Förslag till beslut Godkänna kommunstyrelsens delårsrapport per augusti med prognos 2016.

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-09-15 Diarienummer KS/2016:487 Delårsrapport kommunstyrelsen augusti 2016 Förslag till beslut Godkänna kommunstyrelsens delårsrapport per augusti med prognos 2016. Sammanfattning Ekonomin för helåret ser god ut med en prognostiserad positiv budgetavvikelse om 31,2 mkr. Det är främst realisationsvinster från exploateringar som bidrar till den positiva årsprognosen men även att ett flertal tjänster vakanshållits under omorganiseringen samt att delprojekt i projektportföljen blivit försenade. Kollektivtrafiken har också lägre kostnader än budget för fria kollektivtrafiksresor åt pensionärer och gymnasieelever. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-09-15 Delårsrapport kommunstyrelsen augusti 2016 Beslutet skickas till Mariana Westholm samt Malin Larsson Malin Larsson Controller Kommunledningskontoret Malin Larsson /RedigerareTelefon/ malin.larsson4@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

Delårsrapport 2016 Kungsbacka kommun Delårsrapport 2016 Kommunstyrelsen www.kungsbacka.se

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Viktiga händelser... 3 2 Uppföljning mål... 5 2.1 Ökat inflytande... 5 2.2 Bemötande och tillgänglighet... 6 2.3 God livskvalitet... 6 2.4 Trygg kommun... 7 2.5 Företagsvänlig kommun... 7 2.6 Minskat försörjningsstöd... 9 2.7 Fler ska åka kollektivt... 10 2.8 Minskad energianvändning... 11 2.9 Minska farliga kemikalier... 11 2.10 Minskade koldioxidutsläpp... 11 2.11 Attraktiv arbetsplats... 11 3 Uppföljning direktiv... 13 3.1 Direktiv tillgänglighet av handlingar... 13 3.2 Direktiv värdskap i toppklass... 13 3.3 Direktiv praktikplatser... 14 4 Synpunktshantering... 15 5 Personal med kommentarer... 16 5.1 Analys personalmått... 16 5.2 Resursmått... 16 5.3 Effektmått... 16 6 Ekonomi med kommentarer... 17 6.1 Uppföljning drift delår... 17 6.2 Uppföljning investeringsbudget delår... 19 6.3 Viten och rättstvister... 20 Delårsrapport 2016 2

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 1 Viktiga händelser Under året har alla verksamheter inom dåvarande kommunstyrelsens förvaltning omorganiserats i syfte att formera ett nytt kommunledningskontor med kraft att leda, styra, samordna och stödja. Uppdraget att ha uppsiktsplikt över nämnderna har också förstärkts. Den nya organisationen trädde till stora delar i kraft 1 april emedan näringsliv och samhällsplanering startade 1 september i sin nya form. I mitten av maj flyttade kommunledningskontoret förutom område samhällsplanering in i Vägmästaren, ett aktivitetsbaserat kontor på Syréngatan. Inom samhällsplanering har ett antal viktiga steg tagits mot ett ökat bostadsbyggande samtidigt som tillskapandet av tillfälliga bostäder för att klara sitt åtagande från Migrationsverket har fortskridit. Några aktiviteter som kan nämnas är: Begäran till Eksta att bygga fler bostäder på kort sikt. Bostadsprojektet Aranäs 4 startas upp som en del av det utökade boendet. Planprogram för Annebergs centrum godkänns och detaljplanearbetet påbörjas. Utvecklingen av Hede station presenteras och Stadsmiljöbidrag beviljas med 16 miljoner kr för att bygga stationshus. Placeringen av kommunens nya badanläggning på Inlag beslutas. Planprogram för Rya verksamhetsområde i Frillesås samråds. Ett område som är en viktig pusselbit i kommunens plan för Ny mark för näringslivet. Ansvaret för att leda och samordna kommunens integrationsarbete togs över av kommunledningskontoret under våren. En integrationschef har rekryterats som leder och samordnar arbetet i en ny arbetsmodell med teamledare från olika förvaltningar. Vägledande principer för boende har antagits Mottagandet av ensamkommande barn har minskat och fokus har legat på att komma ikapp i boendekedjan och placera barn i hemkommunen samt i boenden vars kostnader täcks av statsbidragen. Genomgångsboende för nyanlända har skapats på Alléskolan och i Inlagsstugorna. Upphandling av modulboende samt beslut om placering av dessa. Arbetet med digitalisering för att nå e-målbilden har fortsatt: Fortsatt arbete med digitalt bevarande av handlingar Fler e-tjänster Portal för Mina sidor för invånare Nya initiativ kring digital samarbetsplattform för medarbetare Uppstart av arbete med att erhålla systemstöd för bättre beslutsunderlag Arbetet för att kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsplats och ha ett värdskap i toppklass har varit i fokus: En definition av önskad arbetsplatskultur med tillhörande handlingsplan har tagits fram och kommer att lanseras på årets Ledardag. Uppstarten av aktivitetsbaserat arbetssätt i Vägmästaren I syfte att stärka Kungsbackas kommuns förutsättningar för att rekrytera och behålla erfarna medarbetare inom kommunens bristyrken har en större strategisk satsning på konkurrenskraftiga löner genomförts för ett antal yrkeskategorier inom utbildning och Delårsrapport 2016 3

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun socialtjänst. Innerstadsbolaget AB avvecklades till förmån för rekrytering av en platsutvecklare inom näringsliv. Delårsrapport 2016 4

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 2 Uppföljning mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 2.1 Ökat inflytande Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Kommentar Vi arbetar intensivt med en rad insatser för att vända trenden och uppnå målet. Kommunstyrelsen samordnar och stödjer bland annat övriga nämnder med invånardialoger, invånarpanel, kommunikation och information internt och externt men även övrigt stöd för elev- och föräldraråd eller brukarråd i olika former. Under året har vi påbörjat ett förbättrings- och utvecklingsarbete med vår synpunktshantering som är en viktig del för invånarnas inflytande och som ger kommunen underlag till sitt förbättringsarbete. Under hösten genomförs bland annat en marknadsföringskampanj via sociala medier för att visa på och öka intresset för invånarna att ge sina synpunkter. På vår hemsida kommer det även att finnas länkar till synpunktshanteringen så att invånarna enklare kan ge en synpunkt när de använder eller letar efter någon av våra tjänster. Delårsrapport 2016 5

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 45 43 Prognos 2016 Kommer ej uppnås Målvärde 2016 49 2.2 Bemötande och tillgänglighet Kommunfullmäktiges formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Kommentar Kungsbacka kommun ska bli bäst på värdskap som handlar om både bemötande och tillgänglighet. Kommunledningskontoret arbetar aktivt med att skapa en kultur i organisationen som ska gagna leverans av kommunens uppdrag. Aktiviteter i form av medarbetarpaneler och workshops har lett fram till ett resultat som kommer lanseras på Ledardagen. Därefter fortsätter arbetet under året med att implementera en adekvat kultur som främjar både internt och externt bemötande och leverans. Kommunledningskontoret satsar på varumärkesbyggande. Det är en del i en förbättrad bemötandekultur att lyfta fram vad organisationen står för och möta invånarnas förväntningar med bilder som visar på vad som utförs i kommunens olika förvaltningar och även i kommunstyrelsens verksamheter såsom näringsliv och samhällsplanering. En informationsspecialist är rekryterad som kommer arbeta aktivt med frågan och vara kommunens taleskvinna i media. Kommunledningskontoret har även fortsatt sitt arbete med att producera e-tjänster kopplat till kommunstyrelsens egna verksamheter. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 57 55 Kommer ej uppnås 62 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande 72 70 Kommer att uppnås 73 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet 68 63 Kommer ej uppnås 72 2.3 God livskvalitet Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Kommentar Samhällsplanering bidrar till målet genom planering av rekreationsområden, gynna motion och utformning av grönytor. Bostadsplaneringen utformas med hänsyn till bra möjligheter för användning av kollektivtrafik och övrig kommunikation. Delårsrapport 2016 6

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga "Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever". Mäts i SCB och resultat presenteras i samband med bokslut. Utfallet utgår från de som svarat "Nöjd" och "Mycket nöjd" 96 % Kommer att uppnås 94 % SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga "Allmänt hälsotillstånd". Mäts i SCB och utfall presenteras i samband med bokslut. Utfallet utgår andelen som svarat "Bra" och "Mycket bra" 82 % Kommer att uppnås 78 % 2.4 Trygg kommun Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Kommentar Kommunledningskontoret har under året lett arbete som syftat till att medarbetare fått ökad kompetens inom krisberedskap. Kommunstyrelsen har även antagit en handlingsplan för att värna demokratin mot den våldsbejakande extremismen. En utvecklare ska anställas på förvaltningen för Kultur & Fritid för att genomföra handlingsplanens innehåll. I samarbete med Individ & Familjeomsorg har en handlingsplan för utsatta EU-medborgare tagits fram som innehåller rutiner och riktlinjer. Utvecklingen av Hede station har börjat ta form. Kommunstyrelsen har beslutat om planprogram för hela stationsområdet. Otryggheten har historiskt i området varit förhållandevis hög och därför kommer trygghetsfrågan ha en hög prioritet i kommande utbyggnad. Dessutom har kommunen fått stadsbidrag till ett stationshus, vilket ska vara klart årsskiftet 2018/2019. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Mäts i ett index med tre underliggande frågor:...hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter?...hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel?...hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet? 67 66 Prognos ej möjligt 67 2.5 Företagsvänlig kommun Kommunfullmäktiges formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Kommentar Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens, kapital, mark för etablering och mötesplatser är några Delårsrapport 2016 7

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun faktorer som påverkar företagsklimatet. En annan viktig faktor är också att de myndigheter som företagen möter är tillgängliga, ger god service samt agerar rättssäkert. Exempel på insatser som genomförts under året är: Företagslots Uppföljningsinsatser kring vilken service vi levererar till företag. Tidig dialog för att förbättra upphandlingsprocessen tillsammans med företag inom lokalvård Företagsbesök tillsammans med KSAU Nyföretagarkväll och Kungsbacka Entreprenörskola 14 respektive 213 ungdomar har fått prova på att starta och driva egna företag genom Sommarlovsentreprenör och Ung företagsamhet under året. Insatser för bättre värdskap, bemötande och information fortsätter inom myndighetsområdena För en positiv utveckling och långsiktighet i arbetet krävs uthållighet och utveckling av de insatser som görs ut mot företagen och internt i kommunen. För att stödja utvecklingen kommer Kommunledningskontoret/Näringsliv förstärkas med ytterligare personella resurser. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt 63 63 Kommer ej uppnås 65 Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat 3,3 3,4 Kommer ej uppnås 3,6 Målet kommer inte att uppnås men Insiktundersökningen visar att vi har gått från ett NKI på 63 till 64. Det sammanfattande omdömet i Svenskt Näringslivs undersökning hamnar på 3,1 vilket är en tillbakagång. Snittet för Sverige ligger på 3,3. 2.5.1 Ökat intresse för entreprenörskap bland unga Nämndens formulering Unga människors intresse och kunskap om entreprenörskap, arbets- och näringsliv ska öka Kommentar Insatser för att öka ungas intresse för entreprenörskap görs först och främst genom samarbetet med utbildningsförvaltningarna kring Made by Kungsbacka. Under året har arbetet inom Made by Kungsbacka fokuserats på att tydliggöra uppdraget och implementera det i verksamheterna med målet att all pedagogisk personal, studie- och yrkesvägledare samt skolledare har ett entreprenöriellt förhållningssätt och tar ansvar för att alla elever får del av de möjligheter som erbjuds genom samverkan med näringslivet. Speciellt fokus ligger på Ung Företagsamhet, UF och att fler elever ska få möjlighet att driva UFföretag. Under våren genomfördes därför flera möten mellan UF Halland och samverkande förvaltningar i syfte att öka kunskapen om de möjligheter som UF erbjuder och för att starta upp ett förankringsarbete inför kommande insatser Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Svenskt näringslivs attitydundersökning 3,9 3,7 Prognos 2016 Kommer ej uppnås Målvärde 2016 4 Delårsrapport 2016 8

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Målet kommer inte uppnås men undersökningen visar ett fall som gått från 3,7 till 3.8. 2.5.2 Företagsklimat i toppklass Nämndens formulering Kungsbacka kommun ska erbjuda ett företagsklimat i toppklass jämfört med övriga svenska kommuner Kommentar Kunskapen om företagens förutsättningar och behov måste genomsyra organisationen för att kommunen ska kunna leverera en god service och fatta beslut som ligger i linje med näringslivsprogrammet. Fokus måste ligga på att bredda och fördjupa dialogen mellan politik, tjänstemän och företag. Dessutom måste uppföljningsinsatserna intensifieras för att säkerställa att den kunskap vi hämtar in leder till relevanta åtgärder i organisationen och ett gott värdskap. Under våren har därför förutsättningarna för hur Kommunledningskontoret/Näringsliv ska kunna stödja detta arbete ytterligare analyserats. Resultatet har lett till att Näringslivsenheten förstärks med ytterligare personella resurser. Övriga insatser som gjorts under året för att uppnå målet är: Nyföretagarkvällar Kungsbacka Entreprenörskola Dialogmöten tillsammans med företag, politiker och tjänstemän Företagsbesök tillsammans med KSAU Företagsträffar för att informera om stöd för företagsutveckling Kungsbacka frukostklubb Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Insikt, SKLs nöjd kund undersökning 63 63 Målet kommer inte att uppnås men undersökningen visar att vi har gått från ett NKI på 63 till 64. Prognos 2016 Kommer ej uppnås Målvärde 2016 68 2.6 Minskat försörjningsstöd Kommunfullmäktiges formulering Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Kommentar Nya och växande företag är en förutsättning för ökad sysselsättning. Insatser för att stödja blivande och nya företagare görs genom inspirationskvällar och Kungsbacka entreprenörsskola samt stöd genom de samarbetspartner som erbjuder rådgivning i uppstartsprocessen. För företag som vill växa erbjuds stöd genom de aktörer kommunen samarbetar med. Utmaningen är att få fram attraktiv och tillgänglig mark för näringslivet vilket är en förutsättning för att kunna möta företag i Kungsbackas expansionsbehov men också för att nya företag ska kunna etablera sig. Samverkan mellan näringsliv och arbetsliv ökar chanserna för unga att få jobb. Insatser för att underlätta och bredda samarbete mellan utbildning och arbete har skett inom ramen för Made by Kungsbacka. I projektet KOBRA samverkar Kommunledningskontoret med Gymnasie- och vuxenförvaltningen för att kartlägga företagens kompetensbehov, och insatser som kan göras för att möta detta. Delårsrapport 2016 9

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd 2,3 % 2,3 % Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd Prognos 2016 Kommer ej uppnås Målvärde 2016 2 % 25,5 % 23 % 24 % 2.7 Fler ska åka kollektivt Kommunfullmäktiges formulering Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Kommentar I juni 2015 infördes ett nytt linjenät för kollektivtrafiken i Kungsbacka centrum. Den gamla strukturen med ringlinjer byttes ut mot dubbelriktad trafik med ändhållplatser i stadsdelarna i stället för vid Kungsbacka station. Resandet med tätortsbussarna har ökat kraftigt under hösten tack vare det nya linjenätet. Från och med april 2016 erbjuder Kungsbacka kommun seniorkort till alla som fyllt 65 år och dessa kort gäller fria resor inom kommunen. Från och med höstterminen 2015 erbjuder Kungsbacka kommun skolkort och fritidskort till samtliga gymnasieelever vilket innebär att de nu kan resa kollektivt till både skola och fritidsaktiviteter måndag-fredag. Under en treårsperiod har samtliga hållplatser i Kungsbacka stad tillgänglighetsanpassats vilket ska göra det mer attraktivt att åka kollektivt. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Antal resor per trafikslag, pendeltåg 1 891 264 1 874 711 Antal resor per trafikslag, Blå Express 361 139 433 973 Antal resor per trafikslag, Lokal busstrafik 1 738 871 1 750 296 Antal resor per trafikslag, Stadstrafik 256 325 308 119 Antal resor per trafikslag, Öresundståg 932 793 960 777 Totalt antal resor 5 180 392 5 327 876 2.7.1 Ökat kollektivåkande till arbetet Prognos 2016 Prognos ej möjligt Kommer att uppnås Prognos ej möjligt Kommer att uppnås Kommer att uppnås Kommer att uppnås Målvärde 2016 1 980 000 383 000 1 854 000 282 000 1 001 000 5 500 000 Nämndens formulering Andelen invånare i Kungsbacka som åker kollektivt, går eller cyklar till sitt arbete ska öka Kommentar Kommunen möjliggör för anställda att köpa årskort på kollektivtrafiken genom nettolöneavdrag. Vidare så har kommunen på anvisning av Skatteverket tagit bort möjligheten för personal att parkera gratis vilket sannolikt har gynnat resande med kollektivtrafik till och från arbetet. Delårsrapport 2016 10

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Andel av arbetspendlingen som görs kollektivt 13 % 13 % Prognos 2016 Prognos ej möjligt Målvärde 2016 16 % 2.8 Minskad energianvändning Kommunfullmäktiges formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Kommentar Kommunstyrelsens uppgift är att samordna det kommungemensamma arbetet. Redovisas i den kommungemensamma delårsrapporten. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad 168 158 Kommer ej uppnås 155 2.9 Minska farliga kemikalier Kommunfullmäktiges formulering Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Kommentar Kommunstyrelsens uppgift är att samordna det kommungemensamma arbetet. Redovisas i den kommungemensamma delårsrapporten. 2.10 Minskade koldioxidutsläpp Kommunfullmäktiges formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 % Kommentar Kommunstyrelsens uppgift är att samordna det kommungemensamma arbetet. Redovisas i den kommungemensamma delårsrapporten. 2.11 Attraktiv arbetsplats Kommunfullmäktiges formulering Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Kommentar Kommunledningskontoret har gått från traditionellt kontorslandskap till miljöer som är anpassade för olika aktiviteter. Arbetssättet införs nu på fler arbetsplatser och skapar förutsättningar för en kultur som främjar arbetet. Integration är Kungsbackas första strategiska tema. Kommunledningskontoret har tagit fram arbetsmodellen för att skapa bättre förutsättningar för arbete över förvaltningsgränserna i kommungemensamma frågor. Modellen kommer att vidareutvecklas under året. Delårsrapport 2016 11

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Kommunledningskontoret arbetar aktivt med arbetsplatskulturen i Kungsbacka kommun. Det ska leda till ett förhållningssätt som stärker vårt agerande, både internt och externt. Kommunledningskontoret fortsätter att utveckla Kungsbackas ledarutvecklingsprogram. Cirka 150 ledare har påbörjat/genomgått programmet. En utbildning för nya chefer har också tagit form och det pågår ett orienteringsprogram för dem som kan tänka sig en framtida chefsroll. Kommunledningskontoret har arbetat med att ta fram nya IT-stöd som effektiviserar och kvalitetssäkrar arbetet med systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering. Dessa har prövats på några förvaltningar. Implementering fortsätter 2016 och 2017. Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 6,8 7,3 Prognos 2016 Prognos ej möjligt Målvärde 2016 Andel heltidsanställda 97 % 97 % 97 % Andel arbetstid som utförs av timavlönade 1,5 % 1,5 % 7 Delårsrapport 2016 12

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 3 Uppföljning direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 3.1 Direktiv tillgänglighet av handlingar Kommunfullmäktiges formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Kommentar Arbetet med dokumenthanteringsplanerna är organiserat så att de delar av de processorienterade dokumenthanteringsplanerna vad avser ledningsprocesser tas fram kommunövergripande av kommunledningskontoret. Vissa delar av det arbetet återstår men beräknas vara klart till årets slut. Arbetet med kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan vad avser kärnprocesserna går vidare och beräknas vara klart till årets slut. Kommunledningskontoret tillsammans med förvaltningen för Service jobbar övergripande och löpande med att stödja förvaltningarna i framtagandet av dokumenthanteringsplanerna. Mätning Prognos 2016 Status direktiv Kommer ej uppnås 3.2 Direktiv värdskap i toppklass Kommunfullmäktiges formulering Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Delårsrapport 2016 13

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Kommentar Värdskap, konsten att få människor att känna sig välkomna, spelar en central roll i det kommungemensamma arbetet att utveckla vår gemensamma arbetsplatskultur. Vårt sätt att agera och möta varandra som kollegor inom kommunen, har påverkan på hur väl vi lyckas skapa möten i toppklass med våra invånare. 2016 startade ett arbete där det långsiktiga målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som effektivt vägleder oss i det dagliga arbetets beslut och handlingar för invånarnas bästa. Arbetet har så här långt resulterat i: En definition av önskad arbetsplatskultur En handlingsplan Förslag hur utvecklingsarbetet ska drivas. Processen har kännetecknats av dialog där alla förvaltningar varit representerade. Vi har skapat en kanal för medarbetare att göra sin röst hörd genom en medarbetarpanel. Till detta har flera workshops, fokusgrupper och dialogtillfällen genomförts för att hitta en gemensam grund. Nu startar ett arbete för att ta fram arbetssätt och uppföljningsmetoder för att nå Kungsbackas vision om att varje möte ska vara i toppklass. Kultur & Fritid samt Plan & Bygg är piloter och resultatet kommer att ligga till grund för övriga förvaltningar att ta utgångspunkt i. Mätning Prognos 2016 Status direktiv Kommer att uppnås 3.3 Direktiv praktikplatser Kommunfullmäktiges formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. Kommentar Kommunledningskontoret har arbetat med frågan praktik under rubriken "Samlad kompetensförsörjning" då praktik är en viktig del i att fånga upp nya medarbetare. Under hösten ska förslaget diskuteras vidare med förvaltningarna och synkas med det arbete som förvaltningen Gymnasie- och Vuxenutbildning gjort i samverkan med ett antal andra förvaltningar. Mätning Prognos 2016 Status direktiv Kommer att uppnås Delårsrapport 2016 14

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 4 Synpunktshantering Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service. Kommentaren är vårt kommungemensamma arbetssätt som ska förenkla för våra invånare, brukare och andra intressenter att felanmäla, lämna klagomål, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. Inkomna synpunkter 2016-01-01-2016-08-31 Fördelning av inkomna synpunkter 2016-01-01-2016-08-31 Klagomål 6 Beröm 5 Förslag till förbättring 37 Felanmälan Totalt antal inkomna synpunkter 48 Varav anonyma 7 Varav politiska 2 Antal obesvarade 10 dagar efter besked om mottagande 6 Analys Inkomna synpunkter har ökat något sedan motsvarande period föregående år. Knappt en tredjedel handlar om kollektivtrafiken, sträckning och avgångstider. Ungefär en femtedel handlar om samhällsplanering. Det har varit några synpunkter om nationaldagsfirandet, bland annat om inträdespriset till Tjolöholm. Ämnesvalen kan sägas spegla kommunstyrelsens breda samordningsuppdrag i kommunen. Andel obesvarade synpunkter inom 10 dagar av de som ska besvaras är drygt 10 % vilket inte på något sätt är acceptabelt men ändå en förbättring i jämförelse med föregående års motsvarande period då andelen var 60 %. Under året har vi påbörjat ett förbättringsarbete med synpunktshanteringen som utgör en viktig del för invånarnas inflytande och som ger kommunen underlag till sitt förbättringsarbete. Under hösten genomförs bland annat en marknadsföringskampanj via sociala medier för att visa på och öka intresset för invånarna att ge sina synpunkter. På vår hemsida kommer det även att finnas länkar till synpunktshanteringen så att invånarna enklare kan ge en synpunkt när de använder eller letar efter någon av våra tjänster. Vi arbetar även med att förbättra våra processer som hanterar synpunktshanteringen. Delårsrapport 2016 15

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 5 Personal med kommentarer 5.1 Analys personalmått För att stärka ledning och styrning av kommungemensamma frågor och en större samordning med förvaltningarna skapades ett nytt kommunledningskontor under våren. Den nya organisationen innebar att vi blev fler medarbetare vilket också påverkar nyckeltalen. Vi ökade från 37 till 68 medarbetare, samtliga medarbetare har heltidsanställning jämfört med 97 % helår 2015. Andelen kvinnor har ökat något till 82 % jämfört med 76 % år 2015. Sjukfrånvaron är 2,1 % jämfört med 3,5 % delår 2015. 5.2 Resursmått Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Andel heltid 97 % 97 % 97 % 100 % Andel kvinnor som har heltid 96 % 96 % 96 % 100 % Andel män som har heltid 100 % 100 % 100 % 100 % Andel deltid 3 % 3 % 3 % 0 % Andel kvinnor som har deltid 4 % 4 % 4 % 0 % Andel män som har deltid 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt antal anställda 42 44 41 68 Andel anställda kvinnor 71 % 77 % 78 % 82 % Andel anställda män 29 % 23 % 22 % 18 % Utfall Delår 2016 5.3 Effektmått Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall Delår 2016 Sjukfrånvaro Totalt 5,9 % 5,6 % 2,8 % 2,09 % Sjukfrånvaro Kvinnor 8 % 7,1 % 3,2 % 2,09 % Sjukfrånvaro Män 1,1 % 1,7 % 1,5 % 2,12 % Delårsrapport 2016 16

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 6 Ekonomi med kommentarer 6.1 Uppföljning drift delår Resultaträkning nämnd Konto (52) Jan-Aug 2016 Jan-Aug 2015 Avvikelse 2016/2015 Helårsprognos 2016 Årsbudget 2016 Budgetavvikelse 2016 Bokslut 2015 Intäkter 1 679 9 626-7 947 26 041 9 680 16 361 65 995 Interna intäkter 1 522 1 522 1 522 1 522 935 Verksamhetens intäkter 3 201 9 626-6 425 27 563 9 680 17 883 66 982 Underh. mtr. entrepr. kons. mm Kostnader för arbetskraft Personalomkostnader (intern) Övriga Verksamhetskostnader -2 752-2 703-49 -3 804-3 804 0-3 694-21 522-17 213-4 309-35 175-39 199 4 024-26 977-7 988-6 318-1 670-13 163-14 713 1 551-9 838-13 984-14 590 606-31 658-37 172 5 514-28 129 Avskrivningar -3 504-4 207 702-5 398-5 598 200-6 174 Internränta -2 145-1 998-147 -3 257-3 298 41-3 084 Interna kostnader (exkl. internränta) Verksamhetens Kostnader -22 734-29 123 6 389-24 185-26 216 2 031-50 026-74 629-76 152 1 523-116 640-130 000 13 360-127 922 Verksamhetens nettokostnader -71 428-66 526-4 902-89 077-120 320 31 243-60 939 Finansiella kostnader Resultat efter skatter och finansnetto -174-129 -45-225 -225-216 -71 602-66 653-4 949-89 302-120 545 31 243-61 153 Årets resultat -71 602-66 653-4 949-89 302-120 545 31 243-61 153 Sammanfattning Prognosen för helåret ger en positiv avvikelse med 31,2 mkr. De största avvikelserna genereras av Delårsrapport 2016 17

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun realisationsvinster i expolateringsverksamheten (+18 mkr), lägre personalkostnader då ett flertal tjänster vakanshållits under omorganiseringen av kommunledningskontoret (+ 5,5 mkr) samt ett flertal projekt i projektportföljen som ännu inte påbörjats (+6 mkr). Analys och kommentar Kommunledningskontoret har omorganiserats och är därför inte jämförbart mellan åren 2015 och 2016. Uppställning enligt KS Budget: tkr Jan-Aug 2016 Jan-Aug 2015 Förändri ng 2016/2015 Helårspr ognos 2016 Årsbudge t 2016 Budgetav vikelse 2016 Bokslut 2015 Kommunstyrelsens politik Kommunstyrelsens förvaltning - varav realisationsvinst exploatering Delårsrapport 2016 18-8 414-8 108 306-12 256-12 256 0-12 633-62 048-55 319-46 905-73 533-98 796 25 263-43 395 0 5 769 5 769 23 000 5 030 17 970 59 463 Kungsbacka 2020-1 140-3 226-2 086-3 513-9 493 5 980-5 124 Delsumma KS -71 602-66 653-48 685-89 302-120 545 31 243-61 152 Medlemsavgifter -6 959-6 660 299-10 528-10 528 0-10 811 Tjolöholm -8 196-4 867 3 329-10 644-10 644 0-8 600 Räddningstjänst -32 855-32 235 620-49 368-48 868-500 -46 972 Kollektivtrafik, färdtjänst & skolskjuts -31 862-35 958-3 103-50 602-58 102 7 500-60 507 Delsumma KS övrigt -79 872-80 253 846-128 142-128 142 7 000-126 889 Summa -151 475-146 906-47 839-217 444-248 687 38 243-188 042 Kommunstyrelsens förvaltning Förvaltningen prognosticeras generera en budgetavvikelse om 25,3 mkr varav de största avvikelserna genereras av realisationsvinster i expolateringsverksamheten (+18 mkr) och lägre personalkostnader då ett flertal tjänster vakanshållits under omorganiseringen av kommunledningskontoret (+ 5,5 mkr). Projektportfölj Projektportföljen består av två program med ett flertal underprojekt som tillsammans förväntas generera ett överskott på 6,0 mkr under 2016. I program Kungsbacka 2020 är delprojektet i ett nytt beslutsstöd försenat och delprojektet nytt intranät och dokumenthantering kommer pågå även under 2017 (+4,2 mkr), program "arbetsplatskultur" har i sin helhet ännu inte kommit igång i någon större omfattning (+1,8 mkr). Tjolöholm Verksamheten har under året fått utökad budget för underhåll och byggnadsvård med 0,6 mkr samt ett tilläggsanslag på 2,7 mkr för underhåll av panncentralen och ska därför klara en ekonomi i

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun balans på helåret. Räddningstjänsten Räddningstjänsten kommer att generera en negativ budgetavvikelse för 2016 som beror på den justering av medlemsavgiften som gjordes vid årsskiftet 2015/2016 för pensionsmedel (-0,5 mkr). Kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts Den positiva prognosavvikelsen beror främst på att nyttjandet av fria bussresor för pensionärer och gymnasieelever inte skett i så stor utsträckning som budgeterats (7,5 mkr). 6.2 Uppföljning investeringsbudget delår Investeringar (belopp tkr) Löpande årliga investeringar Bokslut 2015 Utfall Jan-Aug 2016 Helårsprognos 2016 Årsbudet 2016 Avvikelse 2016 Utgifter -109 0 0-620 620 Övriga investeringar Utgifter -1 849-547 -1 000-45 019 44 019 Netto -1 958-547 -1 000-45 639 44 639 Kommentarer Den prognosticerade budgetavvikelsen för året uppgår till 44,6 mkr vilket motsvarar nästan hela investeringsvolymen för kommunstyrelsens investeringar exkl. exploatering under 2016. Den främsta orsaken till detta är att samtliga investeringar av olika anledningar blivit försenade och bland kommunstyrelsens övriga investeringar återfinns satsningen inom kollektivtrafiken på Hede station som planeras bli genomförd under 2017-2018 (37 mkr). Exploatering Löpande årliga investeringar Bokslut 2015 Utfall Jan-Aug 2016 Helårsprognos 2016 Årsbudet 2016 Avvikelse 2016 Inkomster 105 20 20 0 20 Utgifter -5 667-18 155-10 000-1 500-8 500 Övriga investeringar Inkomster 92 811 50 393 50 393 79 525-29 132 Utgifter -82 504-30 070-47 963-94 630 46 667 Netto 4 745 2 188-7 550-16 605 9 055 Delårsrapport 2016 19

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 6.2.1 Specifikation projekt Specifikation projekt > 5 Mkr (belopp i tkr) Proj nr Text Utfall tom 2015 Utfall Jan-Aug 2016 Helårsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvikelse 2016 3187 Hede Kollektivtrafik 0 0 0-36 964 0 Summa projekt >5 Mkr 0 0 0-36 964 0 Processläge: B = behovsanalys G = genomförande F = förstudie P = projektering U = uppföljning/projektavslut Kommentarer Projekt Hede kollektivtrafik startar upp under 2017 och pågår till och med 2018. 6.3 Viten och rättstvister Tvisten avser: Rättsläge Tvistigt belopp Överföring om vattenområden i Kullaviks hamn samt om ersättning tillfastighetsägarna. Lantmäteriet har avgjort ärendet i den del som avser överföring av vattenområde. Beslutet har överklagats till Mark- och miljödomstolen, som upphävt Lantmäteriets beslut och återförvisat målet för förnyad handläggning hos Lantmäteriet. 7 mkr Delårsrapport 2016 20

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-09-14 Diarienummer KS/2016:450 Kommunens delårsrapport augusti 2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner kommunens delårsrapport. Kommunfullmäktige noterar informationen om Eksta Bostads AB och Tjolöholm slotts delårsbokslut. Sammanfattning Prognosen i delårsrapporten är att vi når ett plusresultat på 94 miljoner i kommunen. Avvikelsen mot budgeten är 40 miljoner. Verksamhetens nettokostnader avviker med 59 miljoner varav 39 miljoner är medel för oförutsett som inte använts och 15 miljoner avser budgeterade hyror för ej färdigställda lokaler. Investeringarna för året beräknas uppgå till 404 miljoner kronor. De största investeringarna görs inom lokaler och avgiftsfinansierad verksamhet. För de finansiella nyckeltal som är fullmäktigemål är resultatet i enlighet med God ekonomisk hushållning. För övriga fullmäktigemål är prognosen att samtliga mål utom ett kommer att uppnås. Kommunens delårsrapport innehåller en koncernsammanställning. Till handlingarna bifogas även Eksta Bostads AB samt Tjolöholms slotts delårsrapport separat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-09-14 Rapport Delårsrapport augusti 2016 Rapport Eksta delårsbokslut aug 16 Rapport Tjolöholm Delårsrapport augusti 2016 Beslutet skickas till Gunilla Josefsson Ekonomichef Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

AU 2016-09-20 Delårsrapport Augusti 2016

Innehåll Sammanfattning... 3 Förvaltningsberättelse... 3 Viktiga händelser under året... 3 Boenden... 3 Kompetensförsörjning... 3 Miljö... 3 Befolkningsutveckling... 3 Arbetslöshet... 4 Ekonomi... 5 Koncernsammanställning... 5 Resultatet per augusti... 5 Balanskravsresultat... 6 Balanskravsutredning... 6 Balansräkning... 6 Finansiell leasing... 6 Komponentavskrivning... 6 Viten och rättstvister... 6 God ekonomisk hushållning... 7 Driftuppföljning och prognos... 8 Prognos... 8 Komponentavskrivning... 8 Verksamheternas avvikelser... 9 Avgiftsfinansierad verksamhet... 12 Skatter och statsbidrag... 13 Finansiella kostnader och intäkter... 13 Investeringar och exploateringar... 14 Våra medarbetare... 16 Mål... 18 Direktiv... 35 Synpunktshanteringen... 38 2

Sammanfattning Ekonomi det ekonomiska resultatet visar ett prognosticerat överskott 94 miljoner för kommunen vilket är 40 miljoner bättre än budget. Mål Prognosen för årets måluppfyllnad pekar på att alla mål uppnås eller är på rätt väg för att uppnås förutom ett mål. Det är målet om försörjningsstöd som har indikationer att utvecklas i fel riktning Verksamhet Verksamheten följer i de allra flesta fall plan men inom några områden ser vi problem och det är framförallt problemet med att få fram boenden. Att hitta medarbetare inom vissa områden är också ett fokusområde. Utöver detta kan vi se att vi kommer att få utökade kostnader för gamla deponier. Koncernresultat Koncernen har ett positivt resultat per augusti på 159 miljoner och en helårsprognos på 109 miljoner. Kommunen prognostiserar 94 miljoner och Eksta 15 miljoner i överskott. Förvaltningsberättelse Viktiga händelser under året Boenden Fullmäktige har antagit vägledande principer för boendeanskaffning för nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar. Med detta som bakgrund är vi med i Göteborgs-Regionens upphandling av moduler. Vi beräknar att de prefabricerade husen kommer att etableras i slutet av 2016 och början på 2017. Utöver dessa har vi Alléskolan, Inlagsstugorna och ett antal lägenheter att tillgå. Kommunen har bett Eksta AB som är kommunens bostadsbolag att prioritera byggprojekt som kan ge hyresbostäder under 2016 och 2017. Det är en blandning av små och stora projekt som skulle kunna ge mellan 150 och 175 bostäder. Fullmäktige har beslutat att utöka bostadsmålet från 500 till 7-800 bostäder per år. Kompetensförsörjning Den sammantagna bilden från förvaltningarna är att Kungsbacka kommun har, i likhet med andra kommuner, en stor utmaning i att rekrytera vissa bristyrken. Exempel på dessa är undersköterskor, socionomer, vissa lärarkompetenser och ingenjörer. Under hösten lanserar vi en kampanj för att nå dessa grupper. Miljö Vi håller på med en kartläggning av gamla deponier i kommunen. En del kan behöva åtgärdas inom en snar framtid och vi behöver avsätta medel för detta. En utredning är snart klar som ger oss en tydligare bild av hur vi ska prioritera. Det handlar förmodligen om mångmiljonbelopp och beräkningar bedöms vara klara om några månader. Befolkningsutveckling Efter sju månader uppgår Kungsbackas befolkning till 79 949 personer. Det är en ökning med drygt 800 personer sedan årsskiftet. Vår prognos för 2016 är 80 131 personer. 3

Befolkningsförändringen förklaras av ett positivt flyttningsnetto på 641 personer. Av flyttningsnetto som är inflyttade minus utflyttade avser 113 personer skillnaden mellan utvandrade och invandrade, resterande 528 personer avser de som flyttat inom landet. Vi har ett positivt födelseöverskott. Antalet födda är 162 mer än antalet döda. Arbetslöshet Kungsbacka har låg arbetslöshet jämfört med Halland och GR-kommunerna. Diagrammet är sorterat efter arbetslösheten i hela den arbetsföra befolkningen i åldern 16-64 år. Där har Kungsbacka den femte lägsta siffran: 3 procent. Öckerö, Lerum, Tjörn och Kungälv har lägre siffror. Motsvarande siffra för riket är 7,3 procent. Sett till ungdomsarbetslösheten, i åldern mellan 18-24 år, har Kungsbacka den sjätte lägsta siffran: 5,5 procent. För hela riket är motsvarande siffra 11 procent. Siffrorna är redovisade per juni 2016. Arbetslösheten i GR och Halland Hylte Halmstad Göteborg Laholm Falkenberg Lilla Edet Alingsås Varberg Ale Partille Stenungsund Mölndal Härryda Kungsbacka Kungälv Tjörn Lerum Öckerö 8,5 7,6 9,1 6,3 9,4 5,6 6,0 5,6 4,7 8,5 5,6 4,6 4,3 9,5 3,8 6,4 3,3 6,5 3,3 4,9 3,2 6,9 3,0 5,5 2,6 4,0 3,6 2,6 2,5 5,1 2,3 4,8 11,6 11,6 11,0 17,9 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 18-24 år 16-64 år 4

Ekonomi Resultaträkning kommunen koncernen Miljoner 2015-08-31 2016-08-31 2015-08-31 2016-08-31 Verksamhetens intäkter 576 719 712 855 Jämförelsestörande intäkter 32 31 Verksamhetens kostnader -2 995-3 264-3 019-3 284 Jämförelsestörande kostnader -3 Avskrivningar -167-171 -205-210 Verksamheternas nettokostnader -2 554-2 716-2 484-2 639 Skatteintäkter 2 617 2 757 2 617 2 757 Generella statsbidrag och utjämning 93 101 93 101 Finansiella intäkter 2 4 1 4 Finansiella kostnader -22-16 -72-63 Uppskjuten skatt 0 Årets resultat 136 130 155 159 Balansräkning kommunen koncernen TILLGÅNGAR 2015-08-31 2016-08-31 2015-08-31 2016-08-31 Immateriella anläggningstillgångar 2 2 2 2 Materiella anläggningstillgångar 4 049 4 148 7 190 7 371 Finansiella anläggningstillgångar 74 103 26 55 Bidrag till statlig infrastruktur 15 15 15 15 Omsättningstillgångar 540 632 568 576 SUMMA TILLGÅNGAR 4 680 4 900 7 801 8 019 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat 136 130 155 159 Övrigt eget kapital 1 237 1 341 1 432 1 529 Summa eget kapital 1 373 1 471 1 587 1 688 Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inkl löneskatt 1 777 1 719 1 777 1 719 Övriga avsättningar 11 68 57 117 Långfristiga skulder inkl invester.inkomster 903 959 3 600 3 843 Kortfristiga skulder 616 683 780 650 Summa avsättningar och skulder 3 307 3 429 6 214 6 330 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 4 680 4 900 7 801 8 019 Soliditet 29,3% 30,0% 20,3% 21,1% Koncernsammanställning Sammanställningen innefattar kommunen och det kommunägda bostadsbolaget Eksta. Resultatet per augusti Resultatet per augusti är något sämre än föregående år då vi hade en jämförelsestörande intäkt på 32 miljoner som bestod i återbetalning av AFA-pengar på 26 miljoner och en realisationsvinst på 6 miljoner. Prognosen för helåret är 94 miljoner för kommunen och 15 miljoner för Eksta. Kommunens prognos finns redovisat längre fram på sidan 8. 5

Balanskravsresultat Riksdagen har beslutat att kommuner och landsting ska ha balans i sin ekonomi. Det innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. När avstämning av balanskravet görs ska vissa poster undantas. I balanskravsutredningen ska pensionskostnader redovisas enligt blandmodellen. Kungsbacka redovisar enligt fullfondsmodellen och därför har en justering gjorts. Balanskravsutredning Miljoner Årets resultat enligt prognos 94 Justerat för redovisning enligt fullfond -41 Balanskravsresultat 53 Sedan tidigare finns en öronmärkning av det egna kapitalet på 416 miljoner. Öronmärkningen innebär att ett eventuellt underskott som beror på pensionskostnader inte behöver återställas enligt balanskravet. Kungsbacka har inget tidigare underskott som ska arbetas in. Balansräkning Justeringar har skett i redovisningen för att vara följsam till ny lagstiftning och avser anpassning till komponentavskrivning. Vi håller även på med en genomgång av hur leasingavtalen redovisning. Finansiell leasing Kommunens leasingavtal har betraktat som operationella och de redovisas inte via balansräkningen. En inventering har gjorts av leasingavtalen. Av redovisningen framgår att av totalt 916 avtal har 865 klassificerats som operationella och 51 som finansiella. Nuvärdet av minimileaseavgifterna för de finansiella avtalet är cirka 5 miljoner kronor. Förändring av klassificeringen kommer att göras 2016. Komponentavskrivning Rådet för kommunal redovisning, RKR, har i rekommendation från 2013 förtydligat kravet på komponentavskrivning på anläggningstillgångar. Komponentavskrivning innebär att de olika delarna i en materiell anläggningstillgång särskiljs och skrivs av med olika lång tid beroende på komponentens nyttjandeperiod. Under 2016 har komponentavskrivning införs i kommunen för lokaler och fritidsanläggningar. Både gamla anläggningar och nya anläggningar är indelade i komponenter. Under 2017 kommer övriga materiella anläggningstillgångar att indelas i komponenter. Viten och rättstvister En inventering över pågående rättstvister och skadeståndskrav har gjorts. Tillsammans hamnar det på cirka nio miljoner kronor. Största delen är en tvistighet gällande Kullaviks hamn. 6

God ekonomisk hushållning Definitionen av god ekonomisk hushållning för vår del är att behålla den höga nivå som finns idag och att inte försämra ekonomin. Enstaka år kan det finnas verksamhet eller ekonomiska nyckeltal som försämras därför bör en bedömning ske över en rullande femårsperiod. För de finansiella nyckeltal som är fullmäktigemål är resultatet i enlighet med God ekonomisk hushållning. Resultatet har samtliga år legat över 2 procent vilket normalt räknas om ett gott resultat och soliditeten har ökat vilket är viktigare än nivån på soliditeten. Som jämförelse med övriga kommuner i Sverige ligger Kungsbacka på en soliditet över medelnivå. 6 4 2 Resultatets andel av skatter och statsbidrag 3,5 2,5 4,6 2,6 2,2 40 30 20 10 Soliditet 23,2 23,3 26 28 30 0 0 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Fullmäktiges mål visar god uppfyllelse och det är endast ett mål som inte kommer att uppnås 2016. Det är målet om minskad användning av droger som inte kommer att uppnås. En utförligare redovisning av målen finns i slutet av dokumentet. Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet God livskvalitet Minskad användning droger Trygg kommun Stimulerande kultur och fritid Företagsvänlig kommun Minskat försörjningsstöd Fler ska åka kollektivt Minskad energianvändning Ekologiska livsmedel Minska farlig kemikalier Minskade koldioxidutsläpp Bra skola En attraktiv arbetsplats Resultat Soliditet 7

Driftuppföljning och prognos Resultatfond Bokslut Budget Prognos Avvikelse Miljoner 2016 2015 2016 2016 miljoner % Byggnadsnämnden 3,7-17,3-17,4-17,3 0,1 0% Fritid & Folkhälsa 7,7-114,5-116,5-120,0-3,5-3% Funktionsstöd 5,2-376,2-378,4-379,9-1,5 0% Förskola & Grundskola 48,4-1 695,0-1 754,4-1 754,4 0,0 0% Gymnasie & Vuxenutbildning 28,6-417,4-406,3-414,3-8,0-2% Individ & familjeomsorg 0,1-196,7-199,8-213,4-13,5-7% Kommunfullmäktige -2,2-2,6-2,5 0,2 6% Kommunrevision -2,2-2,4-2,4 0,0 0% Kommunstyrelse inkl reavinst exploatering 0,0-60,9-120,5-89,1 31,5 26% KS, övrigt bla räddningstjänst & kollektivtrafik -126,9-128,1-121,1 7,0 5% Kultur & Turism 5,9-60,4-84,0-85,9-1,9-2% Miljö & Hälsoskydd 2,6-10,8-10,4-11,4-1,0-10% Service 23,6-27,1-39,4-36,2 3,2 8% Service Fastighet 22,7-19,1-19,3-11,2 8,1 42% Teknik 8,4-106,5-121,8-118,3 3,5 3% Valnämnd -0,1-0,2-0,1 0,0 22% Vård & Omsorg 49,3-767,4-817,8-833,8-16,0-2% Överförmyndarnämnd -4,1-4,3-1,3 3,0 69% Övriga verksamhetskostnader, Pensioner etc 14,6 63,9-16,1 32,0 48,1 299% Verksamhetens nettokostnader 221-3 941-4 240-4 181 59 1% Finansiering Skatteintäkter 3 923 4 149 4 137-12 Generella statsbidrag och utjämning 144 168 151-17 Finansiella intäkter 8 9 12 3 Finansiella kostnader -29-32 -27 5 Årets resultat 104 54 94 40 Prognos För helåret beräknas resultatet bli 94 miljoner. Det är 40 miljoner bättre än budget. Verksamhetens nettokostnader avviker med 59 miljoner varav 39 miljoner är medel för oförutsett som inte använts och 15 miljoner avser budgeterade hyror för ej verkställda lokaler. Den nämnd som har den största negativa budgetavvikelsen i kronor är Vård & Omsorg på -16 miljoner, följt av Individ & familjeomsorg på -13 miljoner samt Gymnasie & Vuxenutbildningen med - 8 miljoner. Komponentavskrivning I samband med att vi inför komponentavskrivning har vi uppdaterat avskrivningstider och delat upp avskrivningen utifrån olika komponenters hållbarhet.

Under våren gjordes en genomgång av befintliga anläggningar på Fritid & Folkhälsa och Service Fastighet. Det gjordes en genomlysning av anläggningarnas och komponenternas kvarstående nyttjandeperioder. Det har inneburit att lokaler skrivs av på längre tid och exempelvis konstgräsplaner får en kortare avskrivningstid. För Service fastighet innebär komponentindelningen lägre kapitalkostnader för befintliga anläggningar, men för Fritid & Folkhälsa blir det en ökning. Den totala effekten är knappt 1 miljon kronor i ökade kapitalkostnader för 2016. När vi kommer till årsredovisningen för 2016 föreslås att detta regleras för respektive nämnd. Ytterligare en konsekvens av komponentindelningen är att underhåll numera ses som en investering, och inte som en driftskonsekvens. Detta betyder att Service Fastighet har budgetavvikelser på driften för underhåll som numera ses som återställande av komponent och ska tas som en investering. Verksamheternas avvikelser Alla förvaltningar gör en egen rapport för augusti som redovisas i respektive nämnd. Här kommenteras endast de som har en större procentuell avvikelse och som har ett avvikande belopp av väsentlig storlek. Integration Kommunledningskontoret har en Integrationschef som ska samordna integrationsfrågorna men varje förvaltning har det ekonomiska ansvaret för det som faller inom den egna verksamheten. En stor förändring är att vi inte kommer att ta emot så många ensamkommande barn i år som vi först räknade med. I februari låg prognosen på 150 ensamkommande barn, men hittills i år har bara fyra kommit och det ser inte ut som att det blir så många fler. När det gäller gymnasiets skolverksamhet har vi haft ca 116 elever. Prognosen pekar mot en budgetavvikelse på - 4 miljoner kronor. För etableringsenheten är prognosen i dagsläget ingen budgetavvikelse. Det förutsätter att vi får tillbaka kostnaderna som ska återsökas från Migrationsverket gällande evakueringsboende och akutboenden. Förskola & Grundskola har ett snitt på 110 barn och elever i verksamheten. Det ger en prognostiserad budgetavvikelse på - 6 miljoner kronor. Tillsammans har Förskola & Grundskola och Gymnasie- & Vuxenutbildning en nettokostnad på 16 miljoner och en budgetavvikelse på - 10 miljoner för nyanlända. Individ & Familjeomsorg, verksamheten för ensamkommande barn prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 10,7 miljoner kronor. Förvaltningen arbetar med att skapa en kostnadseffektiv verksamhet eftersom migrationsverkets ersättningar inte är tillräckliga för att täcka kostnaderna för asylplatser, utredning, uppstart samt anpassning av boenden. Fritid & folkhälsa -3,5 miljoner Fritid & Folkhälsa prognostiserar ett underskott om 3,5 miljoner kronor. Underskottet kan till största del förklaras med införande av komponentavskrivning i kommunen. Nämndens kostnader för avskrivningar ökar markant, men det har även i samband med genomförandet av komponentindelningen framkommit några objekt som ska utrangeras. I början av året beslutade nämnden att erbjuda ett inkluderandebidrag till föreningar. Bidraget finansieras ur resultatfonden och prognostiseras till -300 tkr. Resterande underskott beror på olika faktorer, bland annat ökande fjärrvärmekostnader. Gymnasie & vuxenutbildning 8 miljoner Nämnden för Gymnasie och vuxenutbildning prognostiserar ett underskott på 8 miljoner kronor. Budgetavvikelsen beror främst på gymnasieverksamheten prognostiserar ett underskott. Orsakerna 9

till detta är bland annat fler elever i verksamheten än budgeterat utifrån befolkningsprognosen på grund av antalet nyanlända som kom under hösten och vintern 2015. Det finns även program som har svårt få en ekonomi i balans på grund av för få elever i verksamheterna. Antalet elever i behov av stöd har också ökat. Vuxenutbildning prognostiserar också ett underskott som beror på att Yrkeshögskolan under åren 2013-2014 inte tilldelades mer än en utbildning, samtidigt som tidigare utbildningar fasades ut. 2015 tilldelades man sju utbildningar, dessa ger inte effekt under 2016, då de startar först under hösten.. Den positiva effekten ses först åren 2017-2018. Arbetet med prognosen för nämnden fortskrider löpande under hösten. Enheten för arbetsliv redovisar ett överskott på ca 700 tkr, vilket beror på att antalet ungdomsjobbare inte varit så många som planerat. Under 2016 har det varit svårt anställa ungdomsjobbare, främst på grund av att ungdomsarbetslösheten är låg i Kungsbacka. För flyktingverksamhet prognostiseras ingen avvikelse. Detta är under förutsättning att kommunen får full ersättning för den fordran kommunen har på Migrationsverket på 9 miljoner kronor. Detta är för kostnader som kommunen tog i samband med de akutboenden och evakueringsboenden som bedrevs i kommunen under hösten 2015 och våren 2016. Individ & Familjeomsorg -13,5 miljoner Nämnden redovisar totalt en budgetavvikelse -13,5 miljoner kronor. Verksamheten för myndighetsutövning visar en negativ prognos på cirka 2,8 miljoner kronor, vilket beror främst på ökade kostnader för köpta placeringar till funktionsnedsatta och familjehemsplaceringar, ökade personal kostnader samt höga konsultkostnader. De höga konsultkostnaderna är en konsekvens av svårigheterna att rekrytera socialsekreterare för att bemanna upp vakanta tjänster. Verksamheten för ensamkommande barn har en negativ prognos på 10,7 miljoner kronor. Förvaltningen arbetar med att skapa en kostnadseffektiv verksamhet eftersom migrationsverkets ersättningar inte är tillräckliga för att täcka kostnaderna för asylplatser, utredning, uppstart samt anpassning av boenden. En annan orsak till det negativa resultatet är svårigheter att planera förutsättningarna för verksamheten eftersom viktiga omvärldsfaktorer såsom flyktingströmmar, lagändringar et cetera förändras med kort varsel. Kommunstyrelsen inkl. reavinst och exploatering +3 1,5 miljoner kronor Prognosen för helåret ger en positiv avvikelse med 31,5 mkr. De största avvikelserna genereras av realisationsvinster i exploateringsverksamheten på 18 miljoner kronor, lägre personalkostnader då ett flertal tjänster vakanshållits under omorganiseringen av kommunledningskontoret vilket ger ett beräknat överskott om 5,5 miljoner kronor. Dessutom att ett flertal projekt i projektportföljen ännu inte har påbörjats 6 miljoner kronor. Kommunstyrelsen övrigt +7 miljoner kronor Kollektivtrafik och Färdtjänst prognostiserar en positiv budgetavvikelse om 7 miljoner beroende på lägre kostnader för fria bussresor åt främst gymnasieelever, men även åt pensionärer. Kultur & Turism -1,9 miljoner kronor Kultur & Turism prognostiserar ett underskott om 1,9 miljoner kronor. Underskottet är planerat då det dels avser utvecklingsprojekt, dels inkluderandebidrag, som båda är planerade att finansieras ur resultatfonden. I början av året beslutade nämnden att erbjuda ett inkluderandebidrag till föreningar för att genomföra aktiviteter som ökar möjligheten till integration för nyanlända och ökade möjligheter för människor med funktionsvariation att delta. Ungefär 400 tkr beräknas att betalas ut i 10

år. Resterande underskott beror på olika faktorer, där flera verksamheter visar på små underskott. Miljö & Hälsoskydd -1 miljon kronor Prognosen för helåret är ett underskott om 1 miljon kronor. När budgeten lades avsåg underskottet kostnader för extra resurser för att börja beta av den tillsynsskuld som genererades 2013-2015 inom enheten för Hälsoskydd inne (HSI). Underskottet skulle då tas från den del av nämndens resultatfond där förskottbetald tillsyn fonderats. Under året har det dock blivit uppenbart att HSI är underfinansierade och saknar medel för arbete som inte går att undvika, som t ex obefogade klagomål, överklagade ärenden mm. Detta är förklarat i underlaget till kommunbudget och fullmäktige har också beviljat medel för 2017, men behovet av dessa medel finns alltså redan nu. Förvaltningen fortsätter dock sitt målmedvetna arbete med att skapa balans mellan ekonomi och verksamhet. Årets fokus är att undvika att tillsynsskulden ökar och helst också beta av befintlig skuld. Arbetet tar dock längre tid än beräknat, främst eftersom tillsynsmognaden i branschen är låg vilket genererar mycket extra arbete. Service +3,2 miljoner kronor Beräknad avvikelse i prognosen beror på ökad produktion och förändring av sålda tjänster. Samtliga verksamheter som är intäktsfinansierade räknar med ytterligare volymökningar under året, vilket påverkar både intäkter och kostnader. En viss eftersläpning i samband med rekrytering och anpassning till volymökningar ger ett beräknat nettoöverskott. En intäkt på 1,9 miljoner kronor till Upphandling från Göteborgs Buss efter en vunnen tvist ingår i resultatet. Uppbyggnaden av nya och ändrade funktioner som följd av omorganisationen från 1 april kan påverka resultatet ytterligare. På förvaltningen pågår ett antal stora projekt som också kan påverka det slutliga resultatet, exempelvis Samordnad varudistribution, förutsättningar för mobilt arbetssätt och bemanningscenter. Service fastigheter +8,1 miljoner kronor Hyresintäkterna ökar med ca 15 miljoner kronor på grund av nya objekt såsom Åsa äldreboende, Furuberg, Algusered och Alléskolan. Ersättning från försäkringsbolag har utbetalats för brand i Holken har erhållits, ca 4 mkr. Dessa ska återrapporteras till Ks Finans. Kostnadsavvikelsen beror på ökade hyreskostnader på ca 11 miljoner kronor samt en reglering av medel till Tjolöholm på 10,7 miljoner kronor. Tjolöholms drift övergick till Stiftelsen från och med 2016-06-01 och utbetalningen finansieras av särskilda medel ur Fastigheters resultatfond. Fastigheter har en budget på 15 miljoner kronor för underhåll. Med anledning av nya komponentsavskrivningsregler redovisas ett överskott på ca 7,5 miljoner kronor i driften. Dessa redovisas nu istället som investering. Avskrivningskostnaden påverkas också av de nya komponentavskrivningsreglerna. Teknik +3,5 miljoner kronor En budgetavvikelse prognostiseras med ett överskott på 3,5 miljoner kronor. Detta beror på minskade kapitalkostnader för investeringar som inte kommer bli färdiga i år utan fortsätter nästa år. Övriga kostnader prognostiseras att hålla budgeten. 11

Vård & Omsorg -16 miljoner kronor Nämnden för Vård & Omsorg prognosticerar en negativ budgetavvikelse för 2016 om 16 miljoner kronor. År 2015 övertog förvaltningen verksamhet från förvaltningen för Funktionsstöd. Detta tillsammans med ett ökat antal kunder inom hemtjänsten har resulterat i ökade intäkter från kunder men även ökade kostnader i förbehållsbelopp. Det ökade antalet kunder inom hemtjänsten samt ett ökat antal kunder som väntar på plats på särskilt boende, medför att hemtjänsttimmarna har ökat mycket mer än budgeterat. Det nya hemsjukvårdsavtalet innebär att förvaltningen för Vård & Omsorg har fått en rejält utvidgad målgrupp. En ny ramfördelningsprincip krävs som täcker alla åldrar och det utökade vårdansvaret. Ökningen av personalkostnader beror delvis på att verksamheten har ökat men även av det svåra rekryteringsläget inom vårdsektorn som har medfört ökade kostnader för nyrekrytering, övertid vid sjukfrånvaro. Överförmyndarnämnden +3 miljoner kronor Överförmyndarnämndens omkostnader för sammanträden följer budget. För arvoden till ställföreträdare redovisas lägre kostnader som troligen beror på mindre omfattning av respektive uppdrag än beräknat. Avtalet med Mölndal ger ett underskott på 197 tkr vilket aviserats tidigare. Det stora antalet ensamkommande barn ger kraftigare flöden av kostnader och intäkter än tidigare år. Totalt innebär detta en prognos för 2016 med ett överskott på ca 3 miljoner kronor. Finans verksamhetskostnader +48 miljoner kronor Budgetmedel kvarstår för hyror med 15 miljoner, OF-medel 39 miljoner. Resterande avser bland annat dold moms för ej skattepliktig verksamhet och Stibor enligt avtal Eksta och Aranäs. Avgiftsfinansierad verksamhet Miljoner Tidigare Prognos 2016 Ackumulerat resultat över/underskott Vatten och avlopp 2,9-2,0 0,9 Renhållning 2,0-6,5-4,5 Bredband 0,3 0,4 0,7 De avgiftsfinansierade enheternas särredovisas och ingår inte i kommunens prognostiserade resultat. Nu har Renhållning ett ackumulerat underskott som endast kan återställas genom ökade intäkter eller minskade kostnader för verksamheten. Vatten och avlopp samt Bredband har positivt eget kapital. Renhållning Totalt har Renhållning ett ackumulerat underskott. Kostnaderna har ökat mer än intäkterna och beror på ökade kostnader för transporter och minskade intäkter av trä och flis. De minskade intäkterna för trä och flis beror på att ytorna på Barnamossens återvinningscentral inte får belastas med så stora vikter på de ytor som är avsedda för detta ändamål. 12

Skatter och statsbidrag Jämfört med beslutad budget är skatteunderlaget nedreviderat. Bedömningen av år 2015 har gjorts till följd av det preliminära taxeringsutfallet, som var lägre än förväntat. År 2016 har prognosen för antalet arbetade timmar dragits upp till följd av ett starkt utfall för första halvåret. Dock är lönesumman i nivå aprilprognosen, vilket tyder på låga löneökningar hittills under 2016. Slutavräkning för åren 2015 och 2016 medför en försämring beräknat per invånare och totalt för kommunen. Slutavräkningar summa avvikelse mot budget -29 milj. Årets skatteintäkter avvikelse jämfört med budget +18 miljoner kronor, nettoavvikelsen är -11 miljoner kronor. Sedan föregående skatteunderlagsprognos har bedömningen av antalet asylsökande påtagligt sänkts. Migrationsverket räknar nu med 34 500 asylsökande i år. Det kan jämföras med 100 000 i föregående skatteunderlagsprognos. Även mängden asylsökande för efterföljande år har justerats ned jämfört med tidigare bedömningar. Därtill ska läggas att en betydande neddragning skett i bedömningen av antalet ensamkommande flyktingbarn. Föregående skatteunderlagsprognos utgick från 18 000 ensamkommande flyktingbarn i år. Migrationsverkets senaste bedömning pekar nu mot en tillströmning på 3 500. Den nya och lägre bedömningen av antalet asylsökande och antalet ensamkommande flyktingbarn innebär att prognosen för kommunal och statlig konsumtion har skruvats ned. I den tidigare skatteunderlagsprognosen beräknades den offentliga konsumtionen, i reala termer, öka med 4,6 procent i år. Ökningen har nu justerats ned till 3,1 procent. Generella statsbidrag: Kostnads- och inkomstutjämningen och strukturbidraget redovisar ett underskott om -47 miljoner kronor mot budgeterat samtidigt som Kommunal fastighetsavgift, regleringsavgift och engångsbidraget integration tillsammans redovisar ett överskott om 30 miljoner kronor. Totalt redovisas ett underskott för skatter och statsbidrag jämfört med budget om -29 miljoner kronor. Finansiella kostnader och intäkter Avvikelsen mot budget beror på en återbäring från Kommuninvest på nästan 3 miljoner, vilken inte var budgeterad. Dessutom har räntan varit låg och inga nya lån har tagits upp. 13

Investeringar och exploateringar Miljoner Utfall augusti Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2015 2016 2016 2016 2016 2015 Löpande årliga investeringar -23-31 -76-78 -2,4-50 Lokalinvesteringar -54-60 -203-179 24,3-90 Övriga investeringar -35-35 -130-59 71,6-47 Avgiftsfinansierad verksamhet Inkomster 43 35 51 51 0,0 32 Utgifter -65-95 -163-141 22,6-111 Netto -22-60 -112-90 23-79 Nettoinvesteringar -134-186 -522-406 116,1-266 Exploateringar Inkomster 56 47 79 50-29 100 Utgifter -50-29 -95-48 47-44 Netto 5 18-16 2 17,6 56 Netto investeringar och exploateringar -129-168 -538-404 134-210 Investeringar För 2016 har Kungsbacka en investeringsbudget på 538 miljoner kronor. Jämfört med föregående år investerade nämnderna för 39 mkr mer. Prognosen för helåret 2016 är att vi investerar för 404 miljoner kronor, vilket innebär ett överskott på 134 miljoner kronor. Avvikelsen beror bland annat på infrastrukturprojekt som flyttas fram till 2017, både inom kollektivtrafiken och utbyggnad av gångoch cykelvägnätet. För 2016 avsattes en central investeringspott för inköp av bostäder för att tillgodose bostadsbehovet för ensamkommande och nyanlända. På grund av det lägre inflödet av ensamkommande barn har få bostäder köpts in, och prognosen visar ett överskott. Under året har projektering och utbyggnad startat av ett antal större lokalprojekt - bland annat nya Furulidskolan och två nya förskolor i Tölö Ängar och Kolla Parkstad, och HVB i Kullavik och Åsa. Under året har BoDa färdigställts, en ny typ av gruppbostad med kombinerad lokal för daglig verksamhet, och även ett boende i Vallda. Inom Tekniks verksamhetsområde prognosticeras en positiv budgetavvikelse på grund av att flera projekt fördröjts eller försenats, bland annat Vikens pumpstation och vattenledning i Fjärås-Klev. 14

Exploatering Under året pågår bostadsprojekt i Björkris, Kolla, Tölö Ängar II och inom kvarteret Valand. Innerstaden fortsätts att utvecklas, och kommande exploateringsområden ligger inom Aranäs utbyggnad och kvarteret Ejdern. Utbyggnad och försäljning av mark för verksamhets- och industriområden pågår under året bland annat i Äskatorp i Fjärås. I Mariedalskrysset, Duvehed, Annebergs centrum och Särö Centrum pågår utredningar och förberedelse för kommande exploateringar. Stora exploateringsprojekt som pågår under året är Björkris, Kolla Parkstad, Valand och Tölö Ängar II. Under året prognostiseras reavinster för markförsäljning inom bland annat Kolla och Björkris. 15

Våra medarbetare KUNGSBACKA KOMMUN SKA VARA OCH UPPLEVAS SOM EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS Framtidens kompetensförsörjning Den sammantagna bilden från förvaltningarna är att Kungsbacka kommun har, i likhet med andra kommuner, en stor utmaning i att rekrytera vissa bristyrken. Exempel på dessa är undersköterskor, socionomer, vissa lärarkompetenser och ingenjörer. Under hösten lanserar vi en kampanj för att nå dessa grupper. För att ta fram en långsiktig strategi bildas ett strategiskt forum där samverkan ska utvecklas mellan Kompetenscentrum, utbildningsanordnare, arbetsförmedling, förvaltningar och näringsliv. Genom att utveckla metoder och arbetssätt för att ta tillvara kompetensen hos nyanlända, funktionsnedsatta och ungdomar som av olika skäl inte kommer in på arbetsmarknaden vill vi kombinera arbetsuppgifter som inte kräver förkunskaper med kompetenshöjande insatser. I det arbetet ser vi även över hur vi organiserar arbetet utifrån befintlig kompetens. Med en sådan strategi kan vi skapa nya karriärvägar, möjliggöra löneutveckling och använda kompetens på rätt sätt. Vi skapar en målstyrd, flexibel och lärande organisation. Rekryteringsprocessen En kvalitativ rekryteringsprocess är avgörande för Kungsbacka kommuns framtida kompetensförsörjning och effektivitet. Inte minst viktig, är rekryteringen av chefer och specialister som har stor betydelse för hur vår organisationskultur byggs upp och hur effektivitet och god arbetsmiljö går hand i hand. Vårt rekryteringscenter har under de senaste åren byggt upp en gedigen kompetens kring att rekrytera rätt chefer och stor vikt läggs vid de personliga kompetenserna genom kompetensbaserade intervjuer och olika testningar av de sökande. Kungsbackas egna orienteringsprogram för chefer möjliggör också för interna chefstalanger att få utvecklas och stimuleras att söka chefstjänster. Arbetsplatskultur Under 2016 inleddes ett arbete för att stärka och utveckla vår gemensamma arbetsplatskultur inom Kungsbacka kommun. Det långsiktiga målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som effektivt vägleder oss i det dagliga arbetets beslut och handlingar för invånarnas bästa. Under våren 2016 har vi arbetat fram ett gemensamt förhållningssätt för att utveckla och stärka vårt sätt att agera, både internt mot varandra och externt mot de vi finns till för. Det finns en handlingsplan med prioriterade aktiviteter för det fortsatta arbetet och en ide om hur utvecklingsarbetet kan fortsätta drivas och organiseras. Nästa steg, under hösten 2016, är att sätta igång prioriterade aktiviteter och på så vis lägga grunden för ett systematiskt arbete som stärker och utvecklar vår arbetsplatskultur. Ledarskap Begreppet Ett Kungsbacka innebär många initiativ och utvecklingsprojekt som direkt påverkar och ställer krav på ledarskapet i organisationen. Detta kommer ha direkt påverkan på vilka insatser och aktiviteter vi behöver när det kommer till såväl ledarskap som medarbetarskap. Ledardagen 2016 har fokus på Vision 2030 och vår arbetsplatskultur. Ledardagen genomförs årligen med tema på ledarskap och dess utmaningar. Kungsbacka har ett internt ledarutvecklingsprogram Leda i utveckling, med fokus på personligt ledarskap genom konceptet Utvecklande ledarskap (UL). Under 2016 genomförs 8 program med närmare 120 deltagare. Samtliga chefer och medarbetare med 16

ledande uppdrag planeras genomgå programmet fram till år 2018. Det pågår också ett orienteringsprogram för potentiella chefer och ett mentorsprogram. Arbetsmiljö Det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM är grunden till en god arbetsmiljö. Utifrån målet Kungsbacka 2020 och attraktiv arbetsgivare genomförs en rad olika aktiviteter. Medarbetarenkäten genomförs hösten 2016 och har Hållbart arbetsliv samt Ledarskap som fokusområde. Dessutom kommer Hållbart medarbetarengagemang och Helhetsattityd att följas upp. Resultatet ger en tydlig bild över vilka förbättringsområden som behövs på olika nivåer i organisationen som syftar till att nå målet attraktiv arbetsgivare. En arbetsgrupp bildas i september där arbetsgivare och fackliga företrädare tillsammans ska föra dialog om hur vi kan arbeta mer strategiskt med hälsofrämjande ledar- och medarbetarskap och attraktiv arbetsplats. I syfte att sänka sjukfrånvaron ska kommunen samverka med vårdgivare inom ramen för arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet med samverkan är att genom tidiga insatser och dialog mellan sjukskrivande läkare och arbetsgivare förhindra sjukskrivning eller möjliggöra tidigare återgång i arbete. Ökad sysselsättningsgrad Samtliga förvaltningar erbjuder medarbetarna önskad sysselsättningsgrad. Antalet heltider har ökat från 71 procent helår 2015 till 74 procent delår 2016. För att möta framtida rekryteringsutmaning behöver fler arbeta heltid. Det innebär att vi behöver samarbeta mer över förvaltningsgränserna med bland annat kombinationstjänster, karriärvägar och arbetsmiljö. Strategiskt förvaltningsöverskridande arbete Under våren startade ett strategiskt förvaltningsöverskridande arbete på temat integration. I arbetet går effektiva arbetssätt före formella strukturer och gemensamma och tydliga uppdrag gör det lättare att samarbeta över organisationsgränserna. Det innebär att invånare, företag och besökare inte ska behöva vända sig till flera instanser i samma ärende. För medarbetarna innebär det utvecklingsmöjligheter tillsammans med kollegor som man kanske normalt inte samarbetat med utifrån sitt ordinarie uppdrag. Dialogen och samarbetet leder till bättre beslut och lösningar, samtidigt som vi lär känna varandra bättre. 17

2011 2012 2013 2014 2015 2016 Mål Inledning Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som majoriteten av politikerna har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Sammanfattning I uppföljningen per augusti görs en prognos om måluppfyllnad vid helåret för respektive prioriterat mål. För respektive måls mätningar görs i de fall det är möjligt en prognos som ligger till grund för prognosen om måluppfyllnad. Det innebär att det mest intressanta i denna uppföljning är de analyser och kommentarer som beskriver huruvida målet kommer att uppnås och vad som görs för att målet ska uppnås. Det ger underlag för hur vi ska planera och prioritera i framtiden. Sammantaget kan vi se att det sker ett aktivt arbete i organisationen för att bidra till måluppfyllelse. För 2016 finns 17 prioriterade mål. Av de målen prognostiseras 10 att uppnås i år. För 6 av målen bedöms de inte uppnås men att de är på rätt väg. Ett av målen, det om minskat försörjningsstöd, prognostiseras inte uppnås i år och indikationer om utvecklingen är oroande vilket kräver mer analys och mer kraftfulla insatser. Nedan framgår hur många mål som prognostiseras uppnås 2016 och hur utvecklingen ser ut. 6 1 Uppnås 10 På rätt väg 15 10 5 Uppnås ej 0 Uppfyllt På rätt väg Ej uppnått Antal mål som prognostiseras uppnås, vara på rätt väg eller inte uppnås år 2016 Antal mål som uppnåtts, inte uppnåtts men är på rätt väg eller inte uppnåtts 2011-2015 med streckad prognos för 2016. Utifrån kommunfullmäktiges prioriterade mål har nämnderna 80 resultatmål som bryter ner och konkretiserar vad de ska uppnå för att bidra till det prioriterade målen. Utöver kopplingen till de prioriterade målen har nämnderna beslutat om 15 egna resultatmål vilket är samma antal som föregående år. Dessa resultatmål följs upp i respektive nämnds delårsrapport och årsredovisning. Nedan rapporteras och prognostiseras kommunfullmäktiges prioriterade mål. 18

Ökat inflytande Mål Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Prognos På väg att uppnås Vi arbetar intensivt med en rad insatser för att uppnå målet, bland annat invånardialoger, invånarpanel, kommunikation och information både internt och externt men även övrigt stöd för elevoch föräldraråd eller brukarråd i olika former. Sannolikt kommer detta ge positiva effekter redan i år men det kommer framför allt visa sig på lite längre sikt varför målet inte prognostiseras uppnås i år. Under året har vi påbörjat ett utvecklingsarbete med vår synpunktshantering som är en viktig del för invånarnas inflytande och som ger kommunen underlag till sitt förbättringsarbete. Under hösten genomförs bland annat en marknadsföringskampanj via sociala medier och vid kontaktställen där invånare möter kommunen, för att visa på och öka intresset för invånarna att ge sina synpunkter. På vår hemsida finns länkar till synpunktshanteringen så att invånarna enkelt kan ge en synpunkt när de letar efter information eller använder någon av våra tjänster. Tillgänglighet av handlingar och övriga information är en förutsättning för inflytande från invånare och vi arbetar med system, processer och utbildningar för att ytterligare förbättra dessa delar. Beroende på den stora flyktingströmmen har vi haft flera informations- eller samrådsmöten inför byggandet av boende för ensamkommande barn och unga. Syftet har varit att förklara hur processen med plan- eller bygglovsärenden går till och när man som invånare kan lämna sina synpunkter. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 45 43 Prognos 2016 Kommer ej uppnås Målvärde 2016 49 Bemötande och tillgänglighet Mål Prognos Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka På väg att uppnås Bemötande och tillgänglighet är en av våra viktigaste pelare i vår värdegrund men vi har ändå sett vikande värden i mätningarna för målet under en tid. Vi har inlett en rad insatser för att komma till rätta med målet. Sådana här förändringar tar tid och målet prognostiseras inte uppnås i år men anses vara på rätt väg. Vi har påbörjat ett arbete där det långsiktiga målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som effektivt vägleder oss i det dagliga arbetets beslut och handlingar för invånarnas bästa. Mycket av detta görs inom ramen för direktivet om värdskap (se nedan). Den stora satsningen som Kungsbacka gör på ledarutveckling ska bland annat ta organisationen in i e- samhället, bidra till en stark gemensam kultur och omsätta politikernas vision till verklighet. Utvecklingsarbetet ska främja samverkan mellan förvaltningarna för att få utväxling på den samlade kompetens som finns, optimera nyttan och erbjuda en högre servicenivå för kommuninvånaren. 19

Kungsbacka Direkt, kommunens kundtjänst, tar över rutinmässiga frågor från förvaltningarna, nu senast från Vård och omsorg, vilket bidrar till att förbättra bemötandet och tillgängligheten. Flera förvaltningar ser över och anpassar även sina öppettider liksom fler bibliotek inför så kallade meröppet. Fortsatt utveckling av e-tjänster skapar tillgänglighet för invånaren dygnet runt, exempelvis: Ansökan om bygg-, mark- eller rivningslov Samtycke för publicering av bilder på elever i skolan Ansökan om boendeparkering Preliminärberäkning av avgift för äldreboende Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 57 55 Kommer ej uppnås 62 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande 72 70 Kommer att uppnås 73 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet 68 63 Kommer ej uppnås 72 20

God livskvalitet Mål Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Prognos Kommer uppnås Exempel på goda insatser: Välmående ger resultat - en satsning inom Region Halland tillsammans med För & Grundskola Samarbete med civilsamhället inom boende för ensamkommande barn för en förbättrad livssituation Förändringsarbetet Attraktivare boenden inom vård och omsorg Arbetet med en modell för sociala konsekvensbeskrivningar är påbörjad och fler förvaltningar deltar i arbetsgrupper kopplade till samhällsplaneringen Det här är bra Flera aktiviteter har en tydlig avgränsning och tydliga delmål som kan ge effekt på flera nivåer. Flera av våra insatser sker i samverkan, både internt och med externa aktörer - samverkan och samordning ger möjligheter till en helhetssyn och effektivare användning av resurser. Det här behöver bli bättre I förhållande till senaste uppföljningen av målet vid årsredovisningen 2015 så är det påtagligt färre 21

aktiviteter inrapporterade. Det är svårt att avgöra om det beror på brister i rapporteringsstrukturen eller om det eventuellt är en effekt av omorganisationerna som skett i flera förvaltningar. Med tanke på de stora hälsoskillnaderna mellan könen, gör vi bedömningen att det saknas insatser i tillräcklig omfattning som tar hänsyn till detta vilket kommer analyseras och vidtas åtgärder för. Utifrån målets formulering och mätning prognostiseras det ändå uppnås för året. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga "Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever". Mäts i SCB och resultat presenteras i samband med bokslut. Utfallet utgår från de som svarat "Nöjd" och "Mycket nöjd" 96% Kommer att uppnås 94% SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga "Allmänt hälsotillstånd". Mäts i SCB och utfall presenteras i samband med bokslut. Utfallet utgår andelen som svarat "Bra" och "Mycket bra" 82% Kommer att uppnås 78% Målet och mätningen är nya för 2016 och utfall presenteras i samband med bokslut. Mätningen gjordes inte år 2014. 22

Minska användning av droger Mål Användning av droger bland ungdomar ska minska Prognos Kommer uppnås Tre exempel på goda insatser: Samarbete har påbörjats mellan skolförvaltningarna och Kultur & Fritid för att sammanföra tobakskonventionen med barnkonventionen vilket innebär att man tar hänsyn till barnens rätt när det gäller tobaksfrågan Kultur & Fritid och För & Grundskola har påbörjat ett samarbete för att arbeta med tematiska föräldramöten som ersätter Effekt-programmet Gymnasieskolornas samarbete med Polisen med bland annat kontroll av ungdomar som misstänks bruka droger Det här är bra Skolförvaltningarna fortsätter arbeta aktivt drogförebyggande utifrån drogpolicyn och den fastställda handlingsplanen. Flera samverkansinsatser mellan skolförvaltningarna och Kultur & Fritid har startats upp med elever som målgrupp. Nätverk mellan gym, polis och kommun fortsätter antidopningsarbetet utifrån dopningspolicyn. 23

Detta behöver bli bättre På en övergripande nivå kan vi se att fler nämnder i högre grad kan bidra till det förebyggande drogarbetet varför fler forum för samarbete och gemensam utveckling kommer att införas. Arbetsformer för förebyggande arbete med unga vuxna och ungdomar i riskzon behöver tas fram. Utifrån analysmodellen ovan behöver det drogförebyggande arbetet på individnivå utvecklas. Trots utvecklingsmöjligheter för målets insatser prognostiseras målet uppnås för året. Mätning Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol Luppen vart tredje år. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte använder tobak Luppen vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika Utfall 2014 Utfall 2015 87% 87% 90% 90% 86% 86% Prognos 2016 Prognos ej möjligt Prognos ej möjligt Prognos ej möjligt Utfallet för 2014 och 2015 baseras på den senaste LUPP-undersökningen som genomfördes 2013. LUPP:en genomförs vanligtvis vart tredje år, dock är nästa undersökning planerad till 2017 på grund av att övriga fem samarbetskommuner i GR genomför en omfattande CAN-undersökning 2016. Målvärde 2016 89% 93% 90% 24

Trygg kommun Mål Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Prognos Kommer uppnås Trygghetsskapande arbete kan delas in i insatser och nivåer. I nedan matris visas uppdelning och samband mellan prevention och nivån på insatser som ger en bra analys av målet. Våra verksamheters aktiviteter har "prickats" för respektive del i modellen. Av matrisen framgår att tyngden av det inrapporterade trygghetsarbetet i kommunen sker inom social prevention, förhållandevis jämnt fördelat mellan de tre nivåerna. Det sker även arbete inom situationell prevention och då framförallt med generella insatser. Exempel på goda insatser: Arbetet med Idrotts- och hälsocertifiering fortlöper och 28 föreningar har påbörjat arbetet Framtagande av ny arbetsmetod för att jobba med sociala konsekvensbeskrivningar i detaljplaner Framtagandet av en handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism Inför 2016 har kommunen tillsammans med polisen avgett ett medborgarlöfte för första gången. Trygghetsarbetet är även en del i det strategiska temat Integration. Det är av stor vikt att båda dessa arbeten fortskrider, speciellt då målgruppen invånare är i fokus. Förbättringar kan göras inom insatser som riktar sig mot redan utsatta individer, till exempel bör man se över arbetet kring brottsutsatta personer. Även om det finns utvecklingsområden prognostiseras målet uppnås för året. 25

Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Mäts i ett index med tre underliggande frågor:...hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter?...hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel?...hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet? 67 66 Prognos ej möjligt 67 Stimulerande kultur och fritid Mål Prognos Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Kommer uppnås Exempel på goda insatser: Inkluderande arbete med nyanlända där stöd och samverkan med föreningslivet varit centrala delar Det har genomförts 30 procent fler elevföreställningar på Kungsbacka Teater På särskilda boenden pågår ett aktivt arbete för att skapa en meningsfull vardag för de äldre där delaktighet är ett centralt tema Det här är bra Det uppsökande och inkluderande arbetet där ungdomar får möjlighet att utveckla sina intressen i bland annat intressegrupper, skapar förutsättningar för ett djupare och långsiktigare engagemang. Det finns ett stort utbud av arrangemang för kommunens invånare med möjligheter till ett långsiktigt och djupare engagemang i ett fritidsintresse samt förutsättningar att själv skapa och utveckla sina intressen. Det faktum att ungefär 80 procent av 7-20-åringarna är aktiva i en idrottsförening, medverkar till att det finns goda möjligheter i kommunen. Det här behöver bli bättre I arbetet med aktivitetsplatser bör vi i högre grad ha ett genusperspektiv, bland annat i samhällsbyggnadsprocessen. Aktivitetsplatser är övervägande inriktade för mäns intressen i dagsläget. Vi behöver skapa förutsättningar för invånarna att ta del av kulturupplevelser lokalt i bostadsområdena vilket i högre grad planeras att vara med i samhällbyggnadsprocessen. Arbetet med ungdomar som inte hittar fritidsaktiviteter inom traditionella former, bör utvecklas för att i högre grad skapa bättre förutsättningar även för denna målgrupp. Genom goda insatser i kommunen prognostiseras målet uppnås för året. 26

Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga; "Hur nöjd är du med din fritid?" Utfallet utgår från andelen som angett ett värde mellan 6-10 på en 10-gradig skala. 1 är lägsta värde och 10 är det högsta. 90 90 Prognos ej möjligt 90 Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid. Utfallet utgår från andelen som angett ett värde mellan 6-10 på en 10-gradig skala. 1 är lägsta värde och 10 är det högsta. 76 78 Prognos ej möjligt 84 Luppen vart tredje år och däremellan genom Ungdomsenkäten. Utfallet består av andelen av ungdomarna i åk 8 som är nöjda med sin fritid. Utgår från de som svarat 6-10 på en 10-gradig skala där 1 är lägsta värde och 10 det högsta. Fotnot: Utfallet baseras på den senaste LUPP-undersökningen 2013 vilket innebär att utfallet för följande år är identiskt med 2013. 88 88 Prognos ej möjligt 95 SCB:s medborgarundersökning utifrån frågan; "Möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv?" Värdet anges på en 10-gradig skala, där 1 är lägst och 10 det högsta värdet. 7,8 7,8 Prognos ej möjligt 7,9 Företagsvänlig kommun Mål Prognos Företagsvänlig kommun På väg att uppnås Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens, kapital, mark för etablering och mötesplatser är några faktorer som påverkar företagsklimatet. En annan viktig faktor är också att de myndigheter som företagen möter är tillgängliga, ger god service samt agerar rättssäkert. Exempel på insatser som genomförts under året är: Företagslots Individ & Familjeomsorg har infört e-tjänster för ansökan om serveringstillstånd och hantering av befintliga tillstånd. Uppföljningsinsatser kring vilken service vi levererar till företag. Tidig dialog för att förbättra upphandlingsprocessen tillsammans med företag inom lokalvård Företagsbesök tillsammans med KSAU Nyföretagarkväll och Kungsbacka Entreprenörsskola 14 respektive 213 ungdomar har fått prova på att starta och driva egna företag genom Sommarlovsentreprenör och Ung företagsamhet under året. Insatser för bättre värdskap, bemötande och information fortsätter inom myndighetsområdena För att stödja utvecklingen kommer Kommunledningskontoret/Näringsliv förstärkas med ytterligare personella resurser. 27

För en positiv utveckling och långsiktighet i arbetet krävs uthållighet och utveckling av de insatser som görs ut mot företagen och internt i kommunen. Målet bedöms inte uppnås i år men anses vara på rätt väg. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt 63 63 Kommer ej uppnås 65 Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat 3,3 3,4 Kommer ej uppnås 3,6 Minskat försörjningsstöd Mål Prognos Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Kommer ej uppnås Utifrån flyktingsituationen i världen och Migrationsverkets beslut om kommunplaceringar för nyanlända flyktingar prognostiseras målet om minskat försörjningsstöd inte att uppnås samtidigt som det finns signaler om att utvecklingen går åt fel håll. Under perioden maj-augusti kunde 61 nya ärenden av totalt 131 stycken kopplas till nyanlända flyktingar som är i behov av stöd för sin försörjning och prognosen är att det kommer se likadant ut under resten av året. Dessutom hanterar förvaltningen fortsatt komplexa försörjningsstödsärenden där det finns begränsningar att komma ut i egen försörjning. Målvärdet för 2016 har sänkts med 0,5 % det vill säga en ökad ambition, vilket är ytterligare en orsak till att målet troligtvis inte kommer att uppnås i år. Arbetet med att ge kommuninvånarna det bästa stöd och hjälp utifrån den enskildas situation pågår kontinuerligt och där är samverkan mellan olika aktörer inom kommunen och i samhället avgörande för utgången av ärendena. Ett exempel på samverkansarbete är Individsamverkansteamet (IST) där kommunen, Arbetsförmedlingen, Region Halland och Försäkringskassan finns representerade och där man arbetar tillsammans kring individer som behöver hjälp och stöd från olika håll i samhället. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd 2,3% 2,3% Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd 25,5% 23% Prognos 2016 Kommer ej uppnås Prognos ej möjligt Målvärde 2016 2% 24% 28

Fler ska åka kollektivt Mål Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Prognos Kommer uppnås Hallandstrafiken som ansvarar för kollektivtrafikresorna i Kungsbacka redovisar ökat resande för första halvåret 2016, bland annat för stadstrafiken i Kungsbacka. En möjlig effekt av det nya linjenätet som infördes 2015. Hallandstrafiken ser även en mindre ökning på Öresundståget som gäller hela linjen men som sannolikt även gäller Kungsbackas resenärer. Utifrån denna information samt att målvärdet för flera mått redan uppnåddes 2015 är det troligt att målet för 2016 kommer att uppnås. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Antal resor per trafikslag, pendeltåg 1 891 264 1 874 711 Antal resor per trafikslag, Blå Express 361 139 433 973 Antal resor per trafikslag, Lokal busstrafik 1 738 871 1 750 296 Antal resor per trafikslag, Stadstrafik 256 325 308 119 Antal resor per trafikslag, Öresundståg 932 793 960 777 Totalt antal resor 5 180 392 5 327 876 Prognos 2016 Prognos ej möjligt Kommer att uppnås Prognos ej möjligt Kommer att uppnås Kommer att uppnås Kommer att uppnås Målvärde 2016 1 980 000 383 000 1 854 000 282 000 1 001 000 5 500 000 29

Minskad energianvändning Mål Prognos Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska På väg att uppnås Energianvändningen prognostiseras att uppgå till 157 kwh/kvm och år vilket inte riktigt når ner till målnivån för 2016. Prognosen visar på en minskad elförbrukning men en knapp ökning på fjärrvärmeförbrukningen vilket sammantaget leder till att vi inte kommer uppnå målet i år men är på rätt väg. Vad vi gör Installationen av 2 000 kvm solpaneler under sommaren samt investeringar i ventilationsaggregat, belysning, torkskåp och annan ny energieffektiv utrustning bidrar till minskad energianvändning. Kraven på specifik energianvändning vid nyproduktion hålls fortsatt lågt på 40 kwh/kvm och år. Insatser för att informera om solenergiprojekten på skolor har genomförts eftersom det varit stort intresse från både lärare och elever. Vad behöver göras För att öka genomslagskraften och strukturera arbetet inom energiområdet genomförs en kraftsamling av resurser med ett strategiskt tema för energifrågor. Tempot på driftoptimeringen kommer att kunna skruvas upp och nya åtgärdsförslag presenteras vilket är en förutsättning för att nå målet. Ett utökat samarbete inleds med köksverksamheten där brukarbeteende och investeringsförslag i ny utrustning kommer att prioriteras. Information, synlighet och samordning kring energifrågor kommer att öka under hösten, framförallt för att påverka hyresgästernas beteende vid användning av energi. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad 168 158 Kommer ej uppnås 155 Ekologiska livsmedel Mål Prognos Ekologiska livsmedel Kommer uppnås Kungsbacka kommun kommer att uppnå målet om 30 procent ekologiska livsmedelinköp 2016. Alla förvaltningar och verksamheter bidrar på ett positivt sätt för att uppnå målet. Det finns dock problem kring uppföljning av inköpta volymer samt finansiering av merkostnaden som vi behöver arbeta vidare med. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel 26% 27% Kommer att uppnås 30% 30

Minska farliga kemikalier Mål Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Prognos Kommer uppnås Processen med att ta fram en kemikalieplan för kommunen har fortsatt under året. I arbetet med kemikalieplanen har viktiga utgångspunkter för kommunens kemikaliearbete identifierats, liksom ett antal åtgärder för att minska förekomsten av farliga kemikalier i kommunens verksamheter. Utifrån detta har mätningarna för målet utvidgats i budget för 2017. Kungsbacka har deltagit i Länsstyrelsens arbete med att revidera det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen, med fokus på målet om giftfri miljö. I det uppdaterade åtgärdsprogrammet för Hallands län finns nu åtgärder riktade mot barns miljöer och miljökrav i offentlig upphandling, vilket ligger i linje med åtgärderna i kemikalieplanen. Lokalvårds inköp av rengöringsmedel som når upp till kraven för miljömärkning fortsätter att öka, och nivån ligger i linje med det uppsatta målet varför målet prognostiseras uppnås i år. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel 14% 7% Prognos 2016 Kommer att uppnås Målvärde 2016 10% Minskade koldioxidutsläpp Mål Prognos Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Kommer uppnås Arbetet med att minska Kungsbacka kommuns klimatpåverkan blir allt bättre och målet prognostiseras uppnås 2016. Kommunens fordonspolicy som ligger till grund för utvecklingsarbetet, ställer relativt höga krav på de bilarna som vi köper in eller leasar. Ambitionen med fordonspolicyn är att kommunens fordon ska vara energieffektiva och till så stor utsträckning som möjligt drivas av biobränslen för att minska tjänsteresornas påverkan på klimatet. Under de första åtta månaderna av 2016 så har kommunen köpt in 67 stycken fordon. Av dessa fordon är 8 stycken elbilar och 16 stycken bilar som drivs med fordonsgas. Inom kommunens verksamhet finns det två externa bilpooler. Den ena bilpoolen har 14 stycken bilar med fordonsgas, tidigare så var flera av dem diseldrivna. Den andra bilpoolen består av 4 stycken elbilar. Kommunen jobbar med att minska antalet tjänsteresor genom att optimera resorna och i högre grad använda digitala hjälpmedel som alternativ. För resor utanför kommunens gränser så ska vi i första hand åka kollektivt. Det finns ett behov av att ytterligare förankra arbetet med att minska klimatpåverkan från tjänsteresorna. Tyvärr så tankas gasbilarna i för stor utsträckning med bensin, ett beteende som vi behöver komma till bukt med. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 0,9% 2,6% Kommer att uppnås -2,5% 31

Bra skola Mål Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Prognos På väg att uppnås De insatser som genomförs för att uppnå detta mål hänger samman med det dagliga arbetet utifrån de nationella målen för skolan. Elevernas uppfattning om sin utbildning i Kungsbacka står sig väl i jämförelse med övriga kommuner inom Göteborgsregionen där detta jämförs. Exempel på insatser hos utbildningsnämnderna under året: Utveckling av BFL, bedömning för lärande Utvecklat systematiskt kvalitetsarbete i nämnderna genom resultatdialoger och analysgrupper Förstärkt pedagogiskt ledarskap genom utbildningar, organisationsförändringar och karriärtjänster Forskningsanknutna projekt på flera enheter, både med stöd av egna lektorer och med universitet och högskolor Regiongemensam samverkan i projektet "From Great to Excellent", tillsammans med Högskolan i Halmstad, Region Halland och de halländska kommunerna. Prognosen är att vi inte kommer att nå målet i år, men den långsiktiga bedömningen är att de insatser som görs bidrar till måluppfyllelsen. Mätning Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola. Utfall 2014 Utfall 2015 36 39 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 225,7 237 Andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen 87,1% 85,2% Andel elever med gymnasieexamen. Gäller elever i kommunens egna skolor. Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år. Gäller elever i kommunens egna skolor. 94,1% 91,2% 85,4% 86,6% Prognos 2016 Kommer ej uppnås Kommer att uppnås Kommer ej uppnås Kommer ej uppnås Kommer ej uppnås Målvärde 2016 17 229 100% 100% 90% 32

En attraktiv arbetsplats Mål Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Prognos På väg att uppnås Det genomförs en rad insatser som på sikt bidrar till att vi uppnår målet. Vi har arbetat vidare med målets mätningar för att i högre grad få bättre indikationer för när vi kan uppfattas som en attraktiv arbetsplats vilket utgör mätning av målet i budget 2017. Utifrån de mätningarna och de insatser som genomförs prognostiseras målet vara på rätt väg men inte uppnås 2016. Kommunledningskontoret och Service är piloter för aktivitetsbaserat arbetssätt. Det innebär att vi går från traditionellt kontorslandskap till miljöer som är anpassade för uppgiften eller aktiviteten. Arbetssättet införs successivt på fler arbetsplatser i kommunen och förväntas bidra till den attraktiva arbetsplatsen. Integration är Kungsbackas första strategiska tema. Det är ett nytt sätt att arbeta över förvaltningsgränserna med kommungemensamma frågor. Deltagare kommer från såväl Kommunledningskontoret som berörda förvaltningar. Det bidrar till gott samarbete och att fler som arbetar med en fråga ser helheten och sin betydelse. Under våren inleddes ett arbete med att skapa en enhetlig, stark och positiv arbetsplatskultur i Kungsbacka kommun. Det ska leda till ett gemensamt förhållningssätt för att utveckla och stärka vår förmåga att agera, både internt och externt. Cirka 100 chefer/ledare har genomgått eller påbörjat Kungsbackas ledarutvecklingsprogram, Utvecklande ledarskap. En grundutbildning för nya chefer har implementerats och det pågår ett orienteringsprogram för potentiella ledare. Detta utifrån ledarens betydelse för en attraktiv arbetsplats. Nya IT-stöd som effektiviserar och kvalitetssäkrar chefernas arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering har prövats på några förvaltningar under våren. Implementering av IT-stöden sker i hela kommunen under 2016 och 2017. Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 7,3 7,3 Andel heltidsanställda 69% 71% Andel arbetstid som utförs av timavlönade 11% Prognos 2016 Prognos ej möjligt Kommer ej uppnås Kommer ej uppnås Målvärde 2016 7,5 77% 9,6% 33

Resultat Mål Årets resultat ska uppgå till minst 1,5% av skatter och statsbidrag Prognos Kommer uppnås Årets resultat prognostiseras till 94 miljoner och det innebär att målet på 1,5 procent uppnås och överträffas. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 Resultatets andel av skatter och statsbidrag 4,6% 2,5% 2,2% 1,5% Soliditet Mål Soliditet ska vara minst oförändrad jämfört med föregående år Prognos Kommer uppnås Soliditeten ökar med anledning av att resultatet medger att vi kan investera utan att ta upp nya lån. Våra tillgångar ökar utan att skuldsidan ökar vilket förbättrar vår soliditet. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 Eget kapitalet i förhållande till summa skulder 26% 28% 30% 26,5% 34

Direktiv Inledning Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Sammanfattning För 2016 finns 4 direktiv till nämnderna från kommunfullmäktige. Tre av dessa prognostiseras att uppnås medan ett inte anses uppnås men att det är på rätt väg. Utöver kommunfullmäktiges direktiv har nämnderna beslutat om 61 egna direktiv till sina förvaltningar vilket är en ökning med 6 direktiv sedan föregående år. Av dessa 61 direktiv för 2016 är 38 kopplade till kommunfullmäktiges prioriterade mål medan 23 är fristående egna direktiv. Nedan redovisas kommunfullmäktiges direktiv. Direktiv tillgänglighet av handlingar Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Kommentar Arbetet med att ta fram processorienterade dokumenthanteringsplaner fortskrider inom alla nämnders förvaltningar. Bedömningen är att de flesta förvaltningarna kommer att bli klara med sina planer under vintern 2016/2017. Det arbete som pågår leder också parallellt till ökad kunskap kring hanteringen och utlämning av allmänna handlingar. Direktivet kommer dock inte vara fullt uppfyllt vid årsskiftet utan det beräknas behövas ett år till även om fokus då i högre grad kommer att kunna läggas på implementering och kunskapsspridning. Mätning Prognos 2016 Status direktiv Kommer ej uppnås 35

Direktiv värdskap i toppklass Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl!. Kommentar Värdskap, konsten att få människor att känna sig välkomna, spelar en central roll i det kommungemensamma arbetet att utveckla vår gemensamma arbetsplatskultur. Vårt sätt att agera och möta varandra som kollegor inom kommunen, har påverkan på hur väl vi lyckas skapa möten i toppklass med våra invånare. 2016 startade ett arbete där det långsiktiga målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som effektivt vägleder oss i det dagliga arbetets beslut och handlingar för invånarnas bästa. Arbetet har så här långt resulterat i: En definition av önskad arbetsplatskultur En handlingsplan Förslag hur utvecklingsarbetet ska drivas. Processen har kännetecknats av dialog där alla förvaltningar varit representerade. Vi har skapat en kanal för medarbetare att göra sin röst hörd genom en medarbetarpanel. Till detta har flera workshops, fokusgrupper och dialogtillfällen genomförts för att hitta en gemensam grund. Nu startar ett arbete för att ta fram arbetssätt och uppföljningsmetoder för att nå Kungsbackas vision om att varje möte ska vara i toppklass. Kultur & Fritid samt Plan & Bygg är piloter och resultatet kommer att ligga till grund för övriga förvaltningar att ta utgångspunkt i. Mätning Prognos 2016 Status direktiv Kommer att uppnås 36

Direktiv försörjningsstöd Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Kommentar Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg gör alltid en grundlig utredning vid nyansökan då frågorna kring erbjudande om arbete och utbildning undersöks. Detta följs sedan aktivt upp av den socialsekreterare som har det fortsatta ansvaret i handläggningen av ärendet. Förvaltningen har ett nära samarbete med enheten för Arbetsliv som personen remitteras till vid arbetslöshet alternativt viss arbetslöshet eller delvis sjukskrivning. På enheten för Arbetsliv sker insatser i form av vägledning, arbetsträning samt arbetslivsförberedande insatser av individuell samt grupporienterad karaktär och syftar till att stärka individens möjligheter att nå egen försörjning. En ansökan om försörjningsstöd avslås alltid då sökande inte bedöms aktivt arbetssökande eller tackar nej till sysselsättning, om särskilda skäl att bevilja inte finns, vilket är relativt sällsynt. Samarbetet med Arbetsförmedlingen fungerar bra med gemensamma kontinuerliga möten för att stärka och utveckla rutinerna mellan myndigheterna. Det finns också en nätverksgrupp där Individ & Familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och enheten för Arbetsliv ingår och där syftet är att stärka samverkan mellan enheterna för brukarens bästa. Mätning Prognos 2016 Status direktiv Kommer att uppnås Direktiv praktikplatser Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. Kommentar Samtliga förvaltningar tar emot praktikanter och i flera förvaltningar finns utbildade handledare. Några förvaltningar anger dock inte att de tagit emot arbetssökande praktikanter vilket är målgruppen för direktivet. Arbetssökande och arbetstränande praktikanter kommer via Arbetsförmedlingen och Kompetenscentrum. Flera förvaltningar har haft språkpraktikanter via Arbetsförmedlingen. För att effektivisera praktiksamordningen finns nu ett förslag på hur Kungsbacka kan skapa en plattform för praktiksamordning. Det har tagits fram i samverkan av förvaltningarna Service, Teknik, Individ & familjeomsorg, Gymnasie- & vuxenutbildningsförvaltningen och För- & Grundskola. Det finns också en referensgrupp med representanter från alla förvaltningar. En ny praktiksamordning ska innebära en väg in till praktikplatser i kommunen. Syftet är att vi ska ha ett gemensamt arbetssätt utifrån en samlad bild och kunna samordna och överblicka behov och tillgång av praktikplatser. Det blir en enkel kontaktväg internt för chefer, fackliga företrädare och externa parter tex Arbetsförmedling och skolor. Dialog förs under hösten med berörda parter för att påbörja införandet av nytt arbetssätt under 2017. Mätning Prognos 2016 Status direktiv Kommer att uppnås 37

Synpunktshanteringen Inledning Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service. Kommentaren är vårt kommungemensamma arbetssätt som ska förenkla för våra invånare, brukare och andra intressenter att felanmäla, lämna klagomål, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. Analys Inkomna synpunkter har ökat med 35 procent i förhållande till motsvarande period föregående år. Ökningen är i det närmaste generell hos nämnderna men främst hos Fritid & Folkhälsa och Vård & Omsorg som arbetat aktivt med synpunktshanteringen. Vård & Omsorg har bland annat satt en ny talong i anslutning till sina kvalitetsdeklarationer som underlättar för de som vill lämna en synpunkt. Andelen klagomål, beröm och förbättringsförslag är totalt sett i samma storleksordning som tidigare år och ungefär hälften av synpunkterna är förbättringsförslag. Teknik och Fritid & Folkhälsa står fortsatt för överlägset flest synpunkter med ca 40 procent. Hos flera verksamheter som inte har så många synpunkter till sig finns istället en naturlig och vardaglig kontakt mellan kommunen och den enskilde då synpunkter eller frågor löpande diskuteras och fångas upp. Antal obesvarade synpunkter minskar i önskad riktning. Andelen obesvarade synpunkter efter 10 dagar av de inkomna synpunkter som ska besvaras är cirka 25 procent vilket kan jämföras med cirka 40 procent för år 2015. En förbättring även om det inte är acceptabelt. Det har funnits brister i system och rutiner som nu håller på att förbättras. Under året har vi påbörjat ett förbättringsarbete med synpunktshanteringen som utgör en viktig del för invånarnas inflytande och som ger kommunen underlag till sitt förbättringsarbete. Under hösten genomförs bland annat en marknadsföringskampanj via sociala medier för att visa på och öka intresset för invånarna att ge sina synpunkter. På vår hemsida finns det även länkar till synpunktshanteringen så att invånarna enkelt kan ge en synpunkt när de använder eller letar efter information eller någon av våra tjänster. Vid mötesplatser dit invånare kommer för att träffa kommunen på olika sätt, finns affisch med hänvisning till en dator och uppmaning att lämna synpunkter. Vi arbetar även med att förbättra våra processer som hanterar synpunktshanteringen. 38

Förslag till Varav Varav Varav Nämnd Klagomål Beröm Totalt förbättring anonyma politiska obesvarade Fritid & Folkhälsa 27 28 69 0 0 8 124 Förskola & 15 2 17 1 0 9 34 Grundskola Gymnasie & 7 0 8 3 1 1 15 Vuxenutbildning Individ & 4 0 4 4 0 6 8 Familjeomsorg Kommunstyrelsen 15 5 37 7 2 6 48 Kultur & Turism 2 1 14 7 0 0 17 Miljö & Hälsoskydd 7 0 5 0 0 2 12 Plan & Bygg 13 0 2 5 0 0 15 Service 4 0 15 1 0 4 19 Teknik 109 23 125 7 1 74 257 Äldreomsorgen 15 18 12 10 0 4 45 Totalt 218 77 308 45 4 114 594 Antalet felanmälningar och ställda frågor som inkommit via vår webb kungsbacka.se för perioden januari till och med augusti för de tre senaste åren framgår av följande tabell. Utifrån den kan vi konstatera ett relativt jämnt flöde. Kommungemensamma felanmälningar och frågor till och med augusti Inkommit via kungsbacka.se 2014 2015 2016 Ställ en fråga 114 124 95 Felanmälan 27 31 28 39

DELÅRSRAPPORT Tjolöholms Slott Augusti 2016

INNEHÅLL 4. Kommentar till delårsrapport 6. Resultatanalys 8. Balansräkning 9. Finansiell rapport 2 3

KOMMENTAR TILL DELÅRSRAPPORT STIFTELSENS ÄNDAMÅL Stiftelsen har som ändamål att äga och förvalta Tjolöholms egendom i Kungsbacka kommun och där utveckla för Västsverige värdefulla verksamheter inom kulturområdet och för turismen och friluftslivet. VERKSAMHETEN UNDER PERIODEN Under de två första teritialen 2016 har särskilt fokus legat på att vidareutveckla organisationen, interna processer och affärsstyrning. En tydlig utmaning är att hitta lösningar på hur organisationen ska möta den ökade tillväxten, inte minst då efterfrågan varierar stor mellan olika säsonger och evenemang. Målen har tagit sin utgångspunkt i Stiftelsen Tjolöholms stadgar och affärsplan för Tjolöholms Slott. En av Tjolöholms satsningar under 2016 var utställningen Jane Austen på Tjolöholms Slott. Under utställningsperioden har hela verksamheten Jane Austen som tema, med bland annat Jane Austen-brunch i Storstugan. I likhet med 2015 års Tudortema har satsningen har fallit väl ut och antalet lågsäsongsbesökare har nästan tangerat den kraftiga ökningen under första teritalet 2015. Ett annat viktigt fokus under perioden har varit den kommande restaureringen av magasinet och den framtida utvecklingen av Tjolöholms Slott som evenemangsarena. Under perioden har även arbetet med Gothenburg Green World intensifierats med målsättningen att förstärka slottsträdgårdens attraktionskraft och varumärke inom trädgårdsturismen. PERIODEN I SIFFROR Periodens resultat är 512 tkr bättre än budget. Sammantaget ökade omsättningen med drygt 1,8 mkr under perioden jämfört med föregående år, varav huvuddelen utgörs av en ökning av biljett- och parkeringsintäkterna samt ökad omsättning i Storstugan, Slottsrestaurangen och Slottsbutiken. Det förbättrade resultatet beror främst på att kostnaderna för såväl trädgården, egendomsförvaltningen och administrationen har varit lägre än förväntat. SAMMANFATTNING Sammantaget visar utvecklingen att resultatet ligger i linje med budget och likviditeten är god. Prognosen för året måste dock skrivas ned till -300 000 kr med hänsyn till att skördefesten inte kommera att kunna genomföras som planerat under 2016. För att säkra stiftelsens framtida ekonomiska utveckling krävs dock fortsatta investeringar i byggnader och mark, en effektiv förvaltningsorganisation samt en utveckling av de administrativa systemen för att stärka affärsutvecklingen. Det är särskilt viktigt att stärka organisationens förmåga till fortsatt tillväxt, så att verksamheten kan möta den ökade efterfrågan på ett hållbart sätt. Maria Sidén, vd Stiftelsen Tjolöholm 4 5

RESULTATANALYS 31 AUGUSTI 2016 KULTUR & PROGRAM SLOTTSRES- TAURANGEN STOR- STUGAN HOTELL EGENDOMEN DRIFT & UNDERHÅLL SLOTTS- TRÄDGÅRD STAB/ADM ÖVRIGT TOTALT BUDGET INTÄKTER INTÄKTER Mat- och varuförsäljning Hyres- och arrendeintäkter 630 993 1 821 314 2 999 568 9 147 0 0 0 0 0 5 461 023 5 644 725 Mat- och varuförsäljning 390 000 194 344 0 812 074 567 013 0 25 000 0 0 1 988 431 1 840 939 Hyres- och arrendeintäkter Entreer 2 245 367 0 0 0 0 0 14 110 0 0 2 259 477 1 908 937 Entreer Erhållna offentliga stöd 624 390 0 0 0 39 292 152 427 49 175 680 3 242 667 4 108 631 4 178 834 Erhållna offentliga stöd Intäkter övrigt 24 522 40 700-1 072 1 040 771 109 22 880 0 20 431 2 879 612 592 000 Intäkter övrigt SUMMA INTÄKTER 3 915 273 2 056 359 2 998 497 822 261 1 377 413 175 307 88 285 21 111 3 242 668 14 697 174 14 165 435 SUMMA INTÄKTER KOSTNADER KOSTNADER Dir kostn mat- och varuförs. -311 112-266 904-1 012 362-4 084 0 0-1 988 0 0-1 596 450-1 427 128 Dir kostn mat- och varuförs Fastighetskostnader -19 109-20 044-98 419-43 875-26 674-844 157-12 152 0 0-1 064 429-1 189 608 Fastighetskostnader Övriga rörelsekostnader -493 768-997 486-180 679-113 850-103 946-196 953-495 228-494 335-12 -3 076 257-3 334 124 Övriga rörelsekostnader Personalkostnader -1 612 579-700 633-1 579 747-329 709 0-1 023 988-1 184 755-2 129 454 0-8 560 864-8 274 787 Personalkostnader Avskrivningar -9 296-55 720-38 000-5 364-59 649-212 990-44 200-20 737 0-445 956-451 735 Avskrivningar Finansiella poster 0 0-79 -100 0 0 0-6 875 0-7 114 0 Finansiella poster SUMMA KOSTNADER -2 445 864-2 040 786-2 909 286-496 982-190 269-2 278 087-1 738 382-2 651 401-12 -14 751 070-14 677 472 SUMMA KOSTNADER UTFALL 1 469 408 15 573 89 211 325 279 1 187 144-2 102 780-1 650 097-2 630 290 3 242 656-53 896-512 037 UTFALL BUDGET 1 156 640 182 154 449 939 119 326 1 041 033-2 190 833-1 599 156-2 967 140 3 296 000-512 037 BUDGET UTFALL 2015 1 161 447 72 373 123 869 316 331 1 035 212-2 009 781-1 378 081-2 874 343 3 213 337-339 637 UTFALL 2015 6 7

BALANSRÄKNING, 31 AUGUSTI 2016 IB 2016-01-01 FÖRÄNDRING UB 2016-08-31 Byggnader och mark 17 432 540 697 326 18 129 865 Inventarier 1 785 638-189 014 1 596 624 Varulager 447 868 1 090 448 958 Kundfordringar 592 636-222 267 370 369 Övr kortfristiga fordringar 68 703-55 421 13 282 Interimsfordringar 372 877-63 723 309 154 Likvida medel 4 173 091 12 251 681 16 424 773 TOTALT TILLGÅNGAR 24 873 354 12 419 672 37 293 025 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Stiftelsekapital -10 500 000 0-10 500 000 Balanserat resultat -3 343 155 0-3 343 155 Årets resultat 136 239 0 136 239 Beräknat resultat 0 53 896 53 896 Summa eget kapital -13 706 916 53 896-13 653 019 Avsättningar Pensionsavsättningar -1 509 193-260 800-1 769 993 Summa avsättningar -1 509 193-260 800-1 769 993 Skulder Förskott från kunder -366 910-58 867-425 776 Leverantörsskulder -2 864 993 1 958 192-906 801 Övriga skulder -6 425 342-14 112 093-20 537 435 Summa skulder -9 657 245-12 212 768-21 870 013 FINANSIELL RAPPORT Under första eller andra tertialet 2016 har inga nya lån, borgens- eller skuldförbindelser har tagits upp. ÖVERSIKT 2015-08-31 2016-08-31 Årets prognos 0-300 000 Omsättning 12 873 038 14 697 174 Tillgångar 22 373 166 37 293 025 Skulder 7 315 239 21 870 013 Eget kapital och obeskattade reserver 13 502 518 13 653 019 LÅNESITUATION Total låneskuld 0 0 Varav: Kortfristiga lån 0 0 Lån från Kungsbacka kommun 0 0 Lån från kommunalt företag 0 0 Lån från övriga 0 0 ÅTAGANDE Fastighetsinteckningar 0 0 Företagsinteckningar 0 0 Pensionsförpliktelser 1 554 409 1 769 993 Borgensåtaganden 0 0 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER -24 873 354-12 419 672-37 293 025 8 9

STIFTELSEN TJOLÖHOLM SE- 439 74 FJÄRÅS, SWEDEN. +46(0)300-40 46 00 ORG. NR: 849400-4578. VAT NR: SE 849400457801 INFO@TJOLOHOLM.SE WWW.TJOLOHOLM.SE

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-09-13 Diarienummer KS/2014:358 Förslag till exploateringsavtal för fastigheten Sintorp 4:3 i Frillesås Förslag till beslut Föreliggande förslag till exploateringsavtal med AB Onsalavillan berörande fastigheten Sintorp 4:3 godkänns. Kommunstyrelsens ordförande samt kommundirektören, eller deras respektive ersättare, utses att för kommunens räkning underteckna exploateringsavtalet. Sammanfattning Kommunstyrelsen hemställde hos Byggnadsnämnden att upprätta förslag till detaljplan för bostäder (KS 2014-11-18, 249), enligt AB Onsalavillans skrivelse att få planlägga sin fastighet Sintorp 4:3. Förslag till detaljplan för bostäder inom Sintorp 4:3 (D629) har nu upprättats av planavdelningen, Plan & Bygg. Förslag till exploateringsavtal har upprättats mellan Kungsbacka kommun och ägare till fastigheten Sintorp 4:3, AB Onsalavillan. Exploateringsavtalet reglerar bland annat exploatörens ansvar för nyutbyggnad av planområdets anläggningar av vatten, spillvatten, dagvatten, vägar, gång- och cykelvägar samt naturområde. Avtalet reglerar även normala villkor om servitut, kostnadsersättningar, säkerhet, besiktningar m.m. Villkoren i detalj framgår av bilagan Exploateringsavtal. Avtalet villkoras av att detaljplanen för Sintorp 4:3 vinner laga kraft. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-09-13 Beslutet skickas till AB Onsalavillan Planering och exploatering Angelica Lucaci Kommunstyrelsens förvaltning Angelica Lucaci 0300-835432 angelica.lucaci@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

Exploateringsingenjör KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2)

Mellan AB Onsalavillan (org nr 556336-6771), Magasinsgatan 15, 434 37 Kungsbacka, nedan kallad exploatören, och Kungsbacka kommun, (org.nr: 212000-1256), 434 81 Kungsbacka, nedan kallad kommunen, träffas följande E X P L O A T E R I N G S A V T A L 1 ORIENTERING Till grund för detta avtal ligger förslag till detaljplan för Sintorp 4:3 i Frillesås (D629). Planen ger möjlighet att avstycka och bebygga 10 tomter för frilligande småhus. Till avtalet hör kopia av detaljplaneförslagets plankarta och illustrationskarta, se bilaga 1. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Parterna förutsätter dels att byggnadsnämnden genom beslut som vinner laga kraft antar förslag till detaljplan för fastigheten Sintorp 4:3, D629 dels att kommunstyrelsen godkänner detta avtal genom beslut som vinner laga kraft. Avtalet är giltigt först när båda dessa förutsättningar är uppfyllda. 3 MARKÅTKOMST Erforderligt intrång på intilliggande fastigheter och samfälligheter skall bekostas och åtgärdas av exploatören. 4 FASTIGHETSBILDNING M. M. Exploatören ska hos Lantmäteriet ansöka om och bekosta erforderlig fastighetsbildning för genomförandet av exploateringen. Exploatören ska ansöka om och bekosta lantmäteriförrättning för bildande alt. omprövning av gemensamhetsanläggningar och överlämnande av dess förvaltning till samtidigt bildad samfällighetsförening, alternativt till befintlig väghållare. 1. Anläggningar för omhändertagande av dagvatten som inte ska ingå i det allmänna distributionsnätet. 2. Allmän plats (lokalgata samt naturområde).

2 Allmänna plats-marken ska upplåtas utan ersättning till förvaltande förening. 5 BEBYGGELSE Byggnationen kommer att uppföras som frilliggande småhus. Upplåtelseform inom området avses bli äganderätt. Exploatören ansvarar för att följa Råd och riktlinjer för gestaltning över Sintorps Ängar, godkänt av bygglovsavdelningen, förvaltningen för Planoch bygg, 2010-03-04 (BN 63). 6 PARKERING Parkeringsplatser ska byggas i den omfattning som erfordras i enlighet med kommunens gällande parkeringsnormer. Besöksparkering går att anordna på gatuytan längst i öster, intill naturområdet. 7 ALLMÄNNA ANLÄGGNINGAR - OMFATTNING MM Exploatören utför och bekostar utbyggnad av anläggningar inom allmän plats som är föranledda av planområdets exploatering enligt nedan: Utbyggnad av planområdets lokalgator i samma utformning och omfattning som intilliggande område, Sintorp 4:6 m.fl, D622. Iordningsställande av naturområde inom allmän plats. Bland annat ska ytan i öst och sydöst gräsbesås. Diken. Utbyggnad av anläggningar för vatten, spillvatten och dagvatten i enlighet med Dagvattenutredning för Sintorp 4:3 i Frillesås 2015-12-08 rev. 2016-04-04. (kvartersmark). Servisledningar för vatten, spill- och dagvatten byggs fram till varje enskild fastighets gräns. Sophanteringen inom området skall anordnas så att källsortering kan ske. 8 ARBETENAS BEDRIVANDE För arbetena enligt 7 gäller följande: Arbetena ska utföras av exploatören eller av entreprenör som godkänts av kommunen. Val av projektör ska godkännas av kommunen. Projektering ska ske i samråd med kommunens förvaltning för Teknik. Före arbetenas

3 påbörjande ska tre omgångar kopior på handlingar lämnas till förvaltningen för Tekniks planeringsavdelning för granskning. Arbetena får inte påbörjas innan handlingarna godkänts av förvaltningen för Tekniks planeringsavdelning. Kommunens godkännande befriar inte exploatören från ansvaret för handlingarnas riktighet. Påkallas ändring eller komplettering av handlingarna under arbetenas gång gäller även då vad ovan sagts. Beträffande handlingar för VA-arbeten, se förvaltningen för Tekniks PM för VA, regler för utförande av kommunaltekniska anläggningar i Kungsbacka och Anvisningar vid ny- och omläggning av VA-ledningar i Kungsbacka kommun. Innan igångsättning av anläggningsarbete sker ska markfrågor enligt 3 vara lösta och erforderliga avtal enligt 11 vara träffade. Exploatören ska fortlöpande informera berörda väghållare i frågor som berör dessa. Före arbetenas igångsättning ska omgivande vägar, naturmark samt diken gemensamt besiktas av förvaltningen för Teknik, exploatören och berörda väghållare. Protokoll upprättas av förvaltningen för Teknik och undertecknas av samtliga parter. Exploatören tar initiativ till och bekostar besiktningen samt ansvarar för arbete och kostnader för återställande av uppkomna skador efter byggnationen. Exploatören ansvarar också för att körbar väg alltid upprätthålls för de boende i området. Inga arbeten får påbörjas innan detta avtal undertecknats och utväxlats mellan parterna. 9 KONTROLL, SLUTBESIKTNING, GARANTI M.M. Kommunen äger rätt att över de i 7 angivna arbetena utöva den kontroll som kommunen finner lämplig. När anläggningarna färdigställts ska exploatören anmäla anläggningarna för den slutbesiktning som kommunen ska utföra. Slutbesiktning får inte ske när anläggning är helt eller delvis täckt av snö. Exploatören ombesörjer och bekostar skötsel och underhåll av anläggningarna fram till den tidpunkt då de godkänts vid slutbesiktning. Om exploatören skulle åsidosätta sina skyldigheter äger kommunen rätt att utföra arbetet på exploatörens bekostnad. Exploatören ikläder sig garanti för de i detta avtal reglerade arbetenas beskaffenhet under en tid av två år räknat från den dag som anges i utlåtande över slutbesiktning. Fel och brister som visar sig under garantitiden ska åtgärdas av exploatören så snart det med hänsyn till omständigheterna är lämpligt eller när kommunen kräver det. Åsidosätter exploatören sitt ansvar, har kommunen rätt att utföra arbetet på exploatörens bekostnad. Omedelbart före garantitidens utgång ska garantbesiktning hållas. Exploatören påkallar

4 sådan besiktning minst fyra veckor före garantitidens utgång. Garantiansvaret förlängs tills godkänd garantibesiktning finns. Exploatören ska betala samtliga kostnader för kontroller och besiktningar enligt denna paragraf. Berörda väghållare ska kallas till samtliga besiktningar. 10 ÖVERTAGANDE AV ANLÄGGNINGAR Ledningar m.m. Relationshandlingar, i enlighet med Anvisningar vid ny- och omläggning av VA-ledningar i Kungsbacka kommun, ska överlämnas innan ledningarna m.m. som ska ingå i det allmänna distributionsnätet tas i drift. Allt eftersom av exploatören utförda ledningar, och andra anläggningar för vatten, spilloch dagvatten godkänts vid slutbesiktning, ska de ledningar m.m. som ska ingå i det allmänna distributionsnätet, utan ersättning, överlämnas till kommunen med full äganderätt. Tills sådant överlämnande skett ska exploatören ansvara för och bekosta skötsel och underhåll av ledningar m.m. Vägar, naturmark m.m. Vägar och naturmark inom allmän plats som anläggs av exploatören ska efter godkänd slutbesiktning, utan ersättning, överlämnas till den väghållare/samfällighetsförening som ska ansvara för anläggningarnas förvaltning. Tills sådant överlämnande skett ska exploatören ansvara för och bekosta skötsel och underhåll av anläggningarna. 11 SERVITUT M.M. Exploatören upplåter utan ersättning servitutsrätt för ledningar tillhöriga kommunen. Servitutsupplåtelsen får inskrivas eller ersättas med ledningsrätt. 12 KOSTNADSERSÄTTNINGAR 12.1 Plankostnad Plankostnader har reglerats genom plankostnadsavtal, daterat 2015-02-16 (enligt beslut 2015-02-09 D629), se bilaga 2. 12.2 VA-anläggningsavgift m.m. För anslutning av VA-ledningarna för exploateringsområdet till det kommunala nätet, ska exploatören betala anläggningsavgift enligt vid anslutningstillfället gällande VA-taxa.

5 Exploatören ska även ersätta kommunens självkostnad för inkoppling av vatten och spillvatten till befintligt ledningsnät. 13 SÄKERHET För det rätta fullgörandet av exploatörens skyldigheter enligt detta avtal ska exploatören ställa en säkerhet till ett värde av 1.825.000 kronor, i form av bankgaranti för vilken medgivande om utbetalning ska göras, eller annan säkerhet som kommunen kan godkänna. Säkerheten skall vara ställd innan kommunen genom förvaltningen för Teknik skriftligen godkänner projekteringshandlingarna och anläggningsarbetena påbörjas. Säkerheten är avsedd att täcka kostnader för de anläggningar och skyldigheter m.m. som exploatören enligt detta avtal har åtagit sig, för det fall exploatören ej fullgör sina skyldigheter enligt avtalet. För det fall någon del av säkerheten behöver tas i anspråk, ska fullgod säkerhet ställas igen, innan exploatören får fortsätta exploateringen. Kommunen avgör vad som är fullgod säkerhet. Säkerheten kan i takt med arbetenas bedrivande nedsättas så att kvarvarande belopp enligt kommunens bedömande utgör betryggande säkerhet för exploatörens återstående skyldigheter. Under garantitiden ska säkerheten nedsättas till 10% av det ställda säkerhetsbeloppet. Efter godkänd garantibesiktning ska ställd säkerhet återlämnas. 14 BEHÖRIGT KOMMUNALT BESLUTSORGAN I samtliga fall där det i detta avtal anges att kommunens godkännande ska erhållas, gäller att godkännande för att vara giltigt ska ske skriftligen av behörigt organ. Uppgifter om vilket organ som är behörigt att utfärda godkännande erhålles av planering- och exploateringsavdelningen. 15 ÖVERLÅTELSE Detta avtal får inte utan kommunens skriftliga medgivande överlåtas på annan. Vid en eventuell försäljning av planområdet är exploatören skyldig att förbinda ny ägare att överta i detta avtal uppställda skyldigheter gentemot kommunen.

6 16 ÖVRIGT Samtliga överenskommelser och utfästelser rörande avtalsförhållandet har intagits i detta avtal. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Kungsbacka 2016 - Kungsbacka 2016 - För AB Onsalavillan: För Kungsbacka kommun: Bevittnas: Bevittnas:

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-09-09 Diarienummer KS/2016:456 Kemikalieplan för Kungsbacka kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott skickar förslaget till Kemikalieplan för Kungsbacka kommun med tillhörande bilaga På väg mot en giftfri förskola på remiss till kommunens nämnder och bolag. Synpunkter ska ha inkommit till kommunledningskontoret senast 18 november. Sammanfattning Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till en kemikalieplan för kommunen. Kemikalieplanen drar upp riktlinjer för hur Kungsbacka kommuns verksamheter kan arbeta med substitution av farliga kemikalier och definierar vilka typer av ämnen som bör undvikas i kommunens verksamheter. Planen innehåller åtgärder som syftar till att närma oss miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. I kemikalieplanen är barns miljöer och kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter prioriterade områden. Enligt förslaget är kemikalieplanen ett styrande dokument för alla förvaltningar och kommunala bolag i Kungsbacka. Verksamheterna kommer dock att beröras olika mycket av åtgärderna beroende på verksamhetens art. Många av åtgärderna kommer att hamna under Services ansvarsområde, och Förskola & Grundskola spelar en viktig roll för att skapa en giftfri miljö i förskolorna. Andra verksamheter kommer främst att beröras av de kemikaliekrav som kommer att ställas vid upphandling av varor samt åtgärderna som rör hanteringen av faroklassificerade kemiska produkter. Kemikalieplanen är inte antagen, utan ett arbetsmaterial som är föremål för politisk beredning. Förslaget är att skicka framtaget material på remiss till kommunens nämnder samt det kommunala bolaget Eksta Bostads AB. De inkomna synpunkterna kommer att sammanställs och kommenteras innan beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det vid behov reviderade förslaget till kemikalieplan med tillhörande bilaga med åtgärder för förskolan kommer att vara underlag för kommande beslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-09-09 Kemikalieplan för Kungsbacka kommun Miljö & Hälsoskydd Anna Hallin 0300-834000 anna.hallin@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) På väg mot en giftfri förskola Beslutet skickas till Nämnderna för Fritid & Folkhälsa, Förskola & Grundskola, Gymnasie- & Vuxenutbildning, Funktionsstöd, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism, Miljö & Hälsoskydd, Plan & Bygg, Service, Teknik och Vård & Omsorg samt Eksta Bostads AB. Anna Hallin utvecklare

Kemikalieplan för Kungsbacka kommun Ett av Kungsbacka kommuns prioriterade mål är att minska farliga kemikalier i kommunens verksamheter. Kemikalieplanen är ett steg mot en mer giftfri kommun. Den ger en övergripande beskrivning av hur arbetet ska genomföras. Planen pekar ut vilka typer av ämnen vi ska fasa ut och inom vilka områden vi ska lägga särskilt fokus. Vi prioriterar barnen Barn är extra känsliga för påverkan av farliga kemikalier. Skyddar vi barnen skyddar vi även deras framtida barn, och bidrar till ett långsiktigt folkhälsoarbete. Vi kommer att göra särskilda åtgärder inom förskolan, där många barn tillbringar mycket tid. Kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter, till exempel rengöringsmedel, tvättmedel och diskmedel, ska prioriteras. Dessa produkter måste ha redovisning av innehållet om de är klassificerade som farliga, vilket gör det möjligt att identifiera och fasa ut farliga ämnen. Planen innehåller åtgärder Vi ska dokumentera och byta ut kemiska produkter. Under 2017 inför Kungsbacka kommun ett ITbaserat kemikaliehanteringssystem där alla verksamheter ska dokumentera och redovisa sin användning av farliga kemiska produkter senast 31 december 2018. I första hand kommer vi att byta ut kemiska produkter som innehåller särskilt farliga ämnen. Vi ska ställa krav vid inköp av varor. Vid alla upphandlingar ska vi undvika de värsta ämnena som är utpekade av EU. För vissa produkter ska vi ställa mer långtgående krav: kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter, byggvaror, leksaker, hobbymaterial, möbler, textilier, inredning, städtjänster, livsmedel, material som kommer i kontakt med livsmedel samt elektriska och elektroniska produkter. Vi ska ställa krav på byggnadsmaterial. När vi bygger nytt eller underhåller befintliga byggnader ska vi välja produkter som kan användas under mycket lång tid utan negativ påverkan på människor och miljö. Om det finns problematiska ämnen i befintliga byggnader kan dessa behöva fasas ut tidigare än enligt underhållsplan. Ett sådant område är golv med plastmattor i våra förskolor. Dessa plastmattor kommer att bytas ut under 2017-2021. Vi ska minska barns exponering för kemiska ämnen. I arbetet med kemikalieplanen har vi tagit fram ett vägledningsmaterial för förskolorna. På väg mot en giftfri förskola innehåller 34 åtgärder för att göra förskolorna mer giftfria genom att byta ut olämpliga material och införa goda rutiner. Förskolepersonal ska få utbildning inom området giftfri förskola. Vi kommer att inventera lekplatser och förskolegårdar för att kunna fasa ut lekmaterial med farliga kemikalier. Vi ska inrätta ett kemikalieråd. För att få en bred praktisk kompetens i arbetet med att fasa ut farliga ämnen i kommunens verksamheter ska vi inrätta ett kemikalieråd med representanter från alla förvaltningar. Rådet ska samordna och stötta kemikaliearbetet. Ämnen som i första hand ska fasas ut Cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande ämnen Persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen Hormonstörande ämnen Ozonnedbrytande ämnen Kadmium, kvicksilver och bly samt deras föreningar Kommunledningskontoret Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Kemikalieplan för Kungsbacka kommun

Förord Farliga kemikalier i varor är ett växande problem. Mellan åren 1950 och 2000 ökade kemikalieproduktionen i världen mer än 500 gånger, till över 400 miljoner ton per år, och ökningen fortsätter utan några tecken på att mattas av. Vissa kemiska ämnen har visat sig vara farliga medan andra ämnen är ofarliga så vitt vi vet. För de flesta kemiska ämnen har vi för lite kunskap i dagsläget för att kunna bedöma deras farlighet. 1 Produktionen av varor är en drivkraft för produktionen av kemikalier. 2 Produktionen av kemikalier har varit en viktig orsak till den ökade materiella välfärden i världen, men den orsakar också stora hälso- och miljöproblem. Kunskapen om hur många och vilka kemiska ämnen som ingår i alla våra varor är låg. I dag finns det runt 145 000 kemikalier registrerade i världen. 3 Vi utsätts dagligen för tiotusentals olika ämnen från miljontals varor, och kombinationsmöjligheterna är nästan oändliga. Varorna kan vara leksaker, kläder, elektronik, kosmetika, livsmedel och de byggprodukter våra hus är tillverkade av. Vi exponeras i dag för ett betydligt större antal kemiska ämnen i vår vardag än tidigare. Ett av Kungsbacka kommuns prioriterade mål är att minska farliga kemikalier i kommunens verksamheter. Detta är ett oerhört angeläget område eftersom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är ett av de nationella miljömål som är svårast att uppnå, samtidigt som konsekvenserna för folkhälsa och miljö är stora. Kemikalieplanen är ett steg mot en mer giftfri kommun. Den ger en övergripande beskrivning av hur arbetet ska genomföras. I planen är barn prioriterade, eftersom de är särskilt känsliga för påverkan av farliga kemikalier. Skyddar vi barnen skyddar vi även deras framtida barn, och bidrar till ett långsiktigt folkhälsoarbete. 1 Kemikalieinspektionen, Handlingsplan för en giftfri vardag 2011-2014 2 Kemikalieinspektionen, rapport 5/14 3 http://ki.se/forskning/fler-kemikalier-i-vardagen-barnen-mest-utsatta

Kemikalieplan Kungsbacka kommun Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Inledning... 5 1.2 Läsanvisning... 5 1.3 Syfte... 5 1.4 Avgränsningar... 6 2 Utgångspunkter 7 2.1 Substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen... 7 2.2 Ämnesgrupper att fasa ut i kommunens verksamheter... 7 2.2.1 Utfasningsämnen... 7 2.2.2 Hormonstörande ämnen... 9 2.2.3 Prioriterade riskminskningsämnen... 10 2.3 Prioriterade områden... 11 2.3.1 Barns miljöer... 11 2.3.2 Kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter... 11 3 Åtgärder 13 3.1 Dokumentation och substitution av kemiska produkter... 13 3.1.1 Införande av ett kommungemensamt kemikaliehanteringssystem... 13 3.1.2 Fasa ut kemiska produkter med utpekade ämnen... 14 3.2 Kemikaliekrav vid inköp... 14 3.2.1 Prioritera varor och produkter... 14 3.2.2 Välj rätt kravnivåer vid upphandling... 15 3.2.3 Övriga åtgärder för inköp... 16 3.3 Krav på byggnadsmaterial... 17 3.3.1 Ställ krav på kemikalieinnehåll vid ny- och ombyggnation... 17 3.3.2 Fasa ut farliga ämnen i befintliga byggnader... 18 3.4 Åtgärder för att minska barns exponering... 18 3.4.1 Vidta åtgärder för att minska barns exponering av farliga ämnen i förskolan... 18 3.4.2 Utbildning av förskolepersonal... 19 3.4.3 Inventera barns utemiljöer... 19 3.5 Inrätta ett kemikalieråd... 19 4 Bilagor 21 4.1 Utfasningsämnen... 21 4.2 Prioriterade riskminskningsämnen... 22 4.3 Ordlista... 23 4.4 Alla åtgärder... 29

Kemikalieplan Kungsbacka kommun 1 Bakgrund 1.1 Inledning I regeringens proposition från 2013, På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken, redovisar de sin strategi för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Enligt propositionen bör utfasning och substitution av särskilt farliga ämnen påskyndas, och det är viktigt att Sverige arbetar för att användningen av särskilt farliga ämnen fasas ut inom alla användningsområden där det är möjligt. 2010 fick Kemikalieinspektionen, KEMI, extra medel och ett uppdrag att ta fram en strategi för att minska riskerna med kemikalier. Detta resulterade i Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2014 som fokuserade på att skydda människans fortplantning och barns hälsa. Satsningen förlängdes sedan med ytterligare en femårsperiod, och samma fokus gäller för handlingsplanen för åren 2015-2020. I den föreslår Kemikalieinspektionen nationella åtgärdsprogram inom områdena högfluorerade-, hormonstörande- och allergiframkallande ämnen, som de anser är särskilt angelägna. I Kungsbacka lade Centerpartiet 2014 fram en proposition till kommunstyrelsen om en giftfri kommun. Utredningen av propositionen landade i ett förslag om att ta fram en kemikalieplan för Kungsbacka kommuns verksamheter, med ett extra fokus på barns exponering. Kommunstyrelsens arbetsutskott gav kommunstyrelsens förvaltning uppdraget att ta fram en kemikalieplanen. 1.2 Läsanvisning I kemikalieplanen finns ett antal ord och begrepp som kan vara svåra att förstå. I slutet, bilaga 4.3, finns därför en ordlista som förklarar en del av de ord som används. Inledningsvis beskriver planen ett antal utgångspunkter för kommunens kemikaliearbete. Där definierar vi vilka ämnesegenskaper vi ska prioritera att fasa ut, och inom vilka områden vi ska fokusera extra mycket. De prioriterade ämnesegenskaperna finns också listade i bilaga 4.1 och 4.2 där det också framgår vilka risk- och skyddsfraser vi kan titta efter för att identifiera dem i kemiska produkter. Efter utgångspunkterna kommer åtgärderna som ska genomföras enligt planen. För varje åtgärd finns ansvarig förvaltning och tidplan angiven. 1.3 Syfte Kemikalieplanen pekar ut vilka typer av ämnen vi ska fasa ut inom kommunens verksamheter, och inom vilka områden vi ska lägga särskilt fokus. Syftet är att bidra till en giftfri miljö. 5

Kemikalieplan Kungsbacka kommun Kemikalieplanen är en förutsättning för att kunna ställa relevanta och förankrade kemikaliekrav vid inköp och byggnation, och för att kunna samordna kommunens arbete med kemikaliefrågorna. Den är ett styrande dokument för alla förvaltningar och kommunala bolag i Kungsbacka. 1.4 Avgränsningar Kemikalieplanen omfattar varor och kemiska produkter i kommunens verksamheter. Den omfattar inte föroreningar i mark, luft eller vatten. För att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö behövs åtgärder inom många områden. Stora mängder farliga ämnen finns spridda i miljön genom att de ingår i redan producerade varor, byggnader och fasta konstruktioner. Farliga ämnen finns också i luften, vattnet och i förorenade områden orsakade av miljöfarlig verksamhet, olyckor eller dumpning av avfall. Från de förorenade områdena, varorna och byggnaderna sprids ämnen som kan påverka människors hälsa och miljön negativt. Spridningen kan ske genom läckage vid användning, avfallshantering och återvinning. Vid vissa förbrännings- och tillverkningsprocesser bildas ämnen som kan ha farliga egenskaper. Ett exempel är dioxiner som kan bildas vid förbränningsprocesser, till exempel sopförbränning, och vid tillverkning av kemikalier som innehåller klor. Sådana oavsiktligt bildade ämnen kan skapa problem, särskilt om de är svårnedbrytbara i miljön och anrikas i levande organismer. De kan bland annat skada den biologiska mångfalden och förorena livsmedel. Detta innebär att spridningen av vissa farliga ämnen kommer att fortsätta under lång tid framöver, även om nytillförseln helt skulle upphöra. Vissa ämnen transporteras långa sträckor via luft och vatten. Det gäller exempelvis kvicksilver, bromerade flamskyddsmedel och högfluorerade ämnen. Miljösituationen i Kungsbacka kommun påverkas alltså av kemikalieanvändningen i övriga världen, både genom handel och via långväga transporter av farliga ämnen i miljön. Mycket av detta kan vara svårt för kommunens verksamheter att påverka direkt, och kemikalieplanen avgränsas därför och omfattar inte föroreningar i mark, luft eller vatten. Det vi däremot kan påverka fullt ut är vilka varor och kemiska produkter vi köper, använder och bygger in i våra verksamheter. Dessa omfattas därför av planen, vilket också påverkar de utsläpp som sker när dessa varor produceras, används och omhändertas som avfall. 6

Kemikalieplan Kungsbacka kommun 2 Utgångspunkter 2.1 Substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen I kommunens verksamheter ska vi fasa ut ämnen som har eller misstänks ha särskilt allvarliga egenskaper. Detta följer miljöbalkens krav enligt substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen. Substitutionsprincipen finns i miljöbalkens hänsynsregler och kallas där produktvalsprincipen. 4 Den innebär en skyldighet att undvika att använda eller sälja kemiska produkter som kan skada människors hälsa eller miljön om produkterna kan ersättas med mindre farliga produkter. Detta gäller också varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt. Substitutionsprincipen finns på global nivå genom Riodeklarationen om miljö och utveckling, och är med i flera EU-rättsakter. Försiktighetsprincipen är en internationell miljörättslig princip som innebär att vi måste agera redan vid risken för skador på människors hälsa och miljön. I Sverige är försiktighetsprincipen inskriven i en av miljöbalkens hänsynsregler. 5 Försiktighetsprincipen innebär att vetenskaplig osäkerhet om risken för skada på människors hälsa eller miljön inte får hindra åtgärder i förebyggande syfte. 2.2 Ämnesgrupper att fasa ut i kommunens verksamheter I kommunens arbete med att minska förekomsten av farliga ämnen behöver vi peka ut vilka ämnesgrupper vi ska fokusera på. Att välja ut ett antal ämnen som är miljöeller hälsofarliga skulle innebära en lista som ständigt behöver uppdateras, allt eftersom nya kemikalier framställs och kunskaperna om de ämnen vi redan har omkring oss ökar. Risken är att oönskade ämnen byts ut mot andra med samma eller lika skadliga egenskaper. Vi väljer därför att utgå ifrån ämnens egenskaper. 2.2.1 Utfasningsämnen I preciseringarna till miljömålet Giftfri miljö står det att användningen av särskilt farliga ämnen ska upphöra så långt det är möjligt. Kemikalieinspektionen kallar ämnen med dessa särskilt farliga egenskaper för utfasningsämnen. Utfasningsämnen ska fasas ut i Kungsbacka kommuns verksamheter. 4 SFS 1998:808 2 kap, 4 5 SFS 1998:808 2 kap, 3 7

Kemikalieplan Kungsbacka kommun Ämnen som räknas som utfasningsämnen är: Cancerogena, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen, så kallade CMRämnen, 6 Persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen, så kallade PBT-ämnen, samt mycket persistenta och mycket bioackumulerande ämnen, så kallade vpvb-ämnen, 7 Hormonstörande ämnen, 8 Ozonnedbrytande ämnen, 9 Kadmium, kvicksilver och bly samt deras föreningar, Ämnen som förs upp på kandidatförteckningen, även om de inte uppfyller kriterierna ovan. Detta kan i dagsläget vara allergiframkallande ämnen. 10 På Kemikalieinspektionens hemsida, www.kemi.se, finns en databas som kallas PRIO. PRIO innehåller bland annat utfasningsämnen. Observera att det kan finnas ämnen som har utfasningsegenskaper men som inte finns med i databasen. Ämnen som är godkända som bekämpningsmedel finns till exempel inte i PRIO, utan hittas istället i bekämpningsmedelsregistret på Kemikalieinspektionens hemsida. Exempel på ett utfasningsämnen: Formaldehyd som är cancerframkallande. Formaldehyd har en lång rad av användningsområden, till exempel förekommer det i limmet i spånskivor och i textilier för att förhindra att de blir skrynkliga och för att fixera färg. Borsyra, som är reproduktionsstörande. Borsyra kan till exempel finnas i limmet i papp. Många av de bromerade flamskyddsmedlen, bland annat polybromerade difenyletrar, PBDE, som är mycket svårnedbrytbara, bioackumulerande och giftiga. De kan förekomma i plaster, textilier, möbler i offentlig miljö, skyddskläder och isoleringsmaterial. I elektrisk och elektronisk utrustning är PBDE i dag reglerade i EUs kemikalielagstiftning. 6 Kategori 1A och 1B enligt CLP-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar), eller kategori 1 och 2 enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter, KIFS, 2005:7 om klassificering och märkning 7 Enligt kriterierna i Reach bilaga XIII 8 Se vidare avsnitt 2.2.2 om hormonstörande ämnen på SIN-listan 9 Enligt förordning 2037/2000/EG 10 Kandidatförteckningen förklaras närmare i nästa avsnitt om SVHC-ämnen 8

Kemikalieplan Kungsbacka kommun SVHC-ämnen SVHC-ämnen, Substances of Very High Concern, är ämnen som inger mycket stora betänkligheter i Europas kemikalielagstiftning Reach. De är utfasningsämnen, och ska därmed fasas ut från kommunens verksamheter. Dessa ämnen är upptagna på kandidatförteckningen som europeiska kemikalieinspektionen, Echa, har tagit fram och som kan omfattas av tillståndskrav enligt Reach. Ämnen som tas upp på kandidatförteckningen är cancerogena eller fortplantningsstörande ämnen samt ämnen som påverkar arvsmassan så kallade CMR-ämnen, svårnedbrytbara miljögifter, som PBT- och vpvb-ämnen, eller ämnen som har andra allvarliga egenskaper, till exempel hormonstörande eller allergiframkallande ämnen. Dessa ämnen räknas automatiskt som utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionen. Fördelen med SVHC-ämnen är att leverantören är skyldig att kunna redogöra för om sådana ingår i en vara i koncentrationer över 0,1 viktprocent enligt den europeiska kemikalielagstiftningen Reach. Detta gör att vi kan få ett underlag som gör att det är möjligt att undvika dem i våra varor. Nackdelen är att det är en omfattande, kostsam och långsam process att föra upp ämnen på kandidatförteckningen. Medlemsländerna tar fram underlag och nominerar ämnen till att föras upp på kandidatlistan, som uppdateras två gånger om året. I dagsläget, hösten 2016, är 169 ämnen uppförda på kandidatförteckningen. EUkommissionen har dock som ambition att sätta upp alla relevanta SVHC-ämnen på kandidatlistan till 2020. Exempel på SVHC-ämnen på kandidatlistan: DEHP och flera andra ftalater är reproduktionsstörande. De kan förekomma i bland annat PVC-plast. 2.2.2 Hormonstörande ämnen Kemikalieinspektionen klassar hormonstörande ämnen som utfasningsämnen. Hormonstörande är också en av de egenskaper som kvalificerar ett ämne att ses som särskilt farligt enligt EU:s gemensamma kemikalielagstiftning Reach, de så kallade SVHC-ämnena. I Kungsbacka kommuns verksamheter hanterar vi hormonstörande ämnen på SIN-listan som utfasningsämnen, och de ska därmed fasas ut så långt det är möjligt. SIN-listan står för Substitute It Now och är ett verktyg som flera kommuner och städer använder sig av. Den tas fram av Internationella kemikaliesekretariatet, ChemSec, ett samarbetsorgan för miljöorganisationer. Störningar på hormonsystemet på grund av exponering för vissa kemikalier kan bland annat leda till utvecklandet av vissa cancerformer, tidigarelagd pubertet, missbildade könsorgan, försämrad spermieproduktion, övervikt, diabetes samt 9

Kemikalieplan Kungsbacka kommun beteendestörningar. 11 Hormonstörande ämnen finns överallt. Vi kommer i kontakt med dem genom vardagsprodukter som matförpackningar, kläder och leksaker. Trots att hormonstörande ämnen pekas ut som särskilt farliga i relevanta regelverk är det oklart hur de ska hanteras i praktiken. Det finns inga allmänt vedertagna kriterier för hormonstörande ämnen ännu, utan bedömningen görs från fall till fall. EUkommissionen har våren 2016 tagit fram förslag på kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen i växtskyddsmedel och biocider, men Kemikalieinspektionens bedömning av förslaget är att kriterierna riskerar att bli svåra att använda för att öka skyddet för hälsa och miljö. Eftersom arbetet med att ta fram EU-kriterier för hormonstörande ämnen inte är färdigt, och det kommer att ta tid innan tillräckligt många hormonstörande ämnen blivit uppförda på kandidatlistan när kriterierna väl är beslutade, använder vi i Kungsbacka oss av SIN-listan för att identifiera hormonstörande ämnen. Exempel på hormonstörande ämnen på SIN-listan: Bisfenol A, som är en beståndsdel i polykarbonatplast och i epoxilacken på insidan av många konservburkar och metalltuber. DINP, en ftalat som var vanlig att byta ut ftalaten DEHP mot runt år 2000 och åren därefter, när de negativa effekterna av DEHP blev kända. 2.2.3 Prioriterade riskminskningsämnen I Kungsbacka kommun ska prioriterade riskminskningsämnen undvikas så långt det är möjligt när det gäller barns miljöer eller användning som innebär direkta utsläpp. Prioriterade riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper som bör ges särskild uppmärksamhet enligt Kemikalieinspektionen. Användaren behöver alltid se över risken för den tilltänkta användningen med dessa ämnen och göra en avvägning om de kan användas inom det aktuella området utan oacceptabla risker. Ämnen som ingår i denna kategori har följande egenskaper: Mycket hög akut giftighet 12 Allergiframkallande 13 CMR-ämnen, kategori 2 14 Hög kronisk giftighet 15 11 Kemikalieinspektionen, PM 16/12 12 Enligt CLP-förordningen eller KIFS 2005:7 13 Enligt CLP-förordningen eller KIFS 2005:7 14 Enligt CLP-förordningen eller kategori 3 enligt KIFS 2005:7 15 Enligt CLP-förordningen eller KIFS 2005:7 10

Kemikalieplan Kungsbacka kommun Potentiellt persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen, samt potentiellt mycket persistenta och mycket bioackumulerande ämnen, 16 Miljöfarligt, långtidseffekter 17 Även prioriterade riskminskningsämnen finns i PRIO-databasen på Kemikalieinspektionens hemsida. Exempel på prioriterade riskminskningsämnen: Limonen, som är allergiframkallande och har långtidseffekter i miljön. Limonen används som doftämne i många rengöringsmedel och hygieniska produkter. 2.3 Prioriterade områden För att få fokus i kemikaliearbetet behöver vi lyfta fram prioriterade områden. Inom våra prioriterade områden ska vi undvika utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen så långt det är möjligt. 2.3.1 Barns miljöer Barn är en särskilt känslig grupp när det gäller exponeringen av farliga ämnen eftersom de påverkas mer än vuxna av kemikalier i sin närmiljö. Barn äter, dricker och andas mer än vuxna i förhållande till sin kroppsvikt, vilket leder till en ökad risk att de får i sig högre halter av de skadliga ämnena än vuxna människor. Dessutom har de ett beteende som gör att de exponeras mer. Barnens kroppar är under utveckling och störningar i utvecklingen kan få stora, livslånga konsekvenser. Enligt propositionen På väg mot en giftfri vardag behöver det ske en kraftig minskning av de hälsorisker som barn utsätts för genom att de exponeras för kemikalier. Våra barn tillbringar ofta en stor del av sin vakna tid på förskolan. Det är också en plats där man hittar högre halter av en rad skadliga ämnen jämfört med kontors- eller hemmamiljöer, troligtvis på grund av de material som finns i stora mängder på förskolorna. 18 Vi behöver därför göra allt vi kan för att förskolemiljöerna ska vara så säkra och hälsosamma som möjligt. 2.3.2 Kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter Det finns regler inom både miljöbalkens och arbetsmiljölagstiftningens område som rör kemiska produkter. Vi har krav på våra verksamheter att upprätta kemikalieförteckningar över märkningspliktiga kemiska produkter, och vi behöver 16 Enligt kriterierna i Reach bilaga XIII 17 Enligt CLP-förordningen eller KIFS 2005:7 18 Kemikalieinspektionen, rapport nr 8/13, Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan 11

Kemikalieplan Kungsbacka kommun göra riskbedömningar för dessa och byta ut dem mot sådana som är mindre farliga för hälsan eller miljön om det finns alternativ som fungerar. Det kan vara väldigt svårt att få reda på kemikalieinnehållet i varor, speciellt i äldre varor som vi redan har omkring oss. När det gäller kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter finns det krav på att de ingående ämnena redovisas, och här har vi mycket större möjligheter att komma långt i vårt arbete att fasa ut farliga ämnen. 12

Kemikalieplan Kungsbacka kommun 3 Åtgärder 3.1 Dokumentation och substitution av kemiska produkter Det finns krav på att dokumentera farliga kemiska produkter både i miljöbalken och i arbetsmiljölagstiftningen. Kravet i miljöbalken gäller anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter, men kravet enligt arbetsmiljölagstiftningen gäller alla verksamheter. 19 Farliga kemiska produkter innebär sådana som är märkningspliktiga enligt lagstiftningen, och därför är märkta med ett eller flera faropiktogram. Det finns också krav i miljöbalkens hänsynsregler om att undvika att använda kemiska produkter som kan innebära risker för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan bytas ut mot mindre skadliga produkter. I kommunens verksamheter behöver vi vidta åtgärder för att arbeta med de här frågorna på ett strukturerat sätt. 3.1.1 Införande av ett kommungemensamt kemikaliehanteringssystem En av åtgärderna enligt kemikalieplanen är att Kungsbacka kommun inför ett ITbaserat kemikaliehanteringssystem under 2017, som alla kommunens verksamheter ska kunna använda sig av. Alla verksamheter ska dokumentera och redovisa sin användning av farliga kemiska produkter med ingående ämnen senast 31 december 2018. Alla verksamheter ska också genomföra och dokumentera de riskbedömningar som krävs enligt miljö- och arbetsmiljölagstiftningen, och kemikaliehanteringssystemet ska erbjuda ett stöd i detta arbete. Eftersom de kemikaliehanteringssystem som finns på marknaden i dag bevakar bland annat kandidat-, begränsnings- och tillståndslistorna i Reach, utfasnings- och prioriterade riskminskningsämnen samt SIN-listan erbjuder de en hjälp i vårt substitutionsarbete, där vi om möjligt byter ut kemiska produkter mot mindre farliga. Delar av kommunens verksamheter använder redan i dag IT-baserade kemikaliehanteringssystem. Så länge de system som används fungerar för dokumentation, redovisning och riskbedömning samt kan identifiera ingående ämnen som är uppförda på de olika listorna enligt Reach, Kemikalieinspektionen eller ChemSec är det inte obligatoriskt att använda sig av det kommungemensamma systemet. Ansvar för införande och inköp av kemikaliehanteringssystem: Kommunledningskontoret Ansvar för att dokumentera kemiska produkter: Samtliga nämnder 19 Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2014:43 13

Kemikalieplan Kungsbacka kommun 3.1.2 Fasa ut kemiska produkter med utpekade ämnen Enligt produktvalsprincipen i miljöbalkens hänsynsregler ska vi alla undvika produkter som kan vara skadliga för människor eller miljön om det går att ersätta dessa med produkter som är mindre farliga. I kommunens verksamheter ska vi i första hand byta ut kemiska produkter som innehåller ämnen som har någon av de utpekade egenskaperna i avsnitt 2.2. I detta arbete kommer kemikaliehanteringssystemet att vara till stor hjälp. Produktvalsprincipen i miljöbalken går längre än att bara gälla de produkter som innehåller de allra värsta ämnena. Går det till exempel att ersätta en märkningspliktig produkt med en som inte är märkningspliktig ligger detta i linje med produktvalsprincipen. Det samma gäller om det går att helt ersätta en produkt genom att använda andra metoder som inte kräver några kemiska produkter. I kommunens verksamheter ska vi arbeta enligt dessa principer så långt som möjligt. Ansvar: Samtliga nämnder 3.2 Kemikaliekrav vid inköp Kemikalieinspektionen konstaterar att det behövs fler nationella insatser för att komplettera kemikalielagstiftning och internationella konventioner. De lyfter fram att företag, kommuner och privatpersoner kan påverka genom att ställa krav på leverantörer och genom att välja bort varor som kan innebära risker, även om regelverket inte ställer direkta krav. Kommunen är en stor upphandlare av varor och tjänster. När vi ställer miljökrav kan vi bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö genom att driva på både substitution och innovationer inom kemikalieområdet. Det är nödvändigt att de som ansvarar för kommunens upphandling av varor, kemiska produkter och tjänster vet hur de ska arbeta med frågan från behovs- och marknadsanalys via formulerade krav till uppföljning. Vid alla upphandlingar ska vi undvika ämnen i de prioriterade ämnesgrupperna så långt det är möjligt. 3.2.1 Prioritera varor och produkter För dessa prioriterade varor och produkter ska kommunen ställa mer långtgående krav på innehåll av prioriterade ämnen: Kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter Byggvaror Leksaker och hobbymaterial Möbler, textilier och inredning Städtjänster 14

Kemikalieplan Kungsbacka kommun Livsmedel och material som kommer i kontakt med livsmedel Elektriska och elektroniska produkter Riskerna med farliga ämnen i varor är bristfälligt reglerade jämfört med vad som gäller för kemiska produkter. Bristerna gäller både tillgången till information och villkoren för att få använda farliga ämnen i varor. För de flesta varugrupper finns det inga begränsningar för farliga eller särskilt farliga ämnen. För att samhällets insatser ska användas effektivt bör arbetet fokusera på vissa varugrupper. Prioriteringen bör ligga på sådana varugrupper som många människor kommer i kontakt med, i synnerhet särskilt känsliga grupper som barn, samt varugrupper som används i stora volymer och som genererar mycket avfall. Arbetet med varugrupper bör enligt regeringens strategi för en giftfri miljö, På väg mot en giftfri vardag, fokusera på byggprodukter och inredningar, elektriska och elektroniska produkter, textilier samt leksaker och andra varor avsedda för barn. För att åstadkomma en hög skyddsnivå för barn vad gäller kemikalieexponering bör särskilt farliga ämnen på sikt inte förekomma i kemiska produkter och varor som barn exponeras för. Livsmedel och dricksvatten tillhör de viktigaste exponeringsvägarna för ämnen som kan skada människors hälsa. Därför behövs särskilda insatser när det gäller material i kontakt med dricksvatten, livsmedelsförpackningar samt vissa ämnen som förekommer som föroreningar i livsmedel. 3.2.2 Välj rätt kravnivåer vid upphandling Miljöstyrningsrådet har haft i uppdrag att utveckla drivande hållbarhetskriterier. De kriterier som Miljöstyrningsrådet tog fram, och som numera ligger under Upphandlingsmyndigheten, täcker dock inte alla områden. Det finns olika nivåer på de framtagna kraven: basnivå, avancerad nivå och spjutspetsnivå. Baskraven är mer ambitiösa än gällande lagstiftning. Tanken är att det ska gå att genomföra en miljöanpassad upphandling utan alltför stora resurser eller behov av speciell kompetens. Det finns god tillgång av varor och tjänster som uppfyller dessa krav. Kungsbacka använder sig i dag i stort av kraven på basnivå. Avancerad nivå omfattar krav som går längre än basnivån och kan kräva en större insats och kunskap. På spjutspetsnivå ställs ytterligare högre krav vad gäller miljö- och andra hållbarhetsaspekter och innebär att tillgången är mindre än för bas- och avancerade krav samt ställer högre krav på specialkompetens hos upphandlare. Konkurrensverket har på uppdrag från Regeringen tagit fram upphandlingskriterier för en giftfri förskola, som redovisades till Regeringskansliet den 4 maj 2015. Kriterier har efter en riskbedömning tagits fram inom områden som har anknytning till leka, äta och sova. Sedan tidigare finns kriterier framtagna för byggmaterial inklusive golv, städtjänster och kemtekniska produkter, livsmedel och elektronik. 15

Kemikalieplan Kungsbacka kommun Vid all upphandling av varor ska information om innehåll av ämnen på EU:s kandidatlista begäras in. Ansvar: Service Inköp samt upphandlande förvaltning SVHC-ämnen ska inte förekomma i halter över 0,1 viktprocent, förutom i absoluta undantagsfall om det inte finns någon specifik vara eller produkt utan dessa ämnen, och det inte finns någon annan slags vara eller produkt som kan täcka behovet. Ansvar: Service Inköp samt upphandlande förvaltning För upphandlingsområden där det finns rekommenderade kriterier från Upphandlingsmyndigheten ska våra krav utgå från dessa. Om marknadsanalys visar att det är möjligt ska vi ställa krav på avancerad eller spjutspetsnivå, framför allt för prioriterade varor och produkter. Ansvar: Service Inköp samt upphandlande förvaltning För prioriterade varor och produkter där det finns kriterier för tredjepartscertifierad miljömärkning ska dessa kriterier om möjligt användas om de går längre än upphandlingsmyndighetens kriterier. Ansvar: Service Inköp samt upphandlande förvaltning Om den upphandlade varan eller produkten ska användas inom ett prioriterat område, barns miljöer, men det saknas kriterier för miljömärkning inom området ska särskilda kriterier så långt det är möjligt tas fram för att säkerställa att utfasningsämnen och relevanta prioriterade riskminskningsämnen inte förekommer. Ansvar: Service Inköp samt upphandlande förvaltning 3.2.3 Övriga åtgärder för inköp En systematisk uppföljning av ställda krav ska göras, i första hand inom prioriterade områden. Kemiska analyser kan vara kostsamma men är effektiva för att påvisa om oönskade kemiska ämnen finns i upphandlade och inköpta varor. Det är möjligt att i förfrågningsunderlag precisera att stickprov kommer att tas från det upphandlade sortimentet och att leverantören ska bekosta kemiska analyser av ett antal utpekade ämnen. Ansvar: Service Inköp Om uppföljning visar att kemikaliekraven inte uppfyllts på avtalat vis ska sanktioner vidtas enligt samma rutiner som vid andra avtalsbrott. Ansvar: Service Inköp Upphandlare och annan berörd personal i kommunens verksamheter ska erbjudas kompetensutveckling inom kemikalieområdet. Ansvar: Respektive förvaltning Om det finns likvärdiga varor i e-handeln, som kan bytas ut mot varandra utan att någon viktig funktion går förlorad, ska de varor som är sämre ur 16

Kemikalieplan Kungsbacka kommun kemikaliesynpunkt tas bort så att det inte går att beställa dem. Detta kan till exempel innebära att icke miljömärkta produkter tas bort om det finns miljömärkta alternativ. Ansvar: Service Inköp Det ska framgå i e-handeln eller på annat lämpligt sätt vilka varor som är att föredra ur kemikalieperspektiv. Ansvar: Service Inköp 3.3 Krav på byggnadsmaterial Enligt Kemikalieinspektionen innehåller vår inomhusluft i storleksordningen 6 000 ämnen, varav 500 kommer ifrån byggprodukter. 20 Det vi bygger in i våra hus får vi leva med under en lång tid. Vi dras fortfarande med följder av tidigare misstag, till exempel asbest i isolering, PCB i fasadfogar som läcker ut i närmiljön och påverkar barns utveckling, CFC i äldre isolering som påverkar ozonskikt och klimat och äldre plastmaterial med tungmetaller och mjukgörare som i dag är förbjudna. Vi måste ha kännedom om vilka ämnen vi bygger in i våra hus. Det kan visa sig att ämnen vi i dag tror är ofarliga längre fram visar sig ha farliga egenskaper, och då måste vi veta var någonstans dessa ämnen finns. 3.3.1 Ställ krav på kemikalieinnehåll vid ny- och ombyggnation När vi bygger nytt och när vi underhåller befintliga byggnader har vi ett ansvar för att välja produkter som ska kunna användas under mycket lång tid utan negativ påverkan på människor och miljö. Säkerhet för människor och miljö måste alltid gå före kortsiktiga ekonomiska vinster. Vid ny- och ombyggnation använder Kungsbacka kommun så långt det är möjligt produkter fria från utfasningsämnen, inklusive hormonstörande ämnen på SIN-listan, och prioriterade riskminskningsämnen. Produkter väljs om möjligt bort om det vid deras tillverkningsskede har förekommit mer än 2 procent av någon monomer som uppfyller något av kriterierna för utfasningsämnen. Vid ny- och ombyggnation använder Kungsbacka kommun inga produkter som har för ofullständig dokumentation för att kunna bedömas. För att en produkt ska räknas som fri från ett ämne krävs det att halten av ämnet är mindre än 0,1 viktprocent. Ansvar: Service Fastigheter 20 Erik Gravenfors, Kemikalieinspektionen 17

Kemikalieplan Kungsbacka kommun 3.3.2 Fasa ut farliga ämnen i befintliga byggnader Om det finns problematiska ämnen i befintliga byggnader kan dessa behöva fasas ut tidigare än enligt befintlig underhållsplan. Ett sådant område som kommunen har identifierat är golven i våra kommunägda förskolor. Ungefär 40 procent av golvytan består av plastmattor, som i stor utsträckning lades in under 80- och 90-talen. Detta innebär att de med största sannolikhet innehåller mjukgörande ftalater som vi i dag vet är hormon- och reproduktionsstörande. En prioriterad åtgärd är att byta ut dessa plastmattor under en femårsperiod, 2017-2021, vilket innebär en åtgärdstakt på tio förskolor om året. Golven byts i första hand ut mot linoleumgolv, och till ftalatfria plastmattor i utrymmen där vatten hanteras. För att verka för att även golven i de förskolor där kommunen hyr in lokalerna ska bytas ut mot ftalatfria alternativ ska vi först låta göra en kartläggning. Därefter ska en plan tas fram för utfasningen, beroende på omfattning och beräknad kostnad. Ansvar: Service Fastigheter 3.4 Åtgärder för att minska barns exponering I de kommunala förskolorna har kommunen stor möjlighet att genomföra åtgärder som minskar barnens exponering för oönskade ämnen. Undersökningar visar att halterna av vissa sådana ämnen, till exempel bromerade flamskyddsmedel och ftalater, är högre i förskolemiljöer än i hemmet. 21 Detta beror troligtvis på att det finns mycket plast- och skumgummimaterial i förskolorna. Även om det vi köper och bygger in i våra förskolor i framtiden skulle ha ett innehåll som är fritt från farliga ämnen kommer vi inte att nå en mer giftfri förskola om vi inte vidtar åtgärder mot det material som finns i våra förskolor idag. Arbetet med en giftfri förskola kräver att flera olika förvaltningar och bolag i Kungsbacka arbetar tillsammans. Arbetet ska samordnas av kemikalierådet, se avsnitt 3.5. 3.4.1 Vidta åtgärder för att minska barns exponering av farliga ämnen i förskolan För att konkretisera vad kemikalieplanen innebär för förskolorna behöver vi många gånger gå från att tala om ämnen med farliga egenskaper till att peka ut material som kan innehålla dessa farliga ämnen. I arbetet med kemikalieplanen har ett vägledningsmaterial tagits fram för att fasa ut olämpliga material i våra förskolor och för att införa bra rutiner som gör förskolorna mer giftfria. I vägledningsmaterialet På väg mot en giftfri förskola finns 34 åtgärder som ska genomföras. Ansvar och tidsplan för respektive åtgärd finns sist i vägledningsmaterialet. Ansvar: Förskola & Grundskola 21 Kemikalieinspektionen, rapport nr 8/13 Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan 18

Kemikalieplan Kungsbacka kommun 3.4.2 Utbildning av förskolepersonal När det gäller inflödet av varor och produkter som innehåller hormonstörande, hälsooch miljöfarliga kemikalier till våra verksamheter som påverkar barn och unga är upphandling och ramavtal starka styrmedel till en viss nivå. Vilka leksaker, varor och produkter som köps in beror också mycket på vad personalen väljer. Det är därför viktigt att inköparen har förståelse för vilka risker som finns i samband med valet av olika varor. Kunskap är också viktigt för att skapa ett långsiktigt tänkande, planerande och genomförande inom kommunens verksamheter som rör barn och unga. För att säkra att kunskapsnivåerna hos dem som arbetar med barns miljöer i kommunens förskolor är tillräckliga för att vi ska gå mot mer giftfria förskolor ska vi därför utbilda personalen på förskolorna. Samtliga förskolechefer och minst en pedagog på varje förskoleavdelning ska under 2017 få utbildning inom området giftfri förskola enligt kemikalieplanen. Det finns framtagna utbildningar inom området, bland annat sådana som kan anordnas på plats. Dessa har fördelen att deltagarna träffas i grupp och kan diskutera men också klämma och känna på olika material. Det finns också diverse webbutbildningar framtagna, som i flera fall är helt gratis att ta del av. Ansvar: Förskola & Grundskola 3.4.3 Inventera barns utemiljöer Platser för barn och unga utomhus har ofta material och produkter som inte är tillverkade för att vara lekmaterial från början. Detta kan till exempel vara gummidäck, slipers eller tryckimpregnerat trä. Fallskydd av så kallad gummiasfalt och konstgräsplaner kan också innehålla skadliga ämnen. För att få en överblick över förekomst av skadliga kemikalier i kommunens lekplatser ska en inventering av kommunägda lekplatser och förskolegårdar genomföras. Inventeringen ska identifiera och dokumentera i vilka material farliga kemikalier kan förekomma. Utifrån inventeringen ska en konkret handlingsplan tas fram för att fasa ut förekomsten av lekmaterial med farliga kemikalier. Handlingsplanen ska vara klar senast 2018. Ansvar för förskolornas utemiljöer: Service Fastigheter Ansvar för övriga kommunala lekplatser: Teknik 3.5 Inrätta ett kemikalieråd Kommunledningskontoret har samordningsansvar för arbetet med åtgärderna enligt kemikalieplanen. För att få en bred praktisk kompetens i arbetet med att fasa ut farliga ämnen i kommunens verksamheter ska ett kemikalieråd inrättas, med representanter från alla förvaltningar. Förvaltningarna för Förskola & Grundskola, Teknik, och Service med områdena Fastigheter, Lokalvård och Inköp har ett särskilt 19

Kemikalieplan Kungsbacka kommun ansvar för att bidra med personella resurser till kemikalierådets arbete eftersom de ansvarar för eller påverkar de prioriterade områdena i denna plan. Kommunledningskontoret utser en samordningsansvarig för kemikalierådet, som leder arbetet. Kemikalierådets arbete ska anpassas efter verksamheternas behov, men kommer bland annat att bestå av följande arbetsuppgifter: Samordna och stötta kemikaliearbetet i förvaltningarna Ta fram material som stöd till förvaltningarna Samordna information och utbildning om kemikalieplanen och kemikaliefrågor som är relevanta för kommunens verksamheter Löpande följa upp arbetet med kemikalieplanen och revidera den vid behov, dock minst vart tredje år Delta i kunskapsutbyte och samverkan med andra kommuner och aktörer som arbetar med kemikaliefrågorna, nationellt och i regionen Samverka med och påverka kommunens leverantörer Varje verksamhet i kommunen har ett eget ansvar för sitt miljöarbete och för att följa lagstiftningen. Kemikalierådet har främst en rådgivande funktion. Ansvar för samordningsansvar: Kommunledningskontoret Ansvar för att avsätta personella resurser: Samtliga verksamheter som berörs av denna plan 20

Kemikalieplan Kungsbacka kommun 4 Bilagor 4.1 Utfasningsämnen Klassificering enligt Klassificering enligt Egenskap CLP-förordningen för KIFS 2005:7 för att att fastställa fastställa egenskapen, egenskapen, H=H-fras R=riskfras Cancerframkallande H350: Kan orsaka cancer R45: Kan ge cancer Mutagent Reproduktionstoxiskt Hormonstörande Särskilt farliga metaller PBT/vPvB Ozonstörande ämnen SVHC-ämnen H340: Kan orsaka genetiska defekter H360: Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet Se aktuell SIN-lista Kadmium, kvicksilver och bly Persistenta, Bioackumulerande, Toxiska/mycket Persistenta, mycket bioackumulerande EUH059: Farligt för ozonskiktet H420: Skadar folkhälsan och miljön genom att förstöra ozonet i övre delen av atmosfären Ämnen som förs upp på kandidatlistan räknas automatiskt som utfasningsämnen, även om de faller under andra egenskapskriterier än ovan R49: Kan ge cancer vid inandning R46: Kan ge ärftliga genetiska skador R60: Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga R61: Kan ge fosterskador R59: Farligt för ozonskiktet 21

Kemikalieplan Kungsbacka kommun 4.2 Prioriterade riskminskningsämnen Klassificering enligt CLP-förordningen för Egenskap att fastställa egenskapen, H=H-fras Mycket hög akut giftighet H330: Dödlig vid inandning Allergiframkallande Hög kronisk giftighet H310: Dödlig vid hudkontakt H300: Dödlig vid förtäring (Specifik organtoxicitet - enstaka exponering) H370: Orsakar organskador H334: kan orsaka allergieller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning. H317: Kan orsaka allergisk hudreaktion H372: Orsakar organskador genom lång eller upprepad exponering Klassificering enligt KIFS 2005:7 för att fastställa egenskapen, R=riskfras R26: Mycket giftigt vid inandning R27: Mycket giftigt vid hudkontakt R28: Mycket giftigt vid förtäring R39/26: Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid inandning R39/27: Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid hudkontakt R39/28: Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid förtäring R42: Kan ge allergi vid inandning R43: Kan ge allergi vid hudkontakt R48/23: Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning R48/24: Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom hudkontakt R48/25: Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid 22

Kemikalieplan Kungsbacka kommun Mutagent Miljöfarligt, långtidseffekter Potentiella PBT/vPvB H341: Misstänks kunna orsaka genetiska defekter H410: Mycket giftig för vattenlevande organismer med långtidseffekter H413: Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer Potentiellt persistenta, bioackumulerande, toxiska/mycket persistenta, mycket bioackumulerande långvarig exponering genom förtäring R68: Möjlig risk för bestående hälsoskador R50/53: Mycket giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön R53: Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön 4.3 Ordlista Bioackumulation - Anrikning av ämnen hos en biologisk organism. För att ett ämne ska kunna ge upphov till bioackumulation måste det vara fettlösligt eller svårnedbrytbart, ofta båda. Bromerade flamskyddsmedel - Vissa flamskyddsmedel är hälso- och miljöfarliga och en del är misstänkt hormonstörande. Det finns flera hundra olika flamskyddsmedel, varav ett 70-tal som innehåller brom. De bromerade flamskyddsmedlen är de mest omdiskuterade. Flera av de farligaste flamskyddsmedlen är förbjudna i till exempel elektriska och elektroniska varor. CAS-nummer - Identitetsnummer för kemiska ämnen som tilldelats av Chemical Abstract Services (CAS). Omkring 23 miljoner föreningar har fått ett CAS-nummer hittills, och 4 000 nya får ett nummer varje dag. Syftet är att förtydliga identitet på ämnen och till exempel göra databassökningar enklare, eftersom kemikalier ofta har många namn. ChemSec - Internationella kemikaliesekretariatet, ett samarbetsorgan för miljöorganisationer. Huvudfinansiär är den svenska regeringen. ChemSec står bakom SIN-listan. CLP-förordningen - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen 23

Kemikalieplan Kungsbacka kommun och blandningar. Förordningen ersätter det gamla systemet (KIFS 2005:7) från och med 2015. CMR-ämnen - Ämnen som klassificeras som cancerogena, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen enligt KIFS 2015:7 eller CLP-förordningen. Dioxiner - Samlingsnamn för en grupp ämnen som bildas oavsiktligt vid förbränningsprocesser där ämnen som innehåller klor förekommer, till exempel vid sopförbränning och produktion av järn och stål. Dioxinernas egenskaper som giftiga, fettlösliga och långlivade gör dem mycket skadliga om de sprids i miljön. Försiktighetsprincipen - Princip som nämns i flera internationella miljökonventioner, i miljöbalken och andra regelverk. Det finns ingen exakt definition, utan principen är mer ett förhållningssätt, att i vissa lägen av försiktighetsskäl kunna agera utan exakta vetenskapliga bevis för att förhindra eventuella skador på människors hälsa och miljö. I miljöbalken är försiktighetsprincipen en del av hänsynsreglerna. H-fras eller riskfras - Klassificering av kemiska ämnen och blandningar som talar om på vilket sätt en kemisk produkt är farlig. Klassificeringen ligger till grund för den information om faran som ska förmedlas genom märkningen på förpackningen. I dag gäller två lagstiftningar för klassificering av kemiska ämnen parallellt, därför kan den gamla lagstiftningens riskfraser förekomma parallellt med den nya CLPförordningens faroangivelser (H-fraser). Hormonstörande ämne - Ämne som påverkar hormonsystemet. Ämnen som stör balansen i kroppens hormonsystem kan ge upphov till en rad olika effekter som till exempel fortplantningsstörning eller missbildning, cancer, diabetes, hjärtkärlsjukdomar, benskörhet och skador på immunsystemet och nervsystemet. Det kan ta lång tid mellan att någon utsätts för ämnet fram till att eventuella effekter på hälsan, som cancer, påverkan på ämnesomsättningen eller påverkan på människors förmåga att få barn, upptäcks. EU-kommissionen skulle ha tagit fram kriterier för hormonstörande ämnen senast i december 2013. Processen drog dock ut på tiden. Sveriges regering stämde i juni 2014 kommissionen på grund av dess underlåtenhet att ta fram kriterier. Europeiska unionens tribunal gav i december 2015 Sverige rätt i målet mellan Sverige och EUkommissionen om kriterier för hormonstörande ämnen. Domen innebär att kommissionens agerande i frågan strider mot EU-fördraget. I juni 2016 lade EU-kommissionen fram ett förslag på kriterier för hur hormonstörande ämnen ska identifieras. Kraven på bevis för när ett ämne ska anses vara hormonstörande är mycket högt ställda, och kriterierna omfattar inte ämnen där det finns indikationer på att de är hormonstörande. Kriterierna begränsar sig till det mänskliga hälsoperspektivet och omfattar inte hur kemikalierna påverkar natur och ekosystem. Enligt Kemikalieinspektionen innebär förslaget att det finns risk för att begränsningar kan komma att införas först när skador redan uppstått. 24

Kemikalieplan Kungsbacka kommun Att inte fler ämnen förts upp på kandidatförteckningen baserat på att de är hormonstörande beror sannolikt på att arbetet med att fastställa kriterier försenats. Fyra ämnen har hittills, hösten 2016, identifierats som Equivalent level of concern having probable serious effects to the environment (article 57 f), det vill säga förts upp på kandidatförteckningen på grund av sina hormonstörande egenskaper. Hänsynsreglerna - De allmänna hänsynsreglerna finns i kapitel 2 i miljöbalken och ska förebygga negativa effekter av verksamheter och öka miljöhänsynen. Reglerna lägger ett stort ansvar på varje verksamhetsutövare att se till att verksamheten inte skadar hälsa och miljö, att arbeta för att minska miljöpåverkan och att ha kunskap för att kunna uppfylla miljöbalkens krav. Försiktighetsprincipen, produktvalsprincipen och hushållningsprincipen ingår bland annat i de allmänna hänsynsreglerna. Högfluorerade ämnen Ett samlingsbegrepp som omfattar både perfluorerade och polyfluorerade ämnen. Det är ämnen som inte förekommer naturligt i miljön, utan är framställda av oss människor. Perfluorerade ämnen är en grupp av organiska ämnen som kännetecknas av att de är fullständigt fluorerade, det vill säga att de innehåller en kolkedja där varje väteatom har ersatts med en fluoratom. Den kemiska bindningen mellan kol och fluor är en av de starkaste som finns. Man tror inte att de perfluorerade ämnena bryts ned alls i miljön. Polyfluorerade ämnen är mycket lika de perfluorerade ämnena, men är inte lika stabila och kan brytas ned. I miljön kan de brytas ned och övergå till att bli perfluorerade. PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser, och har blivit en vanligt använd förkortning av dessa ämnen. PFAS har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor, och används bland annat i impregneringsmedel för kläder och textilier, rengöringsmedel, skidvallor och andra vaxer, bekämpningsmedel mot insekter, brandsläckningsskum, ytbehandling av livsmedelsförpackningar och vid tillverkning av fluorpolymerer som bland annat används i vattenavvisande kläder och i stekpannor och kastruller. Exempel på högfluorerade ämnen är perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA). PFOS är ett så kallat PBT-ämne, det vill säga persistent, bioackumulerande, toxiskt. PFOA bryts inte heller ned i naturen, det är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande för människan. Informationsplikten enligt artikel 33 i Reach - Alla som tillverkar, importerar eller säljer varor som innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett ämne på kandidatlistan är skyldiga att tillhandahålla sina kunder sådan information att varan kan hanteras på ett säkert sätt. Denna information ska åtminstone omfatta ämnets namn. Yrkesmässiga kunder ska få informationen senast vid leverans och konsumenter på förfrågan inom 45 dagar. Sverige och fem andra EU-länder har tolkat haltgränsen 0,1 viktprocent i varor på följande sätt: halten av ett ämne i en vara ska beräknas som förhållandet mellan ämnets vikt och vikten hos individuella separerbara delar eller material som ingår i en vara. För en sammansatt vara, ska utgångspunkten således vara vikten hos de enskilda separerbara delar som innehåller ämnet och inte totalvikten hos den sammansatta varan. 25

Kemikalieplan Kungsbacka kommun Kandidatförteckningen - En lista kopplad till Reach där ämnen som har särskilt hälso- och miljöfarliga egenskaper finns upptagna, så kallade SVHC-ämnen. Det är den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA som står bakom listan som har funnits sedan oktober 2008. Ämnen med dessa egenskaper identifieras kontinuerligt och två gånger per år förs nya ämnen upp på listan. När ett ämne har tagits upp på Kandidatförteckningen ställer det vissa krav på företag som tillverkar, importerar eller använder ämnet när det gäller information, anmälan och tillstånd för ämnet. Ämnen från kandidatlistan förs succesivt över till bilaga XIV (i Reach) för att tillståndsprövas. På kemikaliemyndighetens ECHA:s hemsida, www.echa.eu finns den uppdaterade listan. KIFS Beteckning för Kemikalieinspektionens föreskrifter. KIFS 2005:7 om klassificering och märkning av kemiska produkter är en föreskrift som gäller parallellt med klassificerings- och märkningsförordningen CLP fram till den 1 juni 2015. I fråga om blandningar gäller en övergångsperiod fram till den 1 juni 2017 då märkningen måste göras enligt CLP-förordningen. Kemikalie - Enligt Svenska kemistsamfundets nomenklaturutskott 2001 är en kemikalie ett ämne, grundämne eller förening, eller en blandning av dessa, som används industriellt och kommersiellt, är makroskopiskt homogent samt inte är avsett att äta. Med makroskopiskt homogent menas att även blandningar kan räknas som kemikalier, om det inte uppenbart är två olika ämnen. Att en kemikalie inte ska vara avsedd att äta innebär, till exempel, att ättika som används i ett privat hushåll till inläggning inte är en kemikalie, men om den används för rengöring mot betalning är den det. Svenska akademins ordbok menar att en kemikalie måste framställas på kemisk väg medan Nationalencyklopedin menar att de framförallt framställs i laboratorier och industrier, vilket är distinktioner som inte görs av Kemistsamfundet. Kemisk produkt - Kemisk produkt definieras som ett ämne eller en blandning av två eller flera ämnen. Motsatsen är en vara enligt Reach-lagstiftningens definition. Kemisk produkt kan till exempel vara en målarfärg eller ett tvättmedel. Kemiskt ämne - Kemiskt grundämne och föreningar av grundämnen i naturlig eller tillverkad form. Kosmetisk (och hygienisk) produkt - Kosmetiska och hygieniska produkter är produkter som är avsedda att användas på kroppen eller i munnen. Det huvudsakliga syftet med produkterna ska vara att rengöra, parfymera eller skydda hud, slemhinnor och tänder. För dessa gäller speciell lagstiftning där bland annat ingående ämnen ska listas på förpackningen i ordning efter ingående mängd. Mutagen - En företeelse, till exempel ett kemiskt ämne, som orsakar mutationer hos en organism, det vill säga förändrar den genetiska informationen DNA. Märkningspliktig kemisk produkt - En kemisk produkt som är bedömd som farlig vid klassificering enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 2005:7) eller CLP-förordningen. En sådan produkt ska vara märkt med farosymbol och/eller risk- fras, alternativt faropiktogram 26

Kemikalieplan Kungsbacka kommun och/eller faroangivelse. I produktens säkerhetsdatablad, avsnitt 2 Farliga egenskaper eller avsnitt 15 Gällande föreskrifter, ska det framgå om produkten är märkningspliktig. Bakgrunden till att informationen finns i antingen avsnitt 2 eller 15, är att lagstiftningen håller på att ändras och i dag gäller två lagstiftningar parallellt. PBT- och vpvb-ämnen - Persistenta bioackumulerande och toxiska ämnen, samt mycket persistenta och mycket bioackumulerande ämnen enligt Reach bilaga XIII. Persistent - Svårnedbrytbar. Prioriterat riskminskningsämne - Prioriterade riskminskningsämnen är ämnen som bör ges särskild uppmärksamhet. Ämnena måste alltid bedömas i den aktuella användningen och utifrån den risk som då kan uppkomma. Kriterierna för ämnen är framtagna mot bakgrund av vårt nationella miljömål för en Giftfri miljö och Reach. Reach - Europeisk ramlag för kemikalier som ersätter stora delar av de kemikalieregler som gällde före den 1 juni 2007 i EU och i Sverige. Reglerna finns i en EG- förordning och ska därför tillämpas direkt av företagen, utan att översättas i svenska regler. Reach står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Förordningen trädde i kraft inom hela EU den 1 juni 2007, men är så omfattande att delar införs stegvis fram till 2018. Reproduktionsstörande ämnen - Kemikalier som vid inandning, förtäring eller via hudkontakt kan orsaka andra än ärftliga skadeverkningar hos foster eller öka förekomsten av dem. De kan också försämra förökningsfunktionerna eller -förmågan hos män och kvinnor. SIN-listan - SIN står för Substitute It Now och är en förteckning över ämnen som är utvalda utifrån kriterierna för särskilt farliga ämnen (SVHC) i den europeiska lagstiftningen Reach. Där officiell klassificering saknas bygger listan på en grundlig genomgång av vetenskaplig litteratur. Bakom listan står Internationella Kemikaliesekretariatet, ChemSec. Syftet med listan är att hjälpa företag och organisationer att påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen samt minska riskerna kopplade till hanteringen av de farliga ämnen som vi fortsätter att använda. Listan har också granskats av oberoende experter. Trots att den inte är en officiell EU-publikation har SIN-listan flera gånger lyfts fram och rekommenderats av miljökommissionärer och andra ledande företrädare för EU-kommissionen. Den är baserad på vetenskaplig grund, uppdateras kontinuerligt utifrån ny kunskap och är dessutom framtagen som ett stöd för alla aktörer som vill undvika farliga ämnen. Listan uppdateras kontinuerligt: www.chemsec.org/what-we-do/sinlist Substitution - Att byta ut en kemisk produkt, kemiskt ämne eller vara mot ett mindre riskabelt alternativ (annan produkt eller metod) som är likvärdigt för ändamålet. SVHC-ämnen - SVHC står för Substances of Very High Concern det vill säga ämnen som inger mycket allvarliga betänkligheter. På svenska används begreppet särskilt farliga ämnen. Det är ämnen som har vissa egenskaper. CMR-ämnen, PBT- 27

Kemikalieplan Kungsbacka kommun ämnen och andra som inger stora betänkligheter (exempelvis hormonstörande ämnen). I Reach-lagstiftningen listas de i en kandidatförteckning och krav på information om innehåll gäller samt att de därmed kan bli föremål för tillståndsprövning genom Reach. Säkerhetsdatablad - Ett datablad som ger information och råd om säker hantering för farliga kemiska produkter. Informationen ges i 16 punkter, bland annat farliga egenskaper, sammansättning/information om beståndsdelar och toxikologisk information, som alltid måste finnas för hälso- och miljöfarliga kemiska produkter. Säkerhetsdatabladets innehåll och format är reglerat i Reach- förordningen. För de produkter som kräver säkerhetsdatablad ska tillverkare eller leverantör förse distributörer och yrkesmässiga med säkerhetsdatablad på svenska och hålla de uppdaterade med ny information. I och med att ingående ämnen blir registrerade enligt Reach blir råden i bladet bindande för användaren. Toxisk - Giftig. Utfasningsämne - Utfasningsämnen är utpekade av Kemikalieinspektionen som ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas. Kriterierna för utfasningsämnena är framtagna mot bakgrund av vårt nationella miljömål för en giftfri miljö och Reach. Vara - En vara definieras i Reach som ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning avgör funktionen. Ett exempel på en sådan vara är gummihandtagen på en cykel. Hela cykeln är en sammansatt vara, där flera varor till exempel gummihandtagen, däcken och ramen sammanfogats. 28

Kemikalieplan Kungsbacka kommun 4.4 Alla åtgärder Avsnitt Åtgärd Tidsplan Ansvar 3.1 Dokumentation och substitution av kemiska produkter 3.1.1 Införande av ett kommungemensamt kemikaliehanteringssystem Anskaffande av systemet 2017 KLK Dokumentera och redovisa farliga kemiska produkter i systemet* 3.1.2 Fasa ut kemiska produkter med utpekade ämnen 3.2 Kemikaliekrav vid inköp 2018 Samtliga nämnder Kontinuerligt från 2017 3.2.1 Prioritera varor och produkter Kontinuerligt från 2017 3.2.2 Välj rätt kravnivåer vid upphandling Kontinuerligt från 2017 3.2.3 Övriga åtgärder för inköp Systematisk uppföljning Kontinuerligt från 2017 Samtliga nämnder Service Inköp Service Inköp Upphandlande förvaltning Service Inköp Sanktioner vid avtalsbrott Kontinuerligt från 2017 Service Inköp Erbjuda kompetensutveckling för upphandlare och till exempel beställare 2017 Respektive förvaltning Rensa bort sämre alternativ ur e- handeln Visa i e-handeln vilka varor som är att föredra ur kemikalieperspektiv Kontinuerligt från 2017 Kontinuerligt från 2017 Service Inköp Service Inköp 3.3 Krav på byggnadsmaterial 3.3.1 Ställ krav på kemikalieinnehåll vid nyoch ombyggnation 3.3.2 Fasa ut farliga ämnen i befintliga byggnader Kontinuerligt från 2017 Service Fastigheter 2017-2021 Service Fastigheter 29

Kemikalieplan Kungsbacka kommun 3.4 Åtgärder för att minska barns exponering 3.4.1 Vidta åtgärder för att minska barns exponering av farliga ämnen i förskolan Se vägledningen Förskola & Grundskola Service Måltider, Lokalvård, Fastigheter 3.4.2 Utbildning av förskolepersonal 2017 Förskola & Grundskola 3.4.3 Inventera barns utemiljöer, upprätta handlingsplan 2018 Service Fastighet Teknik 3.5 Inrätta ett kemikalieråd 2017 KLK Berörda nämnder Revidera planen minst vart tredje år 2020 KLK *Eller dokumentera och redovisa farliga kemiska produkter på motsvarande sätt i annat system 30

Kommunledningskontoret Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

På väg mot en giftfri förskola

10 snabba tips för en mer giftfri förskola 1. Rensa bland mjuka plastleksaker och plocka bort de som känns hala eller klibbiga, luktar starkt eller är tillverkade före 2007. 2. Plocka bort elektronik som inte är avsedd att användas som leksaker, till exempel mobiltelefoner, tangentbord och sladdar. Plocka också bort trasiga elektroniska leksaker, och de som är tillverkade före 2006. 3. Rensa bland icke-leksaker och plocka bort till exempel byggmaterial, väskor och skor av konstskinn, oäkta metallsmycken och nycklar. 4. Undvik att ha mat i kontakt med plast, speciellt varm mat. 5. Ha rutiner för regelbunden städning och tvättning av textilier. Tvätta alltid nya textilier innan de används. 6. Byt ut madrasser av skumgummi samt med plastöverdrag av PVC, speciellt om de är tillverkade före 2007. 7. Se till att det finns rutiner för att tvätta barnens händer. 8. Byt ut vinylhandskar. Om handskar behövs vid exempelvis blöjbyte, städning eller matlagning är nitrilhandskar ett bättre alternativ. 9. Välj oparfymerade och miljömärkta hygien- och rengöringsprodukter. Undvik antibakteriella produkter. 10. Tänk efter före inköp. Handla från det upphandlade sortimentet och välj miljömärkta produkter när det är möjligt.

Om kemikalier Kemikalieproduktionen i världen ökar och drivs av produktionen av varor. Vi har för lite kunskap om många ämnen i dag för att kunna bedöma om de är farliga eller inte. Vi använder och omger oss dagligen med mängder av varor som innehåller kemikalier. Kemikalierna ger varorna vissa egenskaper, till exempel gör de plast mjukare och textilier flamsäkra eller vattenavstötande. Det är positiva egenskaper, men tyvärr kan vissa av kemikalierna som används också ha negativa effekter på människors hälsa och miljön. Vi vet att en del kemikalier är skadliga och de kan vara förbjudna, medan andra är ofarliga. Riskerna med de flesta ämnena är dock okända. Vi behöver därför vara försiktiga med vilka kemikalier vi använder och hur vi använder dem. Det är viktigt att tänka på att bara för att en kemisk produkt eller vara säljs innebär det inte att den är godkänd. Barn är känsligare Barn är känsligare för kemikalier än vad vuxna är. De har tunnare hud, och många organ och mekanismer i kroppen är inte färdigutvecklade. Barn exponeras också för kemikalier i högre grad än vuxna eftersom de äter och andas mer i förhållande till sin kroppsvikt. Deras beteende ökar också exponeringen då de gärna befinner sig bland dammet på golvet och utforskar saker genom att stoppa dem i munnen. Ämnen att undvika Lagstiftningen är komplicerad och tar tid att förändra. Det finns många ämnen som vi inte har tillräcklig kunskap om. Därför ska vi tillämpa försiktighetsprincipen och försöka välja de bästa alternativen ut miljö- och hälsosynpunkt. Några grupper av ämnen har pekats ut som riskfaktorer för barns hälsa och är vanligt förekommande i produkter i barns närhet. Det gäller bland annat ftalater, bromerade flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen, bisfenoler, organofosfater, tungmetaller (bly, kvicksilver och kadmium), antibakteriella ämnen och doftämnen. Du kan läsa mer om dessa i slutet av vägledningen. Det är svårt att identifiera enskilda ämnen. Som tumregel bör du försöka att undvika de material och varor där dessa ämnen ofta förekommer. Det gäller framför allt PVC-plast, skumgummi, polykarbonatplast (glasliknande plast i till exempel dricksglas och tillbringare), elektronik, metallsmycken och metallkonserver. Vad gör Kungsbacka? Att minska farliga kemikalier i kommunens verksamheter är ett av kommunfullmäktiges prioriterade mål. För att staka ut vägen mot målet har kommunen tagit fram en kemikalieplan. Planen anger vilka typer av ämnen vi ska fasa ut i kommunens verksamheter. Den pekar ut barns miljöer som extra prioriterade. Enligt kemikalieplanen är förvaltningarna för Förskola & Grundskola och Service ansvariga för att åtgärderna i detta vägledningsmaterial genomförs, för att vi ska nå en mer giftfri förskola. Målgrupp I denna vägledning finns tips till dig som jobbar i förskolan om hur du kan minska farliga kemikalier i förskolan genom att rensa bland de saker som finns och vad du ska tänka på vid inköp. Vägledningen vänder sig även till Service Måltider när det gäller den mat som serveras, se avsnitt Äta, till Service Lokalvård när det gäller städning, se avsnitt Hygien och städning och till Service Fastigheter när det gäller fasta installationer i barns utemiljö, se avsnitt Leka ute samt golv, se avsnitt Lokaler och inredning. Lagstiftning Leksaker och andra varor som är avsedda för barn regleras i flera olika lagstiftningar som även skärpts i omgångar. När det gäller innehåll av kemikalier i leksaker regleras det i Reach-förordningen, Leksaksdirektivet och RoHs-direktivet (elektriska och elektroniska produkter). Kraven för kemikalieinnehåll är högre ställda för leksaker än för andra varor.

Leka 1. Rensa bland plastleksaker Rensa bort mjuka plastleksaker som känns hala eller klibbiga och de som luktar starkt. Rensa bort mjuka plastleksaker tillverkade före 2007. Plasten mjukgörs med ftalater, en grupp av ämnen där många är reproduktionsstörande samt misstänks vara hormonstörande. Rensa bort leksaker som inte är CE-märkta. Följ även åldersanvisningar på leksaker eftersom kraven på vad leksaker får innehålla är hårdare för barn upp till tre år. Tänk på att samtliga av dessa kriterier också gäller för uteleksaker. Plastleksaker kan innehålla tungmetaller och skadliga mjukgörare, till exempel ftalater. Nya plastleksaker är oftast bättre än gamla eftersom kemikaliekraven på leksaker har skärpts under åren. Hård plast är oftast bättre än mjuk. En mjukgjord PVC kan dock vara väldigt hård, till exempel bondgårdsdjur. Plast av typerna ABS, PE och PP, exempelvis Lego, Duplo, Plusplus och Nopper, är oftast bättre till leksaker och kan behållas. Det finns modernare mjuka plaster med förkortningarna TPR, TPE och EVA. Dessa är oftast bättre än mjukgjord PVC. Känns det svårt att kasta vissa leksaker som är fina och populära bland barnen? Fundera då på om ni kan behålla dem men bara ta fram dem ibland för att leka med korta stunder under uppsyn. De bör inte förvaras åtkomligt, speciellt inte på småbarnsavdelningar. Detta gäller även pedagogiskt lekmaterial som används under mer uppsyn och under kortare tid. Förbjudna ämnen 2007 förbjöds flera ftalater i leksaker. Ytterligare begränsningar av kemikalier i leksaker kom i juli 2013 då kemikaliekravet i Leksaksdirektivet trädde i kraft. Kemikaliekravet omfattar ämnen som är cancerframkallande, skadliga för arvsmassan och som kan störa fortplantningen, nitrosaminer och nitroserbara ämnen i produkter till barn under tre år samt produkter som är avsedda att stoppas i munnen, doftämnen som är allergiframkallande samt vissa grundämnen, främst metaller. Förutom de 55 doftämnen som är förbjudna finns ytterligare 11 doftämnen som måste namnges på leksaken. Äldre Pippi-figurer behöver inte rensas bort, trots att de är mjuka. Fram till 2015 tillverkades Pippi-figurerna från Micki av TPR, thermoplastic rubber, som är ett syntetiskt gummi. Eftersom materialet är naturligt mjukt behövdes inga mjukgörare. I dag tillverkas figurerna av PVC med mjukgöraren DINCH, som är ett alternativ till ftalater. 2. Rensa bland leksaker som inte är leksaker Varor som inte är tillverkade för barn bör inte användas som leksaker om inte innehållet är ordentligt kontrollerat. Det ställs nämligen högre krav på varor som är avsedda för barn än på övriga varor. Byggmaterial, väskor och skor av konstskinn i PVC-plast, kromgarvat läder, oäkta metallsmycken, nycklar samt kvitton och biljetter är exempel på varor som kan innehålla ämnen som är skadliga för hälsa och miljö. Kläder och väskor i textil samt vegetabiliskt garvat läder, livsmedelsförpackningar i kartong eller saker från naturen är generellt bra alternativ. Var restriktiv med att ta emot saker från föräldrar eller andra. Granska varorna i enlighet med denna vägledning. Tänk på att du som mottagare tar på dig ansvaret för att kontrollera att det du tar emot är fritt från farliga kemikalier. 3. Rensa bland elektronik Rensa bort elektronik som inte är avsedd att leka med, exempelvis mobiltelefoner, sladdar och tangentbord. Elektronik som inte är tillverkad för att användas som leksaker har inte lika hårda kemikaliekrav som riktiga leksaker och kan därför innehålla mer farliga ämnen, bland annat tungmetaller och flamskyddsmedel. Rensa även bort elektroniska leksaker som är tillverkade före 2006 då regelverket kring elektronik skärptes. Plocka även bort nyare elektroniska leksaker om de är trasiga, speciellt om elektroniken syns.

4. Släng gamla träleksaker med flagnande färg Träleksaker är generellt bra. Rensa bort äldre träleksaker med flagnande färg, eftersom kadmium och bly kan finnas i äldre färgpigment. 5. Utklädningssaker Rensa bort väskor, skor, skärp, masker och andra accessoarer eller utklädningskläder av mjuk plast, konstläder och metall. Väskor, skor och smycken är ofta kul att klä ut sig med, men de är inga leksaker och kan innehålla sådant som är förbjudet i leksaker. Gamla smycken och metalldetaljer på väskor kan till exempel innehålla bly och kadmium som kan vara skadligt om barnen stoppar sakerna i munnen. Var även restriktiv med användande av teatersmink. Tänk på att kosmetika ska ha en innehållsförteckning. Då är det möjligt att kontrollera vad det innehåller. Vid undersökningar har sminkprodukter för barn ofta visat sig innehålla ämnen som misstänks vara hormonstörande eller allergiframkallande. Naturskyddsföreningen gjorde 2015 en undersökning där de fann till exempel propylparaben, cyclomethicone, thiram och butylated hydroxytoluene (BHT) som misstänks ha hormonstörande egenskaper samt coumarin, geraniol, citronellol och limonene som är deklarationspliktiga enligt kosmetikaförordningen på grund av deras allergiframkallande egenskaper. Fakta om PVC PVC, polyvinylklorid, vinyl, är en av de vanligaste plastsorterna. Den återfinns i regnjackor, allvädersstövlar, leksaker, vax dukar, golv, vinyltapeter, byggnadsma terial, medicinsk utrustning med mera. Plasten i sig är hård men för att den ska bli mjuk så tillsätter man mjukgörare, oftast ftalater. Dessa frigörs lätt från plasten och vissa av dem kan till exempel skada fortplantningsförmågan. Ftalater finns i många plastsorter men de är van ligast i PVC som kan innehålla upp till 50 procent mjukgörare. PVC-plast kan också innehålla tungmetaller som är tillsatta som stabili satorer. Förutom att PVC kan läcka farliga kemikalier vid användning är PVC pro blematiskt ur hälso- och miljösynpunkt i alla led, det vill säga från tillverkning till avfallshantering. Framställning av PVC är en energikrävande klorkemisk process. Kvicksilver används ofta vid klorgastillverkningen och kloreten och dikloretan som används vid produktion av PVC-polymeren är klassade som carcinogena. Stabilisatorer krävs för att förhindra nedbrytning. Dessa kan vara till exempel tennorganiska föreningar och blystabilisatorer. Bly och kadmiumföreningar används inte längre i svensktillverkad PVC. Vid förbränning av PVC bildas dioxiner och furaner som är bland de farligaste ämnen vi känner till.

Pyssla 6. Pärlplattor och laminering Plastpärlor till pärlplattor tillverkas numera oftast av polyeten eller polyetylen som anses vara bättre plaster. Däremot ska du tänka på att inte stryka pärlplattor i samma rum som barnen är i samt att vädra ordentligt efteråt. Samma riktlinjer gäller för laminering. Laminera inte i samma rum som barnen befinner sig i. Fundera över om plastlaminering är nödvändigt. Kanske kan ni istället limma upp barnens alster på hårdare papp eller kartong. 7. Byt ut lekleror av plast Undvik lekleror och modellera av plast, till exempel Cernit-lera, eftersom de kan innehålla mjukgörande ämnen. Lekleror som ska härdas i ugn är ofta gjorda av PVC. Gör istället egna lekleror. 9. Använd konstnärsmaterial avsett för barn Använd vattenbaserade och doftfria färger, pennor och lim avsedda för barn, om möjligt utan konserveringsmedel. Andra pennor innehåller ofta skadliga lösningsmedel och doftämnen. Färg, pennor, lim med mera räknas ofta inte som leksaker utan kemiska produkter och följer därmed en annan lagstiftning. Var därför extra noga vid inköp av dessa. De ska ha en innehållsförteckning samt vara vattenbaserade och helst inte innehålla konserveringsmedel, till exempel misstänks propyl- och butylparaben vara hormonstörande. På internet finns många tips om pysselmaterial du kan göra själv, till exempel fingerfärg, klister, slajm och trolldeg. 8. Rensa ut förkläden av PVC PVC-plast kan innehålla mjukgörande ämnen som ftalater. Använd gamla t-shirts som skydd när barnen pysslar och målar. Ett annat alternativ kan vara förkläden i polyesterväv eller nylon. Leka ute 10. Låt barnen vara ute mycket Vädra ofta och låt barnen leka utomhus så mycket det går. Utomhus är halten av farliga kemikalier oftast mycket lägre än inomhus. Det beror på att vi har många saker som innehåller kemikalier inomhus. 11. Se över lekutrustningen utomhus Rensa bort saker i utemiljön som inte är tillverkade som leksaker, till exempel byggmaterial och bildäck. Gamla bildäck kan innehålla många skadliga ämnen. De är inte lämpliga varken som lekmaterial, gungor eller odlingsbehållare. Byggmaterial som till exempel PVC-rör, isoleringsmaterial och kablar är olämpligt att ha på en förskola. Konstgräs och mjuka fallskydd innehåller en blandning av många ämnen och kan bland annat innehålla återvunna bildäck. Det tillsätts även kemikalier vid gjutningen av fallskydden. Det kan vara svårt att veta vad fallskydden innehåller. Välj hellre alternativa material som sand eller bark som fallskydd. Tryckimpregnerat trä kan innehålla tungmetaller och ska inte användas till lekställningar, sittbänkar, sandlådor eller odlingslådor. Kreosotimpregnerat virke (stockar, telefonstolpar, järnvägsslipers med mera) innehåller cancerframkallande ämnen och ska inte finnas på förskolan.

Äta 12. Välj ekologisk mat Genom att äta mer ekologisk mat minskar du mängden kemikalier du får i dig. Kemiska bekämpningsmedel får inte användas vid ekologisk produktion. Inte heller konstgödsel får användas inom det ekologiska jordbruket. Eftersom kadmium följer med som en förorening i konstgödsel innebär det att vi minskar mängden kadmium som tillförs kretsloppet och blir tillgängligt i vår miljö när vi väljer ekologiskt. Fisk från Östersjön bör inte serveras i förskolan eftersom den innehåller höga halter av flera miljögifter, så som dioxiner, PCB och kvicksilver. Barn bör inte äta ris eller risprodukter för ofta, och riskakor och risdryck ska inte serveras alls i förskolan enligt råd från Livsmedelsverket. Ris, och speciellt fullkornsris, kan innehålla arsenik. Livsmedelsverket rekommenderar att barn inte bör äta ris oftare än fyra gånger per vecka. Eftersom detta även omfattar mat som barn äter i hemmet bör ris och risprodukter inte serveras oftare än en till två gånger per vecka. 13. Spola i vattenkranen Spola alltid tills vattnet blir kallt innan du tar vatten till dryck eller matlagning. Använd aldrig varmt kranvatten till dryck eller matlagning. Koppar, bly och bakterier kan ansamlas i stillastående vattenledningar. 14. Undvik non-stickbeläggningar Välj rostfritt, gjutjärn, lättviktsgjutjärn eller kolstål samt miljömärkt bakplåtspapper, bakformar med mera. Non-stickbeläggningar, till exempel teflon, innehåller högfluorerade ämnen som är svårnedbrytbara och som ansamlas i kroppen. Även bakplåtspapper, mikropopcornpåsar, bakformar och liknande kan ha en non-stickbeläggning. Miljömärkta produkter innehåller inte högfluorerade ämnen. Det finns keramiska stekpannor som saluförs som alternativ till stekpannor med non-stick. Dessa slits dock fort och behöver bytas ofta. Köp ekologiskt Om det inte är möjligt att köpa in endast ekologiska livsmedel så bör du prioritera att köpa ekologisk frukt, eftersom dessa ofta äts direkt utan förädling eller tillagning. Undvik att köpa bananer, citrusfrukter, vindruvor samt russin, potatis och lök eftersom dessa grödor ofta besprutas kraftigt eller är sådana där man oftast hittar bekämpningsmedelsrester över gällande gränsvärden i produkten. Köp ekologiska eller svenska äpplen och päron. Svenska icke-ekologiska äpplen har i regel också bekämpningsmedelsrester, men här hittar man mycket lägre halter än de som produceras i andra länder inom och utanför EU. Efter frukt bör ekologiska mejeriprodukter och ekologiskt kött prioriteras. Världsnaturfonden, WWF har tagit fram en köttguide som hjälper konsumenter att göra kloka matval med hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd.

15. Undvik plast ihop med mat Tillsatser i plast, till exempel ftalater, bisfenoler och tungmetaller, kan läcka ut till livsmedel som kommer i kontakt med plast. Framför allt upphettad plast släpper ifrån sig fler kemiska föreningar, men även plastmuggar, tillbringare med mera bör bytas ut. Glöm inte att även byta ut redskapen som används vid tillagning. Svarta köksredskap av polyamid (nylon) har ibland visat sig innehålla primära aromatiska aminer, som är cancerogena, trots att det är förbjudet. Använd hellre porslin, lättviktsporslin, glasporslin, glas, trä (tänk på slitage och byt eller slipa om det blir repigt) eller rostfritt stål vid förvaring, servering samt tillagning. Undvik även plastfolie av PVC. Polyeten, PE, är ett bättre alternativ. Eller ännu bättre, täck maten med glas eller metallock. Vanliga plastpåsar avsedda för livsmedel av polyeten anses vara ofarliga till förvaring av till exempel bröd, men eftersom de är tillverkade av fossil råvara är det klokt ur miljösynpunkt att minimera förbrukningen. Undvik även PVC (vinyl) om skyddshandskar används eftersom de kan innehålla hormonstörande ämnen som kan överföras till maten. Livsmedelsgodkända nitrilhandskar är ett bättre alternativ. Om det inte är möjligt att helt undvika plast i kontakt med mat så tänk på att använda plastprodukten till det den är avsedd för. En glasslåda eller crème fraicheburk är till exempel inte gjord för att förvara tomatsås i. Det sura innehållet kan göra att skadliga ämnen löses ut och vandrar över i maten. Värme, fett och salt är andra egenskaper hos maten som kan påverka vad plasten släpper ifrån sig. Vid utflykter kan det vara lockande att använda sig av plast eftersom det är lätt och tåligt. Ett bättre alternativ är muggar i rostfritt stål, som är dyrare i inköp men kan ha en nästan obegränsad livslängd. Det finns många produkter av pressad bambufiber på marknaden, men här gäller det att vara försiktig eftersom många innehåller melamin (plast) som bindemedel. Fråga leverantören om du är osäker. De är dessutom inte speciellt slagtåliga. Om plast används måste man försäkra sig om att det är en bättre plastsort, och att den till exempel är avsedd för feta och varma livsmedel om barnen ska dricka varm choklad ur plastmuggar. Undvik de här plastsorterna Plastsorter du i första hand ska undvika är PVC, polystyren och polykarbonat. Om plastprodukterna är märkta med en siffra inuti en triangel kan du identifiera dem: 3 står för PVC, 6 för polystyren och 7 för övriga plaster där polykarbonat ingår. Polykarbonat kan också vara märkt PC. Den är en klar, hård plast som ofta används till tillbringare och dricksglas i plast.

16. Undvik konservburkar och metalltuber Välj helst frysta varor eller kartongförpackningar. De flesta konservburkar och metalltuber har en plastbeläggning på insidan. Beläggningen är ofta av epoxiplast som innehåller bisfenol. Det finns numera även konserver som är märkta att de är fria från bisfenol och dessa kan givetvis köpas in. Produkter och material för kontakt med livsmedel, som är avsedda för barn upp till tre års ålder får inte innehålla bisfenol A. Eftersom maten på förskolan serveras till barn under tre år bör livsmedel i metallförpackning inte användas. 17. Använd aluminium på rätt sätt Undvik att tillaga, värma upp eller förvara sura livsmedel i kastruller, formar, dricksflaskor, folie och andra kärl av aluminium utan skyddande beläggning eftersom aluminium kan fällas ut i kontakt med sura livsmedel. Aluminium kan bland annat ha effekter på utvecklingen av centrala nervsystemet. Till sura livsmedel räknas exempelvis saft, juice, soppor och krämer eller mos av rabarber, bär och frukt, liksom soppor, såser och inläggningar av tomat och surkål. 18. Keramik Använd inte keramikkärl och emaljerade kärl till mat och dryck om du inte vet att de är säkra att använda till livsmedel. Bly och kadmium kan lösas ut från glasyr och färg. Det gäller särskilt sura livsmedel. Äldre keramik kan innehålla bly både i själva leran och i glasyren, samt kadmium i glasyren. Om tallrikarna är i gott skick ska du utan fara kunna använda dem, men om ytan verkar matt, porös och urfrätt bör du avstå från användning. I dag finns gränsvärden för hur mycket keramiken får släppa ifrån sig till livsmedel. Seriösa företag klarar dessa krav. Se upp med keramik som inte är avsedd att ha livsmedel i. Den behöver inte följa uppsatta gränsvärden. I Sverige har flera personer blyförgiftats under senare år efter att ha förvarat drycker i blyglaserade keramikkärl inköpta i Grekland, enligt Livsmedelsverket. Vila 19. Rensa bland madrasser och lekkuddar Rensa ut madrasser, dynor och lekkuddar som är tillverkade före 2007. Både skumfyllningen och överdragen till madrasser, dynor och lekkuddar kan innehålla mjukgörare, flamskyddsmedel och tungmetaller. Välj certifierade med Bra Miljöval, Svanen eller Oeko-tex vid inköp av nya madrasser, dynor och lekkuddar. Undvik, om möjligt, de av PVC eftersom även de sorter som är godkända ur hälsosynpunkt har skadliga effekter på miljön. Använd madrassöverdrag av tyg och tvätta dessa regelbundet. 20. Tvätta och vädra textilier och mjukdjur Tvätta nyinköpta textilier och mjukdjur innan de används. Nya textilier kan innehålla rester av processkemikalier från tillverkning, färgning och transport. Tvätta mjukdjur och textilier regelbundet eftersom miljögifter ansamlas i damm. Exempel på textilier i förskolan är filtar, frotté- och kuddöverdrag, tygleksaker, kuddar, gardiner, draperier, mattor och utklädningskläder.

Hygien och städning 21. Tvätta händerna Det är viktigt att barnen tvättar händerna innan de äter. Kemikalier samlas i damm som lätt fastnar på barnens händer. Även efter att ha använt färg, lim och andra kemiska produkter samt efter att ha använt elektronik är det viktigt att tvätta händerna. 22. Välj miljömärkt och parfymfritt Genom att välja parfymfria produkter eller astma- och allergiförbundets märkning för både hygien och rengöring undviker du många allergiframkallande ämnen. Välj till exempel parfymfritt tvättmedel, diskmedel, tvål och hudkräm. Välj även miljömärkta produkter där det är möjligt. Svanen och Bra miljöval ställer krav på allergiframkallande ämnen, och tar hänsyn till miljö och hälsa under produktens hela livscykel. Rensa bort produkter som marknadsförs som antibakteriella. Rensa bort golvpolish som innehåller organofosfater. 23. Städa Ha ordentliga städrutiner som alla följer. Kemikalier som finns i inredning och andra varor hamnar i dammet. Städa i första hand när barnen inte är i lokalen eftersom damm rörs upp vid städningen. Vädra ordentligt efter städningen. Underlätta städning och håll ytorna fria från leksaker, exempelvis genom att ha lämplig förvaring för leksaker. I damm samlas mycket kemikalier, tänk därför på att dammet inte ska hamna i avloppet där de farliga kemikalierna kan vara svåra för reningsverket att hantera. Det är bättre att dammet hamnar i soporna. 24. På skötbordet Byt ut skötbordet om det har ett överdrag av PVC-plast (galon) om det inte är dokumenterat att det är ftalatfritt. Välj torra tvättlappar av papper istället för skumtvättlappar och våtservetter. Om handskar används vid blöjbyte så undvik vinylhandskar eftersom de innehåller ftalater som frigörs vid användning. Använd handskar av nitril, polyeten, latex eller neopren istället om handskar är nödvändigt. 25. Skölj eller torka av leksaker Genom att skölja eller torka av leksaker släpper de mest lättillgängliga kemikalierna. Alla nyinköpta leksaker bör därför sköljas eller torkas av innan användning. För att få bort både ytliga kemikalier och damm bör samtliga leksaker sköljas eller torkas av regelbundet. Om en nyinköpt vara har en stark doft bör den stå utomhus ett tag för att vädras innan den tas in till barnen.

Lokaler och inredning 26. Byt ut möbler av skumgummi och konstläder Byt ut gamla möbler från 70- och 80-talet som är gjorda av skumgummi. Äldre möbler av skumgummi och textil kan innehålla förbjudna flamskyddsmedel. Överdrag av exempelvis konstläder består ofta av PVC och kan innehålla hälsoskadliga ftalater så även dessa möbler bör bytas ut. Välj möbler som är fria från ftalater, skadliga flamskyddsmedel, tungmetaller och PVC vid inköp. Det finns numera Svanen-märkta möbler. 27. Välj rätt bord Undvik ljuddämpande bord med PVC. Om ljuddämpande bord behövs finns bord med miljömärkt linoleum. 28. Golv Äldre plastgolv består ofta av PVC som innehåller skadliga mjukgörare. Kungsbacka kommun planerar att byta ut samtliga PVC-golv i de kommunägda förskolorna till 2022. 29. Byt ut textilier med specialfunktioner Byt ut tyger med specialfunktioner eftersom dessa egenskaper ofta beror på miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Textilier behandlas ibland med kemikalier för att få vissa egenskaper, exempelvis bli smutsavvisande, antibakteriella och flamsäkra. Exempel på sådana kemikalier är högfluorerade ämnen och nanosilver. Vaxdukar av PVC kan innehålla skadliga mjukgörare och bör därför undvikas. Vaxdukar i bomull med yta av akrylatplast eller polyuretan är bättre alternativ om man ändå behöver en duk. Det bästa alternativet är att undvika vaxduk helt och istället torka av borden. Välj i första hand naturfiber, till exempel bomull, lin och ull, som är miljömärkta eller begagnade vid val av textilier. Fleecefiltar släpper ifrån sig mikroplaster när de tvättas. Mikroplasterna passerar reningsverken och skapar problem i miljön.

Inköp 30. Handla från det upphandlade sortimentet Det kan ibland vara lockande att handla utanför det upphandlade sortimentet, exempelvis om en produkt inte finns eller om priset är lågt. Tänk då på att du i så fall tar på dig ansvaret för att veta om produkten uppfyller alla krav som kommunen vill att inköpta produkter ska uppfylla. Dessutom gör du dig skyldig till avtalsbrott. Kommunens upphandlingsavdelning arbetar med att ställa miljö- och kemikaliekrav. I takt med att avtalen görs om kommer krav på bland annat leksaker och pysselmaterial att ställas enligt kemikalieplanen. De produkter som omfattas av upphandlingens krav är de som är märkta med symbolen tumme upp i e-handel. I e-handel finns även symbolen grönt löv. Den betyder att produkten kan ha en miljömärkning, men kan också betyda att produkten till exempel är nyckelhålsmärkt. Kontrollera vad märkningen innebär för just den produkt du ska köpa. Tredjepartscertifierade miljömärkningar är bra att ta hjälp av för att köpa in varor som är bättre för människor och miljö, eftersom det då finns en fristående part som tagit fram relevanta krav och också kontrollerar att kraven följs. Kungsbacka kommun arbetar för att öka andelen varor i det upphandlade sortimentet som klarar kraven för miljömärkning. Därför kommer det att komma ännu fler produkter som har både symbolerna tumme upp och grönt löv. När du köper in nytt material ska du i första hand välja dessa produkter. Ibland omfattas de varor du vill köpa av gamla avtal där det kanske inte ställts kemikaliekrav, och där det saknas miljömärkta produkter. Då kan det vara en bra tumregel att undvika plasterna PVC, polykarbonat och polystyren som kan innehålla ämnen med problematiska egenskaper. Välj om möjligt naturmaterial. Bomull och ull har till ex- empel fördelen att de inte brinner bra, och behöver därför inte behandlas med flamskyddsmedel. 31. Skapa en produktlista Det är lätt att glömma hur gammal en soffa är eller var en leksak köptes någonstans. För att öka medvetenheten och kunskapen om sakerna på förskolan är det en god idé att påbörja en förteckning eller pärm med information om produkter. Så fort något nytt köpts in kan det antecknas på listan. Exempelvis kan du ta med uppgifter om inköpsdatum, antal produkter (ofta köps flera saker av samma typ in samtidigt), material som ingår, inköpsställe eller leverantör och kommentar: eventuell miljömärkning, CE-märkning, uppgift om någon specifik kemikalie som ingår, till vad och hur ofta produkten används och så vidare. Självklart kan ni även göra detta för produkter som redan finns på förskolan. Hjälps åt att uppskatta ålder och annan information. Det underlättar för framtiden. Välj i första hand leksaker som är tillverkade i Sverige, Norden eller inom EU vid inköp av leksaker. EU ställer specifika kemikaliekrav även vid tillverkning av leksaker och därför är det mindre risk att leksakerna innehåller farliga ämnen. Våga fråga! För ämnen som finns på Reachförordningens kandidatförteckning gäller informationskravet. Det innebär att producenter och leverantörer har en skyldighet att ha kunskap om vad deras produkter innehåller och ska upplysa konsumenten om produkterna innehåller några av dessa ämnen.

Kemikalier och avfall 32. Rensa bland kemiska produkter Rensa bort produkter som är gamla, inte används eller är märkningspliktiga. Mängden kemiska produkter på förskolan ska vara så begränsad som möjligt. De märkningspliktiga kemiska produkter som ni måste ha kvar får endast användas av vuxna och ska förvaras otillgängliga för barn. 33. Gör en kemikalieförteckning De märkningspliktiga kemiska produkter ni har kvar ska finnas listade i en kemikalieförteckning, och säkerhetsdatablad för produkterna ska finnas lätt tillgängligt. Om säkerhetsdatablad saknas fråga leverantören. Ett kemikaliesystem ska införas i kommunen under 2017 enligt kemikalieplanen. Fram till dess kan ni lista era kemiska produkter i en enkel kemikalieförteckning. 34. Hantera trasiga lågenergilampor rätt Om förskolan använder lågenergilampor med kvicksilver ska personalen känna till och ha rutiner för vad man ska göra om en lampa går sönder. Lågenergilampor och lysrör innehåller kvicksilver, som är mycket giftigt. Om en lampa med kvicksilver går sönder ska barnen direkt tas ut från rummet, och fönster eller dörrar ska öppnas för vädring. Samla upp resterna exempelvis med hjälp av ett styvt papper och torka ytorna i närheten med en fuktig trasa. Pappret, resterna av lampan och den fuktiga trasan läggs i en behållare som kan förslutas med tätt lock. Märk behållaren så att det framgår att den kan innehålla kvicksilver och lämna som miljöfarligt avfall. Sortera avfall Efter utrensningen är det viktigt att avfallet tas om hand på rätt sätt. Plastleksaker, mjukdjur, textilier och kuddar ska sorteras som restavfall. Elektronik, till exempel mobiler, batteridrivna leksaker och andra elektroniska produkter ska sorteras som elavfall. Färger, lack, lim och andra kemiska produkter som är märkningspliktiga, det vill säga försedda med faropiktogram, ska sorteras som farligt avfall. Märkning som varnar Om en produkt är märkt med någon av farosymbolerna nedan, läs in for ma tionen så att du kan skydda dig och hantera produkten på ett säkert sätt. Tänk på att de ska sorteras som farligt avfall.

Ämnen och kemikalier att undvika Ftalater Ftalater används framför allt som mjukgörare i olika plaster, främst i PVC som kan innehålla upp till 50 procent mjukgörare. De är inte bundna till plasten vilket gör att de läcker ur och sprids till luften och sedan dammet under lång tid. Man har kunnat uppmäta förhöjda halter i blod, bröstmjölk och urin hos människor. Flera av de ftalater som används har visat sig vara hormonstörande och reproduktionstoxiska. Vissa ftalater är därför förbjudna i leksaker och barnavårdsartiklar. Forskning har visat att det också finns en risk att barn utvecklar astma, luftvägsproblem och eksem vid exponering av ftalater. Ftalater kan till exempel finnas i plasttryck på kläder och plastleksaker som badankor och dockor. De finns också i golv, sandaler, parfym, regnkläder, kablar, färg, bordsdukar, tapet, lim och skönhetsprodukter; det är ett vanligt konserveringsmedel i schampo. Ju mjukare plastprodukten är desto mer mjukgörare finns det i den. Det kan finnas mycket ftalater i mjuka badleksaker som exempelvis uppblåbara badmadrasser och badbollar. Bromerade flamskyddsmedel Det finns ett stort antal olika flamskyddsmedel och många innehåller brom. Flamskyddsmedel blandas in i plaster och textilier för att hindra eller fördröja att de börja brinna. De bromerade flamskyddsmedlen bryts ner mycket långsamt i naturen. De är fettlösliga och ansamlas i våra kroppar. Studier har visat att vissa flamskyddsmedel kan vara hormonstörande, reproduktionsstörande, cancerframkallande och möjligen ge inlärningssvårigheter. Flamskyddsmedel finns exempelvis i elektronisk utrustning, leksaker, textilier och stoppade möbler. Flamskyddsmedel läcker ut från produkter, sprids i luften och ansamlas i damm. Bisfenoler Bisfenol A är den mest kända bisfenolen. Bisfenol A används bland annat för att framställa polykarbonat- och epoxiplast och kan förekomma i vattenflaskor, pipmuggar, tallrikar, förvaringskärl, leksaker, ytskikt i metallförpackningar, kopie- ringspapper, epoxylim och epoxyfärger. Bisfenol A misstänks vara hormonstörande och reproduktionsstörande. Sedan 2011 är bisfenol A förbjudet i nappflaskor och 2013 förbjöds det även i barnmatsförpackningar. Ibland ersätts bisfenol A av andra bisfenoler. De är inte reglerade på samma sätt men studier tyder på att de har liknande hormonstörande egenskaper som bisfenol A. Högfluorerade ämnen Högfluorerande ämnen används för att ge produkter vatten-, smuts- och fettavisande egenskaper. De kan finnas på vattenavvisande skaljackor och skor eller på smutsavvisande möbler och mattor. De kan även finnas på icke miljömärkt köksmaterial som bakplåtspapper, muffinsformar och husgeråd samt som nonstick-beläggning i grytor, stekpannor och bakformar. Högfluorerade ämnen bryts ner mycket långsamt i naturen och har även förmågan att ansamlas i kroppen. De är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande. PFOS och PFOA är exempel på ämnen som ingår i denna grupp. PFOS är sedan 2008 förbjuden i produkter som tillverkas i EU men för PFOA och andra varianter av högfluorerade ämnen finns inte samma restriktioner. Högfluorerande ämnen har varit uppmärksammade på senare tid eftersom de återfunnits i dricksvatten på flera ställen i Sverige.

Organofosfater Organofosfater används som flamskyddsmedel i skummadrasser av polyuretan och som mjukgörare i PVC-plast. Det används också som insektsbekämpningsmedel och som tillsats i golvpolish. Flera organofosfater är cancerframkallande och misstänks kunna skada hjärnan och nervsystemet. I studier har man funnit högre halter av organofosfater på förskolor än i hemmiljö och forskarna drog slutsatsen att det beror på att det är vanligare att man använder golvpolish i förskolorna. Bly, kadmium och kvicksilver Trots regleringar kan man fortfarande hitta skadliga metaller i förskolemiljön. De kan finnas i smycken och metallföremål, leksaker och lekmaterial, elektronik, lysrör och lågenergilampor. Ämnena kan bland annat ge upphov till negativa effekter på nervsystemet och dess utveckling, benskörhet och skada på njurarna, påverka den mentala utvecklingen och inlärningsförmågan, reproduktionstoxiska effekter, påverkan på hjärtoch kärlsystemet samt cancer. Antibakteriella ämnen Antibakteriella ämnen kan förekomma i bland annat textilier, leksaker, datortangentbord, mattor, madrasser, skärbrädor och hygienartiklar. Varor och produkter som innehåller antibakteriella ämnen kan till exempel betecknas antimicrobial, for lasting freshness, hygienic protection eller treated against odour. Exempel på ämnen med antibakteriell funktion är triclosan och silverföreningar. Antibakteriella medel kan vara farliga för människors hälsa och miljön. En ökad användning av antibakteriella ämnen kan bidra till antibiotikaresistens hos bakterier, vilket är mycket allvarligt. Det kan leda till att antibiotika förlorar sin verkan och därför inte längre kan användas inom sjukvården. Parfym- och doftämnen Parfym- och doftämnen kan finnas i leksaker, lekmaterial, hygien- och rengöringsprodukter. Många parfymämnen är förbjudna i EU. Om det finns en allergiframkallande parfym i en leksak ska det finnas information om det. Om du vill läsa mer Du som är intresserad och vill veta mer om kemikalier, barn och förskolor kan besöka följande hemsidor där det finns mer information: Kemikalier i barns vardag, Kemikalieinspektionen www.kemi.se/global/broschyrer/kemikalier-i-barns-vardag.pdf Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan, Kemikalieinspektionen www.kemi.se/global/rapporter/2013/rapport-8-13.pdf Giftfri förskola, Upphandlingsmyndigheten www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/giftfri-forskola Operation Giftfri förskola, Naturskyddsföreningen www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/miljogifter/giftfri-forskola Håll Sverige Rent www.hsr.se/det-har-gor-vi/skola-forskola/kemikalier Kemikaliesmart förskola, Stockholms stad (här finns till exempel en webbutbildning) www.stockholm.se/byggbo/giftfri-stad/kemikaliesmart-forskola

CHECKLISTOR Det här ska göras nu Uppföljning i slutet av 2017. Numreringen hänvisar till respektive avsnitt i vägledningen. Förskola Åtgärd Klart Ansvar Kommentar 1. Rensa bland plastleksaker 2. Rensa bland icke-leksaker 3. Rensa bland elektronik 4. Rensa bland träleksaker 5. Rensa bland utklädningskläder 6. Skapa rutin för strykning av pärlplattor och laminering 7. Byt ut lekleror av plast 8. Rensa bland konstnärsmaterial 9. Rensa ut förkläden av PVC 10. Skapa rutiner för att öka barnens utevistelse 14. Skapa rutin för att spola i vattenkranen innan vatten tas till dryck eller matlagning 20. Skapa rutin för tvätt av textilier 21. Skapa rutin för barnens handtvätt 22. Välj parfymfria och miljömärkta hygien- och rengöringsprodukter 23. Ta fram tydliga rutiner för städning av förskolor 25. Skapa rutin för tvätt av leksaker 30. Ta fram rutin för att handla från det upphandlade sortimentet 31. Skapa en produktlista 32. Rensa bland kemiska produkter 33. Gör en kemikalieförteckning 34. Ta fram rutin för hantering av trasiga lågenergilampor och lysrör

CHECKLISTOR Det här ska göras nu Uppföljning i slutet av 2017. Numreringen hänvisar till respektive avsnitt i vägledningen. Måltider Åtgärd Klart Ansvar Kommentar 12. Anpassa matsedeln för att undvika mat som kan innehålla farliga kemikalier (till exempel vissa hårt besprutade grödor, fisk från Östersjön och risprodukter) 13. Skapa rutin för att spola i vattenkranen innan vatten tas till dryck eller matlagning 14. Rensa bort och undvik husgeråd eller dylikt med non-stickbeläggning 16. Undvik livsmedel i konservburkar och metalltuber 17. Skapa en rutin för att använda aluminium till livsmedel på rätt sätt 18. Undvik keramikkärl om det inte är fastställt att de är säkra för livsmedel Lokalvård Åtgärd Klart Ansvar Kommentar 22. Välj parfymfria och miljömärkta hygien- och rengöringsprodukter 23. Ta fram tydliga rutiner för städning av förskolor

CHECKLISTOR Det här kan göras senare Vissa åtgärder kan behöva genomföras senare eftersom det kan ta tid att till exempel köpa in nytt material. Förskola Åtgärd Klart Ansvar Kommentar 11. Se över lekutrustning utomhus (lösa detaljer) 19. Rensa bland madrasser, lekkuddar med mera 24. Byt ut skötbord av PVC 26. Byt ut möbler av skumgummi och konstläder 27. Undvik ljuddämpande bord med PVC-skiva 29. Byt ut textilier med specialfunktion Fastigheter Åtgärd Klart Ansvar Kommentar 11. Se över lekutrustning utomhus (fast utrustning)

Rensa bland plastleksaker Använd frågorna redan för att avgöra om plastleksaken ska sparas eller slängas. CE-märkning kan ibland sitta på förpackningen och inte på produkten. Vid nyinköp är detta därför viktig information att spara. NEJ Är plasten mjukare än lego? JA JA/KANSKE Luktar den parfym eller plast? NEJ Är den hal, oljig eller klibbig? JA/KANSKE KASTA! NEJ Luktar den parfym eller plast? JA/KANSKE KASTA! Är den CEmärkt? NEJ NEJ JA KASTA! KASTA! Är den inköpt efter 2007 NEJ JA KASTA! BEHÅLL!

Vägledning för att nå en mer giftfri förskola Att minska farliga kemikalier i kommunens verksamheter är ett av kommunfullmäktiges prioriterade mål, och miljöer där barn vistas är extra prioriterade. I den här vägledningen får du som jobbar i förskolan tips om hur du kan minska mängden farliga kemikalier i förskolan genom att rensa bland de saker som redan finns och vad du ska tänka på vid inköp. Vägledningen vänder sig även till förvaltningen för Service när det gäller den mat som serveras, städning, golv och fasta installationer i utemiljön. Vägledningen innehåller checklistor för åtgärder, både sådana som ska genomföras så snart som möjligt och sådana som kan utföras senare. Det finns också ett sorteringsschema som visar hur du ska tänka när du rensar bland plastleksaker. Kommunledningskontoret Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Foto: Hannah Björk, Marie Carlsson, Adam Folcker, Cecilia Fors, Anna Rehnberg, Micki leksaker AB

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-09-14 Diarienummer KS/2015:247 Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av kommunala och privata utförare 2016-2018 Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av kommunala och privata utförare 2016-2018, daterad 2016-09-14. Kommunstyrelsen får i uppdrag att inför årsredovisningen 2017 ta fram ett underlag för hur uppföljningen ska redovisas av nämnderna. Sammanfattning Kommunen ska varje mandatperiod anta ett program för privata utförare. I programmet ska det anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Programmet omfattar all verksamhet som upphandlas inom alla verksamhetsområden; vård och omsorg, kultur, fritid, hälso- och sjukvård, gator, parker, fastighetsförvaltning etc. Privata utförare definieras i kommunallagen som en privat aktör utan kommunalt ägande (juridisk person eller enskild individ). Programmet omfattar inte fristående skolor och förskolor eftersom de är reglerade genom tillståndsgivning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-09-14 Program för uppföljning och tillsyn som utförs av privata utförare 2016-2018, daterad 2016-09-14 Beslutet skickas till Samtliga nämnder Beskrivning av ärendet Kontroll, uppföljning och insyn Kommunen ska varje mandatperiod anta ett program för privata utförare. I programmet ska det anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur Kommunstyrelsens förvaltning Katarina Eiderbrant /RedigerareTelefon/ katarina.eiderbrant@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) allmänhetens insyn ska tillgodoses. Syftet är också att stimulera till ett strategiskt förhållningssätt när privata utförare anlitas. Detta regleras i kommunallagens 3 kap 19-19 b. Syftet är att förbättra uppföljningen och kontrollen av privata utförare samt öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Grundkravet vilar på förhållandet att kommunen är ansvarig även för verksamheter som genom avtal överlämnas till privata utförare. I ansvaret ligger även att följa upp och kontrollera. Omfattningen på uppföljningen och kontrollen kan dock se olika ut beroende på hur angelägen verksamheten är ur ett allmänintresse. För att åstadkomma struktur och styrning på uppföljningen och kontrollen har fullmäktige fått i uppdrag att för varje mandatperiod anta ett program. Enligt ett förslag till ändringar av kommunallagen (SOU 2015:24) föreslås att programmet även ska omfatta kommunala utförare. Eftersom kontroll- och uppföljning ska ske på ett likvärdigt sätt oavsett utförare, föreslås att programmet även ska i tillämpliga delar omfatta kommunala utförare. Förslaget Programmet innehåller generella mål och riktlinjer. I ett vidare arbete kan programmet utvecklas. Eftersom programmet ska antas varje mandatperiod (när under perioden är dock inte reglerat) vilket innebär att det bör finns ett politiskt och strategiskt förhållningssätt i dokumentet. Inför kommande mandatperiod finns möjligheten att jobba vidare med det perspektivet. Därtill kan dokumentet även utvecklas för att bli tydligare. Lämpligtvis inleder kommunstyrelsen ganska snart ett arbete inför ett nytt antagande 2019 eller annan tidpunkt. Därtill behöver kommunstyrelsen jobba med att ta fram ett underlag för hur nämnderna ska redovisa uppföljningen i årsredovisningen 2017. Vilka omfattas av programmet? Programmet omfattar all verksamhet som upphandlas inom alla verksamhetsområden; vård och omsorg, kultur, fritid, hälso- och sjukvård, gator, parker, fastighetsförvaltning etc. Det kan handla om såväl hela verksamheter (till exempel särskilda boende för äldre) som delar av en verksamhet med stor betydelse för invånarna/brukaren (till exempel måltidsverksamhet och städning av skolor). Programmet omfattar inte fristående skolor och förskolor eftersom de är egna huvudmän för verksamheten och alltså inte är upphandlad verksamhet utan reglerad genom tillståndsgivning. Krav som programmet lägger fast kan påverka förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden. Krav enligt programmet kan inte få genomslag på gällande avtalsrelationer vilket alltså innebär att programmet bara gäller för upphandlingar och avtal som genomförs och tecknas efter att fullmäktige antagit programmet. Privat utförare definition Privata utförare definieras i kommunallagen som en juridisk person eller enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet, helt enkelt en privat aktör utan kommunalt ägande. Det handlar om företagsformer som aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, enskilda firmor men också om idéburna organisationer och kooperativa föreningar. Formellt överlämnas verksamheten

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) oftast efter en offentlig upphandling, enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) eller att valfrihetssystemet enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) införs samt att avtal tecknas med de privata utförarna. Kommunala utförare I samband med arbetet med ny kommunallag föreslås att det blir krav på program för uppföljning för all verksamhet oavsett om den bedrivs av offentliga eller privata utförare. Vi har valt att låta detta dokument även omfatta kommunala utförare. Ansvar Fullmäktige har det övergripande ansvaret och styrelsen och nämnderna ges uppdrag att ansvara för att tillhandahålla verksamheterna genom reglementen eller andra beslut. Styrelsen har därtill ett särskilt ansvar för att leda och samordna och ha uppsikt. I programmet har styrelsen getts ett samordningsansvar för arbetet med programmet. Hur jobbar vi idag? Kungsbacka kommun tillämpar lagen om valfrihetssystem, LOV (2008:962) inom flera områden inom den sociala sektorn, till exempel hemtjänst, ledsagarservice. För att bli godkänd och få teckna avtal med kommunen finns ett antal krav specificerade. I avtalen regleras även hur uppföljningen ska ske. Nämnden för vård och omsorg har beslutat om en konkurrensutsättningsplan 2014-2020 samt ett direktiv att införa LOV inom äldreboenden senast 31 december 2016. Kvaliteten inom alla verksamheter följs upp genom nämndbudgeternas kvalitetsdeklarationer som redovisas i årsredovisningen. På kommunens hemsida finns en tjänst där en invånare eller annan kan jämföra bland annat kundnöjdhet mellan olika utförare inom hemtjänsten och äldreboenden. Katarina Eiderbrant /Specialist administration/

Sida 1/2 Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av kommunala och privata utförare 2016-2018 Syfte Enligt kommunallagen (3 kap 19 b ) ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Enligt ett förslag till ändring av kommunallagen föreslås även att programmet ska omfatta kommunala utförare varför vi redan nu inbegriper båda grupperna i detta program. Syftet är att styra hur kommunen ska kontrollera och följa upp samt ange mål och riktlinjer för sådana verksamheter. Syftet är vidare att ange hur allmänhetens insyn ska tillgodoses i de verksamheter som utförs av privata utförare. Programmet omfattar verksamheter som upphandlas inom alla kommunala områden. Riktlinjer och mål Rätt till insyn Varje nämnd ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmän insyn i den verksamhet som lämnats över. Utföraren ska kunna lämna information när kommunen begär det. Kvalitetsutveckling Avtal ska utformas på så sätt att verksamheten hos de privata utförarna kvalitetsmässigt bedrivs i enlighet med kommunens krav. Kraven ska vara tydliga, relevanta och tillräckliga. Det ska tydligt framgå hur samverkan mellan beställaren och utföraren ska genomföras och hur brister i verksamheten ska

Sida 2/2 hanteras. Den kommunala huvudmannens möjligheter att besluta om sanktioner eller häva avtal ska vara tydligt reglerat i avtal. Kontroll och uppföljningsarbete av verksamhet som bedrivs i egen regi ska utformas på liknande sätt som för privata utförare. Granskningen ska bidra till kvalitetsutveckling så att medborgarna är nöjda med den verksamhet som kommunen ansvarar för. Mål Varje nämnd ska med utgångspunkt i detta program ansvara för att säkerställa att privata utförare inom nämndens ansvarsområde bedriver verksamhet enligt: - de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller - de mål och andra regleringar som kommunfullmäktige och nämnd har fastställt i kommunbudget, nämndbudget eller andra styrdokument. Uppföljning och samordning Återkoppling till kommunfullmäktige utifrån detta program ska ske i samband med årsredovisningen. Kommunstyrelsen är ansvarig för samordning av arbetet enligt detta dokument. Beslutad av: Förslag 2016-09-14 Kommunfullmäktige 2016-xx-xx xxx Ansvarig förvaltning: Kommunledningskontoret Kontakt: Kungsbacka direkt 0300-83 40 00, info@kungsbacka.se Kungsbacka kommun, 434 81 Kungsbacka www.kungsbacka.se

Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Troligtvis kommer detta krav enligt kommunallagen i framtiden även gälla för all verksamhet oavsett vem som driver den. Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se Program för uppföljning och insyn Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med en referensgrupp bestående av representanter från kommuner, landsting och regioner tagit fram ett stödmaterial inför detta arbete. Sveriges Kommuner och Landsting Program för uppföljning och insyn ISBN 978-91-7585-215-7 2014 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Program för uppföljning och insyn AV VERKSAMHET SOM UTFÖRS AV PRIVATA UTFÖRARE

Program för uppföljning och insyn AV VERKSAMHET SOM UTFÖRS AV PRIVATA UTFÖRARE

Upplysningar om innehållet: Lena Svensson lena.svensson@skl.se och Karin Tengdelius karin.tengdelius@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN: 978-91-7585-215-7 Text: Lena Svensson, Karin Tengdelius Foto: Maskot Produktion: EO

Förord Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Detta gäller enligt kommunallagen från 1 januari 2015. Syftet med förändringarna i kommunallagen är att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare samt öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Kommuner, landsting och regioner behöver ha ett strategiskt förhållningssätt när privata utförare anlitas. I den av SKL prioriterade frågan Kvalitetssäkrad välfärd finns ett uppdrag att ta fram ett kunskapsmaterial som stöd till kommuner, landsting och regioners framtagande av egna program för mål, uppföljning och insyn. I detta arbete har det funnits en referensgrupp med representanter för kommuner, landsting och regioner. Referensgruppen har i arbetet varit mycket tydlig med att programmen i princip bör gälla för all verksamhet, även för den offentligt drivna verksamheten. Troligtvis kommer också reglerna i kommunallagen om krav på program för uppföljning i framtiden att gälla för all verksamhet, oavsett om den bedrivs av offentliga eller privata utförare. Frågan utreds förnärvarande inom ramen för en ny kommunallag. Materialet innehåller bakgrund och förutsättningar utifrån kraven i lagstiftningen, kommentarer och frågeställningar kring vad programmet kan innehålla och hur man kan gå tillväga samt en bildserie för presentation. Förhoppningen är att materialet ska vara ett stöd och ge inspiration i arbetet med att i stor frihet utforma lokala program. Vi vill särskilt tacka de personer från kommuner, landsting och regioner som medverkat i detta arbete. Frågor om rapporten besvaras av Lena Svensson och Karin Tengdelius. Stockholm i januari 2015 Lennart Hansson Sektionen för demokrati och styrning Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll 6 Kapitel 1 Bakgrund och förutsättningar 7 Förändringarna i sammanfattning 7 Fullmäktiges program 8 Privata utförare 8 Ansvar 9 Allmänhetens insyn 9 Informationsskyldighet 10 Kommunala företag 11 Kapitel 2 Innehåll i programmet 11 Programmet 11 Mål och riktlinjer 12 Ansvar 12 Uppföljning 13 Allmänhetens insyn 14 Kapitel 3 Att arbeta fram ett program 14 Form 14 Process 15 Olika angreppsätt i arbetet med att ta fram programmet 16 Implementering och uppföljning 16 Sammanfattande reflektioner 18 Kapitel 4 Lagtext 18 Kommunallagens nya regler

KAPITEL 1 Bakgrund och förutsättningar Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen med syfte att uppföljningen och kontrollen av privata utförare som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner, landsting och regioner ska bli bättre. De nya reglerna gäller från 1 januari 2015. 1 Lagstiftarens mål är att > > förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare > > öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet > > stimulera till ett strategiskt förhållningssätt när privata utförare anlitas. Kommunallagen definierar ett generellt krav på att kommuner, landsting och regioner ska kontrollera och följa upp verksamhet som genom avtal lämnats över till privata utförare samt att genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Samma krav gäller för kommunalförbund. Detta grundkrav vilar på förhållandet att kommuner, landsting och regioner är ansvariga även för verksamheter som genom avtal överlämnas till privata utförare. I ansvaret ligger också att följa upp och kontrollera. Omfattningen på kontrollen och uppföljningen kan dock se olika ut beroende på hur angelägen verksamheten är ur ett allmänintresse. Ju mer beroende invånarna är av verksamheten desto större är kravet på uppföljning och kontroll och att identifiera vilka risker som kan finnas. För att åstadkomma struktur och styrning på uppföljningen och kontrollen har fullmäktige fått i uppdrag att för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för hela verksamheter som upphandlats och som Not 1 Proposition 2013/14:118 Privata utförare av kommunal verksamhet. 6 Program för uppföljning och insyn. Av verksamhet som utförs av privata utförare

utförs av privata utförare på uppdrag av kommuner, landsting och regioner. Programmet ska också ange hur uppföljningen ska ske och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Förändringarna i sammanfattning Kommuner, landsting och regioner > > ska kontrollera och följa upp verksamhet som enligt avtal drivs av en privat utförare, och detta arbete ska vara strategiskt och systematiskt > > ska genom avtal tillförsäkra information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn > > ska se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de överlämnar till privata utförare > > ska i fullmäktige besluta om ett program för varje mandatperiod med generella mål och riktlinjer när verksamheter drivs av privata utförare > > har en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja mellan olika utförare. Se aktuella lagparagrafer i avsnittet Lagtext på sidan 18. Fullmäktiges program Syftet med att fullmäktige ska lägga fast ett program är att lyfta frågorna om uppföljning och insyn till en politisk strategisk nivå för att där lägga fast grundkrav och omfattning, struktur och ansvar samt krav på återkoppling till brukare och allmänhet. Kravet på program gäller specifikt när verksamheter upphandlas, men kan i praktiken också innehålla strategier för den egna verksamheten, särskilt om den agerar i konkurrens med privata utförare. Programmet ska gälla all den verksamhet som kommuner, landsting och regioner upphandlar, det vill säga inom alla verksamhetsområden vård och omsorg, kultur och fritid, hälso- och sjukvård, gator och parker, fastighetsförvaltning, kommunikationer och annan infrastruktur etc. Programmet bör omfatta de kommunala verksamheter som tydligt riktar sig till och rör medborgarna. Det kan handla om såväl hela verksamheter (t ex särskilda boenden för äldre) som delar av en verksamhet med stor betydelse för medborgaren/ brukaren (t ex måltidsverksamhet och städning i skolan). Programmet omfattar inte fristående skolor och förskolor eftersom de är egna huvudmän för verksamheten och alltså inte är upphandlad verksamhet utan reglerad genom tillståndsgivning. Program för uppföljning och insyn. Av verksamhet som utförs av privata utförare 7

Kapitel 1. Bakgrund och förutsättningar Fullmäktige ska i programmet för varje mandatperiod fastställa generella mål och riktlinjer för verksamheterer som upphandlas och drivs av privata utförare. Fullmäktiges beslut blir vägledande för hur arbetet ska genomföras och vad det ska innehålla. Med programmet som grund är avsikten att uppföljningen ska bli mer strukturerad och systematisk. Det är fullmäktige som fattar beslut om programmet. Beslutet kan inte delegeras till styrelse eller nämnd. Programmet ska gälla för en mandatperiod, men det är inte specificerat när under mandatperioden programmet ska antas. Eftersom programmet gäller upphandlad verksamhet är det viktigt att påpeka att krav på uppföljning, insyn med mera, som läggs fast i programmet, generellt inte kan få genomslag på gällande avtalsrelationer, där villkoren redan är reglerade. De avtal som löper är också ofta fleråriga. Krav som programmet lägger fast kan påverka förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden. Privata utförare Privata utförare definieras i kommunallagen som en juridisk person eller enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. En privat utförare är en helt privat aktör utan kommunalt ägande. Det handlar om företagsformer som aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, enskilda firmor men också om idéburna organisationer och kooperativa föreningar. Kommunala företag inkluderas inte i detta begrepp. Formellt överlämnas verksamheten oftast efter en offentlig upphandling, enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) eller att valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem, (LOV) införs samt att avtal tecknas med de privata utförarna. Ansvar Fullmäktige har det övergripande ansvaret och styrelsen och nämnderna ges uppdrag att ansvara för att tillhandahålla verksamheterna genom reglementen, delegation eller andra beslut. Ansvaret för verksamheterna är reglerat i lagstiftning och av beslut som fattas i kommuner, landsting och regioner. Detta ansvar gäller för verksamheter som drivs i såväl egen regi som verksamheter som upphandlas enligt LOU, LUF eller LOV. Nämnderna är ansvariga inför fullmäktige för att verksamheterna drivs enligt lagar, föreskrifter och kommunala mål och riktlinjer, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheterna drivs på ett i övrigt tillfreds 8 Program för uppföljning och insyn. Av verksamhet som utförs av privata utförare

ställande sätt. För tjänster inom socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdlagen gäller föreskriften om kvalitetsledningssystem (SOSFS 2011:9). När verksamhet upphandlas har styrelsen och nämnderna ansvaret att se till att regler, mål och krav omsätts i förfrågningsunderlag och kontrakt och beaktas i system och rutiner för uppföljning och kontroll. Styrelsen har därtill ett särskilt ansvar för att leda och samordna och ha uppsikt över nämnder och kommunala företag. Allmänhetens insyn Programmet ska ange hur organisationen ska agera för att se till att allmänheten får skälig insyn i verksamheterna. Andemeningen är som tidigare att det är kommunen, landstinget och regionen som ska tillhandahålla informationen och reglera möjligheten till detta i avtalen. Informationen som begärs in från privata utförare ska ha en koppling till upphandlingen och den verksamhet som upphandlas och ska inte ställa högre krav än vad som är rimligt. I utredningen 2 som föregick lagförändringen nämns följande områden som informationen skulle kunna handla om > > verksamhetens kvalitet > > avvikelser i verksamheten > > personalen och deras villkor > > miljö-, integrations- och jämställdhetsarbete > > privata utförares ekonomi > > ägarförhållanden och företrädare. Informationsskyldighet En nyhet i kommunallagen är att när enskilda personer kan välja mellan olika utförare ska nämnden lämna information om samtliga utförare. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar och lättillgänglig. Reglerna om informationsskyldigheten gäller från 1 juli 2015. Motsvarande regel finns sedan tidigare i lagen om valfrihetssystem (LOV). Denna informationsskyldighet behandlas inte vidare i detta material. Not 2 SOU 2013:53, Privata utförare kontroll och insyn. Program för uppföljning och insyn. Av verksamhet som utförs av privata utförare 9

Kapitel 1. Bakgrund och förutsättningar Kommunala företag Kommunen, landstinget eller regionen ska som ägare även se till att de kommunala företagen ger allmänheten insyn i verksamhet som de överlämnar till privata utförare. Det sker genom ägardirektiv till företagen. En möjlighet är att i direktiven lägga fast att det program som fullmäktige antar i tillämpliga delar även ska gälla för de kommunala företagen, främst vad avser allmänhetens insyn. 10 Program för uppföljning och insyn. Av verksamhet som utförs av privata utförare

KAPITEL 2 Innehåll i programmet Programmet Hur programmet ska vara utformat och med vilken detaljeringsgrad är inte fastlagt i lag eller förarbeten. Det öppnar för lokala anpassningar. Programmet kan vara sammanhållet och övergripande eller uppdelat på olika verksamhetsområden. Det kan vara fristående eller integrerat i andra befintliga styrdokument. Programmets innehåll blir starkt påverkat av vilka styrprocesser, styrdokument och beslut som finns i kommunen, landstinget eller regionen och som programmet kopplar till. Det viktiga är inte formen på programmet. Det är innehållet som ska lägga grunden för en strukturerad och systematisk uppföljning och kontroll i praktiken samt allmänhetens insyn. Mål och riktlinjer Krav på uppföljning och kontroll förutsätter att det finns något att följa upp mot. Fullmäktige måste då ha formulerat övergripande mål till exempel ur kvalitets- och effektivitetssynpunkt. Dessa mål kan sedan brytas ner på nämndnivå, per verksamhetsområde och enskild upphandling. Ett sådant målarbete finns oftast redan på övergripande nivå och på nämndnivå. Här avses målen för vad verksamheten ska leda till och vilka resultat som den ska ge. Programarbetet innebär därför rimligen inte att nya målformuleringar för verksamheterna ska tas fram. Istället kan en koppling/integrering ske med befintliga styrdokument, styrprocesser och beslut. Referensgruppen har varit mycket tydlig med att mål och riktlinjer för verksamheten ska kunna hämtas från befintliga mål- och budgetdokument. Program för uppföljning och insyn. Av verksamhet som utförs av privata utförare 11

Kapitel 2. Innehåll i programmet Utöver mål för verksamheterna kan programmet innehålla särskilda krav eller riktlinjer som avser själva förhållandet att kommunen arbetar med privata utförare, vad som ska gälla när privata utförare är involverade och verksamheter konkurrensutsätts. Det kan till exempel handla om särskilda krav på och uppföljning av själva utföraren, det vill säga företaget. Sådana särskilda mål och riktlinjer kan behöva arbetas fram övergripande om de inte redan finns till exempel i ett konkurrensutsättningsprogram, i en policy för alter nativa driftformer eller upphandlingspolicy och kan hämtas därifrån. Ansvar Fullmäktige kan i programmet på en generell nivå lägga fast en struktur över hur styrningen, uppföljningen och kontrollen samt allmänhetens möjlighet till insyn ska organiseras och hanteras. Ansvarsfördelningen bygger rimligen på den grundläggande strukturen som kommunallagen lägger fast, med styrelsen och nämnderna som operativt ansvariga för att organisera, genomföra och kontrollera. Fullmäktige kan också definiera särskilda uppdrag till någon styrelse eller nämnd beroende på hur den lokala organisationen ser ut. För tydlighetens skull kan programmet också lägga fast att kraven gäller lika för kommunens, landstingets eller regionens företag vad gäller allmänhetens insyn (eller vidare) och att detta ska regleras via ägardirektiv. Fullmäktige kan också i programmet ange krav på återkoppling från styrelse, nämnder och företag till fullmäktige. Uppföljning Programmet kan på övergripande nivå definiera kraven på strukturerad uppföljning och kontroll. Det kan handla om allmänna och särskilda krav på inriktning och omfattning, vem som gör vad samt tidsaspekter. Kraven kan vara olika för skilda verksamheter och över tid. En strukturerad uppföljning och kontroll kan innebära att den finns en tydlig kedja för styrning, uppföljning och återkoppling med ansvar och befogenheter. Många gånger finns det riktlinjer i befintliga styrdokument, styrprocesser, gällande avtal och beslut, för hur uppföljningen ska handhas. Fullmäktige kan också uttala sig om uppföljningens olika syften, som > > uppföljning för att säkra leverans enligt avtalet > > kontroll för att förutse och upptäcka avvikelser > > underlag för utvecklingsarbete > > möjliggöra allmänhetens insyn. 12 Program för uppföljning och insyn. Av verksamhet som utförs av privata utförare

Allmänhetens insyn Programmet ska ange hur organisationen ska se till att allmänheten får skälig insyn i verksamheterna. Det är kommunen, landstinget och regionen som ska tillhandahålla informationen och därför reglera krav i avtalen vilken information som ska ställas till förfogande och hur uppföljningen ska gå till. Fullmäktige kan också uttrycka sitt ställningstagande till vad som ska tillhandahållas till medborgarna, dvs. vilken typ av information som ska vara möjlig att tillhandahålla. Vägledning kan vara de områden som nämndes i utredningen. Programmet kan ge närmare riktlinjer för hur informationen praktiskt ska redovisas för allmänheten. Det kan handla om krav på att rapporter över uppföljning och granskning läggs ut på hemsidan eller att system erbjuds där de olika utförarna kan jämföras ur olika aspekter. Det kan också handla om aspekter på omfattning, form, tydlighet och tillgänglighet. Program för uppföljning och insyn. Av verksamhet som utförs av privata utförare 13

KAPITEL 3 Att arbeta fram ett program Form Det finns som nämnts inga bestämda formkrav på programmen. Den lokala friheten att utforma programmen är därmed stor. Givet att kraven på innehåll beaktas, med mål och riktlinjer när privata utförare anlitas och för hur uppföljningen och allmänhetens insyn ska arrangeras, kan programmen se olika ut. Detta påverkar också arbetsprocessen för att ta fram programmen. Process En given utgångspunkt i arbetet med programmen är att identifiera vad som redan finns i den befintliga styrningen och organisationen. Vad uttrycker fullmäktiges mål och riktlinjer, budget- och styrdokument med bäring på dessa frågor? Programarbetet handlar mycket om att koppla ihop dessa mål och riktlinjer med programmets övriga innehåll. En annan väsentlig utgångspunkt är att ta reda på vilka verksamheter inom kommunen, landstinget eller regionen som utförs av privata utförare med stöd av avtal. Det är viktigt för att få en bild av vilka olika aspekter som kan behöva vägas in och vilka som behöver vara delaktiga i programarbetet. En tredje utgångspunkt är hur man vill se på programmet lokalt i kommunen, landstinget eller regionen. Vilket är syftet med programmet, vad ska det uppnå och så vidare? Detta har betydelse för hur arbetet ska drivas. Varje kommun, landsting och region väljer sitt sätt att arbeta utifrån sin situation, tradition och organisation, hur det ska integreras i övrigt planeringsoch programarbete, hur det ska implementeras, följas upp etcetera. 14 Program för uppföljning och insyn. Av verksamhet som utförs av privata utförare

Omfattningen på arbetet beror på vad som redan finns av mål och riktlinjer, system och rutiner för uppföljning med mera. Det avgör också hur lång tid det tar att nå fram till att programmet fastställs. De delar i programmet som handlar om riktlinjer för uppföljning och kontroll samt för allmänhetens insyn är sannolikt kärnan i det som kan behöva arbetas fram. Referensgruppen har i sina diskussioner liknat programmet vid ett paraply, under vilket man synliggör och bekräftar sådant som redan finns och sedan kompletterar med det som saknas. Olika angreppsätt i arbetet med att ta fram programmet Programmet kan tas fram genom ett övergripande projekt av ledningen i kommunen, landstinget eller regionen. Värdet med det är att olika aspekter vägs samman under gång. I ett sådant arbete är en dialog med de olika nämnderna av betydelse för att ta tillvara deras kunskap och synpunkter och att starta förankringsprocessen. Ett annat eller kompletterande arbetssätt kan vara att ge alla nämnder i uppdrag att utifrån sin verksamhet och sina förutsättningar föreslå riktlinjer för uppföljning, kontroll och insyn som de menar är lämpliga för sin verksamhet. Arbetet samlas sedan upp i ett gemensamt arbete under styrelsen. Programmet kan också tas fram av en fullmäktigeberedning. Det innebär att övergripande politiska aspekter kommer med från start. Beredningens arbete stöttas med personresurser som inhämtar information, skriver förslag och så vidare. Ett förslag från en fullmäktigeberedning kan sedan gå ut till olika nämnder och diskuteras och förankras innan det blir föremål för beslut i fullmäktige. Referensgruppen har också diskuterat om och hur arbetet med programmet kan kopplas till den årliga budgetprocessen eller flerårsplaneringen. Eftersom det ska vara flerårigt och dessutom ge struktur och principer för uppföljning, kontroll och insyn kan det vara en fördel att skilja ut det från budgetprocessen. Samtidigt finns stora fördelar med att göra årliga justeringar just i samband med budgetprocessen eftersom denna är så central i styrningen. Ett program som uppfattas hänga vid sidan av den ordinarie planeringsprocessen får svårigheter att få genomslag. Oavsett var och hur programarbetet leds behöver bred kompetens tillföras om olika verksamhetsområden, upphandling samt uppföljnings- och kontrollrutiner. Kunskap om juridik kan också behövas, kring till exempel bedömning av vad som är möjligt och lämpligt när det gäller medborgarnas insyn. Program för uppföljning och insyn. Av verksamhet som utförs av privata utförare 15

Kapitel 3. Att arbeta fram ett program Implementering och uppföljning Programmet ska tas fram för varje mandatperiod men det är inte specificerat när under mandatperioden det måste antas. Programmet ska ha en koppling till den politik som gäller under mandatperioden. En eventuell ny tillträdande majoritet efter ett allmänt val måste ha möjlighet att sätta sin prägel på programmet och kan därför behöva tid att arbeta fram det. I praktiken kan det innebära att programmet inte kan antas i starten av mandatperioden. Fullmäktige kan i programmet lägga fast vilken återkoppling man önskar till fullmäktige under mandatperioden, hur ofta och med vad. Inför en ny mandatperiod behöver programmet och dess innehåll följas upp. Efterlevnaden av programmet säkras löpande med den interna kontrollen som varje nämnd ansvarar för och med styrelsens uppsikt liksom genom revisorernas granskning. Sammanfattande reflektioner Sammanfattningsvis kan olika delar och aspekter behöva undersökas och formuleras under tiden som programmet tas fram. Inventering Initialt behöver olika inventeringar av nuläget göras, av: > > befintliga mål för verksamheterna > > befintliga styr- och ledningsdokument för verksamheter som drivs av privata utförare (till exempel konkurrensprogram/policys, upphandlingsregler med mera) > > verksamheter som omfattas. Syfte och krav Tankar och syfte kring programmet behöver ventileras. De övergripande frågorna kan sammanfattas i: > > vårt syfte med programmet, vad vill vi att det ska vara > > krav som ska gälla specifikt för de privata utförarna utifrån att verksamhet och utförare regleras genom ett avtal > > krav på uppföljning vår egen och utförarens > > krav på insyn för att garantera allmänhetens insyn. 16 Program för uppföljning och insyn. Av verksamhet som utförs av privata utförare

Struktur och systematik För att uppnå struktur och systematik behöver ansvarsfördelningen hanteras och krav preciseras: > > övergripande ansvarsstruktur för uppföljning och kontroll > > krav på styrelse och nämnder, eventuella särskilda uppdrag > > krav som ska ställas i upphandlingsprocessen > > krav på riskanalys, system och rutiner > > krav på kompetens och resurser > > krav på hur uppföljningen ska redovisas och återkopplas. Ha i åtanke att syftet med programmet är att lyfta frågorna till en politisk strategisk nivå, förbättra uppföljningen och kontrollen samt att öka allmänhetens insyn! Program för uppföljning och insyn. Av verksamhet som utförs av privata utförare 17

KAPITEL 4 Lagtext Kommunallagens nya regler 3 kapitlet 17 Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige --- 6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. 18 c Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet enligt 16. Med en privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag och inte heller en sådan stiftelse eller förening som avses i 18 b. 19 När vården av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare ska kommunen respektive landstinget kontrollera och följa upp verksamheten. 19 a Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare, ska kommunen respektive landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. 19 b Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. 18 Program för uppföljning och insyn. Av verksamhet som utförs av privata utförare

I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. 6 kapitlet 8 a När enskilda kan välja mellan olika utförare av nämndens tjänster, ska nämnden lämna information om samtliga utförare om inte annat är särskilt föreskrivet. Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. (Gäller från 1 juli 2015). Program för uppföljning och insyn. Av verksamhet som utförs av privata utförare 19

Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Troligtvis kommer detta krav enligt kommunallagen i framtiden även gälla för all verksamhet oavsett vem som driver den. Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se Program för uppföljning och insyn Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med en referensgrupp bestående av representanter från kommuner, landsting och regioner tagit fram ett stödmaterial inför detta arbete. Sveriges Kommuner och Landsting Program för uppföljning och insyn ISBN 978-91-7585-215-7 2014 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Program för uppföljning och insyn AV VERKSAMHET SOM UTFÖRS AV PRIVATA UTFÖRARE