Balkonger, flerbostadshus Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Stadsbyggnadskontorets tolkning av krav på lämplighet, varsamhet mm Allmänt Stadsbyggnadskontorets strävan är att tillstyrka balkonger i så stor utsträckning som möjligt, men förutsättningarna varierar, vilket t.o.m. kan resultera i att inte alla lägenheter i ett och samma hus kan få balkonger. I den täta innerstadsbebyggelsen finns en del svårigheter med att sätta upp balkonger i efterhand på befintliga hus. Både allmänna intressen, hur det blir i stadsbilden och att det kulturhistoriskt intressanta bevaras, och enskilda intressen, att slippa insyn och ha tillräcklig tillgång till dagsljus, kan förhindra ett balkongprojekt. Samtidigt ökar balkonger boendekvaliteten avsevärt, bl.a. för att det ofta är ont om friytor utomhus i delar av innerstaden. Olika faktorer som har betydelse Inom vilken stadsbyggnadskaraktär ligger byggnaden? Inom stenstaden? http://www.stockholm.se/extern/templates/pagewide.aspx?id=108592 (1 of 7)2007-11-05 09:56:10
Stenstaden karakteriseras av slutna kvarter i enhetlig höjd och med bebyggelse från olika tider. Den innehåller den klassiska stenstadens strikta rutmönster, de öppnare storgårdskvarterens friare former samt även inslag av äldre stadspartier och senare tiders planmönster och bebyggelse. Nya balkonger och takterrasser mot gatan undviks Utdrag ur Stockholms byggnadsordning, som är en del av översiktsplanen Det går ofta bra att sätta upp balkonger mot de slutna gårdarna, där det offentliga rummet inte påverkas och fasaderna är enklare. Vissa gårdar är helt eller delvis öppna mot gata eller park d.v.s. är en del av det offentliga rummet. Här är möjligheten att sätta upp balkonger beroende av gårdens och områdets karaktär, hur gaturummet påverkas m.m. Mot gatan är nya balkonger ofta olämpliga med hänsyn till stadsbildens och byggnadernas arkitektoniska och kulturhistoriska värden. I gatuavsnitt med modern bebyggelse, där grannhusen har balkonger mot gatan, kan ibland nya balkonger tillåtas. För särskilt utsatta lägen, t ex fasader som vetter mot vattnet eller som på annat sätt är väl synliga i stadsbilden gäller samma bedömning som mot gatan. Inom stenstadens krans? http://www.stockholm.se/extern/templates/pagewide.aspx?id=108592 (2 of 7)2007-11-05 09:56:10
kännetecknas av höga flerbostadshus i ett utpräglat öppet byggnadssätt. Terrängen är ofta kuperad. Stockholms byggnadsordning I stenstadens krans, t ex Eriksdal, Tanto och Lilla Essingen, kan det vara möjligt att placera balkonger även på fasader som är synliga från gatan. Vilket kulturhistoriskt värde har byggnaden? På hus av byggnadsminnesklass (blå i stadsmuseets inventering) tillåts normalt inga balkonger eller andra liknande utvändiga förändringar. På särskilt värdefulla hus (grön klass) krävs stor hänsyn till byggnadens arkitektur och kulturhistoriska värde. Balkonger kan ofta tillåtas mot gården, men krav ställs på placering och utformning. På övriga hus (gul, grå eller randig klassificering) ställs krav på varsamhet. Balkongernas storlek, placering och utformning måste anpassas till byggnaden. (Det är inte säkert att alla lägenheter kan få tillgång till balkong.) Om huset ligger inom ett område som är av riksintresse för kulturminnesvården kan det ställas högre krav på nya balkonger även på hus av lägre kulturhistoriskt värde. Hur ser byggnaden ut, var är det lämpligt att placera balkonger? Placering på fasad Tumregler för lämplig placering av balkonger på fasaden http://www.stockholm.se/extern/templates/pagewide.aspx?id=108592 (3 of 7)2007-11-05 09:56:10
Rakt ovanför varandra i en eller flera rader. Tillräckligt stort fri fasadyta vid hushörn/grannfastigheter och mellan balkongraderna. Vid trapphus, burspråk och andra utskjutande byggnadsdelar bör en del av fasaden lämnas fri. På modernare hus kan det dock vara lämpligt att ansluta balkonger direkt till ett burspråk Balkonger bör inte placeras på brandgavlar och fasader som är belägna i (eller nära) tomtgräns. (I undantagsfall kan sådana balkonger tillåtas om risken för brandspridning och http://www.stockholm.se/extern/templates/pagewide.aspx?id=108592 (4 of 7)2007-11-05 09:56:10
grannens möjligheter att bygga inte påverkas. Eftersom den sökandes rättigheter att utföra åtgärden inte prövas i lovbeslutet, måste man i dessa fall själv se till att få ett servitut eller annan rätt gentemot grannfastigheten.) Balkonger bör i regelplaceras symmetriskt kring ett befintligt fönster av normal bredd, vilket ersätts med en fönsterdörr. Balkonger i anslutning till treluftsfönster bör undvikas. Grannlägenheters yttervägg bör inte beröras. I trånga innerhörn är balkonger ofta olämpliga. Takfotens listverk bör inte brytas av balkonger eller balkongdörrar. Balkonger eller balkongräcken som täcker över horisontellt avskiljande listverk, gesimser, och liknande fasaddetaljer är ofta olämpliga, särskilt på kulturhistoriskt värdefulla hus. Där det ändå kan tillåtas måste utformningen anpassas noga. Balkongens undersida bör vara minst 3 m över gården, vilket vanligtvis betyder att den nedersta våningen inte kan få balkonger. I undantagsfall kan fri höjd ner till 2,40 m accepteras, då räknas balkongen in i byggnadsarean och ofta måste förutsättningarna för en avvikelse från detaljplanen prövas. Balkongplattans höjdläge anpassas till invändig golvnivå så att kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga tillgodoses. På bottenvåningen kan franska dörrar, dvs. balkongdörrar med räcke på utsidan, vara ett bra alternativ. Där golvet ligger lägre än 0,5 m över gårdsnivån kan balkongdörr med trappsteg ner till gården anordnas, men bara på rymliga gårdar där det ändå finns tillräcklig yta för övriga boendes utevistelse och för praktiska behov som t ex cykeluppställning. Franskt fönster kan vara ett alternativ i lägen där balkonger inte kan tillåtas på grund av insyn eller trånga mått. Hur påverkas omkringboende? Insyn Vid innerhörn och motstående byggnader måste hänsyn tas till risken för besvärande insyn. Normalt krävs ett avstånd på minst 5 m från balkongen till en grannlägenhets fönster. Beroende på vinklar, lägenhetsplaner mm kan det bli fråga om kortare eller längre avstånd. Dagsljus Balkonger medför att underliggande lägenhet får sämre dagsljusförhållanden. På trånga gårdar och i innerhörn kan det medföra att endast s k franska fönster kan tillåtas på de nedre våningarna eller att balkongernas bredd- och djupmått måste inskränkas. Balkonger på våningen över bottenvåningen måste placeras och utformas så att de inte skymmer för mycket dagsljus från de nedersta lägenheterna. http://www.stockholm.se/extern/templates/pagewide.aspx?id=108592 (5 of 7)2007-11-05 09:56:10
Utformning Tumregler för utformning av balkonger Storlek En vanligtvis lämplig storlek på balkonger är 1,4 meter (vägg till räcke) x 2,4 m (längd efter fasad). Balkongen kan då rymma de vanligaste funktionerna och är tillgänglig för personer i rullstol. Man bör därför sträva efter att uppnå dessa mått. Större balkonger kan tillföra extra kvaliteter och medges där förhållandena så tillåter. Ibland måste man acceptera balkonger som är mindre än 1,4 m djupa, eller nöja sig med s k franska fönster, skäl till detta kan vara kulturhistoriskt, konstruktivt eller att fasaden är väl synlig i stadsbilden, eller att gården är trång, Dörren bör ändå göras så bred att en rullstol kan passera. Djupare balkonger än 1,4 m bör undvikas eftersom det försämrar ljusförhållandena i underliggande lägenheter och ofta medför konstruktiva svårigheter. Längre balkonger än 2,4 m kan tillåtas t ex om fönstren sitter så tätt att det är lämpligt att balkongerna spänner över två fönsteraxlar, eller så glest att det ändå blir ett tillräckligt avstånd till närliggande fönster, balkonger eller andra fasaddetaljer. Det kulturhistoriska värdet och de arkitektoniska förutsättningarna är avgörande för hur stora balkonger som kan medges. Utseende Balkonger på äldre hus i stenstaden bör ha tunna balkongplattor och räcken som är väl anpassade till byggnadens arkitektur och kulturhistoriska värde. Ofta är tunna smidesräcken lämpliga. I stenstadens krans och på hus av modernare karaktär kan t.ex. slät eller sinusprofilerad plåt, anpassad till husets arkitektur, vara lämpligt. Av säkerhetsskäl ska det inte gå att klättra på räcket till en höjd av minst 80 cm över http://www.stockholm.se/extern/templates/pagewide.aspx?id=108592 (6 of 7)2007-11-05 09:56:10
Infästning balkongplattan och räcket bör vara minst 1,1 m högt. Mot slutna gårdar där husen är av lågt kulturhistoriskt intresse kan enklare utformade balkonger accepteras, t.ex. aluminiumprofiler och kraftigare plåträcken Balkongplattan kan vila på balkar inspända i fasaden eller hängas i dragstag som inte är högre än räcket (detta kan kräva förstärkning av väggkonstruktionen). Konsoler under plattan bör undvikas på särskilt värdefulla byggnader, när mindre synlig infästning kan användas (om det inte redan finns balkonger med konsoler på byggnaden). Långa dragstag och förstärkningsprofiler på fasadens utsida bör normalt undvikas. Balkongstag och konsoler ska redovisas tydligt i ansökan. Ny lovprövning krävs om det senare visar sig att man önskar tillföra långa dragstag eller konsoler. Man bör därför förvissa sig om att sådana inte behövs innan man söker bygglov. Balkongdörrar Balkongdörrarna bör placeras i en befintlig fönsteröppning, så att endast bröstningen behöver tas bort. Det fria måttet när dörren står öppen ska vara minst 78 cm. Om dörrbladet inte är för tjockt innebär det att karmyttermåttet blir minst 90 cm, annars 1 m. Dörrarna utförs av trä om huset har träfönster. På värdefulla byggnader bör utformning, material, färg- och kulörval samt karmens och dörrbladets profiler anpassas till befintliga, äldre fönster. S k instickskarmar bör undvikas. Det är lämpligt att göra den nedre delen av balkongdörren tät, men även helglasade dörrar kan ofta tillåtas, om huset inte är blåklassat. Ofta kan det vara lämpligt att göra pardörrar. DEC 2006 http://www.stockholm.se/extern/templates/pagewide.aspx?id=108592 (7 of 7)2007-11-05 09:56:10