Företags Läkaren 2 2012 Världskongressen hölls i Mexiko Läkarnätverk har återuppstått Branschorganisationen byter namn Foto: Mats Berg
Individanpassad behandling Validerad med dokumenterad effekt 1 KBT-behandling utan väntetider Övningar som aktiverar och motiverar www.deprexis.se Internetbaserad KBT-behandling Deprexis är en affärsmöjlighet för dig och ett tillfälle för dina patienter att få tillgång till effektiv och lättillgänglig KBT. Kontakta Lundbeck för mer information. CIP.15.2012 1) Berger, Hämmerli, Gubser, Andersson & Caspar, Cogn Behav Ther vol 40, No 4, 251-266, 2011 15, p.1. H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg, Telefon 042-25 43 00 elundbeck.se deprexis.se
Styrelse och kansli Jan Rosén Ordförande Hagtornet AB Hagtornsvägen 7 182 47 Enebyberg Tfn 070-483 18 90 jan.rosen@sflf.net Mats Berg Kassaförvaltare, annonsansvarig feelgood FHV AB Byfogdegatan 4, 415 05 Göteborg Tfn 0708-80 11 77 matsberg@telia.com Ragnhild Ivarsson-Walther Vice ordförande, Fokusområde: Levnadsvanor, Kommunhälsan Eskilstuna, 070-750 60 92 ragnhild.walther@telia.com Bengt Lindén Bankhälsan/Previa Regeringsgatan 25, 105 34 Stockholm, Tfn 08-545 129 00 0707-51 31 31 bengt.linden@previa.se Stig Norberg Globenhälsan Box 10030, 121 26 Sthlm stig.toften@gmail.com Tfn 0731 54 85 85 Karin Nord Ådalshälsan, Järnvägsgatan 16 872 35 Kramfors Tfn 070-267 53 57 karin.nord@adalshalsan.se Sofia Åström-Paulsson Sekreterare Globenhälsan, Box 100 30 121 26 Stockholm Tfn 073-983 17 50 sofiapaulsson@hotmail.com Birgitta Gottfries Dahlberg Redaktör, Adjungerad styrelseledamot i rehab.frågor Tfn 070-681 0551 birgittagd@hotmail.com Pia Diring SFLFs kansli, Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Tfn 08-790 33 86 Pia.diring@slf.se ledare Årets givande vårmöte har just avslutats i Umeå och i samband med detta vårt eget årsmöte. Birgitta Gottfries Dahlberg önskade avsluta sitt uppdrag och avtackades varmt för sina många år i styrelsen där hon med kunskap, iver och entusiasm drivit frågor om sjukskrivning och rehabilitering och även sista åren ICF. Birgitta kommer att kvarstå som adjungerad i styrelsen angående rehabiliteringsfrågor. Till ny styrelsemedlem valdes Stig Norberg, Globenhälsan i Stockholm, och vi hälsar honom hjärtligt välkommen in i arbetet. Stig är ordförande i lokalföreningen för Stockholm och Mälardalen och är ledamot av Läkarsällskapets sektion för AMM. Ny vändning i ST-frågan. Under våren har många kontakter tagits med Social styrelsen, SAMF och FSF för att försöka hitta en lösning på den framtida ST-utbildningen. Socialstyrelsen gör ju en översyn av hela ST och vi har varit inbjudna till flera samtal om detta.vi hoppas att det förslag som nu alla parter enats om blir verklighet. Detaljerna i detta kan du återfinna i vårt svar till Läkarförbundet som ligger publicerat på vår hemsida. I korthet innebär det att i framtiden skulle finnas tre vägar att bli specialist: 1. Att från AT bli specialist i Arbets- och miljömedicin. Ingen skillnad från dagsläget. Detta kommer att ta 5-5,5 år som minimum. 2. Att med annan klinisk grundspecialitet komplettera till specialist i Arbets- och Miljömedicin enligt den modell som utgjorde stommen i FHV-delegationens försöksutbildningar och där ett fåtal nu påbörjats. Inte heller detta är någon förändring från de regler som gäller i dag. 3. Att med annan klinisk specialitet få en tilläggsspecialitet i Arbetsmedicin. Denna specialitet skulle innebära modifierade målbeskrivningar jämfört med alternativ 2. Det innebär: Minskat inslag av Miljömedicin. Genomförande under minimum den tvåårsperiod som AFS-före - skrifterna stipulerar. Anslutning till EUs tjänstedirektiv och därmed motsvara Occupational Health Specialist. Fördelarna för FHV med utbildning enligt alternativ tre är ju att den tidigare specialiteten Företagshälsovård byts ut till Arbetsmedicin, så med tanke på att FHV inte är ett definierat begrepp så känns det onekligen bättre. En större del av tiden kommer också att vara på den egna enheten. Det kommer även, för de som vill fördjupa sitt intresse för forskning, att bli väsentligt enklare att senare bli specialist i Arbets- och Miljö medicin genom komplettering av delmålen. Detta förslag har blivit förankrat på SAMF:s och SFLF:s årsmöten samt även hos AMM:s professorskollegium, Läkaresällskapets sektion för Arbets- och Miljömedicin och FSF. Vi har förhoppningen att det fastställs av Social styrelsen och i den nya föreskriften. Då kommer arbetet att fortsätta under hösten med att utveckla en handbok för den nya tilläggsspecialiteten med de förändrade målbeskrivningarna samt att finna vägar för finansiering av denna. Detta förutsätter en samsyn hos alla inblandade parter, vilket uppnåtts. Jan Rosén ordförande 03
Världskongressen gav ny kunskap International Congress of Occupational Health (ICOH) 2012 som avhölls i Cancun, Mexico, bjöd på en mångfald intressanta före drag, föreläsningar och möten. Att välja är som alltid svårt och min rapport får därför bjuda på lite av det som intresserat mig: klassifikation, evidensbaserad medicin, praktiskt hälsofrämjande arbete och produktivitets höjande arbete i stora företag samt hälsoriskbedömning. Som tidigare beskrivits har evidensbaserad medicin hög aktualitet i Europa och professor Carel Hulshof från Coronel Institute of Occupational Health i Amsterdam, Holland redovisade hur läkarprofessionen där tagit ansvar för att utforma nationella riktlinjer och krav för certifiering av Occupational Helath. Evidensbaserade praktiska guidelines för Occupational Health kan på några få år ge en avsevärd kvalitetshöjning i arbetsmedicinsk verksamhet. EB guidelines är också ett bra verktyg för att överbrygga klyftan mellan forskning och praktik. Ni som har haft möjlighet att delta i vårmötet i Umeå 8-10 maj hoppas jag har fått ytterligare kunskap om hur man arbetar med denna typ av guidelines i Holland. Carel Hulshof har medverkat även i detta utbildningsmöte. Under ICOH redovisades också arbetet med att förnya de internationella koderna för arbetsmedicinska sjukdomar. Den 6:e versionen av ICD sedan 1948 blir ICD-11. Arbetsmedi cinsk sjukdom beskrivs med diagnostiska kriterier och får en identifikationskod enl. WHO. De arbetsmedicinska sjukdomarna karaktäriseras av: Nosological enteties, specific agens och speci fic population. SFLF-styrelsens representanter med respektive i väntan på ICOH:s högtidsbankett. 04
Jag lyssnade också på erfarenheter från det europeiska projektet Healty skin@work vilket visar att förekomsten av arbetsorsakade hudproblem (som är ett internationellt sett stort arbetsmiljöproblem) går att påverka med bra och tydlig information. Asbest som varit förbjudet sedan 1974 i Sverige är i världen fortfarande ett stort arbetsmiljöproblem. Asbest orsakar 100 000 årliga cancerfall men är trots detta tillåtet att använda i många länder. Linking health risk to business risk management. Under denna rubrik redovisade Richard Heron från British Petroleum (BP) företagets personalpolicy gällande arbetsmedicin. BP talar om hälsa i tre avseenden: Healthy people, Healthy workers och Healthy communities. Hälsa ska vara ett begrepp som känns relevant både hemma och på arbetet. Önskan är att den anställde ska uppleva att BP verkligen tar hand om hälsan och individens välmående så att individen ska vara villig att gå en extra mile på jobbet. Särskilt lyfte han fram arbetet med nyckelorden: kontroll, stöd, motivation, delaktighet och tillit. Det praktiska arbetet består i en hälsoscreening så att varje medarbetare kan jämföra sin hälsa med alla anställdas medelvärden. Det gäller frågor som förhållande till alkohol, rökning, mat, träning med mera. Depressionsgrad. Under rubriken Measuring depression to manage it, talade Alberto Colombi om hur man arbetat med att mäta depressionsgraden för att hantera den. Av 43 000 undersökta arbetstagare är 22 procent deprimerade i någon grad. Den uppskattade produktivitetsnedsättningen av mild depression är 9,5 procent moderat depression 14,3 procent, och för gruppen moderat till svår depression 18,2 procent. De svåra depressionerna gav 24,3 procent produktivitetsnedsättning. Han betonade här särskilt att eftersom prevalensen var mycket högre för mindre depression så medför det att dessa ger störst ekonomisk effekt på produktionen. Det gäller därför att hantera de milda depressionerna före de svåra depressionerna om man vill påvisa effekt på nedsättningen av produktiviteten. Det innebär att organisatoriska åtgärder som kan mildra dessa milda depressioner i ett arbetsgivarperspektiv blir viktigare än att medverka till medicinsk behandling som krävs för de svåra depressionerna. Man använder PHQ-9 depressionstest vilket i Sverige också används bland annat av Previa i ett forskningsprojekt. Det är stora skillnader avseende produktivitetsminskning på grund av depression i olika delar av världen. De svårare depressionerna som orsak till nedsatt produktion är vanligare i Asien och de är minst vanliga i USA med ett mellanläge för Europa. Störst i Asien. Den självrapporterade produktivitetsnedsättningen som följd av bristande arbetstillfredsställelse är störst i Asien och mindre i USA. Han lyfte fram exemplet japanska Foxcom som har en miljon arbetare där man har noterat en förekomst av 17 suicidfall vilket blivit mycket omskrivet internationellt. Som ett sätt att hantera detta gjorde företaget en Fairtrade-kontroll vilken medförde att Foxcom fick se över såväl arbetstider, övertid som löner. I BP:s stressmap är företagshälsovård liksom arbetstider viktiga begrepp. Man ser samverkan mellan arbetstiden och påverkan på det personliga livet. Eftersom de regionala skillnaderna över världen är stora förbereder man i Kina en ny hälsolag, (Health Care Law). Ond spiral. Alberto Colombi talade om den onda spiralen med en kombination av överbelastning, agitation och mindless business som leder till energiförlust och undvikande vilket skapar bristande engagemang, stressymtom, nedstämdhet och depression. Hur behärskar då företaget detta? Jo, allt måste hänga ihop, känsla, kropp och hjärna. Att engagera känslan, träna hjärnan och vitalisera kroppen. Allt detta uttryckt i ett score card för företaget där parametrar som Biologiska markörer, PA policy, PA promotion och eventuella diagnoser grafiskt presenteras liksom fysisk arbetsmiljö. Detta liknar i mångt och mycket det så kallade Hälsokonto som tidigare Bankhälsan i Stockholm använt. Det gäller därför att hantera de milda depressionerna före de svåra depressionerna om man vill påvisa effekt på nedsättningen av produktiviteten. 05
Och så en liten bit Mexiko Slottet El Castillo i Chicken Itza 30 m högt Resan till Cancun gav SFLF-styrlesen tid och möjligheter att vid ett flertal styrelsemöten och även vid träffar med andra branschpersoner diskutera vår svenska företagsläkarsituation och dess framtid. P&G ser ett linjärt förhållande mellan riskfaktorer och produktivitet. Samma linjära förhållande finns också mellan engagemang och produktivitet. 06 Svenska paralleller. Intressanta paralleller med svenska förhållanden beskrevs också utav kongressens president George Morales, Medical Officer på Procter & Gamble i Latinamerika. Han redovisade hur Procter & Gamble jobbar med företagshälsovårdsfrågorna genom att indela de anställda i fyra grupper: 1. Healthy, taking care 2. Well-beeing but some issues 3. Predictors and warnings 4. Health challenged P&G ser ett linjärt förhållande mellan riskfaktorer och produktivitet. Samma linjära förhållande finns också mellan engagemang och produktivitet. Som väntat är produktiviteten lägre i grupp 4 och man uppskattar den till fyra gånger lägre än i grupp 1 framförallt på grund av sjukfrånvaro. Engagemangen från grupp 1 är också fyra gånger högre än i grupp 4. Populationen i P&G är sådan att 16 procent av de anställda tillhör grupp 1, 47 procent grupp 2, 33 procent grupp 3 och 4 procent grupp 4. Arbetet tillsammans med företagshälsovården i P&G inriktas på påverkan av grupp 1 med prevention, grupp 2 med livsstilsmodifiering, grupp 3 med sekundärprovention och grupp 4 med behandling. Man arbetar med hela spektrat av åtgärder, promotion, prevention sekundärprevention och vård. Ett komplett hälsoåtagande där engagemanget är viktigt och där företagsledningen har ett ansvar. Bengt Lindén Diskussionerna har när du läser detta redovisats på årsmötet i Umeå och kommer också att presenteras i andra sammanhang. När kongressdagarna var slut hade vi möjlighet att också studera en del av Mexico, närmare bestämt Yucatan-halvön där Cancun ligger. Staden sägs ha utvecklats på 30 år från att ha varit en liten fiskeby med ett fåtal invånare till att idag vara en miljonstad, där i princip alla lever på turismen. Skälet är bland annat att den låglänta halvön är väldigt karg och endast tillåter låg buskvegetation och ger ingen möjlighet till jordbruk. Hotellområdet i Cancun är tjusigt med stora hotell med i huvudsak amerikanska turister (förutom oss ICOH-besökare) medan staden där alla människor lever närmast liknar en kåkstad. Mitt på Yucatanhalvön ligger en stor inkaruin vid namn Chichen Itza, sedan 1988 ett av världens sju nya underverk och med på världsarvslistan. Denna stadsruin reste vi till för att imponeras av inka-folkets avancerade byggnadskonst från 500-900-talen, se bild ovan. Utanför Cancun ligger världens näst största korallrev, vilket vi också fick chansen att beskåda. Trots rykten om motsatsen blev ingen i vårt ressällskap vare sig magsjuk eller rånad. Cancun är värt ett besök även när det inte är kongress! Mats Berg
Nätverk för inbyggda Kommunhälsor har återuppstått! Den 16 17 februari träffades K2 företagsläkare för att diskutera Företagsläkarnas vardag i inbyggd kommunal företagshälsovård. Intressanta och inspirerande diskussioner avlöstes av information och exempel på pågående och nya projekt inom företagshälsovårdens sfär. Tiden fylldes av konkreta frågor kring E-intyg och ST-läget till abstrakta funderingar om vår framtid och hur vi visar nyttan av våra insatser! Mötet inramades av god mat och trevligt sällskap och omvandlades successivt till en inspirerande källa av gamla och nya kollegor som lovade träffas igen under hösten för ny injektion av intressanta idéer och arbetsglädje! Hoppas vi ses snart alla igen och förhoppningsvis ännu flera! Alexandra Papadopoulou, fhv i lunds kommun Till minne av Vår förre ordförande Johnny Johnsson har efter en kort tids sjukdom hastigt och oväntat avlidit den 24 maj. Johnny var ordförande i föreningen under åtta år och en eldsjäl för att förbättra och förnya företagshälsovården. Han introducerade begreppet Långtidsfrisk och var en av förgrundsgestalterna i arbetet att främja promotion och organisationskunskap som nödvändiga beståndsdelar i en bra och modern företagshälsovård. Efter att han avgått ur styrelsen fortsatte han ihärdigt att arbeta för dessa frågor och hjälpte oss mycket i arbetet med myndigheter och bransch. Han utnämndes till vår hedersordförande 2009. Johnny hade många järn i elden men glömde aldrig sin lojalitet och sitt intresse för föreningen. Han ställde alltid upp med råd och stöd när man behövde och var en mycket positiv och fin kamrat till oss alla. Vi sörjer med familjen och känner att han lämnar ett stort kunskapsarv men också ett stort tomrum efter sig. Vi kommer att sakna honom oerhört. Styrelsen Reducera ohälsa med hjälp av den senaste forskningen och vår erfarenhet Folkhälsoinstitutet valde vårt verktyg Det nya arbetslivet Metodicum fick uppdraget att genomföra en medarbetarundersökning på Folkhälsoinstitutet i Östersund. Uppdraget vanns i en offentlig upphandling med följande motivering: I bedömningen har vi funnit att Metodicum AB har det starkaste vetenskapliga underlaget för enkätformuleringen, med stark validitet, genomförda studier, faktoranalys och reliabilitetsanlays för enkätunderlaget, samt gott empiriskt stöd. Metodicum AB har dessutom det lägsta priset i sitt anbud. Därför har vi beslutat att erbjuda Metodicum AB uppdraget för enkätundersökningen. Kontakta Jonas Gustafsson, 0586-421 00 eller jonas.gustafsson@metodicum.se. Gärdesvägen 10 693 32 Degerfors 0586-421 00 info@metodicum.se www.metodicum.se 07
Fokus på förändring I år ligger fokus på kompetensförsörjning, förändring av förordningen och FHVs roll i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen. Dessutom ska FHVs varumärke och image stärkas. Under våren genomförde branschorganisationen regionala möten runt om i landet där de viktigaste frågorna för branschens utveckling diskuterades. Nu kommer fokus ligga på kompetensförsörjningen, särskilt då på Företagsläkarutbildningen, samt på förändring av förordningen och FHVs roll i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Ett ytterligare fokusområde är att arbeta för ett stärkt varumärke och image för företagshälsan. När det gäller företagsläkarutbildningen så ser vi positivt på Socialstyrelsens nyligen framlagda förslag av specialistindelningarna. Det betyder i princip att vi får tre möjligheter till utbildning för läkarna: Specialist i arbets- och miljömedicin, direkt eller som dubbelspecialist (som i dag), samt som tillläggsspecialitet till ett antal andra specialiteter, likt den gamla ordningen, säger Lars Hjalmarson, VD Sveriges Företagshälsor. Detta förutsätter dock att staten svarar för kostnaderna när läkare tjänstgör (randar på AMM-klinik) eller går utbildning utanför den egna företagshälsovården i likhet med att övrig läkarspecialistutbildning är offentligt finansierad. När det gäller förordningen vill vi bland annat få igenom ett stöd till de arbetsgivare som köper support från godkänd företagshälsovård, tidigt i ett sjukfall. Därtill vill vi att det i läkarintyget ska ingå en obligatorisk bedömning om det finns behov av insatser, eller bedömning, från företagshälsan för att underlätta återgång i arbete. Företagshälsan ska också ingå i rehabiliteringsgarantin och ha rätt att utnyttja den i samma utsträckning som övrig hälso- och sjukvård. Förhoppningsvis tas ett beslut före halvårsskiftet som kommer gälla från årsskiftet 2012/13. Ett annat, väl så viktigt, fokus under pågående verksamhetsår är att stärka branschens varumärke, enligt Lars. Branschorganisationen behöver kommunicera ut mer av den kunskap man har om det svenska arbetslivet i olika avseenden, till exempel från den årliga Jobbhälsobarometern. Nyligen beslutades att införa ett auktoriserat medlemskap i föreningen, som en form av kvalitetsstämpel. Under året har personalstyrkan på kansliet stärkts med en person, Marie Dahlgren, som främst kommer att arbeta med dessa frågor. Marie har tidigare varit verksam i föreningen, men kommer närmast från en tjänst vid FHV-delegationen på Socialdepartementet. Carina J Hansson på uppdrag av lars hjalmarsson FSF byter namn På årsmötet den 22 maj 2012 beslöts att föreningens namn fortsättningsvis ska vara Sveriges Företagshälsor. Namnbytet med tillhörande ny logga är en del i arbetet med att stärka varumärket och ger föreningen en mer modern framtoning som ligger i linje med branschens förändring. FSF som förkortning upphör därmed att gälla. Under försommaren planeras den nya hemsidan att vara klar (www.foretagshalsor.se) och förhoppningen är att det ska bli både lättare och mer tydligt att hitta fakta och information kring kunskapsområdet och arbetsfältet företagshälsovård. Marie Dahlgren FSF som förkortning upphör att gälla. Vill Du bli min 62:a FÖRETAGSLÄKARE Jag har rekryterat fasta specialistläkare i 25 år och kan säkert hjälpa Dig att byta arbete. Ring 08 59 00 00 30 eller 0733 44 44 30 bertil@rexler.se www.rexler.se 08