Nr 3/12 Tema Tillgång till kapital Statssekreterare Marita Ljung om företag och riskkapital Sidan 3 Handens komplexitet ökar den digitala säkerheten Sidan 5 Smart teknik hjälper funktionshindrade Sidan 8 Framtidslyftet AFFÄRSÄNGLARNA HAR LANDAT UTVECKLINGSCHECKAR NY FINANSIERINGSFORM
Tempo Tillgång till kapital 03. Möt Marita Ljung Tillväxt med riskkapital 04. Att ta vara på solens kraft Prisbelönta Absolicon visar hur 05. Handen ett komplext verktyg Ny teknik utvecklar amerikanskt försvar 06. Frustration skapade Framtidslyftet Unga företagare får hjälp av affärsänglar 07. Lönsamt för trådlösa jättar Bluetest mäter prestandan 08. Hjälp för rörelsehindrade, ett knapptryck bor Appen som förenklar livet 09. Från ax till BoMill sorterar spannmål efter kvalitet 10. Utvecklingscheckar Hjälper småföretagare med finansiering 12. Riktade insatser Får regioner att växa Tidningen Tempo utges av Tillväxtverket. Vill du prenumerera på Tempo, gå in och anmäl dig på www.tillvaxtverket.se/nyhetsbrev Ansvarig utgivare: Cecilia Werner Kastensson Redaktörer: Andrëa Zetterberg och Susanne Daregård Produktion: NPP Reklambyrå i Stockholm 560 MSEK SATSNINGEN FRÅN EUROPEISKA REGIONALA UT- VECKLINGSFONDEN UNDER PROGRAMPERIODEN 2007-2013. Krönika GÖRAN THEOLIN Chef för förvaltande myndighet och ställföreträdande generaldirektör Tillväxtverket Det här numret av Tempo handlar om hur Tillväxtverket bidrar med tillgång till kapital till företagens framtidsinvesteringar. Under 2011 fördelade Tillväxtverket ungefär 2,6 miljarder kronor till företag och projekt för tillväxt. Det är oerhört viktigt för oss att arbeta med att skapa bättre utvecklingsmöjligheter för Sveriges företag och regioner. Genom att exempelvis visa på goda resultat får vi en erfarenhetsspridning och därmed större förutsättningar för ökad tillväxt i Sverige. I den här tidningen finns flera goda exempel på hur företag och näringsliv utvecklas när vi bidrar med tillgång till kapital för framtidens satsningar. Det finns utvecklingscheckar till företag inom kulturella och kreativa näringar samt vård och omsorg. Och regionala investeringsstöd som bidrar till att företag i glesbygd kan anställa fler och satsa på nya marknader. Under den här programperioden (2007-2013) har det dessutom öppnats upp möjligheter för Europeiska regionala utvecklingsfonden att bidra med finansiering direkt till små och medelstora företag. Det handlar om totalt 560 miljoner kronor som satsas i regionala riskkapitalfonder. De regionala riskkapitalfonderna investerar sedan tillsammans med andra parter och verkar marknadskompletterande. Det Luleåbaserade företaget BehavioSec är ett gott exempel på hur en innovation kom rätt i tiden och med hjälp av investerare och regionalt riskkapital fick möjlighet att nå en global marknad. Ett annat exempel är Bluetest AB som grundades på Chalmers i Göteborg. Bolaget har en lösning på hur mobil- och laptoptillverkare kan optimera laddningshastighet, täckningsområde och batterilivslängd. Och i Härnösand finns Absolicon, som med sin koncentrerade solfångare nu har de ekonomiska musklerna som behövs för att erövra världen. Vill du veta mer om dessa framgångshistorier och andra är det bara att sätta igång och läsa detta nummer av Tempo! Regionalt riskkapital till företag Under nuvarande programperiod 2007-2013 har EU tillsammans med nationella och regionala offentliga medel skapat tolv regionala fonder för riskkapital. Fonderna finns över hela landet och gör sina investeringar tillsammans med privata investeringspartners. Satsningen omfattar 1,2 miljarder kronor i offentliga medel och minst lika mycket privat kapital. Satsningen har hittills attraherat mer privat kapital än förväntat. Det visar att tanken med fonderna var riktig. EU vill satsa på riskkapitalfonder därför att det är ett effektivt sätt att använda pengarna. Med rätt kompetens när man gör investeringen får man tillbaka pengarna när man säljer sitt innehav, och då kan de återanvändas i ett nytt företag, säger Susanna Rockström, enhetschef på Tillväxtverket, med speciellt ansvar för fondprojekten. Det uppenbara är att fonderna bidrar med kapital, men vi ser också att de bidrar med kompetens och engagemang regionalt, och det är minst lika viktigt, säger Göran Brulin, Tillväxtverkets ansvarige för följeforskningen i de regionala strukturfondsprogrammen. IT-kraschen i början av 2000-talet innebar bland annat att många privata riskkapitalister och affärsänglar drog sig ur sina investeringar. Sverige gick från att vara ett välmående riskkapitalland till ett land som tappade investeringskraft, framförallt bland privata affärsänglar. Text: MAGNUS DAHLBERG statssekreterare marita ljung, näringsdepartementet Vi vill göra det lättare för företag att växa med riskkapital Sedan 2007 har EU och staten satsat pengar i regionala riskkapitalfonder i Sverige. Det här är pengar som öronmärkts för små och medelstora företag. Under programperioden 2007-2013 finns 2,1 miljarder kronor att tillgå för riskkapitalinvesteringar. Statssekreterare Marita Ljung på näringsdepartementet har under det senaste året ägnat en hel del kraft åt att belysa det faktum att det idag finns 17 miljarder kronor i systemet, men bara hälften av kapitalet har använts. Vi vill titta på möjligheten att skapa en tydligare aktörsstruktur med en ökad effektivitet, tillgänglighet och synlighet mot entreprenörer, banker och privata riskkapitalaktörer, säger Marita Ljung. Vi vill göra det lättare för företagen att hitta in bakom det statliga riskkapitalskynket och in i systemet. Riskkapitalfonderna som delfinansieras genom strukturfonderna är ett tämligen nytt finansiellt instrument. Och enligt Marita Ljung Marita Ljung (C) Statssekreterare är det ett lyckat och strategiskt bra instrument. Ja, det är väldigt lyckat. Genom att det krävs privat medfinansiering så kan det statliga och privata gå hand i hand i investeringen. Framgångsfaktorn handlar om att satsningen kvalitetssäkras på så sätt och ger en större trygghet för de privata aktörerna, säger Marita Ljung. Marita Ljung är noga med att påpeka att riskkapitalfonderna och statens roll är att vara marknadskompletterande och att skapa incitament och förutsättningar för privata aktörer att gå in som affärsänglar. Tidigare i år gav näringsdepartementet Almi Invest Väst i uppdrag att nå ut med budskapet om de möjligheter som finns för affärsänglar och entreprenörer. Efter SAAB:s konkurs var det många anställda som funderade över hur de skulle kunna starta eget med sin ingenjörskompetens som grund. Det resulterade i en riskkapitaldag i Troll hättan i augusti där riskkapitalaktörer deltog, allt från entreprenörer och blivande företagare till riskkapitalfondbolag och affärsänglar, berättar Marita Ljung. Allt avslutades med speeddating mellan deltagarna. Just de lite mer okonventionella lösningarna på att koppla samman företag med expansionsplaner och riskkapital är en av nycklarna till framtida framgång, tror Marita Ljung. Vi måste fortsätta med nya arenor, som den i Trollhättan. Annars hittar man inte varandra. n Just de lite mer okonventionella lösningarna på att koppla samman företag med expansionsplaner och riskkapital är en av nycklarna till framtida framgång. PRODUKT- UTVECKLING STÄRKER SMÅFÖRETAGENS AFFÄRSNYTTA OCH KONKURRENSKRAFT Tillväxtverket vill ge möjligheter till små företag att utveckla sina varor och tjänster. Produktutvecklingsprogrammet är en del av detta och skapar förutsättningar för att föra in extern kompetens i produktutvecklingen. En utvärdering har genomförts av de företag som har fått stöd mellan åren 2007-2010 med fokus på de senare åren. Utvärderingen visar att de deltagande företagen har ökat takten i produktutvecklingen, stärkt produktportföljen och förbättrat marknadspositionen. Detta har resulterat i att omsättning och lönsamhet har ökat och att de har kunnat anställa fler personer. FINANSIERINGEN HAR BIDRAGIT TILL: Ökad kunskap Stärkt produktportfölj Stärkt marknadsposition Nya kunder Ny marknad Stabilare intäkter Inga mervärden alls Har Tillväxtverkets finansiering bidragit till ökad konkurrenskraft? Så många procent svarar ja. Många företagare ser relativt snabba, om än mindre, effekter på omsättning och försäljning. De lite större effekterna kommer kanske först på tre års sikt. Anette Widén, Partnerskapet Uppsala län. 3 % 58 % 54 % 73 % 82 % 81 % 92 % 83 Sedan 2005 driver Tillväxtverket programmet Produktutveckling av varor och tjänster i små företag. Totalt har programmet omfattat 450 miljoner kronor och cirka 2 000 projekt har fått stöd. Programmet genomförs med hjälp av regionala partnerskap över hela landet som består av näringslivsfrämjande organisationer. Partnerskapens uppgift är att sprida information om programmet, administrera inkomna ansökningar och fungera som regionala beslutsgrupper. 2 3
Absolicon tar hjälp av solen för att erövra världen Joakim Byström från Härnösand har haft solsken i blick sedan barnsben. Som elvaåring satt han och tecknade solfångare och drömde om att utnyttja den enorma solkraften. Idag jobbar Joakim Byström med sin livslånga passion genom Absolicon Solar Concentrator AB med närmare 30 anställda i Sverige och England. Med hjälp av riskkapital är företaget angeläget att erövra världen med sina koncentrerade solfångare. När företaget startade 2007 såg man Spanien som en viktig marknad. Enligt den spanska lagstiftningen ska alla nya byggnader utrustas med solfångare. Men finanskrisen har drabbat Spaniens nyproduktion av fastigheter, som nästintill stannat helt, väldigt hårt. Nu fokuserar vi inte på något land, utan springer på alla bollar, konstaterar Joakim Byström. Våra produkter hittar du i exempelvis Mexiko, Chile och Indien. Text: MAGNUS DAHLBERG Med hjälp av den här investeringen kan vi nu under hösten etablera nätverken runt om i världen. Joakim Byström Absolicon har en produkt som koncentrerar solljuset för att producera el och värme samtidigt. Konstruktionen är optimal för större byggnader och kan under rätt förutsättningar göra exempelvis en industribyggnad självförsörjande. 2011 vann Absolicon solenergibranschens mest prestigefulla pris: Intersolar Award, som delades ut på världens Absolicon Solar Concentration AB Antal anställda: ca 30 Affärsidé: Absolicon utvecklar, säljer och installerar framtidens solenergisystem. De svenska produkterna genererar hetta, ånga, kyla, el och värme i ett enda system. Absolicons solenergisystem är en trygg och långsiktig investering som bidrar till en hållbar utveckling för människa och miljö. Investerare: SamInvest Mitt AB (tillsammans med Europeiska regionala utvecklingsfonden) och Investa Företagskapital AB. www.absolicon.se www.saminvest.se www.tillvaxtverket.se/fondprojekt Joakim Byström Vd Absolicon största solenergimässa i München. Energiföretaget är dessutom nominerat till Årets Svenska Miljöteknikföretag under Stockholm Cleantech Venture Day 2012. Absolicon har nominerats för att vara ett svenskt spetsföretag med stor potential att bli världsledande inom sitt område. Joakim Byström ser framför sig att företaget om tre år har en omsättning på över 100 miljoner kronor och inte behöver snegla mot investerare och riskkapitalister. Men under företagets uppbyggnad har han stött på en tröghet i det svenska tillväxtsystemet. Tyvärr är stödsystemen för solenergi i Sverige klumpiga. Jämfört med många andra länder har vi ett ansökningsförfarande som skapar en kö och det tar på tok för lång tid, tycker Joakim Byström. Vi vill sälja och installera, kunderna väntar nu på att ansökningarna skall beviljas istället för att kunna börja investera. Enligt en färsk EU-undersökning är Sverige sämst inom hela EU på att utveckla solenergin. Raka motsatsen är Tyskland som under de senaste åren byggt ut solkraften rejält. Fredagen den 25 maj producerade de tyska solcellerna rekordhöga 22 gigawatt, vilket motsvarade halva landets effektbehov. Men jag har en optimistisk livsåskådning, säger Joakim Byström. Solenergin är redan mycket konkurrenskraftig. Men våra industrikunder vill betala tillbaka sina lån på fem år medan kärnkraftverkens avbetalas på 40 år. I takt med att marknaden mognar kommer solenergi att vara det mest attraktiva alternativet i stora delar av världen. Absolicon har sedan starten haft behov av kapitaltillskott, och fått det i form av lån från Energimyndigheten och investeringskapital från SamInvest Mitt AB (tillsammans med Europeiska regionala utvecklingsfonden) och Investa Företagskapital AB. Vi står mitt uppe i en snabb och dynamisk ut vecklingsfas. Nu behöver vi etablera nätverk av distributörer och återförsäljare för att öka försäljningsvolymerna, säger Joakim Byström. Med hjälp av den här investeringen kan vi nu under hösten etablera nätverken runt om i världen. n Luleåbaserade företaget BehavioSec är ett lysande exempel hur en innovation föds i ögonblicket, hamnar helt rätt i tiden och med hjälp av investerare får möjlighet att bli global. Olov Renberg kom i kontakt med några studenter på Luleå Tekniska Universitet som jobbade med sitt examensjobb runt behaviometrics, ett område inom biometrik som hanterar fysiologi och inlärt beteende. Text: MAGNUS DAHLBERG SÄKRARE EXAMENSJOBB I LULEÅ GER ETT AMERIKANSKT FÖRSVAR Jag var där för att hjälpa studenter vid universitetet att starta företag. Det var en kompis till mig som gjorde sitt exjobb, och nu funderade de på att börja forska, berättar Olov Renberg. Universitetsstudenterna hade tagit fram ett program som känner igen vem som skriver på ett tangentbord. Jag sa att de inte skulle forska och publicera ni ska patentera! Så, 2007 startades BehavioSec med Olov Renberg som vd och ytterligare några eldsjälar med universitetet som bas. Tidigt i företagets förhållandevis korta historia investerade Lunova, PNF Venture Capital och Norrlandsfonden riskkapital. Branscher med högt säkerhetstänk blev snabbt intresserade av BehavioSecs säkerhetslösning som bygger på en teknik där användare identifieras genom att hela tiden registrera hur användaren hanterar tangentbord, mus, mobiltelefon och appar. Patentet var redan inlämnat för behandling och nu började det bli hög tid att få igång försäljningen på allvar. Vi såg att det inte fanns några liknande lösningar ute i världen. Marknaden låg öppen, och det var med skräckblandad förtjusning vi insåg att vi hade produkten men inga kanaler ut på marknaden, säger Olov Renberg. Företaget fortsatte att slipa och förbättra sin produkt. Under 2011 nådde man nästa milstolpe då regionala riskkapitalfonden Partner Invest Norr (tillsammans med Europeiska regionala utvecklingsfonden) och privata Conor Venture Partners investerade över 10 miljoner kronor i BehavioSec. Kapitaltillskottet gör det möjligt för oss att satsa ännu hårdare på försäljning till internationella kunder och att expandera verksamheten globalt, konstaterar Olov Renberg. USA har öppnat sin ofantliga marknad och visar nu stort intresse för det svenska säkerhetsföretaget. Banker och andra finansiella aktörer ser biometrik och aktiv autentisering som ett användarvänligt system. Nyligen blev det också klart att BehavioSec kontrakterats av det amerikanska försvaret. Under tre år ska företaget tillsammans med DARPA (Defense Advances Research Project Agency) driva ett forskningsprojekt med BehavioSecs lösning som grund. Att en så välkänd organisation initierar en förändring av det traditionella säkerhetstänkandet stärker oss i vår tro på vår produkts styrka, konstaterar Olov Renberg. Investerarnas betydelse för den globala expansionen av det lilla teknikföretaget från Luleå är självklar. Ja, utan riskkapitalet hade vi stått kvar och stampat med vår produkt, utan att ha förmågan att ta nästa steg, avslutar Olov Renberg. n Jag sa att de inte skulle forska och publicera ni ska patentera! Olof Rehnberg BehavioSec Antal anställda: 10 Affärsidé: BehavioSec erbjuder lösningar för företag som vill ha en extra säkerhetsnivå för att skydda sig mot identitetsstölder. Behavio- Secs teknik identifierar användaren genom att hela tiden registrera hur användaren hanterar tangentbord, mus, mobiltelefon och appar. Investerare: Partner Invest Norr (tillsammans med Europeiska regionala utvecklingsfonden), Conor Venture Partners, Lunova, PNF Venture Capital och Norrlandsfonden. www.behaviosec.se www.partnerinvestnorr.se www.tillvaxtverket.se/fondprojekt 4 5
För ett par år sedan fick Mats Johansson nog. Ur frustrationen över kapitalbristen hos investeringsbara företag med tillväxtpotential föddes tanken om en stiftelse som samlar affärsänglar och privata aktörer under samma paraply. text: MAGNUS DAHLBERG Håkan Alfon Mats Johansson Mats Johansson, som själv agerat affärsängel i en stor mängd tillväxtbolag, fick med sig flera tunga företagare och startade Framtidslyftet. Den nystartade stiftelsen har ett enda syfte: att samla kapital för att förse unga svenska tillväxtföretag med kompetent privat kapital genom bidrag från privatpersoner, företag och organisationer. Framtidslyftet är resultatet av ilskan över åderlåtningen inom den svenska industrin, förklarar grundaren Mats Johansson. Företagsstocken som Sverige lever på idag är för gammal, den behöver förnyas. Men det finns alldeles för få investeringsbara bolag i Sverige. Vi behöver fler exportunder för TIPS Framtidslyftets goda råd till blivande affärsänglar: Håll i pengarna. Räkna med att det kan bli följd - in vesteringar. Välj väg. Investera antingen i ett eller två företag du känner till eller sprid riskerna i flera bolag. Medfinansiera. Se gärna till att det är fler affärs änglar och riskkapitalister som investerar i samma bolag. FRAMTIDSLYFTET AFFÄRSÄNGLARNA HAR LANDAT att kunna fortsätta bygga välfärden i landet. Förutom Mats Johansson finns ytterligare tre delägare i Framtidslyftet, som är en icke vinstutdelande stiftelse: Ingemar Ljungdahl, grundare av Telelogic AB, Peter Junbeck, grundare av EuroFlorist och Scanicus Invest samt Sten K Johnson, grundare av Midway Holdings. Men fundamentet i Framtidslyftet består av entreprenörer och affärsänglar som alla vill ta Sverige mot nya höjder och skapa nya framgångssagor. Jag är överväldigad av det stora engagemanget bland entreprenörer och affärsänglar, säger Håkan Alfon som är ansvarig för investering och samverkan i Fram tidslyftet. Att så många har stoppat handen i egen ficka och satsat pengar för att de vill ta ansvar för tillväxten i Sverige är helt fantastiskt. Runt 400 entreprenörer och affärsänglar har fram till nu placerat in pengar i Framtidslyftet, allt från minimibeloppet 500 kronor till flera hundra tusen kronor. Bland de som stoppat in pengar märks exempelvis finansmannen Erik Penser och OMX-grundaren Olof Stenhammar. Gemensamt för alla som ställer sig bakom Framtidslyftet är att det inte görs i vinstsyfte för den enskilde donatorn. Vi vill skapa en folkrörelse och ett slags allemansfond där du som satsar pengar får vara med på läktaren och se entrepre- nörens resa, säger Mats Johansson. På så sätt får du vara med i med- och motgång, och fira med champagne eller gravöl. Både Håkan Alfon och Mats Johansson har länge känt en oro över den fleråriga nedåtgående trenden när det gäller tillgången på kapital för att hjälpa lovande tillväxtföretag. Och deras oro är befogad visar färsk statistik från branschorganisationen Svenska Riskkapitalföreningen. Andra kvartalet i år var det svagaste sedan 2007, både mätt i antal investeringar och investerat belopp. Vår egen fingret-i-luften-analys säger att Aktiebolaget Sverige borde investera i ungefär 100 bolag om året, men för närvarande finns det kanske bara runt 40 investeringsbara företag, konstaterar Mats Johansson. Orsaken tror Mats Johansson till viss del kan spåras till de svenska generna. Att så många har stoppat handen i egen ficka och satsat pengar för att de vill ta ansvar för tillväxten i Sverige är helt fantastiskt. Det är fortfarande inte okej att lyckas, men inte heller att misslyckas. I Sverige är det acceptabelt att komma hem med silvermedaljen. Jag tycker vi borde gå för guld istället. Men det finns tecken på att silverattityden är på väg att ändras. Håkan Alfon har mött mängder med ungdomar under sin tid på Svenskt Näringsliv då har åkte runt till 600 gymnasieskolor och pratade om företagande och entreprenörskap. Han har även stöttat entreprenörer genom sitt jobb i bland annat Venture Cup och han sitter dessutom med i Tillväxtverkets och VINNOVAS Advisory Board, en grupp unga, drivna förebilder inom programmet Ungas Innovationskraft. I sina möten har han mött mängder med unga med en helt annan glöd och med vilja att välja bort den fasta anställningen mot eget entreprenörskap. Jag tror vi är på god väg att bli ett land med förutsättningar att lyckas. Bara under de senaste fem-sex åren har attityden förändrats, och nu måste vi lyfta oss ytterligare en nivå, säger Håkan Alfon. Men det saknas fortfarande lite av en blåslampa där bak, en vilja att lägga ner hela sin själ och energi i satsningen på det egna företaget, slutar Mats Johansson. n YOUNG HIVE Ny webbplats för unga som vill upp. Att vara ung och bära på en riktigt bra idé, men sakna kontakter, arbetslivserfarenhet och nätverk är ett hinder för många. App-företaget Nindev i Göteborg har därför skapat en webbplattform med namnet Young Hive, ett crowdfundinginitiativ för unga innovatörer som behöver hjälp att få ännu mer innovationskraft. Nindev driver projektet med hjälp av finansiering av Tillväxtverket och VINNOVA inom programmet Ungas Innovationskraft. Även Stiftelsen Bluetest skapar lönsamhet åt trådlösa jättar Den trådlösa världen expanderar i rasande fart. Telefoner, laptops, fjärrkontroller, kameror, sensorer och mp3-spelare är några av våra vardagliga prylar som trådlöst sänder och tar emot information. I takt med att det trådlösa samhället växer sitter ett företag i Göteborg och ser sin affärsmarknad svälla. Bluetest AB startades 2000 av professor Per-Simon Kildal på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Hans tanke var att hitta en miljö som testade trådlösa produkter snabbt, kostnadseffektivt och i en så autentisk miljö som möjligt. Idag är Bluetest ett snabbt växande bolag med en patenterad lösning på hur tillverkare av mobiltelefoner och laptops kan optimera ned- och uppladdningshastighet, täckningsområde och batterilivslängd. Vi är i en expansionsfas där vi anställer folk och dessutom har vi nyligen startat verksamhet i Kina, säger Kjell Olovsson, vd på Bluetest. Bluetest har i ett par omgångar fått tillskott av kapital via investerare, däribland Almi Invest tillsammans med Europeiska regionala utvecklingsfonden. Pengarna har bland annat använts till investering i ny mätutrustning och etableringen i Kina. Asien är vår största marknad, förklarar Kjell Olovsson. Etableringen där var nödvändig för att kunna jobba både strategiskt och långsiktigt. Bluetests patenterade teknik för trådlösa produkter hjälper bland annat mobiltillverkare och mobiloperatörer att betydligt snabbare komma ut på marknaden med nya produkter och tjänster. Idag arbetar Bluetest med åtta av de största mobiltelefontillverkarna i världen och tre av de största mobiloperatörerna. Kompetensförsörjning är en trång sektor för oss. Vi är ett nischat företag där det krävs specifik kompetens och det gör att vi får arbeta väldigt hårt för att hitta rätt personal, säger Kjell Olovsson. När vi nu växer och ökar antalet kunder krävs det också att vår support hänger med i utvecklingen. En snabb titt i Bluetests bokslut de senaste två åren visar upp ett företag med en omsättningskurva som pekar kraftigt uppåt. Förra året landade Bluetest på 16,6 miljoner kronor, i april i år stängdes böckerna med en omsättning på 40 miljoner kronor. Efter etableringen i Kina och bolagets expansion vågar vi måla upp en mer offensiv vision och bild av hur Bluetest ska se ut om några år, säger Kjell Olovsson. Visionen handlar om att etablera sig på fler marknader, bland annat USA. Dessutom tror jag att vi breddar oss och har fler ben och produkter att stå på. Bluetest Antal anställda: 19 Affärsidé: Bluetest utvecklar och marknadsför en unik och patenterad teknologi för att mäta prestandan hos trådlösa produkter. Investerare: Almi Invest Västsverige tillsammans med Europeiska regionala utvecklingsfonden och K-Svets. www.bluetest.se www.almiinvest.se www.tillvaxtverket.se/fondprojekt för internetinfrastruktur är med på ett hörn. Här kan de som är mellan 18 och 30 år söka finansiering för projekt, idé eller företag. Men det är också en plattform där det skapas nätverk och kontakter inför den framtida satsningen. Projektsökaren får själv sprida sin idé och samla kapital via exempelvis Facebook, Twitter och bloggar. Jag ser Young Hive som en start på något som kan bli betydligt mer omfattande när det handlar om crowdfunding, säger Björn Flintberg, grundare och CEO på Nindev. Nästa steg tror jag handlar om ett slags super crowdfunding där grunden i vår portal kan användas högre upp i investeringshierarkin och med ett globalt perspektiv. 6 7
TRYGGHET OCH STÖD I VARDAGEN SMART APP FÖR FUNKTIONSHINDRADE Innovationsföretaget BoMill i Lund har just landat sin största affär sedan starten 1998. Just innan sommaren kunde vd:n Karin Wehlin berätta för personalen att ett italienskt företag köpt BoMills sorteringsmaskin för spannmål. Anläggningen ska sortera 18 ton spannmål per timme. Text: magnus dahlberg Det började som en idé som dök upp under fikat på Företagsnätverket på Gotland för snart tio år sedan. Anna-Karin Bergius jobbade som arbetsterapeut inom vård och omsorg, och mötte patienter med neuro psykiatriska funktionshinder (NPF) dagligen. Hon såg det stora behovet av hjälpmedel inom patientgruppen och såg en möjlighet i mobiltelefonibaserade hjälpmedel. Text: magnus dahlberg Det var i samma veva som smartphones började ta över på marknaden och det började dyka upp användarvänliga appar, berättar Anna-Karin Bergius, vd på Comai AB med kontor i Visby. Anna-Karin Bergius drog igång sitt företag Comai i mitten av 2000-talet och har tack vare sina egna uppfinningar hjälpt åtskilliga med NPF. Det handlar om människor som inte har intellektuella nedsättningar, utan om de som be höver minnes hjälpmedel för vardagen, säger Anna-Karin Bergius. Och då är telefonen perfekt med sin användarvänlighet och smidighet. Efter några år insåg hon att det krävdes betydligt mer än hon mäktade med om Comai skulle kunna ta nästa steg. Upphandlingar mot offentlig sektor, mjukvaruutveckling och bearbetning av marknaden slukade all tid. Nästa steg handlade om att skala upp verksamheten. Jag tog kontakt med Almi Invest, som passande nog sitter i lokalerna Anna-Karin Bergius Vd Comai AB invid här i Visby, säger Anna-Karin Bergius. Marknaden hade mognat och jag behövde kapital för att utveckla Comai. Almi Invest gav klartecken till den ena halvan av investeringen, den andra halvan står affärsänglarna Johan och Håkan Nordquist för. För Comai blev investeringen en möjlighet göra offensiva satsningar och växa. Utmaningen har inte varit att hitta på nya produkter, utan att göra så att hjälpmedlen passar in i systemen för den offentliga sektorn, säger Anna-Karin Bergius. Nu kan vi göra bredare satsningar mot både privatpersoner och mot länder som har liknande struktur inom offentlig sektor. Comai var länge ett enmansföretag, men nu har Anna-Karin Bergius anställt fyra personer, bland annat en säljare med exportkunskap. Nu har Comai tagit sig in på de danska och norska marknaderna, men målen är ännu högre satta. Ja, vi har blickarna riktade mot bland annat Holland, Tyskland, England och Belgien. Om några år kan vi förmodligen även marknadsföra våra produkter mot privatmarknaden. Den externa investeringen har gjort att vi kan sikta mot att bli marknadsledare inom vårt segment. n Comai AB Antal anställda: 5 Affärsidé: Comai AB utvecklar och erbjuder mobiltelefonibaserade hjälpmedel för människor med någon form av neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). Kundernas behov och användarvärdighet står alltid i centrum, och tekniken är bara är ett medel i strävan efter högre livskvalitet för användarna. Investerare: Almi Invest, Småland och Öarna tillsammans med Europeiska regionala utvecklingsfonden. Johan och Håkan Nordquist. www.comai.se www.almiinvest.se www.tillvaxtverket.se/fondprojekt LYSANDE IDÉ SORTERAR SPANNMÅL EFTER SIN RÄTTA KVALITET Karin Wehlin Vd BoMill Säljframgången är resultatet av ett intensivt år för BoMill. Efter en nyemission togs 20 miljoner kronor in i riskkapital, bland annat för att bygga upp en säljorganisation. Företagets riskkapitaltillskott har delfinansierats av Sydsvensk Entreprenörskapsfond II och III tillsammans med Europeiska regionala utvecklingsfonden. Styrelsen har fått en ny sammansättning med extern närvaro och vid årsskiftet tillträdde Karin Wehlin tjänsten som vd. Våren har varit intensiv med utvärdering av vårt agentnätverk och uppbyggnaden av organisationen, berättar Karin Wehlin. Vi har även slutit ett produktionsavtal med Cimbria Heid i Österrike som gör chassit till vår TriQ30 maskin. BoMill är resultatet av biokemisten Bo Löfqvists idé om att sortera ut olika kvalitéer av spannmål. Han samarbetade med Jesper Pram Nielsen som forskade fram ett resultat där det visade sig att kärnor som växte på samma ax kunde variera i kvalitet. Normalt görs det stickprover av spannmålspartier, vilket innebär att ett medelvärde används för bedömning av stora mängder spannmål. Bo Löfqvists idé resulterade i en sorteringsmaskin som positionerar sädeskärnor, belyser dem med kortvågigt IR-ljus. Genom att analysera det reflekterande ljuset kan kärnornas kvalitet bedömas, såsom proteinhalt och hårdhet. Och hela processen går blixtsnabbt vilket gör det möjligt att analysera och sortera stora mängder spannmål. Våra sorteringsmaskiner gör det möjligt att sortera stora spannmålspartier till olika kvalitéer. Vi är också det enda bolaget i världen som, i denna volym, kan analysera och sortera varje kärna efter dess kemiska egenskaper istället för de fysiska såsom storlek, vikt och färg. Lantbrukaren eller spannmålshandlaren får på så sätt möjlighet att sortera fram vad som håller tillräckligt hög kvalitet för konsument- marknaden och vad som bör gå till djurfoder, förklarar Karin Wehlin. Det kliv BoMill tagit de senaste åren hade varit omöjligt utan riskkapital och externa investerare. Det allra viktigaste i jakten på investerare är att hitta några som är både starka och långsiktiga. Jag tror att det tar 10-15 år för en innovationsprodukt att få fäste på marknaden, säger Karin Wehlin. BoMill befinner sig på en internationell spelplan och den största utmaningen just nu är att få möjlighet att berätta om och visa upp innovationen som kunderna inte vet att de behöver och på så sätt skapa efterfrågan. Referensinstallationer har blivit en viktig del i försäljningen för BoMill. Vi har maskiner som snurrar i bland annat Kanada, Österrike, Ungern, Danmark och Australien. Referensmaskinen i Österrike går i 24 timmars drift och sorterar tre ton spannmål i timmen, den har varit en referens som gett oss en hel del nya potentiella kunder. Karin Wehlin placerar BoMills sorteringsmaskiner i ett framtidsscenario som en produkt helt i linje med det hållbara samhället. Ja, befolkningsökningen på jorden gör att det kommer att bli ännu viktigare att kvalitetssäkra vår föda. Och jag tror inte att våra maskiner och lösningar kommer att vara begränsade till spannmål, även ris kan vara en intressant råvara som BoMills sorteringsmaskiner kan hantera i framtiden. n Bomill Antal anställda: 12 Affärsidé: BoMill säljer och marknadsför kunskap och teknik för att kvalitetssortera spannmål och på så sätt öka lönsamheten inom spannmålsindustrin. Investerare: Sydsvensk Entreprenörskapsfond II och III tillsammans med Europeiska regionala utvecklingsfonden. www.bomill.se www.innovationsbron.se www.tillvaxtverket.se/fondprojekt 8 9
Josefin Strid visade sin kollektion på Stockholms modemässa. GÖR BRA FÖRETAG ÄNNU BÄTTRE LITE FORTARE Text: ULF WESTBERG Vad kan en trollkarl, en modedesigner och ett företag som utvecklar en ny tv-upplevelse ha gemensamt? Alla tre har fått ta del av finansiering i form av utvecklingscheckar från Tillväxtverket. Under de senaste åren har Tillväxtverket genomfört två pilotprojekt med utvecklings checkar, det ena projektet inom kulturella och kreativa näringar och det andra inom vård och omsorg. I båda fallen kan företagen söka små eller stora utvecklingscheckar. Pilotprojekten är en utvidgning av satsningen Produkt utveckling i små företag av varor och tjänster. Det programmet har sedan starten 2005 gett stöd till nästan 2 000 projekt med utvecklingscheckar till ett värde av 450 miljoner kronor. Utvecklingscheckar är ett beprövat verktyg. Men, det nya är att vi nu har riktat stödet mot två konkreta områden; vård och omsorg och Kunskapen från pilotprojekten ger oss möjlighet att rikta fram tida utvecklingscheckar mer strate giskt till nya branscher. Vivianne Yllenius kulturella och kreativa näringar, säger Vivianne Yllenius, chef för enheten Företagsutveckling på Tillväxtverket. Utvecklingscheckar inom vård och omsorg är ett regeringsuppdrag som syftar till att främja innovationer inom vård och omsorg genom pengar till små och medelstora företag för att stärka deras konkurrenskraft. I uppdraget anvisades checkmodellen som verktyg. Utvecklingscheckar inom kulturella och kreativa när - ingar har tagits fram som ett initiativ från Tillväxtverk ets strategigrupp för rese- och upplevelsedrivna marknader. Tanken är att all stimulera företagsamhet inom en bransch där inte alla uppfattar sig själva som en företagare även om de faktiskt driver en näring. Syftet med dessa utvecklingscheckar är att lära sig mer om behoven hos företagen inom kulturella och kreativa näringar för att öka kompetensen och stärka utvecklingen bland dessa företag. Vård- och omsorgscheckarna var ursprungligen på knappt 15 miljoner kronor men kompletterades efter hand med ytterligare 9,5 miljoner kronor. Det första tilläggsuppdraget riktades specifikt till dem som avsåg att utveckla tjänster, varor, processer och arbetssätt riktat specifikt mot äldreomsorgen, säger Anna Små och stora utvecklingscheckar De små utvecklingscheckarna omfattar summor på 10 000-25 000 kronor. Det krävs ingen medfinansiering och syftet är att pengarna ska gå till i huvudsak affärsutveckling, till exempel juridisk rådgivning, utbildning eller en förstudie. De stora utvecklingscheckarna är på 50 000-350 000 kronor. Här ställs krav på medfinansiering. Pengarna ska främst gå till utveckling av tjänster eller arbetssätt, men det kan även gå till utveckling av varor. Med hjälp av checken kan företaget till exempel finansiera implementering av ett nytt arbetssätt eller få stöd för att utveckla ett nytt affärskoncept. Manhem, programansvarig för utvecklingscheckar inom vård och omsorg på Tillväxtverket. Precis som de företag inom kulturella och kreativa näringar som har fått finansiering så är de vård- och omsorgsföretag som får utvecklingscheckar mycket duktiga inom sitt sakområde, att producera och leverera vårdoch om sorgstjänster. Däremot kan fler företag behöva fokusera mer på att driva och utveckla företaget. Alla företag är inte helt klara över vilka behov som finns vad gäller affärsutveckling. Pengarna är viktiga, men för många har mötet med någon som lyssnat, hjälpt till att utveckla och förtydliga affärsidén stått för det verkliga värdet, säger Anna Manhem. Affärsutvecklingscheckar Under hösten 2012 kommer ytterligare ett pilotprojekt med utvecklingscheckar att inledas. Nu handlar det om utvecklingscheckar för internationalisering. Under hösten samlar vi utvecklingscheckar och programmet Produkt utveckling i små företag av varor och tjänster under ett större paraply, som vi kallar affärsutvecklingscheckar. Det är en ny benäm ning på det vi redan erbjuder och som syftar till att skapa en enhetlighet i hante ringen av stödfor men, säger Vivianne Yllenius. Med affärsutvecklingscheckar skapas en flexibel och enhetlig hantering som gör det möjligt för Tillväxtverkets medarbetare att ta emot nya regeringsuppdrag, rikta sig till fler branscher och ta egna initiativ om behov uppstår. Genom att skapa ett enhetligt arbetssätt och gemensamma benäm ningar blir det lättare för samarbetspartners och mottagare. Kunskapen från pilotprojekten ger oss möjlighet att rikta framtida utvecklingscheckar mer strate giskt till nya branscher, säger Vivianne Yllenius. Vid utvärderingen av utvecklingscheckarna kommer Tillväxtverket att mäta nyttan ur fler perspektiv. Exempelvis kan kulturvärdesproduktion mycket väl leda till ut veckling av regional attraktionskraft vid sidan av näringslivsmässig utveckling och på så sätt skapa såväl social som ekonomisk tillväxt. Framgång föder framgång Under den fyra månader långa utlysningen av utvecklingscheckarna inom kulturella och kreativa näringar kom det in över 300 ansökningar. Av dessa beviljades 70 företag stöd. 80 procent av pengarna har fallit ut på stora utvecklingscheckar till företag som redan har en högre affärsmässighet och har kommit längre i sitt företagande. Totalt har sex miljoner kronor fördelats ut. Bland de projekt som beviljats medel plockar Nikola Leijon, projektledare för utvecklingscheckar inom kulturella och kreativa näringar på Tillväxtverket, fram tre stycken som han tycker är representativa för resultatet. Ett är Pocket Entertainment som fått en stor check för att vidareutveckla nya tjänster och mobila applikationer för TV- och film produktion. Ett annat är den 21-åriga modedesignern Josefin Strid som lanserar sin första egna kollek tion på Stockholms modemässa. Ett tredje projekt är trollkarlen Simon Söderqvist, 21 år, som får en liten check för att skapa bättre möjligheter att utbilda sig och därmed utveckla sin konstart vidare. Än vet vi inget om resultaten då företagen befinner sig i genomförandefasen i detta nu. Men man slås av hur mycket som kan åstad kom mas med relativt små medel, eftersom så många i de kreativa branscherna ofta har en så hög personlig drivkraft, säger Nikola Leijon. Vivianne Yllenius vill också betona att det inte handlar om riskkapital eller att företagen, med sin verksamhet, riskerar statens pengar. Det egentliga syftet med såväl programmet Produkt - utveckling i små företag av varor och tjänster, som det nya övergripande programmet med affärsutvecklingscheckar, är att ta en låg risk och ge stödet till bra företag som med denna hjälp kan bli ännu bättre lite fortare. Eller som en mottagare sammanfattar det: Hej, Maria Steén, fotografen i Alingsås här. Du ANAR inte hur glad jag är för den här checken och hur mycket man kan få för pengarna om man letar och planerar ordentligt, återkommer med rapport när programmet är spikat. Med företagsutvecklingen går det också bra, broschyr, hemsida färdiga i september då vi också drar i gång med marknadsföringen. n 10 11
Regionala investeringsstöd stöttar företag som skapar sysselsättning i en region. Stödet baseras på en planerad investering. text: ulf westberg KOM 0390. tryck: danagårdlitho ab. tryckt i 1000 ex i september 2012. därefter tryck vid behov. Sysselsättning ger ringar på vattnet Vårt mål är att få företagen att växa och därmed skapa goda förut sätt - ningar för hela regionen, berättar Göran Lättman, chef för enheten Företagsstöd på Tillväxtverket. I flera insatser som Tillväxtverket driver handlar det ofta om att uppmuntra och stimulera företag att göra olika saker av olika skäl, till exem - pel att utveckla sitt tänk och engagemang kopplat till miljön eller medarbetarnas kompetens för ökad konkurrenskraft. Men, det regionala investeringsstödet finns i första hand för att få befintliga företag att växa, skapa sysselsättning och bidra till tillväxt i en region. Därför kan servi ceföretag som till exempel hårfrisörer inte få denna typ av stöd. En för utsätt ning för en frisör att växa på en ort är att det finns andra företag som drar dit människor. Och det är dessa företag som Tillväxtverket vill nå med det regionala investeringsstödet. Vi stöttar alltså företag som drar tillväxt till en region, inte de som uppstår som en följd av denna tillväxt, säger Göran Lättman. Göran Lättman Chef för enheten Företagsstöd Med anor från 1960-talet Som ett av världens rika länder har Sverige en unik potential att skapa tillväxt i alla regioner. Ett villkor för denna tillväxt är dock att det finns arbetstillfällen som gör det möjligt för folk att leva och bo i alla delar av landet. Det här är något som svenska politiker anammade för ganska länge sedan. Nationella stödpengar riktade mot vissa regioner är därför inget nytt. Det började redan på 1960-talet med då varande finans ministerns Gunnar Strängs utlo kaliseringspoli tik där företag erbjöds gene rösa subventio ner för att förlägga sina produktions anläggningar ute i landet. Volvo hamnade i Olofström tack vare detta stöd liksom gamla SAAB-fabriken i Malmö. Nyligen beviljades Åbro Bryggerier i Vimmerby tio miljo ner kronor i regionalt investeringsstöd för att kunna investera i en ny tapplinje för ökad kapacitet och fortsatt exportsatsning. De 10 miljo ner som Åbro får är ett rejält, men inte ovanligt, stöd. Nu uppgår inte stödet till hela den investering som företaget planerar, utan det motsvarar i de flesta fall mellan tio och 35 procent av investeringen, säger Göran Lättman. Totalt beviljade Tillväxtverket i fjol 260 miljoner kronor i regionala investe rings stöd till ett 30-tal olika företag. En del projekt är mer minnesvärda än andra. Ett som Göran Lättman minns med värme är Holiday Club i Åre som etablerade sig med Tillväxtverkets hjälp. Tanken med projektet var att öppna upp Åre för annat än vinterturism. En av Tillväxtverkets ambitioner med de regionala investeringsstöden är just att få Åre och liknande platser att leva lite mer året runt. Och faktum är att efter deras etablering håller flera restauranger och butiker öppet året runt och har gjort Åre mer levande, oavsett tid på året. Jag påstår inte att Holiday Club är den enda faktorn till denna goda utveckling i Åre, men väl att investe ri ngen har bidragit till det i hög grad, säger Göran Lättman. Av alla regionala investeringsstöd som beviljats i när tid är det ett som sticker ut lite extra, både när det gäller omfattning och medial uppmärksamhet; stödet till Facebooks nya datacenter i Luleå. Anläggningen, som i färdigt skick ska omfatta 84 000 kvadratmeter, kommer att bli den största i sitt slag i Europa. Bara under byggna tio nen kommer kring 300 arbets tillfällen att skapas. Facebook hade flera länder och etableringsorter som de tog ställning till innan valet slutligen föll på Luleå, berättar Göran Lättman. Hur stor roll stödet spelade för valet av Sverige och Luleå kommer vi aldrig att exakt få veta. Men vi vet att de, Facebook alltså, hävdar att stödet på 103 miljoner kronor var en mycket viktig faktor i beslutet, tillägger han. n