Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013
1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation. Den är till för situationer då riksorganisationen hamnat i en kris och styr hur riksorganisationen ska hantera sådana kriser. I en krissituation är det svårare än annars att handla rationellt samtidigt som behovet av rationellt handlande är större. Därför har den här krishanteringsplanen kommit till. Vi Unga-distrikt bör upprätta en motsvarande plan för situationer då distriktet hamnat i en kris. Situationer som gör att Förbundet Vi Ungas riksorganisation hamnar i en kris kan uppstå både inom organisationen och utom organisationen. Exempel på situationer som kan göra att Förbundet Vi Ungas riksorganisation hamnar i en kris: Olyckor, brott, hastig sjukdom eller dödsfall på arrangemang. Person som är känd inom Förbundet Vi Unga avlider. Aktiv inom Vi Unga gör sig skyldig till allvarligt brott. Aktiv inom Vi Unga agerar på ett sådant sätt att organisationens rykte skadas. Omfattande mediebevakning som gör att organisationen skadas. Den här krishanteringsplanen är skriven för förbundsstyrelse, distriktsordförande, personal på förbundskansliet samt ledare på Vi Unga-arrangemang. Till varje arrangemang på nationell nivå i Vi Unga ska en enskild krishanteringsplan tas fram. Mer om detta under Krishantering vid arrangemang. 2. Krisgruppen När Förbundet Vi Ungas riksorganisation hamnar i en kris träder en krisgrupp i kraft. Krisgruppen består av förbundsordförande och förbundssekreterare. Dessa kan vid varje enskild kris välja att knyta ytterligare personer till krisgruppen för att hantera den aktuella krisen. Vice ordföranden är personer som kan vara lämpliga att knyta till gruppen. Även om vice förbundsordföranden inte knyts till gruppen ska dessa få aktuell information av gruppen. Det första som skall göras när det uppstår en kris är att kontakta förbundsordförande. Krisgruppen har en viktig uppgift i att identifiera en kris. Vid en identifierad kris ska krisgruppen: Ha en ledande och samordnande roll Ha kontakt med och tillse hur berörda hanterar krisen Se till att resurser snabbt finns tillgängliga för att effektivt agera Ansvara för informationsspridning Avgöra vem (endast en person) som har kontakten med massmedia I samband med informationsspridning vid en kris är det viktigt att tänka på att informationen ska vara kortfattad och saklig. Det är också viktigt att ta hänsyn till inblandade personers integritet. Även sedan en kris avtagit kan det ibland vara viktigt att följa upp de av krisen berörda personerna. Krisgruppen ansvarar för att vid behov utse en person som gör detta.
Krishantering vid arrangemang För varje arrangemang som arrangeras av riksorganisationen ska det finnas en krishanteringsplan. Huvudansvariga för arrangemang ansvarar för att en sådan upprättas. Med huvudansvariga för arrangemang i Vi Unga menas arrangemangssamordnaren eller eventuell platsansvarig från utbildningsgruppen. När en kris inträffar ska huvudansvariga för arrangemang: Ta beslut om arrangemang ska avbrytas eller fortsätta Ta beslut om att skicka hem enskilda deltagare Ta ansvar för den kortsiktiga kontakten med anhöriga Kontakta förbundsordförande eller förbundssekreterare 3. Att tänka på för dig Hantering av information Om det har skett en olycka eller ett allvarligare tillbud eller om det har uppstått någon annan krissituation och du blir kontaktad ska du göra följande: Ta reda på följande saker: Fullständigt namn och personuppgifter på inblandade personer Datum och tid för händelsen Platsen där händelsen ägde rum Kort beskrivning av vad som hänt Är lokala myndigheter kontaktade? Är media inblandade? Namn, förening och distrikt på den som ringer samt hur vi kommer i kontakt med denne framöver. Berätta att du ska kontakta riksorganisationens krisgrupp och att den tar kontakt med honom/henne så snart som möjligt Ta kontakt med förbundsordförande Lämna över all information du har samlat till förbundsordföranden eller till förbundssekreterare. Om du inte lyckas få tag i någon av dessa ska du vända dig till vice förbundsordföranden. Kontaktuppgifter till dessa hittar du på Förbundet Vi Ungas hemsida, www.viunga.se. Följ instruktioner från krisgruppen Efter att du kontaktat förbundsordföranden ligger ansvaret på riksorganisationens krisgrupp. Gruppen bestämmer vad som ska göras framöver. Samtal med media Alla kontakter med massmedia går via den av krisgruppen utsedd ansvarig kontaktperson. Om du själv blir kontaktad av en journalist hänvisa endast till kontaktpersonen. Det är aldrig fel att inte lämna information när du inte vet exakt vad som hänt. Blir du ansatt av journalisten med frågor får du ha is i magen och vänligt men bestämt hålla fast vid att journalisten ska kontakta kontaktpersonen.
Att bemöta människor i kris Hur kan man veta vad som är bra och inte bra att göra då man möter en krisdrabbad? Är det bra att vara samlad eller ska man låta tårarna rinna? Ska man tala om det som just hänt eller försöka att avleda uppmärksamheten från det jobbiga och tala om annat istället? Det finns inga givna svar men nedan följer lämpliga riktlinjer om emotionell och praktisk hjälp när någon akut kris inträffar. Du ska: Ge den information som finns. Låta berörda personer få möjlighet att kontakta sina anhöriga. Skydda de drabbade mot ytterligare stress. Håll åskådare och eventuella journalister på avstånd och hänvisa till den som har ansvar för mediekontakten. Samla de berörda på en trygg och avskärmad plats. Låt ingen gå direkt hem. Kolla upp vilket stöd som finns för de drabbade, ingen ska behöva gå ensam till ett tomt hem. Lyssna till den drabbade mer än vad du pratar själv. Det viktigaste är inte vad du säger utan att du finns där. Undvika att leta efter syndabockar och låta bli att uppmuntra anklagelser mot andra. Tänka på att en individ som till det yttre verkar lugn eller inte visar några påtagliga stressreaktioner ändå kan behöva din hjälp Känna till och godta din egen begränsning som hjälpare. Var beredd på att du själv blir berörd av det inträffade. 4. Mer information Krisreaktioner De flesta kriser har ett likartat förlopp. Efter den inledande chocken kommer reaktioner av sorg, vrede och förtvivlan innan det sker en återhämtning. Man brukar indela krisen i fyra olika faser: Chockfas Denna fas varar mellan några ögonblick och ett par dygn. Den drabbade håller verkligheten ifrån sig och tar inte in information om vad som inträffat. Det logiska tänkandet reduceras. Personen behöver omvårdnad och beskydd och bör inte lämnas ensam. Reaktionsfas Efter de första dygnen börjar man öppna ögonen och förstå vad som hänt. Känslorna tar överhanden när det inre trycket letar sig ut. Utbrott förekommer och mycket måste tillåtas. Man ställer sig många frågor om varför. Här gäller det att lyssna till den drabbades tankar och acceptera hans/hennes känslor. Denna fas varar från några veckor till någon månad. Bearbetningsfasen Man börjar nu se mer framåt och resonera mer förnuftigt. Denna period kan sträcka sig upp till ett halvår. Omgivningen behöver fortfarande lyssna och acceptera uttryck och känslor.
Nyorienteringen Denna fas har egentligen inget slut. Framtiden står i fokus även om smärtsamma minnen finns, dessa kan hanteras utan att påverka vardagen i allt för stor utsträckning. 5. Extern hjälp Vid nödfall ring SOS-alarm, telefonnummer 112 Hit kan du vända dig för att få experthjälp och veta mer om kriser och krishantering: Polisen www.polisen.se, telefonnummer i icke-akuta ärenden 114 14 BUP Barn- och ungdomspsykiatri, kontakta ditt landsting Röda Korset www.redcross.se, telefonjour 0771-900 800 Barnens Rätt I Samhället www.bris.se, Barnens hjälptelefon 116 111, Bris vuxentelefon 0771-50 50 50. Sjukvårdsupplysningen: Telefonnummer 1177 och hemsida 1177.se Giftinformationscentralen: 08-33 12 31