KRISPLAN FÖR FÖRSKOLAN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SAMT GYMNASIET I JAKOBSTAD
GODKÄND AV BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SKOLSEKTION 16 / 5 2012 Innehåll Viktiga telefonnummer... 3 Åtgärder vid plötslig krissituation... 4 Dödsfall i skolan... 4 Att möta en elev i krissituation... 5 De vanligaste reaktionerna på kris och sorg... 5 Krisens olika faser och förslag till bemötande... 6 Självmord... 8 Allvarlig, hotfull situation... 8 Mötande av grovt hot på skolvägen eller i skolan... 9 Sjukdom eller dödsfall hos en elevs anhörig... 9 Litteratur och referenser:... 10 juni 2011 2
Viktiga telefonnummer Allmänt nödnummer Polisen (nödnummer) Polisen i Jakobstad Giftinformationscentralen (24h/dygn) Församlingen 112 112 071 874 0451 09 471977 *040 310 0410 Hälsovårdscentralen Första hjälp Krisgruppen i Jakobstad Center för Sorgbearbetning i Jakobstad Skolornas hälsovårdare Skolkurator åk 1-6 Skolkurator åk 6-9, gymnasiet Mentalvårdscentralen Socialcentralen Förening för mental hälsa i Finland Landsomfattande kristelefon Kyrkans samtalstjänst Brottsofferjouren => Juridiskt stöd för vittnen Juridiskt stöd för brottsoffer Mannerheims barnskyddsförbund (Jour) Folkhälsans samtalsjour *786 1111 *786 1111 *786 1111 050 326 0730 050 516 3541 050 325 9141 786 2355 *786 1111 09 615 516 01019 5202 01019 0072 0203 16118 0203 16117 0800 120 400 (för unga!) 0800 151100 juni 2011 3
Åtgärder vid plötslig krissituation 1. Ge första hjälp 2. Ring nödnummer 112 3. Meddela skolans rektor 4. Kom överens om åtgärder med skolans elevvårdsgrupp/krisgrupp 5. Information åt anhöriga 6. Information åt övriga lärare och elever 7. Tveka inte att begära utomstående hjälp för efterbearbetning i klass Dödsfall i skolan Säkerställ informationen. Informera rektorn. Elevvårdsgruppen/krisgruppen beslutar om: Informationen till hemmet, tar reda på hur vårdnadshavarna vill att informationen ges vidare till elever och personal i skolan Informationen inom skolan Skoldagens innehåll Flaggan på halvstång Följande möte där man utvärderar behovet av fortsatta åtgärder t.ex. behandling av ärendet i klasserna, kontakta församlingen eller krisgruppen om det är befogat att använda deras tjänster Rektor ansvarar för att: information ges åt lärarna och övrig personal så snabbt som möjligt. information ges åt elever vid gemensamt tillfälle/samling i skolans festsal ett bord med duk, ljus, fotografi, musik finns framme skoldagens program/innehåll delges elever och personal skoldagen inte avslutas omedelbart utan eleverna ges tillfälle att fråga och diskutera i klasserna. Det underlättar att ha förberett en krislåda som innehåller vit duk, ljus, tändstickor, musik, dikter och handlingsplan i kortversion. Krislådan förvaras så att alla känner till den och den snabbt kan tas i bruk. juni 2011 4
För läraren att tänka på: Prata med klassen om hur man kommer ihåg de anhöriga och om klassen skall delta i begravningen begär vid behov en vuxen med dig i klassen följ upp situationen tillsammans med kolleger i krisgruppen/elevvårdsgruppen begär utomstående professionell hjälp även för egen efterbearbetning om behovet finns Att möta en elev i krissituation Mötet med eleven: prata med eleven som drabbats av kris eller sorg trösta på ett naturligt sätt var saklig lyssna prata med klassen ge för ramarna för diskussionen så att den hålls saklig låt eleverna berätta om sina funderingar om det inträffade (fakta, tankar, känslor) fundera på fortsatta åtgärder tillsammans Att tänka på: Fördröj inte information vid en olycka för felaktiga rykten sprids snabbt. Vid en elevs dödsfall behövs ofta diskussioner under en längre tid Glöm inte den bästa vännen och hans/hennes reaktioner Det är till fördel att få eleverna tillbaka in i vanliga skolrutiner så fort som möjligt De vanligaste reaktionerna på kris och sorg Tvivel: det här kan inte vara sant, förnekande, föreställningar, fantasier och missuppfattningar Ångest: säkerhetskänslan rubbas, rädsla, dra sig undan starka minnesupplevelser och sinnesrörelse Sömnstörningar, trötthet: svårigheter att somna, mardrömmar, vaknar på natten Depression, längtan: gråt, ingen lust längre, starka minnen (kläder, foton, platser man besökt tillsammans) Hat och uppförande som väcker uppmärksamhet: vredesutbrott, anklagande, hot, uppfattning om orättvisa,pessimistisk inställning inför framtiden, tankar om orsak och mening juni 2011 5
Skolsvårigheter: koncentrationsproblem, inlärningssvårigheter, störande beteende, framförallt en förälders död kan påverka skolgången under flera år Kroppsliga symptom: huvudvärk, magont, ökad sjukdomsbenägenhet. Krisens olika faser och förslag till bemötande Reaktioner i samband med en kris följer oftast ett likartat mönster, men förloppet kan variera beroende på person och situation och kan variera gällande intensitet, uttryckssätt och längd. De olika faserna är naturligtvis inte klart åtskilda, ibland kan en fas saknas eller vara invävd i en annan fas. 1. Chockfasen 2. Reaktionsfasen 3. Bearbetningsfasen 4. Nyorienteringsfasen 1. CHOCKFASEN Reaktion: Det kan inte vara sant! Uppstår genast efter traumat och räcker vanligen från en liten stund till några dygn Kraftiga fysiska och psykiska reaktioner eller total avsaknad av reaktioner, överaktivitet och svårigheter att röra sig, förtvivlan och gråt Nedsatt tankeförmåga och förmåga att handla rationellt/förståndigt, bristande tidsuppfattning och uppfattning om verkligheten Psykisk kollaps, apati eller panik Bemötande: Viktigt att bry sig, liksom närhet och beröring Lugna ner och skapa trygghetskänsla Svara sanningsenligt på frågor Viktigt att lyssna och diskutera Hjälpa personen att klargöra sina känslor, att gråta hjälper oftast Gå igenom händelserna i kronologisk ordningsföljd Man bör bemöta aggressivt beteende på ett lugnt sätt aggressionen kan hjälpa eleven och hans/hennes ångest Lämna aldrig en person som är i chockfasen ensam juni 2011 6
2. REAKTIONSFASEN Reaktion: reaktionsfasen kommer när chocken släppt, varar från några veckor upp till flera månader smärtan kommer fram "varför" upprepas gång på gång, liksom hur orättvist det är att "detta skulle drabba just mig" sömnstörningar, aptitlöshet, kroppsliga reaktioner uttryck för ångest och nedstämdhet utagerande beteende, lynnighet i humöret, att lägga skulden på andra, självförakt och skuldkänslor Bemötande: lyssna aktivt och tålmodigt och ta emot de känslor som eleven visar förklara, ge fakta, vara tydlig och förklara igen. erbjud hjälp och när eleven är redo att ta emot hjälpen var observant på om eleven börjar dra sig undan och isolerar sig 3. BEARBETNINGSFASEN Reaktion: Hur skall jag klara detta? Övergången från reaktionsskedet sker långsamt, det kan räcka upp till ett år, det inträffade behärskar inte längre hela ens liv och man kan lättare klara av att tala om sina känslor reaktionerna minskar, acceptans och bearbetning vidtar eleven har stort behov av att prata och bearbeta det som hänt fortfarande orolighet, koncentrationssvårigheter, lätt irritation, återupplevelse av svåra minnen Bemötande: Fortfarande är det viktigt att lyssna och att bearbeta känslor Håll med utan att tycka synd om, förneka inte varken skador eller förlust Kom ihåg att eleven inte klarar av att arbeta med full kapacitet Professionell hjälp och kristerapi kan behövas för att få möjlighet att bearbeta minnen, sinnesintryck och fantasier och därigenom sätta ord på sina tankar och känslor juni 2011 7
4. NYORIENTERINGSFASEN Reaktion: Eleven förlikar sig med situationen och accepterar den. Fasen är ingen avslutning utan ett fortgående skede där eleven ännu kan behöva hjälp att fortsätta bearbeta sina tankar. Det egna livet fortsätter Bemötande: Lyssna och var saklig. Uppmuntra elevens framtidsplaner Förklara att självmord inte är den enda lösningen i en svår situation Upplys föräldrar om elevs eventuella självmordstankar Självmord Kontakt med anhöriga är synnerligen viktigt Ifall de anhöriga nekar till att ärendet behandlas i skolan är det bra att diskutera att sanningen kommer fram förr eller senare Eleverna tar modell av varandra även vid självmord som lösning på ett problem, därför får man inte förbigå saken i skolan utan se allvarligt på det skedda Vid samtal om självmord är det viktigt att berätta var eleverna kan få hjälp. Det viktigaste i klassrumsdiskussionerna är att stöda eleverna att klara sig igenom situationen. Allvarlig, hotfull situation En allvarlig, hotfull situation är till exempel när någon utsätts för dödshot eller hot om allvarlig misshandel En sådan situation kan ge psykiska reaktioner, som sömnbrist och depression, vilka kan kräva efterbehandling, även om ingenting inträffar juni 2011 8
Mötande av grovt hot på skolvägen eller i skolan red ut vad som hänt och kontakta rektor rektor anmäler händelsen till polisen om situationen är allvarlig anmäl händelsen till elevvårdsgruppen som besluter om fortsatta åtgärder Sjukdom eller dödsfall hos en elevs anhörig Möt eleven och visa omtanke på ditt eget sätt Fråga eleven hur mycket klassen ska få veta Ifall eleven inte kommer till skolan tar klassföreståndaren/klassläraren kontakt som normalt vid frånvaro Hjälp eleven att få professionellt stöd vid behov Ta alltid utomstående stöd i beaktande, både för elevens men också för egen del Ha en kollega som stöd i klassen om det behövs juni 2011 9
Litteratur och referenser: Finlands Röda Kors, www.redcross.fi/, hjälp vid chockerande upplevelse, fakta om allmänna reaktioner vid kriser och hur man möter dem. Mielenterveysseura, www.mielenterveysseura.fi/, länkar som behandlar sorg hos barn och ungdom Evangelisk lutherska kyrkans hemsidor www.sacrista.evl.fi, bl.a. material för behandling av kris Rädda barnen, www.pela.fi/ Mannerheims Barnskyddsförbund, Barn och ungas telefon www.mll.fi/ Skrifter om krishantering, Skolverket i Sverige. http://www.skolverket.se/sb/d/2183/a/12362 Dyrekov, Atle, Beredskapsplan för skolan. (1993) Rädda barnen. http://www.slf.se/upload/12147/beredskapsplanforskolan.pdf Litteratur: Bilgis Jorat & Li Svensson, Dödsfall i skolan, En kvalitativ studie om sorg och krishantering, (2010) http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24230/1/gupea_2077_24230_1.pdf Cullberg, Johan (2003) Kris och utveckling, Natur och Kultur Dyregrov, Atle (1990). Barn i sorg. Studentlitteratur. Lund Dyregrov, Atle och Magne Raundalen (1995). Sorg och omsorg. Studentlitteratur. Lund Ekvik Steinar (1993). Skolan och elever i sorg. Studentlitteratur. Lund Gyllenswärd, Göran, Stöd för barn i sorg. Förlag: Rädda barnen, 1997 ISBN: 9188726940 Huntley Theresa (1996). Du, barnet och sorgen. Libris. Örebro Johnsen Arnstein (1992) Barn sörjer. Verbum.Stockholm (Häfte- barns sorg) Jonsson Stig och Annika Hagström (1990). En bro över mörka vatten. Cordia förlag. Karlstad. (Skriven av prästen som kopplades in vid bussolyckan i Kista där 12 barn och 4 vuxna dog) juni 2011 10
John W James &Russell Friedman. Översättning Anders Magnusson (2008) Suzanne Sjöqvist, Du är hos mig ändå, Förlag: Wahlström & Widstrand ISBN: 91-46-20465-2 Sorgbearbetning. Svenska Institutet för Sorgbearbetning ISBN 91-974796-0-8 Wikström, Cecilia, När Livet Går Sönder : En Bok Om Kriser Och Hur Vi Möter Dem Förlag: Uppsala Publishing House AB, 2004 ISBN: 9170052719 Högläsningsböcker: Skeie Eyvind. Sommarlandet en berättelse om hopp. EFSförlag/Verbum. Norunn Myhve Lund & Wench Hoel Röjne. Flöjten. (En berättelse om Maria 9 år, vars bror dör.) Stickney Doris. Larvar och trollsländor att förklara döden för barn. Argument Förlag Mattias Danielsson, Så känns sorg. (2007) Rabén och Sjögren juni 2011 11