UPPDATERING AV UTREDNINGEN FÖR VÄRLDSARVSVÄGEN

Avsedd för Korsholms kommun Dokumenttyp Utredning Datum Januari 2015 UPPDATERING AV UTREDNINGEN FÖR VÄRLDSARVSVÄGEN

Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte 1 2. Förutsättningar 2 2.1 Samhälls- och servicestruktur 2 2.2 Vägnät och trafik 2 2.3 Kvarkens världsarvsområde 4 2.4 Natura 2000 nätverket 4 2.5 Byggnader och planläggning 4 3. Naturmiljö 6 3.1 Topografi och geologi 6 3.2 Vatten 8 3.3 Växtlighet och skogar 8 3.4 Djurliv 11 4. Vägalternativ 12 4.1 Mål 12 4.2 Alternativa vägsträckningar 12 4.3 Tekniska lösningar 13 5. Konsekvenser 14 5.1 Samhälle och näringar 14 5.2 Byggd miljö och planläggning 14 5.3 Landskapsbild 14 5.4 Topografi och geologi 15 5.5 Grundvatten och vattendrag 15 5.6 Flora och fauna 15 6. Kostnadsberäkning 16 7. Sammanfattning 17 Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E 65100 VASA T +358 20 755 2270 F +358 20 755 2271 www.ramboll.fi

1. BAKGRUND OCH SYFTE En översiktlig utredning av en vägförbindelse mellan Vistan och Björkö gjordes 1995 innan Kvarkens skärgård inlemmades bland UNESCOs världsarv. Utredningen uppdaterades år 2008, då området erhållit världsarvsstatus och ett Natura 2000 område innefattande Uddströmmen stadfästs. I utredningen från 1995 korsade väglinjerna Uddström men vid det smalaste stället. I utredningen från 2008 drogs väglinjerna längre söderut varigenom Natura 2000 området undveks. Kostnaden för förbindelsen steg. År 2014 aktualiserades behovet av förbindelsen och Korsholms kommun förde under hösten samtal med Miljöministeriets och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens representanter om förutsättningarna för anläggandet av en vägbank-bro förbindelse över Uddströmmen. Korsholms kommun gav under senhösten 2014 i uppdrag åt Ramboll att uppdatera de tidigare utredningarna. Syftet med denna utredning är att fungera som underlag för diskussioner med olika myndigheter om alternativ för utvecklande av förbindelsen. Målet för utredningen är att hitta en väglösning, som är tekniskt och ekonomiskt genomförbar och som beaktar områdets status som Världsarv och Natura 2000 område. Utvecklingschef Mikael Alaviitala har fungerat som beställare. Klas Hytönen har varit ansvarig för utredningen. Även Sanna Moliis har medverkat i utredningsarbetet Bild 1. Befintligt vägnät och den studerade Världsarvsvägen Vistan-Björköby. Världsarvsvägen förkortar avsevärt avståndet mellan Vallgrund och Björköby.

2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Samhälls- och servicestruktur Replot och Björköby vilka utgör den mest befolkade delen av Korsholm skärgård, fick fast förbindelse med fastlandet genom öppnande av Replot bro år 1997. Invånarantalet i Replot-Björköby var i slutet av år 2013 2 107 personer. Invånarantalet har varit lika stort under de senaste 10 åren. Befolkningen är fördelad på de olika byarna som följer: By Inv antal, pers Björköby 354 Söderudden 221 Södra Vallgrund 358 Norra Vallgrund 335 Replot 839 Totalt 2 107 Efter att skolorna i Björköby och Söderudden lagts ned, transporteras eleverna till Norra Vallgrund och Replot, samt till högstadiet i Smedsby. 2.2 Vägnät och trafik Landsvägsnätet i Replot-Björköby består av landsväg 7240 Replot-Svedjehamn, 7242 Replot- Södra Vallgrund, 7245 Norra Vallgrund-Söderudden och 17851 Brändövik-Vistan. Enligt Trafikverkets vägregister har vägarnas trafikmängder utvecklats enligt följande: Vägdel Årsmedeldygn 2007 Sommar medeld 2007 Årsmedeldygn 2014 Sommar medeld 2014 Replot-Björköby Replot-Vallgrund Vallgrund-Brändövik Brändövik- Söderudden Brändövik-Vistan 480 300 120 540 370 160 520 1000 500 260 100 740 1260 700 400 110 Trafiken mellan Replot och Björköby har särskilt under sommarmånaderna ökat väsentligt sedan år 2007. Däremot är trafikmängderna i Brändövik i stort sett oförändrade. Förutom nämnda landsvägar finns en skogsbilväg på Björkösidan, Björkö västra skogsväg, som bland annat anknyter till båtbryggan vid stranden. Avståndet mellan Björkövägen och båtbryggan är ca 3,5 km. Vistanvägen har en kort fortsättning, ca 300 m, på landsvägen, innan den enskilda vägen viker av mot den södra stranden.

Bild 2. Slutet på Vistanvägen. Bild 3. Björkö västra skogsväg.

2.3 Kvarkens världsarvsområde Kvarkens skärgård har getts UNESCOs världsarvsstatus år 2006. Världsarvsfrågorna sköts av en arbetsgrupp bestående av Korsholms kommun, Österbottens landskapsförbund, Västra Finlands miljöcentral och Forststyrelsen. Björköby och norra Replot är centralaste ställena i Världsarvsområdet där den geologiska utvecklingen är lättast att studera. Tillgängligheten till områdena är dock begränsad, vilket motverkar ett av världsarvsområdenas huvudsyften att göra dessa intressanta naturområden kända och att befrämja informationsspridningen. En arbetsgrupp bestående av bl.a. Österbottens TE-central, Västra Finlands Miljöcentral, Geologiska forskningscentralen, Miljöministeriet och Korsholms kommun har i rapporten Världsnaturarvet Kvarkens skärgård framställan över nödvändiga utvecklingsåtgärder inom den närmaste tiden sett vägförbindelsen som ett av de främsta anläggningsprojekten vid utvecklandet av området. Kvarkens världsarvsområde besöks årligen av ca 40 000 personer. Vägnätet i Replot och Björköby är sådant, att besökare inte uppmuntras att besöka till exempel både Svedjehamn och Panike. Detta medför dels att besökarens upplevelse av världsarvet blir begränsad och dels att utvecklandet av turism- och servicenäringarna i skärgården försvåras. 2.4 Natura 2000 nätverket Uddströmmen jämte stränderna på båda sidor om sundet ingår i det europeiska Naturanätverket. Västra Finlands miljöcentral har 19.6.2006 tagit beslut om fredning av bl.a Uddströmmen jämte stränder. I fredningsbeslutet tas fasta på Natura-tillhörigheten och som särdrag nämns bland annat landhöjningsstränder, de Geer moräner och strandlundar, samt fågelbestånd som bildar en unik helhet. Det fredade området omfattar Uddströmmen ungefär norr om linjen Långrevet-Uddskatan. På det fredade området, som består av samfällda områden och skiften som ägs av staten, är det bl. a förbjudet att anlägga vägar. 2.5 Byggnader och planläggning I Vistan vid slutet av Vistanvägen finns fast bebyggelse och några fritidshus. Några grund i Uddströmmen har fritidshus. Sammanlagt finns 5 fritidshus på de Geer-moräner utan vägförbindelse. På Björkösidan vid Uddströmmen finns ett fritidshus en bit söder om båthamnen. Inga av dessa byggnader är byggnads- eller kulturhistoriskt intressanta. Udden på Björkösidan, Uddströmmen och Grundskat på Vistan ingår i stranddelgeneralplanen för Replot-Björköby. I planen har Natura-2000 området försetts med skyddsbeteckning SL. På området finns även 6 glosjöar, som är skyddade enligt vattenlagen, beteckning SL-1, samt ett område med strandnära skog, som skyddas enligt vattenlagen, beteckning SL-2. Utöver dessa finns två fridlysta områden på Hannos Valsörarna.

Bild 4. Utdrag ur stranddelgeneralplanen för Replot och Björköby. Markeringen STRPL anger området för Grundskat strandplan. RA, RA-1 och röd ruta anger byggplatser.

3. NATURMILJÖ Med anledning av tidpunkten, vinter, för denna utredning har naturbesiktning i egentlig mening inte kunnat utföras. Det följande baseras på olika naturutredningar, planbestämmelser och besök i området i december 2014. 3.1 Topografi och geologi Landhöjningen och ett landskap format av istiden utgör centrala egenskaper för området. I Uddströmmen finns ett flertal för området typiska de Geer moräner, som även utgör en grund för att området getts Natura 2000 status. Geologiska forskningscentralen GTK har klassificerat de geologiska formationerna i området, och av de Geer moränerna i Uddströmmen har en formation söder om båthamnen placerats i klass 2, värdefull, bör bevaras. Invid denna morän finns även en flada med stora naturvärden. Bild 5. Geomorfologisk klassificering av formationer, GTK. Klass 1 moräner saknas, klass 2 markerade med violett och klass 3 med blått. F = flada.

Bild 6. Jordgrunden i området utgörs i allmänhet av morän, brun markering. I den yttersta delen av Udden finns en svallavlagring, grön markering. (GTK)

3.2 Vatten Uddströmmen utgör Revöfjärdens norra förbindelse med Kvarken. Revöfjärden är belägen mellan Replot och Björkö. Revöfjärdens yta är ca 25 km 2. Södra Fjärdsgrund, som är den östra vattenförbindelsen har en vägbank med två broar, som påverkar vattenströmningen. Skalörfjärdsbron har en sammanlagd öppning på ca 40 m fördelat på tre spann, och den nordliga Vargbron en öppning på ca 4 m. I Grundskatområdet finns 6 glosjöar som är skyddade enligt stranddelgeneralplanen för Replot och Björköby. Närmaste grundvattenområde finns i Björköby på ett avstånd av ca 2 km, och påverkas därmed inte. 3.3 Växtlighet och skogar Växtligheten på strandområdena närmast vattenbrynet är vassbevuxna. Särskilt vida strandvassområden finns vid Kalskärsfjärden och mellan Hannos Valsörarna och Grundskat. Ovanför strandvassen finns en zon med övervägande lövträd, björk och al men med inslag av gran. Denna zon är relativt utbredd på Replotsidan i den låglänta terrängen. Hela Natura 2000 området i Vistan består av strandvassar och lövträdsvegetation. På Björkösidan är lövträdszonen inte lika markant, och vegetationen uppgår snabbt i blandskog. Bild 7. Flygbild över Uddströmmen. De tre huvudzonerna kan urskiljas ljus = strandvass, ljusare grått = lövskog, mörkare grått = bland- och granskog.

Bild 8. Uddströmmen sett från Båthamnen på Björkö. Bild 9. De Geer morän med lövträd i Grundskat/Vistan i närheten av Uddströmmen. Till vänster strandvassområdet mellan Grundskat och Hannos Valsörarna.

Bild 10. Strandzon i norra delen av Grundskat. I bakgrunden Hannos Valsörarna. Terrängen stiger långsamt mot sydväst i Grundskat, och lövträdszonen övergår i blandskog och granskog. I de högre belägna delarna av Grundskat finns äldre, relativt orörd granskog. Bild 11. Äldre granskog på det högst belägna området i Grundskat/Vistan. En skogsbilväg går från slutet av Vistanvägen till kraftledningen som går genom Grundskat.

Bild 12. Blandskog längs kraftledningen i Grundskat. På projektområdet kan det finnas hotade lavarter (Collema, Nephroma, Ramalina). Förekomsten av dessa har dock inte kartlagts på området. 3.4 Djurliv I detta utredningsarbete har studier rörande fauna inte gjorts. På basen av uppgifter från NTMcentralen, finns dock havsörns- och fiskgjusebon på projektområdet.

4. VÄGALTERNATIV 4.1 Mål I utredningen studeras sammanlagt fyra olika vägsträckningar. I samtliga alternativ har byggbarheten och den befintliga bosättningen beaktats. I alternativen har även det befintliga vägnätet på båda sidor om Uddströmmen utnyttjats. Målet för vägalternativen har varit följande vägen ska inte medföra intrång eller oskäliga störningar för fast och fritidsboende vägen ska inte medföra intrång på naturmiljö som är väsentlig för Natura 2000 områdets värde vägen ska möjliggöra småbåtstrafik genom Uddströmmen vägens anläggningskostnad ska vara skälig 4.2 Alternativa vägsträckningar Världsarvsvägen mellan Björköby och Vistan har studerats med förutsättningarna att Björkö västra skogsvägs och Vistanvägens ändpunkter sammankopplas genom att anlägga en väg över Uddströmmen. Följande vägalternativ har studerats: Alternativ 1 avviker från Vistanvägen något före vägens ände. Vägalternativet går längs kraftledningen genom Grundskat. Vägalternativet separerar från kraftledningen före Uddströmmen och går genom Hannos Valsörarna, över Uddströmmen till Björköbysidan där den sammankopplas med Björkö västra skogsbilväg, som går ner till båthamnen vid Uddströmmen. Alternativ 2 börjar vid Vistanvägens ände, går genom Grundskat där terrängen är något högre och går sedan ihop med alternativ 1 till Hannos Valsörarna. Vägalternativet korsar Uddströmmen vid kortaste möjliga ställe. På Björköbysidan går vägalternativet ihop med Björkö västra skogsbilväg, såsom alternativ 1. Alternativ 3 börjar vid Vistanvägens ände och går genom Grundskat längre söderut än de övriga alternativen för att kringgå den orörda skogen. Före Uddströmmen förenas alternativet med alternativ 1 och 2 och har samma linje genom Hannos Valsörarna. Vid korsandet av Uddströmmen utnyttjas en moränrygg, därmed behöver så lite vägbank som möjligt anläggas. På Björköbysidan utnyttjas Björkö västra skogsväg. Alterntiv 4. Har samma linje som alternativ 3 genom Grundskat, men alternativet korsar Uddströmmen längre söderut än de övriga alternativen, där är Uddströmmen bredare och alternativet kräver en längre vägbank än de övriga alternativen. På Björkösidan går vägsträckningen ihop med änden av Björkö västra skogsväg. Alternativ 4 gör minst intrång på det skyddade Natura 2000 området.

Bild 13. Vägalternativen markerade på grundkarta. I tabellen nedan är de olika vägalternativens längder på Replot- och Björkösidan samt vägbankers/broars längder redovisade. Det norra vägalternativet och kraftledningsalternativet är de längsta vägsträckningarna, men alternativen kräver mindre vägbank än det södra alternativet. Vägalternativ Vistan- Uddströmmen (m) Vägbank/bro i Uddströmmen (m) Uddströmmen- Udden (m) Totalt (m) Alternativ 1 3700 400 1000 5100 Alternativ 2 3300 300 1200 4800 Alternativ 3 3300 300 900 4500 Alternativ 4 2800 600 1000 4400 4.3 Tekniska lösningar Vägbredden till lands är 5,5 m, vilket möjliggör möte mellan buss/lastbil och personbil med låg hastighet. Dimensionerande hastighet är låg, och definieras inte. Tvära kurvor är möjliga. Hastighetsbegränsningen är 40 km/h. Över Uddströmmen anläggs vägbank så att vägens höjdnivå är 1,5 m över medelvattenstånd. Denna vägdel är 6,5 m bred för att möjliggöra nödvändiga räcken.

I Uddströmmen byggs en bro så, att en 30 m bred öppning erhålls. Bron ska ha en fri underfartshöjd om 2,5 m vid medelvattenstånd. Vägen är en grusväg. Vägens bärighet ska vara tillräcklig för busstrafik året om. Den befintliga Vistanvägen uppfyller ovan ställda krav, och kan nyttjas som sådan. Björkö västra skogsväg däremot uppfyller inte ovan ställda krav, och behöver en upprustning. Väglinjen kan nyttjas. 5. KONSEKVENSER 5.1 Samhälle och näringar Världsarvsvägen minskar avståndet mellan Brändövik och Björköby från nuvarande 34 km till 15 km. detta medför betydligt större möjligheter till samverkan mellan verksamheter och mänskor i Björköby och Brändövik-Söderudden-Panike. Särskilt de befintliga sevicenäringarna i Björköby kan gagnas av en större kundpotential. En förstärkning av servicen kan även bidra till att avfolkningstrenden vänds till tillväxt. Särskilt turismnäringen skulle vinna på en vägförbindelse. Antalet besökare i Världsarvsområdet torde öka genom att tillgängligheten till ett större område än tidigare förenklas och dagsturer till både Björköby och Panike kan göras inom loppet av en dag. Särskilt för besökare på cykel skulle vägförbindelsen vara attraktiv. En väg genom Uddströmmen skulle även synliggöra de Geermoränerna, som är en väsentlig del av det unika i området. 5.2 Byggd miljö och planläggning Inget vägsträckningsalternativ medför direkt inverkan på befintliga byggnader i Uddströmmen. Av ståndet till närmaste fritidsbostad från de olika vägalternativen är följande: Vägalternativ Avstånd till närmaste fritidsbostad, m 1 180 2 160 3 70 4 200 Alternativen 1-3 ligger norr om befintliga byggnader, medan 4 ligger söder om de flesta. Den förväntade trafiken längs vägen är liten och ger låga bullernivåer. Däremot kommer ljudet av enskilda fordon att höras på fritidsfastigheterna i Uddströmmen. Alla vägalternativ innebär, att den befintliga stranddelgeneralplanen för Replot och Björköby och detaljplanen för Grundskat måste revideras. Bestämmelserna i stranddelgeneralplanen måste ändras så att anläggning av vägen möjliggörs på olika skyddsområden och själva vägsträckningen ska tas in i planen. Även i detaljplanen för Grundskat måste reservat för vägen tas med. Samtidigt bör förbindelserna till de reserverade tomterna korrigeras. 5.3 Landskapsbild Vägförbindelsen medför en inverkan på landskapsbilden särskilt genom att vägsträckningarna korsar Uddströmmen, där vägsträckningar inte finns idag. Vägsträckningarna ligger i de befintliga de Geer-moränernas riktning, och alternativen 1-3 mellan tätt liggande moräner så, att vägen inte kan ses på avstånd. Även en vägbank, vars höjd motsvarar moränernas, gör att den smälter in i landskapet. Den största förändringen i landskapsbilden medför alternativ 4, som ligger ytter om de flesta moränerna.

På Björköbysidan påverkas varken värdefull landskapsbild eller öppet landskap av vägsträckningarna. På Vistan sidan påverkas landskapsbilden i någon mån av alternativen 1-3 då de korsar strandvassområdena mellan Hannos Valsörarna och Grundskat. 5.4 Topografi och geologi Alla alternativa vägsträckningar är lagda så, att de Geer-moränerna i Uddströmmen påverkas i större eller mindre grad. De flesta av moränerna är av klass 3. En morän är av klass 2. Alternativ 1 går längs en klass 3 morän i Uddströmmen och korsar ett tiotal klass 3 moräner på Hannos Valsörarna och norra delen av Grundskat. Delen längs kraftledningen på Vistan påverkar ett mindre antal klass 3 moräner. Alternativ 2 går längs en klass 2 morän i Uddströmmen. På Hannos Valsörarna och Grundskat/Vistan påverkas ett större antal klass 3 moräner. Alternativ 3 går längs en klass 3 morän i Uddströmmen längs vilken även den befintliga kraftledningen är dragen. På Hannos Valsörarna och Grundskat påverkas ett större antal klass 3 moräner. Alternativ 4 går längs en klass 3 morän i Uddströmmens södra del. I Grundskat/Vistan följer vägsträckningen en relativt lång räcka av klass 3 moräner. 5.5 Grundvatten och vattendrag Den största påverkan har vägsträckningen i strömningen i Uddströmmen. Det smalaste stället av Uddströmmen är i naturligt tillstånd idag 150-200 m beroende av vattenståndet. Om en bro med en öppning av 30 m anläggs, innebär detta att den kvarvarande öppningen i Uddströmmen i alla alternativ är ca 20 % av den befintliga. Effekterna av ett smalare vatten och en noggrannare dimensionering av nödvändig broöppning bör vid fortsatt planering ägnas tillräcklig uppmärksamhet. Alternativen 1 och 2 tangerar två glosjöar i Grundskat, som är skyddsmärkta i stranddelgeneralplanen, och alternativ 1 därutöver ett skyddat område med strandnära skog. I alternativen 3 och 4 är avståndet till dylika objekt aningen större. 5.6 Flora och fauna Enligt uppgifter från NTM-centralen finns ett antal hotade växt- och djurarter på projektområdet som bör beaktas vid fortsatt planering. På Vistan-Björköbyområdet finns både fiskgjuse- och havsörnsbon. På Grundskat finns två havsörnsbon söder om vägalternativ 3 och 4. Det närmaste havsörnsboet är på cirka 200 meters avstånd från vägalternativen. Av fiskgjuseboen finns det närmaste på cirka 500 meters avstånd från Björkö västra skogsväg.

6. KOSTNADSBERÄKNING Kostnadsberäkningen har gjorts på basen av terränginspektion och erfarenhet av lokala anläggningsförhållanden. Grundundersökningar har inte ingått i uppdraget. Sträckningarna har uppdelats i tre kategorier: skogsmark och moräner: grundförstärkning inte nödvändig, total konstruktionstjocklek överbyggnad 1 m. Anläggningskostnad 220 euro/m. sankmark vid stränderna: grundförstärkning i form av blockbank 1 m + överbyggnad 1 m. Anläggningskostnad 300 euro/m vägbank i Uddströmmen, vattendjup 1,5 m: blockbank 1,5+1,0 m + 0,5 m överbyggnad. Anläggningskostnad 700 euro/m. Brons bredd är 6,5 m, längd 20 m. Anläggningskostnad 2 000 euro/m2, totalt 260 000 e. Kostnadssammanställning: Alt 1 Alt 1 Alt 2 Alt 2 Alt 3 Alt 3 Alt 4 Alt 4 Längd m Kostnad euro Längd m Kostnad euro Längd m Kostnad euro Längd m Kostnad euro Goda förh. 1 800 396 000 1 700 374 000 2 000 440 000 1 900 418 000 220 e/m Vistan Goda förh 1 000 220 000 1 200 264 000 900 198 000 100 22 000 220 e/m Björkö Medelgoda 1 900 570 000 1 600 480 000 1 500 450 000 1 300 390 000 förhållanden 300 e/m Vistan Medelgoda 600 180 000 förhållanden 300 e/m Björkö Bank i Uddströmmen 400 280 000 300 210 000 300 210 000 600 420 000 Bro 260 000 260 000 260 000 260 000 Totalt 5 100 1 726 000 4 800 1 588 000 4 700 1 558 000 4 500 1 690 000 Till alla alternativ tillkommer en kostnad för upprustning av Björkö västra skogsväg. Beräknad kostnad 3 500 m á 100 euro/m = 350 000 euro. Jämfört med den vägsträckning, som studerades år 2008 och som låg på södra sidan an Naturaområdet utan att inkräkta på detta, är de nu studerade alternativen betydligt förmånligare. Med användande av samma enhetskostnader skulle det tidigare alternativet Udden-Biskonsten- Långgrynnan-Anna-Lisas grund-vistan kosta 2 266 000 euro.

7. SAMMANFATTNING 1. En vägförbindelse som förbinder Björköby och Söderudden/Panike möjliggör bättre möjlighet för besökare av Världsarvet och Natura-2000 området att erhålla en mångsidig upplevelse av det unika området. 2. Vägförbindelsen skulle särskilt gagna turismnäringen i hela området genom att möjligheten att bekanta sig med ett större område ökar och därigenom ökar även antalet besökare. 3. Vägförbindelsen skulle även ge större möjligheter för servicenäringen i området att utvecklas då den skulle innebära möjlighet till ett större kundunderlag i form av både fast bosättning och fler besökare. 4. Världsarvsvägen förlagd inom Natura-2000 området är möjlig att förverkliga utan att oersättliga värden för Natura-området förloras. 5. En väg inom Natura-2000 området är ca 700 000 euro förmånligare att anlägga än en väg som ligger utanför Natura-området. 6. Av de studerade alternativen rekommenderas alternativ 3 för vidare utredningar. Detta alternativ är det billigaste och samtidigt det alternativ som sammantaget ger den minsta negativa påverkan på miljön. 7. Innan beslut om förläggning av Världsarvsvägen på Natura-området görs, ska en Naturautredning göras. Denna förutsätter noggrannare naturinventering och konsekvensbedömning och särskilt en bedömning av följderna för Revöfjärden med beaktande av att en förbindelse med Kvarken avsevärt minskar. 8. Anläggning av Världsarvsvägen förutsätter ändring av stranddelgeneralplanen för Replot och Björkö samt av strandplanen för Grundskat.