Doping och idrottsskador åk 8

Mikaela Bicevski, Kastanjeskolan, Malmö www.lektion.se Doping och idrottsskador åk 8

Doping RF:s regler mot doping har till syfte att tillvarata idrottsutövarnas grundläggande rätt att delta i en dopingfri idrott och på så sätt främja god hälsa och rättvisa för idrottsutövare. Doping i samband med idrottsutövning är förbjudet. (RF: Stadgar, kap 13 1 (ändr. 2005) Regler mot doping) RF= Riksidrottsförbundet Ordet doping Ordet doping sägs komma från det språk som talas av kaffrerna i södra Afrika. Dop bestod av en stark dryck som innehöll bland annat delar från en nöt, alkohol och xantiner. Drycken användes av dem som var tvungna att arbeta hårt eller behövde vara starka då de gav sig ut i strid. Ordet kom sedan till engelskan där ordet doping vidgades till att omfatta även andra stimulerande drycker. Centralstimulerande dopingpreparat Centralstimulerande dopingpreparat påverkar det centrala nervsystemet. Preparaten i denna grupp förstärker intryck som tankar och beteenden. Det enda som inte förstärks är hunger och trötthetskänslor. Det sliter hårt på narkomanen som ofta är mager på grund av den dåliga aptiten. Kokain klassas som narkotika och ger ökad vakenhetsgrad. Negativ effekt är att kokainet är hungerdämpande. Amfetamin klassas också som narkotika och är uppiggande. Negativa effekter är att amfetaminet är hunger- och trötthetsdämpande. Koffein har en uppiggande effekt. Koffein förekommer i kaffe, te, coca-cola och i tablettform. Negativa effekter av koffein är att man får hjärtklappning, eftersom koffeinet påverkar hjärtverksamheten. 2

För att bli betraktad som dopad av koffein måste minst 12 koppar kaffe drickas. Adrenalin är ett hormon som produceras i binjurarna. Adrenalin utsöndras vid hårt arbete eller vid stress och ilska. Adrenalinet förbereder kroppen för att fly och hjälper kroppen att prestera bra. Negativa effekter är att hjärtat slagfrekvens ökar och att blodflödet ökar till hjärtat och skelettmuskulaturen, men minskar till andra organ. Efedrin vidgar luftrören så att mer syre kommer till luftrören. Negativa effekter är oro, rastlöshet, yrsel, illamående, kräkningar, hjärtklappning, svettning och skakningar. Kodein och morfin är smärtlindrande medel som är lugnande och ångestdämpande. Negativa effekter är yrsel, dåsighet, mag-tarmbesvär och andningssvårigheter. Hormoner Anabola steroider är ett kemiskt framställt, manligt könshormon som används till att behandla speciella sjukdomstillstånd som rehabilitering av cancerpatienter. Det viktigaste manliga könshormonet är testosteron. Det finns naturligt hos både kvinnor och män. Om man tar anabola steroider så växer muskelvävnaden och förstärker manliga drag och uttryck som aggressivitet, minskade hämningar och förföljelseidéer. Negativa effekter vid intag av anabola steroider hos män är: förkrympa testiklar, finnar över hela kroppen, högt blodtryck, illamående, håravfall, gulfärgade ögonvitor, stora bröst, ökad risk för hjärtinfarkt och minskad halt av testosteron. 3

Negativa effekter vid intag av anabola steroider hos kvinnor är: skäggväxt, mer hår på kroppen, lägre röstläge, menstruationsrubbningar, ökad aggressivitet, ökad risk för hjärtinfarkt och finnar. EPO (Erytropoetin) är ett hormon som tillverkas i njurarna hos vuxna individer och sätter fart på ökningen av röda blodkroppar. Detta innebär att när syret i blodet sjunker vid exempelvis bergsbestigning tillverkar njurarna EPO, eftersom det inte är lika mycket syre högre upp. När de röda blodkropparna når den nivån att de klarar av att syresätta kroppen så slutar njurarna att tillverka EPO. EPO används som dopningmedel för att öka prestationsförmågan i uthållighetssporter, till exempel cykling. För att uppnå samma effekt som vid EPO dopning tränar många idrottare på hög höjd eller i höghöjdshus där det finns lite syre, vilket ger en ökad produktion av blodkroppar. Negativa effekter vid ökat EPO är att blodtrycket höjs, blodplättarna kan klumpas ihop, vilket kan leda till blodpropp. Genom transfusion av blod för att få fler antal blodkroppar, kan smittat blod tillföras med risk för hepatit och HIV. Idrottsskador Första hjälpen Första hjälpen kallas för L-ABC vård. 1. L = livsfarligt läge. Om en person befinner sig på en plats där det finns risk för ytterligare fara så ska man försiktigt flytta personen. Annars ska man aldrig flytta en skadad person, eftersom det kan förvärra skadorna. Det första man gör är att undersöka om man får kontakt med den skadade, en så kallad medvetandekontroll. Om han eller hon svarar på tilltal eller reagerar så är han eller hon vid medvetande. Vid behov kan man ringa efter ambulans på numret 112. 4

Om personen inte svarar på tilltal eller reagerar så kontrollerar man att personen kan andas själv genom att göra fria luftvägar. Det gör man genom att böja huvudet bakåt med en hand på pannan. Lyft hakan med två fingrar så att luftvägarna blir fria. Därefter ser man om bröstkorgen lyfter sig. Man lyssnar om personen andas och man känner med handen på bröstkorgen om personen andas. Om personen inte reagerar men andas och har puls lägger man hon eller han i stabilt sidoläge och ringer 112. 2. A= Andning. Om den skadade är medvetslös (inte reagerar) och inte andas men har puls så har personen andningsstopp. Då friar man luftvägarna och gör 10 inblåsningar (kläm om näsan när du gör inblåsningarna!). Sedan ringer man 112 och efter det fortsätter man med inblåsningarna. Om man inte får ner någon luft i den skadades lungor kan det beror på att det finns hinder i luftvägarna. Prova först att böja huvudet ordentligt bakåt så man friar luftvägarna. Hjälper inte det kan en karamell eller tuggummi ha fastnat i luftvägarna och man utför heimlich manöver. Heimlich manöver Ställ dig bakom personen och lägg armarna kring personens midja. Knyt ena handen och placera tummen mot magen mellan bröstspetsen och naveln. Håll den andra handen runt handleden och låt personen luta överkroppen framåt. Tryck kraftigt inåt-uppåt. Då skapar du en luftstöt som kan få hindret att lossna. Ibland behövs flera stötar för att få upp föremålet. Om den skadade har andnings- och hjärtstillestånd måste man ge Hjärt-Lung-Räddning (HLR). Personen reagerar inte, andas inte och har ingen puls. Då har personen hjärtstopp och man ringer 112 och sedan startar man HLR. Man gör två inblåsningar och 15 5

kompressioner hela tiden tills hjälpen kommer eller så länge man själv orkar. Kompressioner utför man genom att sätta sig på knä nära den skadade. Genom att ha raka armar får man mer kraft åt kompressionerna. Sätt två fingrar (pekfinger och långfinger) på bröstbensspetsen och handloven ovanför fingrarna. Den första handen placerar du ovanför den andra. Man trycker ner bröstbenet fyra till fem centimeter. När man ger mun-till-mun andning (inblåsningar) och kompressioner så ska man blåsa in långsamt under cirka två sekunder och komprimera lite oftare än en gång per sekund, det vill säga 100 kompressioner per minut. 3. B= Blödning. Större blödningar måste stoppas snarast. Håll den skadade kroppsdelen i högläge, så högt som möjligt ovanför hjärtat. Hjärtat måste då pumpa blodet uppåt och blodflödet minskar. Om blödningen inte stannar så lägger man ett tryckförband. Om du har en linda tar du den eller något liknande, exempelvis en ren tygbit och lägger direkt på såret. Avstå från orent eller luddigt material. Man kan också göra en knut av en tygremsa och lägga knuten mot såret. Syftet är att få ett tryck mot det skadade blodkärlet så att blödningen slutar. Ytterst lindar du en tygremsa, linda eller en halsduk. Det får inte läggas på för hårt så att blodcirkulationen stoppas. Man ska kunna känna pulsen nedanför bandaget. Fortsätt att ha kroppsdelen i högläge och invänta ambulansen. Vid mindre blödning lägger man ett täckförband. Man täcker såret med en kompress eller en ren tygbit och fäster förbandet med den fastsydda lindan eller lindar en tygremsa eller en halsduk. 6

4. C=Chock. Skadechock är ett livshotande tillstånd som uppstår då syresättningen blir alltför dålig i vissa delar av kroppen, vid exempelvis inre blödning, brännskador och kraftiga blodförluster och intensiv smärta. Kännetecken på chock är snabb puls, blekhet, kallsvettning och törst. Se till att den skadade har fria luftvägar och andas bra. Stoppa större blödningar. Den skadade ska så fort som möjligt till sjukhus för professionell behandling. VILA. Om personen andas och har puls läggs personen i stabilt sidoläge. Personen läggs gärna med benen högt och huvudet lågt för då underlättas blodförsörjningen till hjärnan. VÄRME. Ge värme genom att lägga en filt eller ett klädesplagg över och under den skadade. VARSAMHET. Håll den skadade under uppsikt och behandla han eller hon med varsamhet så att chocken förhindras att förvärras. Flytta inte den skadade om det inte är nödvändigt. Livräddning vid drunkningshotande händelse Börja med konstgjord andning så fort du kan, möjligen redan i vattnet. Det vatten den drunknade har i lungorna kommer ut vid utandningen om du vänder personens huvud åt sidan. Det innebär en stor risk att komma för nära en som håller på att drunkna. Den som håller på att drunkna har ett bedövat omdöme och kan trycka ner dig i vattnet med oanade krafter på grund av skräcken att drunkna. Därför ska du alltid ha med dig ett föremål mellan dig och den nödställde, den så kallade förlängda armen. Stanna om möjligt på land eller i en båt. Då kan du liggande räcka ut en boj, åra eller lina till den nödställde. Bojen ska träs över huvudet och personen bogseras sedan in flytande på bojen. Den som är medvetslös för du in i land med bröstfattning. 7

Kast med livboj Håll i livbojen eller i det vita plastsnöret. 1. Svinga fram och tillbaka och kasta rakt ut. 2. Håll om livbojen. Svinga åt sidan och kasta sedan ut livbojen. 1. 2. GLÖM INTE ATT HÅLLA I LIVRÄDDNINGSLINAN MED DEN ANDRA HANDEN NÄR DU KASTAR SÅ DU KAN HALA IN DEN NÖDSTÄLLDE SEDAN! Simma med livboj Håll i livbojen med en arm och simma bröstsim med den andre armen och benen. Ha foten mellan plastbandet och bojen och simma frisim (crawl). Simma med person i livboj Den nödställde ligger som ett V i livbojen och håller sig i livbojen. Den som livräddar håller i livbojen med en hand och simmar bröstsim med den andra armen och benen. Åtgärder vid skador Skallskada Om man får slag och stötar mot huvudet kommer hjärnvävnaden i rörelse, vilket har till följd att den skadade blir medvetslös för kortare eller längre tid. Skadorna kan vara varierande från enkel hjärnskakning till blödningar. Det är vanligt att man mår illa, kräks och blir medvetslös när man har fått slag och stötar mot huvudet. Det är viktigt att ha den skallskadade under uppsikt, eftersom den skallskadade kan vara fullt kontaktbar och i nästa sekund slö och förlora medvetandet. 8

Nack- och ryggskada I ryggmärgen som ligger i ryggradens hålrum finns det nerver som bland annat förmedlar impulser mellan hjärnan och olika delar av kroppen. Nack- och ryggskador kan leda till livslång invaliditet. Om man misstänker att ryggraden har skadats ska man: fråga personen om vad som hänt. fråga personen om han eller hon har känsel i armar och ben. undersöka om personen kan röra armar och ben. fråga om den skadade har stickningar eller domningar i armar och ben. se efter om personens huvud ligger i en onaturlig vinkel fråga om den skadade har smärta i nacken eller ryggen. Vid ryggskada ska man aldrig böja huvudet och kotpelaren framåt eller i sidled. Ibland är man tvungen att fria luftvägarna och då sträcker man huvudet bakåt. Fotledsskada Vid stukning eller vrickning får man en snabb svullnad runt ledbandet på grund av en blödning. Man stoppar blödningen med ett tryckförband så snabbt som möjligt. Man drar ut hela elasticiteten av bindan. Man låter tryckförbandet sitta på 20-30 minuter, medan foten är i högläge. En ispåse har en smärtlindrande effekt och skall inte lindas direkt på huden utan man lindar först en linda om foten innan kylpåsen lindas in. Efter 20-30 min tar man av förbandet och förbereder för ett kompressionsförband. Lindan dras ut till halva elasticiteten. Lindan ska helst sitta på tills svullnaden lagt sig. Foten kan lindas om på nytt om det sticker och domnar i tårna och det sitter för hårt och måste lossas. När svullnaden har lagt sig har man ett stödförband på foten. Man lindar lindan som ett stöd för foten. Aktivitet i ett tidigt stadium ger snabbare läkning. 9

Knäskålen går ur led Om knäskålen går ur led kan den oftast fås på plats genom att knäet sträcks ut fullt och knäskålen försiktigt trycks in mot mitten. Man ska alltid till sjukhus när knäet går ur led för att få det undersökt. Hur förebygger man idrottsskador? En väl genomförd uppvärmning där alla muskler värms upp ordentligt är viktigt för att förebygga skador. En jämn ökning av träningen är viktig för att inte få belastningsskador. Det är också viktigt att träna allsidigt, det vill säga att man tränar hela kroppen. Det är viktigt att ha på sig eventuell skyddsutrustning som exempelvis hjälm och tandskydd när man idrottar. Referenser: Almvärn, Per-Erik och Fäldt Christer (2001). Idrott & hälsa. Lund: Studentlitteratur. Bahr, Roald och Mæhlum, Sverre (red.) (2004). Förebygga behandla rehabilitera idrottsskador en illustrerad guide. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Bi e vski, Mikaela (2006). Tekniktips i simning. Malmö. Halldin, Mats och Olson, Per (årtal saknas). Cederroths första hjälpen. Handbok. Upplands Väsby: Cederroth. Johannsen, Karl (2000). Vad menas med doping? Malmö: Värnhemsskolan. Johansson, Bengt och Skiöld Gitten (2000). Idrott och hälsa. Solna : Esselte studium. Svenska Cardiologföreningen m.fl (1993). Hjärt-lung räddning. Instruktörsbok. Norge: Scandinavian Resuscitation Council. Bildkällor: Sidan 5 www.utfard.nu Sidan 8 Mikaela Bi e vski 10

Sidan 1-6 och 8-10 http://office.microsoft.com/en us/clipart/download.aspx 11