Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden



Relevanta dokument
POLICY FÖR BALKONGER. i Avesta, Fagersta och Norberg

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL

Nybyggnad av balkonger

Balkongbesiktning. En guide från Balkongföreningen. Balkong föreningen

Startpromemoria för planläggning av Mullvaden andra 30 i stadsdelen Södermalm (7 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Antagande av förslag till detaljplan för Väderkvarnen 20 i stadsdelen Norrmalm

INFORMATIONSMATERIAL ANGÅENDE POTENTIELL BALKONGBYGGNATION FÖR LINNÉGATAN 72, 74 & 76 BRF. SLOTTSSKOGEN

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden

SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson SBN/2008:950

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

Detaljplan för Rotundan 3

Hjälp och vägledning vid val av glas för att uppfylla krav i Boverkets Bygg-regler (BBR), avsnitt 8, Säkerhet vid användning.

SKAPA TRIVSEL OCH SKÖNHET

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre,

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Åtgärder som inte kräver bygglov

Förtydligande av ord och begrepp i detaljföreskrifter gällande Föreningen Årstafältets koloniområde

ANTAGANDEHANDLING

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är att ge planstöd till befintligt gårdshus.

Startpromemoria för planläggning av Barnhuset 25, stadsdelen Norrmalm. Mindre påbyggnad på hotell med 2 våningar, inbyggnad av gård.

Produktionen. Vy över fabriken som företaget flyttade till i november och december 2011.

Ombyggnad av vind för bostäder

PLANBESKRIVNING 1 (6) Innerstadsavdelningen, plan S-Dp Arne Fredlund Tfn

Underlag för planuppdrag

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast

PM BRANDSKYDD INGLASNING BALKONGER

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL

Stadsbyggnadskontoret Stockholm

Anvisning altanbyggnation Brf Brunnby Park 0803

RAPPORT Tollare - bullerutredning

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

Antagande av förslag till detaljplan för del av Killingen 20 m fl i stadsdelen Vasastaden (11 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av påbyggnad med bostäder av fastigheten Grinden 21 i stadsdelen Kungsholmen (16 lägenheter)

Antagande av förslag till detaljplan för fastigheten Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm, Dp (23 studentbostäder)

Markheden 4:61 mfl, Furugården

SVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och nybyggnad av 2 flerbostadshus samt installation av eldstad

UTVÄNDIG MATERIAL- OCH FÄRGBESKRIVNING

Antikvarisk karaktärisering och värdering inför ändring av detaljplan

BALKONG OCH INGLASNING

STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV DEL AV ULVSUNDA 1:1 I STADSDELEN ULVSUNDA (CA 50 LÄGENHETER)

Startpromemoria för Violen 6, Midsommarkransen, planläggning av vindsinredning (2 lgh)

BIRKAVÄGEN 10 ILLUSTRATIONSBILAGA BYGGLOV FASAD SYDÖST SICKLAÖN 135:3 BIRKAVÄGEN 10 ILLUSTRATIONSBILAGA BYGGLOV BIRKAVÄGEN 10

Startpromemoria för planläggning av Kadetten 29 (12 lägenheter)

Byggregler

efem arkitektkontor ab

Riktlinjer för 1 mur och plank

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4: BN av 7

BALKONG- OCH TERRASSINGLASNING

Byggsättsanvisningar BLÅBÄRSBACKEN, ETAPP 1: EN DEL AV BLÅBÄRSBACKSVÄGEN SAMT HARSYREVÄGEN

Antagande av förslag till detaljplan för Barnhuset 25 i stadsdelen Norrmalm (0 lägenheter)

FÖRKLARINGAR. TULEGATAN (Fasad mot nordost) TULEGATAN (Fasad mot nordost) GÅRD (Fasad mot sydväst) PLAN 2 HUS 2 BYGGLOVHANDLING A-01.

RAMBESKRIVNING UTVÄNDIG MÅLNING

Kv Killingen 20, övergripande riktlinjer för brandskydd, nybyggnad av gårdshus

Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV!

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Staket, plank och murar.

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING SALEMS KOMMUN

Förslag till detaljplan för Kvarteret Ynglingen 10 i stadsdelen Östermalm

Brf Boken i Järfälla. Informationsmöte om fönsterbyte Tid: Datum: 20 november, 2014 Viksjöskolans Teater

HAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Tillägg till PLANBESKRIVNING

PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.

Kompletterande information till det som finns i kallelse för Extra stämman 18 February 2015

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Sirius 11, i stadsdelen Norrmalm, Vasastaden (utbyggnad av gårdshus)

KANDIDATARBETE i arkitektur

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille

KOLTRASTEN 26 (EDSVIKSVÄGEN 66B) Ansökan om bygglov för nybyggnad av enbostadshus, garage och stödmurar

Utlåtande gällande brand för detaljplan

Antagande av förslag till detaljplan för Kadetten 29 i stadsdelen Vasastaden (87 lägenheter) Sammanfattning

Regler för utbyggnad

Startpromemoria för planläggning av Riddaren 23 i stadsdelen Östermalm (0 lägenheter)

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Förord. Innehåll. Råd 12 Tillståndsansökan 13 Ansökan 13 Viktiga kontakter 14

Riktlinjer för vindskydd

Ytbehandla före montage Obehandlade produkter skall alltid ytbehandlas på lämpligt sätt före montering, se separat instruktionstext.

VARUEXPONERING RÅD OCH ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM TILLSTÅND

Information till småhusägare i Norra Ängby

Kvarteret Ro dbro. Rödbro

Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB)

Lunds Universitet. Health Science Centre

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN

TRYCKERIET 10, Franstorpsvägen 7, fråga om bygglov för balkongförlängning samt inglasning

Montering av ytterdörr

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING SALEMS KOMMUN

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Information och exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus. Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr (6)

Skylten och dess belysning

Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för Basaren 1 i stadsdelen Kungsholmen (50 lägenheter)

Råd och riktlinjer för UTESERVERINGAR I ÄNGELHOLM ÄNGELHOLMS KOMMUN

Transkript:

Balkonger, flerbostadshus Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Stadsbyggnadskontorets tolkning av krav på lämplighet, varsamhet mm Allmänt Stadsbyggnadskontorets strävan är att tillstyrka balkonger i så stor utsträckning som möjligt, men förutsättningarna varierar, vilket t.o.m. kan resultera i att inte alla lägenheter i ett och samma hus kan få balkonger. I den täta innerstadsbebyggelsen finns en del svårigheter med att sätta upp balkonger i efterhand på befintliga hus. Både allmänna intressen, hur det blir i stadsbilden och att det kulturhistoriskt intressanta bevaras, och enskilda intressen, att slippa insyn och ha tillräcklig tillgång till dagsljus, kan förhindra ett balkongprojekt. Samtidigt ökar balkonger boendekvaliteten avsevärt, bl.a. för att det ofta är ont om friytor utomhus i delar av innerstaden. Olika faktorer som har betydelse Inom vilken stadsbyggnadskaraktär ligger byggnaden? Inom stenstaden? http://www.stockholm.se/extern/templates/pagewide.aspx?id=108592 (1 of 7)2007-11-05 09:56:10

Stenstaden karakteriseras av slutna kvarter i enhetlig höjd och med bebyggelse från olika tider. Den innehåller den klassiska stenstadens strikta rutmönster, de öppnare storgårdskvarterens friare former samt även inslag av äldre stadspartier och senare tiders planmönster och bebyggelse. Nya balkonger och takterrasser mot gatan undviks Utdrag ur Stockholms byggnadsordning, som är en del av översiktsplanen Det går ofta bra att sätta upp balkonger mot de slutna gårdarna, där det offentliga rummet inte påverkas och fasaderna är enklare. Vissa gårdar är helt eller delvis öppna mot gata eller park d.v.s. är en del av det offentliga rummet. Här är möjligheten att sätta upp balkonger beroende av gårdens och områdets karaktär, hur gaturummet påverkas m.m. Mot gatan är nya balkonger ofta olämpliga med hänsyn till stadsbildens och byggnadernas arkitektoniska och kulturhistoriska värden. I gatuavsnitt med modern bebyggelse, där grannhusen har balkonger mot gatan, kan ibland nya balkonger tillåtas. För särskilt utsatta lägen, t ex fasader som vetter mot vattnet eller som på annat sätt är väl synliga i stadsbilden gäller samma bedömning som mot gatan. Inom stenstadens krans? http://www.stockholm.se/extern/templates/pagewide.aspx?id=108592 (2 of 7)2007-11-05 09:56:10

kännetecknas av höga flerbostadshus i ett utpräglat öppet byggnadssätt. Terrängen är ofta kuperad. Stockholms byggnadsordning I stenstadens krans, t ex Eriksdal, Tanto och Lilla Essingen, kan det vara möjligt att placera balkonger även på fasader som är synliga från gatan. Vilket kulturhistoriskt värde har byggnaden? På hus av byggnadsminnesklass (blå i stadsmuseets inventering) tillåts normalt inga balkonger eller andra liknande utvändiga förändringar. På särskilt värdefulla hus (grön klass) krävs stor hänsyn till byggnadens arkitektur och kulturhistoriska värde. Balkonger kan ofta tillåtas mot gården, men krav ställs på placering och utformning. På övriga hus (gul, grå eller randig klassificering) ställs krav på varsamhet. Balkongernas storlek, placering och utformning måste anpassas till byggnaden. (Det är inte säkert att alla lägenheter kan få tillgång till balkong.) Om huset ligger inom ett område som är av riksintresse för kulturminnesvården kan det ställas högre krav på nya balkonger även på hus av lägre kulturhistoriskt värde. Hur ser byggnaden ut, var är det lämpligt att placera balkonger? Placering på fasad Tumregler för lämplig placering av balkonger på fasaden http://www.stockholm.se/extern/templates/pagewide.aspx?id=108592 (3 of 7)2007-11-05 09:56:10

Rakt ovanför varandra i en eller flera rader. Tillräckligt stort fri fasadyta vid hushörn/grannfastigheter och mellan balkongraderna. Vid trapphus, burspråk och andra utskjutande byggnadsdelar bör en del av fasaden lämnas fri. På modernare hus kan det dock vara lämpligt att ansluta balkonger direkt till ett burspråk Balkonger bör inte placeras på brandgavlar och fasader som är belägna i (eller nära) tomtgräns. (I undantagsfall kan sådana balkonger tillåtas om risken för brandspridning och http://www.stockholm.se/extern/templates/pagewide.aspx?id=108592 (4 of 7)2007-11-05 09:56:10

grannens möjligheter att bygga inte påverkas. Eftersom den sökandes rättigheter att utföra åtgärden inte prövas i lovbeslutet, måste man i dessa fall själv se till att få ett servitut eller annan rätt gentemot grannfastigheten.) Balkonger bör i regelplaceras symmetriskt kring ett befintligt fönster av normal bredd, vilket ersätts med en fönsterdörr. Balkonger i anslutning till treluftsfönster bör undvikas. Grannlägenheters yttervägg bör inte beröras. I trånga innerhörn är balkonger ofta olämpliga. Takfotens listverk bör inte brytas av balkonger eller balkongdörrar. Balkonger eller balkongräcken som täcker över horisontellt avskiljande listverk, gesimser, och liknande fasaddetaljer är ofta olämpliga, särskilt på kulturhistoriskt värdefulla hus. Där det ändå kan tillåtas måste utformningen anpassas noga. Balkongens undersida bör vara minst 3 m över gården, vilket vanligtvis betyder att den nedersta våningen inte kan få balkonger. I undantagsfall kan fri höjd ner till 2,40 m accepteras, då räknas balkongen in i byggnadsarean och ofta måste förutsättningarna för en avvikelse från detaljplanen prövas. Balkongplattans höjdläge anpassas till invändig golvnivå så att kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga tillgodoses. På bottenvåningen kan franska dörrar, dvs. balkongdörrar med räcke på utsidan, vara ett bra alternativ. Där golvet ligger lägre än 0,5 m över gårdsnivån kan balkongdörr med trappsteg ner till gården anordnas, men bara på rymliga gårdar där det ändå finns tillräcklig yta för övriga boendes utevistelse och för praktiska behov som t ex cykeluppställning. Franskt fönster kan vara ett alternativ i lägen där balkonger inte kan tillåtas på grund av insyn eller trånga mått. Hur påverkas omkringboende? Insyn Vid innerhörn och motstående byggnader måste hänsyn tas till risken för besvärande insyn. Normalt krävs ett avstånd på minst 5 m från balkongen till en grannlägenhets fönster. Beroende på vinklar, lägenhetsplaner mm kan det bli fråga om kortare eller längre avstånd. Dagsljus Balkonger medför att underliggande lägenhet får sämre dagsljusförhållanden. På trånga gårdar och i innerhörn kan det medföra att endast s k franska fönster kan tillåtas på de nedre våningarna eller att balkongernas bredd- och djupmått måste inskränkas. Balkonger på våningen över bottenvåningen måste placeras och utformas så att de inte skymmer för mycket dagsljus från de nedersta lägenheterna. http://www.stockholm.se/extern/templates/pagewide.aspx?id=108592 (5 of 7)2007-11-05 09:56:10

Utformning Tumregler för utformning av balkonger Storlek En vanligtvis lämplig storlek på balkonger är 1,4 meter (vägg till räcke) x 2,4 m (längd efter fasad). Balkongen kan då rymma de vanligaste funktionerna och är tillgänglig för personer i rullstol. Man bör därför sträva efter att uppnå dessa mått. Större balkonger kan tillföra extra kvaliteter och medges där förhållandena så tillåter. Ibland måste man acceptera balkonger som är mindre än 1,4 m djupa, eller nöja sig med s k franska fönster, skäl till detta kan vara kulturhistoriskt, konstruktivt eller att fasaden är väl synlig i stadsbilden, eller att gården är trång, Dörren bör ändå göras så bred att en rullstol kan passera. Djupare balkonger än 1,4 m bör undvikas eftersom det försämrar ljusförhållandena i underliggande lägenheter och ofta medför konstruktiva svårigheter. Längre balkonger än 2,4 m kan tillåtas t ex om fönstren sitter så tätt att det är lämpligt att balkongerna spänner över två fönsteraxlar, eller så glest att det ändå blir ett tillräckligt avstånd till närliggande fönster, balkonger eller andra fasaddetaljer. Det kulturhistoriska värdet och de arkitektoniska förutsättningarna är avgörande för hur stora balkonger som kan medges. Utseende Balkonger på äldre hus i stenstaden bör ha tunna balkongplattor och räcken som är väl anpassade till byggnadens arkitektur och kulturhistoriska värde. Ofta är tunna smidesräcken lämpliga. I stenstadens krans och på hus av modernare karaktär kan t.ex. slät eller sinusprofilerad plåt, anpassad till husets arkitektur, vara lämpligt. Av säkerhetsskäl ska det inte gå att klättra på räcket till en höjd av minst 80 cm över http://www.stockholm.se/extern/templates/pagewide.aspx?id=108592 (6 of 7)2007-11-05 09:56:10

Infästning balkongplattan och räcket bör vara minst 1,1 m högt. Mot slutna gårdar där husen är av lågt kulturhistoriskt intresse kan enklare utformade balkonger accepteras, t.ex. aluminiumprofiler och kraftigare plåträcken Balkongplattan kan vila på balkar inspända i fasaden eller hängas i dragstag som inte är högre än räcket (detta kan kräva förstärkning av väggkonstruktionen). Konsoler under plattan bör undvikas på särskilt värdefulla byggnader, när mindre synlig infästning kan användas (om det inte redan finns balkonger med konsoler på byggnaden). Långa dragstag och förstärkningsprofiler på fasadens utsida bör normalt undvikas. Balkongstag och konsoler ska redovisas tydligt i ansökan. Ny lovprövning krävs om det senare visar sig att man önskar tillföra långa dragstag eller konsoler. Man bör därför förvissa sig om att sådana inte behövs innan man söker bygglov. Balkongdörrar Balkongdörrarna bör placeras i en befintlig fönsteröppning, så att endast bröstningen behöver tas bort. Det fria måttet när dörren står öppen ska vara minst 78 cm. Om dörrbladet inte är för tjockt innebär det att karmyttermåttet blir minst 90 cm, annars 1 m. Dörrarna utförs av trä om huset har träfönster. På värdefulla byggnader bör utformning, material, färg- och kulörval samt karmens och dörrbladets profiler anpassas till befintliga, äldre fönster. S k instickskarmar bör undvikas. Det är lämpligt att göra den nedre delen av balkongdörren tät, men även helglasade dörrar kan ofta tillåtas, om huset inte är blåklassat. Ofta kan det vara lämpligt att göra pardörrar. DEC 2006 http://www.stockholm.se/extern/templates/pagewide.aspx?id=108592 (7 of 7)2007-11-05 09:56:10