på sikt. 11 Universitetskanslersämbetet/SCB, Sveriges officiella statistik statistiska meddelanden, UF 20 SM 1303, s 50. Sida 4 (5)

Långsiktig närvaro på närområdets gymnasieskolor för att på ett personligt sätt marknadsföra Högskolan utbildningar är också en viktig del i att bygga den positiva bilden av lärosätet. En praktiskt inriktad handlingsplan tas fram och revideras varje år för detta ändamål. I handlingsplanen framgår vilken mix av personliga möten, masskommunikation, digitala satsningar etcetera som Högskolan ska ha. 3.2 Övergripande strategier utanför processen Rekrytera studenter i Sverige Högskolan ska i ökande grad satsa på sina egna studenters nöjdhet eftersom nöjda studenter är de bästa ambassadörerna för Högskolans utbildningar. Viktiga parametrar för att välja Högskolan i Halmstad och sedan fullfölja sina studier är att utbildningen motsvarar eller överträffar förväntningarna, men också bra bostäder, meningsfull fritid, goda kommunikationer med mera spelar in. Framgångsfaktorer för en ökad studentnöjdhet är också engagerade och utmärkta lärare samt stödfunktioner. Nyinrättade programutbildningar som är strategiska satsningar ska, för att ha en rimlig chans att etablera sig på utbildningsmarknaden och hos målgruppen, alltid få ett extra anslag för marknadsföring. Högskolan i Halmstads forskningsförankring ska stärkas. Därför ska nya utbildningar i huvudsak skapas för områden där Högskolan har, eller håller på att utveckla, forskningsspecialiseringar. Högskolan ska också vidareutveckla ett attraktivt utbildningsutbud på avancerad nivå. Högskolan ska utveckla handlingsplaner för rekrytering av studerande från grundnivå via avancerad nivå till forskarutbildning. Samverkan med arbetslivet är något som Högskolan är bra på och ska vidareutveckla till ett adelsmärke tillsammans med innovation och entreprenörskap. Högskolans utbildningar ska kännetecknas av att de har en stark koppling till arbetsmarknaden. Högskolan i Halmstad ska sträva efter att i ökad grad placera sig i topp i externa undersökningar (exempelvis Svenskt näringslivs årliga samverkans undersökning). Att studenter efterfrågar detta vet vi från våra olika undersökningar. 4. Avgränsningar 4.1 Geografisk avgränsning Prioritet 1: Halland, nordvästra Skåne, södra Västra Götaland samt västra delarna av Småland. Prioritet 2: Stockholm-, Göteborg- och Malmöregionen. Prioritet 3: Övrig nationell rekrytering främst till utbildningar med unik inriktning. 4.2 Målgruppsavgränsning Prioritet 1: Ungdomar 20 26 år, gymnasieungdomar i åk 3 samt egna studenter (avancerad nivå). Prioritet 2: Arbetssökande, gymnasieungdomar i åk 1 2, studenter på andra lärosäten. Prioritet 3: Föräldrar till barn i grund- och gymnasieskola i regionen, studievägledare i regionen samt näringsliv Sida 5 (5)