Folkhälsokalkylator. Bakgrund



Relevanta dokument
Hälsokalkylator. Bakgrund

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Cancerpreventionskalkylatorn - CPK. LUFT-konferensen i Eskilstuna september 2017

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

4. Behov av hälso- och sjukvård

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Dyr samhällsnota för osunda levnadsvanor

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Kommunikationsavdelningen

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Hälsa på lika villkor?

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Om äldre (65 och äldre)

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Prevention och behandling vid

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Liv & hälsa i Mellansverige

Manual för BPSD-register

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)

Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälsooch sjukvården

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Levnadsvanor för patienter med

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Manual för BPSD-register

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Manual för BPSD-registret. Version 7 / juni 2014

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Hälsoläget i Gävleborgs län

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Regionens Kunskapsunderlag Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Sveriges elva folkhälsomål

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Registrering av ny patient

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa


Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Kartläggning av behov ska underlätta planering

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

1 (10) Folkhälsoplan

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Prioriterade Folkhälsomål

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Trend Vårdbarometern

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Självständigt arbete på avancerad nivå

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Transkript:

Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar, diabetes etc, kan data om befolkningens levnadsvanor tillsammans med epidemiologiska metoder ge relativt säkra prognoser för framtida sjuklighet. Det finns ett intresse för skattningar av de möjliga besparingarna i samhällskostnader då befolkningens levnadsvanor förändras, som ett stöd vid beslutsfattande. Genom epidemiologiska metoder och data tillsammans med uppgifter om befolkningens levnadsvanor kan man göra prognoser för framtida sjuklighet och beräkna relaterade samhällskostnader och hälsoeffekter. Med hjälp av sådana skattningar går det att beskriva olika tänkbara scenarier i form av beskrivningar och beräkningar av hypotetiska tillstånd. Resultat rapporteras som förändringar i antal nyinsjuknade personer och i samhällskostnader. Många andra faktorer än förekomsten av de fyra riskfaktorerna kan påverka framtiden, såsom förändringar i befolkningens åldersstruktur, in- och utflyttning, förändringar i medicinsk teknologi och praxis, andra riskfaktorer för sjuklighet och andra former av miljö- och samhällspåverkan. Av dessa skäl rekommenderar vi att resultat tolkas restriktivt i termer av förändringar. Folkhälsokalkylatorn syftar alltså till att skatta hur nyinsjuknande och relaterade kostnader och hälsa förändras om förekomsten av riskfaktorer förändras, under (den orealistiska) förutsättningen att allt annat är lika. Folkhälsokalkylatorn kan vara ett användbart verktyg för att diskutera potentialen i förebyggande arbete i Sverige. Modellen kan användas för att simulera effekterna av olika scenarier över hur riskfaktorerna förändras, både positiva och negativa, bland befolkningen i riket, landsting och regioner samt på stora arbetsplatser. De inkluderade kostnaderna belyser potentiella besparingar för viktiga samhällssektorer. Skattningarna torde därför generera relevanta argument vid diskussioner med beslutsfattare inom de sektorer i samhället som har stora möjligheter att påverka den svenska folkhälsan.

Det här gör Folkhälsokalkylatorn Folkhälsokalkylatorn skattar förändringar i antal nya sjukdomsfall och förändringar i relaterade samhällskostnader för: Arbetsgivare Staten Hälso-och sjukvård Kommun Försäkringskassan Skattningarna utförs på 15 sjukdomar på fem till tio års sikt och baseras på förekomst av fyra riskfaktorer på befolkningsnivå: kraftig övervikt, BMI>30 Daglig tobaksrökning Brist på motion (mindre än 2 timmar/vecka) Riskkonsumtion av alkohol (AUDIT) Så här fungerar Folkhälsokalkylatorn När du startar Folkhälsokalkylatorn måste du välja en population för beräkningar. Du kan välja: Riket (hela Sverige) Län (olika landsting/region) Annat (populationen definieras manuellt) Dessutom måste du välja ett aktuellt år (en bas för beräkningarna):

Befolkningen och riskfaktorer När du har valt population och ett aktuellt år hämtas data för befolkningsstorlek för den valda populationen och förekomst av riskfaktorer på nationell nivå automatiskt från respektive databaser. Antal år som prognosen ska gälla Kvinnor Män Antal personer i respektive könoch åldersgrupp OBS! Befolkningsdata kan inte ändras! Om du vill jobba med en annan population välj Annat vid start. Förekomst av riskfaktorer (i procent) presenteras under respektive ikon (1) Andel kraftigt överviktiga, BMI>30 (2) Andel dagliga rökare (3) Andel med brist på motion (mindre än 2 timmar/vecka) (4) Andel riskkonsumenter av alkohol (AUDIT)

Andel med låg män i åldern 20 44, aktuellt år Andel med låg män i åldern 20 44, prognos Andel med låg kvinnor i åldern 45 64, prognos Andel med låg kvinnor i åldern 45 64, aktuellt år För det aktuella året hämtas riskfaktorerna från nationella data, det vill säga de avspeglar riskfaktorer på riksnivå. Om riskfaktorerna för ett valt landsting har andra värden måste du justera dem manuellt, med hjälp av pilarna. Den prognostiserade (önskade/oönskade) nivån på riskfaktorerna antas vara lika med de aktuella, för att demonstrera hur skattningar ändrar sig beroende på förändringar. Du ändrar de prognostiserade nivåerna på riskfaktorerna för respektive kön- och åldersgrupper med hjälp av pilar. Förändringarna görs för alla riskfaktorer för respektive kön- och åldersgrupper. Skattning av förändringar Skattningarna presenteras i sex fönster. Först ser du Nya sjukdomsfall, vilket visar förändringar i antal nya fall för respektive sjukdom. De andra fem fönstren Arbetsgivare, Stat, Hälso- och sjukvård, Kommun och Försäkringskassan visar förändringar i kostnader på grund av minskning/ökning i sjukligheten. Du kan hoppa mellan fönster och se skattningar i fall eller kronor. Förändringar beräknas för varje diagnos beroende på respektive riskfaktor.

Minskning i antal nya fall av hjärt-kärl sjukdom pga minskning av hur många är fysisk inaktiva Vill du titta på förändringar i Arbetsgivarens kostnader aktiverar du fönstret Arbetsgivare :

Minskning i arbetsgivarnas kostnader orsakade av hjärt-kärlsjukdom pga minskning av hur många som är fysisk inaktiva På samma sätt jobbar man med alla fönster. Positiva förändringar markeras med minustecken och det betyder besparingar. Negativa förändringar resulterar i extra kostnader. Skattningen kan göras för olika populationer. För att ändra urval tryck på knappen Ändra indelning :

Att jobba med annat - populationen definieras manuellt. När du fuller in populationssiffror bekräfta det att klicka på symbol med piller. - refresh, eller gå vidare