Anestesisjuksköterskans upplevelser av att förebygga postoperativt illamående

Specialistsjuksköterskeprogrammet Anestesi 60hp Kurs 4VÅ31E VT 2014 Självständigt arbete 7,5hp Anestesisjuksköterskans upplevelser av att förebygga postoperativt illamående Författare: Peter Halldin Mariette Karlsson Handledare: Ingrid Gustavsson

Gunilla Lindqvist Innehållsförteckning INLEDNING 1. BAKGRUND 1 1.1 Riskfaktorer 1 1.2 Förebyggande åtgärder 2 1.3 Anestesi sjuksköterskans yrkesroll och ansvar gentemot patienten 3 1.4 Tidigare forskning 4 2. TEORETISK REFERENSRAM 4 2.1 Livsvärld 4 2.2 Vårdrelationen 5 2.3 Lidande/ välbefinnande 6 3. PROBLEMFORMULERING 6 4. SYFTE 7 5. METOD 7 5.1 Ansats 7 5.2 Urval 8 5.3 Genomförande 8 5.4 Datainsamling 8 5.5 Förförståelse 9 5.6 Analys 9 5.7 Forskningsetiska reflektioner 10 6. REFERENSER 11-13 7. BILAGOR 14 7.1 Bilaga 1 14 7.2 Bilaga 2 15

7.3 Bilaga 3 16-17 7.4 Bilaga 4 18 Inledning Postoperativ illamående och kräkning (PONV, postoperative nausea and vomiting) är numera ett känt förekommande fenomen hos våra operationspatienter. Andelen drabbade är relativ hög och medför ett stort lidande hos den enskilde individen. Det bedrivs mycket forskning kring PONV, dels orsaker men även hur man förebygger och behandlar en riskpatient. Idag behandlas riskpatienterna framförallt av mediciner som ska lindra det postoperativa illamåendet. Denna studie kommer att fokusera på hur anestesisjuksköterskan förebygger PONV ur ett preoperativt perspektiv utifrån generella operationer. 1.Bakgrund Vid anestesi är postoperativt illamående och kräkning (PONV) en oönskad biverkning som vi har svårt att förebygga trots bred kunskap och gedigen forskning inom förebyggande åtgärder för PONV (Hovind, 2013). PONV är en relativ vanlig reaktion hos våra patienter efter en operation som orsakar patienten stort lidande och obehagkänsla som vidare kan påverka det postoperativa förloppet negativt om det inte behandlas. Risken att utsättas för PONV efter operation är 25-30 % och hos högriskpatienter upp till 80 % (Pierre, Corno, Benais & Apfel 2004; Gulbrandsen & Stubberud, 2009). Detta leder till att det är en av de mest förekommande åkommor efter operation (Rüsch, Leopord, Eberhart, Wallenbom & Kranke, 2010). 1.1 Riskfaktorer Riskfaktorerna att utveckla PONV är många och enligt Murphy, Hooper, Sullivan, Clifford & Apfel, (2006) & Hovind (2013) kan faktorerna delas in i framförallt tre kategorier; patient-, anestesi och behandlingsrelaterade faktorer.

Patientrelaterade situationer är individuella beroende på bland annat kön, ålder, tidigare upplevelser av anestesi, icke- rökare och åksjukproblematik. Att opereras är både känslomässigt och mentalt ansträngande och kan orsaka rädsla hos patienten vilket i sin tur påverkar fysiologiska processer i kroppen som bland annat leder till ökad frisättning av hormoner som påverkar vitala funktioner i kroppen som predisponerar för PONV (Hovind, 2013). I studien av Maviridou, Dimitriou, Manataki, Arnaoutoglou & Papadopoulos (2013) var 81 % av deltagarna oroliga och stressade inför anestesin. Enligt Eftekharian & Roozbahany (2013) är patienterna oroliga för framförallt smärta i efterförloppet, att inte vakna upp efter operation, bli illamående eller kräkas. Anestesirelaterade faktorer innefattar pre-, pero- och postoperativa fasen. Denna fas handlar sammantaget om kroppens fysiologiska svar och dess effekter av givna läkemedel där interaktionen av olika läkemedel kan framkalla eller påverka PONV (Hovind, 2013). Enligt Murphy, Hooper, Sullivan, Clifford & Apfel (2006) visar flera studier ett starkt samband med användning av opioider och ökad risk för PONV, medan användning av anestetikumet Propofol minskar illamående postoperativt (Hovind, 2013). Behandlingsrelaterade faktorer till PONV kan bero på olika kirurgiska ingrepp som stimulerar nerver av olika karaktär vilket resulterar i illamående och kräkningar (Hovind, 2013). Enligt Gan (2006) studie var även operationens längd en riskfaktor att utveckla PONV. Fastän vi idag har god medicinsk kunskap inom postoperativt illamående och dess verkningar kan en högriskpatient ligga upp till 80 % risk att utveckla PONV (Pierre, Corno, Benais & Apfel, 2004; Gulbrandsen & Stubberud, 2009). Med högriskpatient menas patienter som besitter sjukdomsrelaterade eller individuella egenskaper som predisponerar för PONV som exempelvis kvinnor, icke- rökare, åksjukerelaterade problem, åldersvariationer och övervikt (Hovind, 2013). 1.2 Förebyggande åtgärder Idag används framförallt mediciner i förebyggande syfte mot att utveckla PONV, men det finns även icke farmakologiska metoder som kan minska och förebygga PONV (Hovind, 2013). Enligt en studie utförd av Holmér & Wengström (2012) visar att akupunktur kan lindra PONV. Hovind (2013) nämner en studie gjord av Korinenko, Vincent, Cutshall, Li Z & Sundt (2009) vars

deltagare skulle genomgå en hjärtoperation. Hälften av deltagarna erhöll akupunktur innan operation och resultatet blev minskad förekomst av PONV hos dom som fick akupunkurbehandling. Vidare kan behandling med syrgas och varsamma förflyttningar av patienten i ett postoperativt skede minska PONV. Ibland kan det även hjälpa att höja huvudändan på sängen och uppmana patienten att röra sig varsamt då ortostatiskt blodtrycksfall kan framkalla illamående. I förebyggande syfte bör miljön optimeras genom att skarpa lukter och onödigt väsen reduceras i den mån det går (Hovind, 2013). I en annan studie gjord av Sadati, Pazouki, Mehdizadeh, Shoar, Tamannaie & Chaichian (2013) visar att orolighet hos patienten är en stor barriär för den postoperativa återhämtningen. Det orsakar postoperativ smärta, ökad konsumtion analgetika och förlängd sjukhusvistelse. Kontentan i studien var att ett preoperativt besök hos patienten minskar preoperativ orolighet och därmed postoperativa komplikationer. I en studie av Smith Collins (2011) beskrivs en mängd tänkbara åtgärder som kan göras för att förebygga PONV preoperativt. Ge aggressiv vätskeersättning vid blodförlust, preoperativ hydrering, musikterapi och aromaterapi. Det beskrivs även att ingefära som en vätskebaserande alternativ behandling kan också ges för att förebygga PONV men denna metod är omdiskuterad pga. ökad risk för blödning och hyperglykemi. I en annan studie gjord av Karagozoglu, Tekyasar & Alp Yilmaz (2012) visade att använda musikterapi i samband med att få kemoterapi minskande att få PONV efteråt. Att må illa efter kemoterapin minskades med 40% och att kräkas efteråt med 55%. För att reducera risken att utveckla postoperativt illamående används idag speciella riskinstrument baserade på riskpoäng (Hovind, 2013). Riskpoängskalan har enligt Apfel, Kranke & Eberhart (2004) & Hovind, (2004) visat hög trovärdighet och anses därmed andvändbart i syfte att värdera patienternas risker i att utveckla PONV. Ur flera perspektiv är det viktigt att förebygga PONV. För det första är det viktigt ur ett patientperspektiv eftersom det kan resultera i försämrad sårläkning, blödning, dehydrering, elektrolytisk obalans, aspiration i lungorna och därmed förlängd vårdtid (Chun, Jeon, Park, Lee, Kang & Kim, 2013). PONV kan även ses ur ett ekonomiskt perspektiv då det leder till kostnader för patienten då tillfrisknandet försenas och därmed möjligheterna till att snabbare bli arbetsför (Murphy, Hooper, Sullivan, Clifford & Apfel, 2006). Golembiewski, Chernin & Chopra (2005) skriver att med dagens kunskap av PONV och vad det kan innebära för patienten bör vårdarna eftersträva den bästa metoden för att undvika och

förebygga PONV, sett ur ett patientperspektiv men även ur ett ekonomiskt perspektiv. Smith Collins (2011) menar att nyckeln till att förebygga PONV är att identifiera högrisk patienterna och som anestesivårdare utveckla en metod för bedömning för att kunna vårda kontinuerligt. Hon menar vidare att vaksamheten från vårdgivare och multimodal intervention kan minska svårighetsgraden av illamående och kräkning efter operationen. 1.3 Anestesi sjuksköterskans yrkesroll och ansvar gentemot patienten Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift är omvårdnad och omvårdnad i praktisk bemärkelse innebär att utöva den vård som innebär mindre lidande och ett ökat välbefinnande hos patienten. ICN (International Council of Nurses) beskriver detta genom en etisk kod hos sjuksköterskan. Den etiska koden antogs 1953 och var satt att vara ett riktmärke för hur sjuksköterskan ska verka och sträva efter inom sitt kompetensområde där förebyggande av PONV ingår. (http://www.swenurse.se/global/publikationer/etik-publikationer/icn.etisk.kod.webb.pdf). Idag ställs höga krav på anestesisjuksköterskan i form av yrkesprofessonalitet och kompetens. Kravet på kunskap är stort då anestesisjuksköterskan arbetar utifrån både ett omvårdnadsperspektiv men även ur ett medicinskt perspektiv. Att finna en balans utifrån tidigare nämnda perspektiv, patientens behov och anestesisjuksköterskans prioriteringar ställer höga krav då många aspekter i vårdförloppet måste bejakas (Hovind, 2013). Anestesisjuksköterskan ses som en perioperativ vårdare som har ett personligt ansvar för sina vårdhandlingar i strävan efter att öka patientens välbefinnande (Lindwall, 2012). Anestesisjuksköterskan har till uppgift att ge patienten bästa möjliga förutsättningar till ett bra perioperativt förlopp vilket innebär att med evidensbaserad kunskap utifrån anestesiologisk omvårdnad och etiska normer kunna förebygga komplikationer hos patienten (http://www.aniva.se/assets/komp-beskrivning--anestesi.pdf). I rollen som anestesisjuksköterska inkluderas en ledande roll som innebär att planera, leda och utveckla arbetet. Ur ett anestesiologiskt omvårdnadsperspektiv ska anestesisjuksköterskan kunna etablera god kontakt med patienten, informera och undervisa, genomföra anestesi och övervaka

processen samt i möjliga mån minska risken för PONV (http://www.aniva.se/assets/komp-beskrivning--anestesi.pdf). I moraliska och etiska situationer skall anestesisjuksköterskan behandla patienten som en unik individ, ansvara för patientens integritet och skydda dennes värdighet mot angrepp från omgivningen (Lindwall, 2012). 1.4 Tidigare forskning Forskningen på området är stort och omfattande senaste decennierna. Artiklar om postoperativt illamående i förebyggande syfte hittas utan större problem. Det vi uppmärksammat är att de flesta artiklarna vi sökt utifrån vårt grundsyfte, att förebygga PONV, är ur medicinska perspektiv. Forskning av förebyggande åtgärder utifrån anestesisjuksköterskans perspektiv och vad denne kan göra preoperativt är betydligt mindre forskat på. Hambridge (2012) skriver att inom sjukvården är PONV ett område som är inkonsekvent och att sjuksköterskornas kunskaper om detta behöver förbättras, detta för det ska leda till förbättrade behandlingsresultat. 2. Teoretisk referensram Projektplanens teoretiska referensram utgår från vårdvetenskapens begrepp; livsvärld, vårdrelationen, välbefinnande och lidande. 2.1 Livsvärld Livsvärlden är den värld vi lever i men även där erfarenheter finns. Det är viktigt som anestesisjuksköterska se sin patient utifrån dennes livsvärld för att förstå hälsa, välbefinnande och lidande men också att få patientens respekt där den befinner sig i. Det är viktigt att som anestesisjuksköterska att se varje patient som unik med enskilda erfarenheter och vad den är mest orolig för inför en operation. Bengtsson skriver i Dahlberg et al, (2003) att det är viktigt att ha en bra relation med patienten för att förstå deras livsvärld som innebär tre olika handlingar. Den första handlingen innebär att det är viktigt att fråga patienten hur det är och den andra är att som anestesisjuksköterska vara lyhörd och vill lyssna på patientens berättelse så patienten känner att de vill berätta för anestesisjuksköterskan hur de känner sig inför sin operation. Slutligen och det viktigaste av allt är att anestesisjuksköterskan tar sig tid för patienten så patienten inte blir

stressad. Särskilt när patienten känner sig orolig och rädd för att bli illamående eller kräkas efter operation, att anestesisjuksköterskan finns där för sin patient. I anestesisjuksköterskans roll är det av vikt att de erfar sin livsvärld som en trygg plats, detta för att kunna möta sina patienter och förstå deras livsvärld på det bästa sätt men också att patienten ska känna trygghet med sin anestesisjuksköterska och känna att patienten kan lita på sin anestesisjuksköterska. Om inte anestesisjuksköterskan låter en öppenhet råda i livsvärldsperspektivet inför patientperspektivet minskar öppenheten i mötet för nya eller oförutsebara händelser kan ske. Därför är det viktigt som anestesisjuksköterska att vara öppen för patientens berättelse och vara medveten om sin egen förförståelse, medverka och relation till patienten så att de inte speglar något utan låter patientens erfarenheter komma fram som i detta fall kan vara att förebygga PONV. Det är inte bara den verbala kommunikationen som är av vikt utan även den icke verbala kommunikationen för att förstå patienten. Inom vården pratas det mycket om att vårdpersonalen och framför allt anestesisjusköterskan ska ha den kliniska blicken över patienten som får genom erfarenhet av yrket (Dahlberg et al, 2003). 2.2 Vårdrelationen Vårdrelationen präglas av ett professionellt engagemang där anestesisjuksköterskan inte räknar med att få ut något för sin egen vinning skull. Det är viktigt att anestesisjuksköterskan använder ett personligt vårdande utifrån sina kunskaper och erfarenheter för att kunna erbjuda sin närvaro i vårdandet med patienten. Det professionella vårdandet får inte förväxlas med en vänskapsrelation. I det professionella vårdandet måste alltid en tillfällig problematisering göras medan i en vänskapsrelation är relationen självvald. Dahlberg et al, (2003) nämner en rad hinder för ett bra vårdande och ett är tidsbrist. Känner anestesisjuksköterskan att tiden inte finns för att deras relation (anestesissjuksköterska/patient) ska bli till den bästa kan situationen bli fel. Vidare kan patienten göra anestesisjuksköterskan osäker så vårdrelationen inte blir bra. Likaså att anestesisjuksköterskan blir för involverad i patienten som kan göra att vårdrelationen inte kan utvecklas. En vårdrelation kan både vara bra och dålig men det är alltid anestesisjuksköterskan som ska se till att det blir en bra vårdrelation till patienten. De ska också se till att patienten inte råkar ut för något vårdlidande (Dahlberg et al, 2003). Detta innebär att anestesisjuksköterskan ska försöka förhindra så gott det går att postoperativt illamående uppstår efter operation.

2.3 Lidande och välbefinnande Det är viktigt att vi som anestesisjuksköterskor bekräftar och ser patientens lidande eftersom det har blivit kaos i deras livsvärld. Dahlberg et al. (2003) skriver att inte förstå en människas lidande är att kränka den människans utsatthet och självkänsla. Det är viktigt som anestesisjuksköterska att vara inriktad på varje enskild patients behov och önskningar. Inom vården är det lätt att glömma bort detta och blir slentrianmässigt följa vissa rutiner istället för att se till individen. En sorts lidande är sjukdomslidande som patienten råkar ut för när de blir illamående och/eller kräks efter operation. Dahlberg et al (2003) skriver att patienten inte kan lita på sin kropp utan kastas mellan hopp och förtvivlan eftersom de har tappat sin egen kontroll. Ett välbefinnande kan skapas genom att anestesisjuksköterskan ser individen genom att tilltala den med sitt namn och visar att jag som vårdare bryr mig om dig där du befinner dig. Ett enkelt uttryck kan nämnas med att vårdaren i detta fall anestesisjuksköterskan bryr sig om patienten är att just jag är just här och just nu detta för att kunna få välbefinnande i den utsatta positionen patienterna är i. Anestesisjuksköterskan ska använda sina kunskaper och erfarenheter för att åstadkomma ett vårdande möte som gör att patienten förhoppningsvis kommer känna välbefinnande istället för ett lidande och därmed förhindra ett vårdlidande även om patienten är orolig och rädd för att bli illamående efter operationen (Dahlberg et al, 2003). 3. Problemformulering PONV är ett uttalat fenomen hos våra operationspatienter som måste förebyggas för att undvika lidande och ohälsa och istället åstadkomma välbefinnande och hälsa hos patienten. Anestesisjuksköterskan huvudsakliga uppgift är att tillgodose patientens behov, framförallt i ett omvårdnadsperspektiv men även ur ett medicinskt perspektiv. Upplevelsen av hälsa kräver en bra perioperativ dialog där anestesisjuksköterskan skapar trygghet hos patienten och optimerar vårdrelationen samt bejakar dennes behov och livsvärld under hela operationsflödet. Många patienter både inneliggande och polikliniska patienter är mycket oroliga för att må illa efter operationen. En del patienter har redan upplevt detta i samband med tidigare operationer och blir oroade över att samma sak återigen ska inträffa. Idag beror PONV på framförallt individuella egenskaper, ingreppets art och längd samt på kombinationen läkemedel som används i förebyggande syfte men även för att åstadkomma

anestesin. Man förebygger och behandlar PONV med läkemedel i olika kombinationer beroende på ingreppsorsak och anamnes hos patienten. Andra metoder som används för att förebygga PONV är bland annat omvårdnadshandlingar som god kommunikation, varsamma förflyttningar och god miljö där yttre stimuli i form av oväsen begränsas. Vidare har vi alternativa behandlingar såsom akupunktur, musik- och aromterapi. Enligt studier minskar även ingefära PONV. Sammanfattningsvis är PONV ett stort problem som behöver utforskas mer. Artiklar om postoperativt illamående i förebyggande syfte hittas utan större problem. Det vi uppmärksammat är att de flesta artiklarna vi sökt utifrån vårt grundsyfte, att förebygga PONV, är ur medicinska perspektiv. I och med att mest forskning är gjord på de medicinska åtgärderna utifrån anestesikontexten behövs det mer kunskap om detta ämne och vad vi inom anestesin kan göra för åtgärder för att förebygga PONV. Forskning av förebyggande åtgärder utifrån anestesisjuksköterskans perspektiv och vad denne kan göra preoperativt är betydligt mindre forskat på. Vilka åtgärder och därmed metoder använder sig anestesisjuksköterskan av i det preoperativa skedet för att motverka PONV? 4. Syfte Syftet med studien är att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av preoperativa åtgärder med att förebygga postoperativt illamående hos patienten. 5. Metod Metodens design är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats för att beskriva anestesisjuksköterskors åtgärder att förebygga postoperativt illamående. 5.1 Ansats Fenomenologisk ansats innebär en beskrivning av människans levda erfarenhet utifrån dennes livsvärld såsom fenomenet visar sig enligt filosofen Husserl. Den valda metoden handlar vidare om att varje människa är unik som ska beskriva fenomenet och fenomenet beskrivs utifrån människans subjektiva upplevelse vilket blir kunskapsteorin här i denna studien, att beskriva anestesisjuksköterskans subjektiva upplevelser. Att använda denna metod i studien innebär att

anestesisjuksköterskorna kan berätta om sina erfarenheter men även hur de upplever vikten av postoperativt illamående hos patienten i förebyggande syfte och hur han/ hon ser på detta fenomen som även blir styrkan i denna valda metod. (Granskär & Höglund- Nielsen, 2012). 5.2 Urval Urvalet kommer att bestå utav anestesisjuksköterskor som arbetar på operationsavdelning i södra Sverige. Inklusionkriterierna för deltagande i studien är minst 5 års erfarenhet på inom operation för vuxna. Med erfarenheten ökar upplevelsen och förståelsen av postoperativt illamående i förebyggande perspektiv. Vidare är det bra om både män och kvinnor i olika åldrar vill delta i studien. 5.3 Genomförande Innan studien får genomföras ska mail skickas till verksamhetscheferna för godkännande att få utföra studien på deras operationsavdelning (bilaga 1). För att veta vilka anestesisjuksköterskor som kan ingå i inklusionkriterierna ber vi att få en lista av verksamhetscheferna. Tanken är att intervjua 10-15 anestesisjuksköterskor. De som uppfyller inklusionskriterierna kommer att mailas och tillfrågas om de vill delta i studien. De kommer att få skriftlig information via mail om syftet med studien och att deltagandet är frivilligt samt att de när som helst kan avbryta sin medverkan i studien (bilaga 2). De kommer erhålla konfidentialitet och ingen ska kunna spåra deras medverkan i resultatet som framkommer sedan. Ingen kommer att få delta om inte vi fått deras samtycke till att vara med i studien. Vi anser att det är bättre att maila de som inkluderas i studien än att verksamhetscheferna ska utse anestesisjuksköterskorna, detta för att inget förutsatt resultat ska kunna utses innan och att alla har lika stor chans att få delta i studien. 5.4 Datainsamling Datainsamlingen kommer ske med hjälp av intervjuer. En stor utmaning när intervjuer görs är att få deltagarna beskriva sina upplevelser och erfarenheter i ord. Forskarens uppgift blir att försöka förstå och uppfatta vad deltagaren beskriver men också att kunna ge dem frågor och gott om tid så informanten kan återge sina upplevda erfarenheter korrekt. Genom dialogen och reflektionen

upptäcks nya dimensioner av fenomenet (Granskär & Höglund- Nielsen, 2012). En öppen fråga kommer ställas med följdfrågor för att penetrera djupet hos informanten. En pilotintervju genomförs innan huvudintervjuerna för att testa materialet. Intervjuerna kommer ske individuellt och deltagarna kommer inte få frågan innan själva intervjun sker. Deltagarna kommer själva få bestämma var, när och hur intervjun ska genomföras för att de ska känna sig bekväma och trygga i situationen och därmed kunna återge den upplevda erfarenheten korrekt (Polit & Beck, 2012). Båda författarna kommer att medverka vid intervjuerna och intervjuerna kommer att spelas in på bandspelare och skrivas ut ordagrant för att underlätta analysarbetet. Innan själva intervjun startar är tanken att en kort introduktionstid kommer avsättas för att skapa ett förtroende mellan oss och deltagaren. 5.5 Förförståelse Förförståelse innebär att värderingar, erfarenhet och kunskaper inom området kan finnas hos författarna innan studien görs. En utav författarna är intensivvårdssjuksköterska och har arbetet på uppvakningsavdelningar och sett hur patienter mår efter operation. Denna förförståelse med i bagaget anser vi att det är oerhört viktigt med ett bra förebyggande av postoperativt illamående eftersom har sett konsekvenserna av detta problem bland patienterna. Enligt fenomenologin handlar det om att vi som forskare ska lägga vår förförståelse inom parentes vilket innebär att vi ska låta informanten få fram sin upplevelse av fenomenet utan att vi lägger någon sympati vid vad de kommer att säga (Granskär & Höglund- Nielsen, 2012). Syftet med att sätta sin egen förförståelse åt sidan är att kunna ge en neutral beskrivning av fenomenet och hur det upplevs för att inte påverka studiens utfall och dess trovärdighet (Birkler, 2008). 5.6 Analys I själva analys förfarandet gäller det för författarna att få en känsla av helheten men också av hur fenomenet visar sig i datamaterialet utan någon förutfattad mening innan. Vidare fortsätter analysarbetet med att beskriva. Den beskrivande delen är att få fram själva essensen- det som utmärker själva fenomenet- där den levda erfarenheten av fenomenet beskrivs. Författarna plockar ut signifikanta delar ur texten för att identifiera ett specifikt område. Vidare identifierar vi meningsenheter ur dessa signifikanta delar som är meningsbärande i sammanhanget och det

viktigaste blir kvar i form av olika kluster. Dessa kluster delas in i teman som därmed speglar essensen i materialet (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012; Polit & Beck, 2012). Vi börjar med att lyssna på intervjuerna och skriver ner dem ordagrant. Vi läser intervjuerna både enskilt och tillsammans för att få en helhet. Därefter försöker vi hitta meningsbärande enheter i materialet som vi har. Fortsättningsvis kommer analys arbetet fortsätta med att bilda kluster (innebördskategorier). Klustrerna som framkommer under analysförfarande är själva variationen i materialet. Finns där vidare gemensamma nämnare i klustrerna är detta själva essensen. Essensen är den nya helheten som kommer fram och blir vårt resultat i den kommande studien. 5.7 Forskningsetiska reflektioner Studien kräver inget godkännande av etiska nämnden enligt lagen SFS 2003:460 men däremot behövs godkännande från verksamhetschefer på respektive avdelning där studien ska utföras. Forskarna har gjort en egen granskning (bilaga 3). Utifrån Helsingforsdeklarationen och FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna ska alla både negativa och positiva resultat förmedlas och publiceras (Northern Nurses Federation, 2003). Inom omvårdnadsforskningen finns fyra etiska principer som ska skydda individen. Informationskravet innebär att deltagarna får tydlig information om syftet med studien utav forskaren. Samtyckskravet innebär att det är ett frivilligt deltagande. Konfidentialitetskravet garanterar full konfidentialitet dvs. inga obehöriga ska kunna ta del av uppgifter i studien. Krav på deltagarnas säkerhet innebär att forskaren avbryter eller skjuter upp studien om något oförutsett inträffar som kan skada individen (Northern Nurses Federation, 2003, SFS 2003:460). Trovärdighet Trovärdigheten i studien stärks av att det är en kvalitativ beskrivande design med fenomenologisk ansats för att fånga anestesisjuksköterskans upplevelser av att förebygga PONV och vilka åtgärder som görs. Trovärdigheten ökar också genom att använda djup intervjuer med att ställa en öppen fråga med följdfrågor, så kommer det studerande fenomenet fram hur dessa

anestesisjuksköterskor upplever fenomenet (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012). Nyttan med denna studie är försöka få fram hur anestesisjuksköterskan kan förebygga PONV och vilka åtgärder som görs. Tidigare forskning har mest fokuserat på de medicinska åtgärderna inom anestesikontexten. 6.Referenser Anestesisjuksköterskans kompetensbeskrivning hämtat 30 januari 2014 http://www.aniva.se/assets/komp-beskrivning--anestesi.pdf Apfel, C-C., Heidrich, F-M., Jukar-Rao, S., Jalota, L., Hornuss, C., Whelan, R-P., Zhang, K. & Cakmakkaya, O-S. (2012). Evidence-based analysis of risk factors for postoperative nausea and vomiting. British Journal of Anaesthesia, 109: 742-53. Apfel, C-C., Kranke, P. & Eberhart, L-H. (2004). Comparison of surgical site and patient's history with a simplified risk score for the prediction of postoperative nausea and vomiting. Anaesthesia, 59: 1078-82. Birker, J. (2008). Vetenskapsteori. Liber AB Chun, H-R., Jeon, I-S., Park, S-Y., Lee, S-J., Kang, S-H. & Kim, S-I. (2013). Efficacy of polonosetron for prevention of postoperative nausea and vomiting: a randomized, double- blind, placebo-controlled trial. British Journal of Anesthesia. 22: 1-6. Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg. I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Eftekharian, A. & Roozbahany, N-A. (2013). Use of intravenous steroids at induction of anesthesia for septoplasty to reduce post-operative nausea and vomiting and pain: a double-blind randomized controlled trial. Indian Journal of Otolaryngology & Head Neck Surg. 65: 216-9. Gan, T-J. (2006). Risk factors for postoperative nausea and vomiting. Anesthesia & Analgesia. 102(6):1884-98. Review. PubMed PMID: 16717343. Golembiewski, J., Chernin, E. & Chopra, T. (2005). Prevention and treatment of postoperative nausea and vomiting. American Journal Health- System Pharmacists, 62: 1247-62. Gulbrandsen, T. & Stubberud, D-G. (2009). Intensivvård; Avancerad omvårdnad och behandling. Lund: Studentlitteratur. Granskär, M. & Höglund- Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur Hambridge, K. (2012). Assessing the risk of post-operative nausea and vomiting. Nursing Standard, 27(18), 35-43. Hovind, I.L (2013). Anestesiologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Lillemor, L & Irene, P. Perioperativ vård- att förena teori med praxis. Lund: Studentlitteratur Holmér, Pettersson., P. & Wengström., Y. (2012). Acupuncture prior to surgery to minimise postoperative nausea and vomiting: a systematic review. Journal of clinical nursing. 21: 799-805. Karagozoglu, S., Tekyasar, F. & Alp Yilmaz, F. (2012) Effects of music therapy and guided visual imagery on chemotherapy-induces anxiety and nausea-vomiting. Journal of Clinical Nursing, 22: 39-50. Korinenko, Y., Vincent, A., Cutshall, SM. & Li, Z. (2009). Efficacy of acupuncture in prevention

of postoperative nausea in cardiac surgery patients. Annals of thoracic surgery. 88: 537-42 Maviridou, P., Dimitriou,V., Manataki,A., Arnaoutoglou, E. & Papadopoulos, G. (2013). Patient s anxiety and fear of anesthesia: effect of gender, age, education, and previous experience of anesthesia. A survey of 400 patients. Japanese Society of Anesthesiologists, 27: 104-108. Murphy, M.J., Hooper, V.D., Sullivan, E., Clifford, T. & Apfel, C.C. (2006). Identification of risk factors for postoperative nausea and vomiting in the perianesthesia adult patient. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 21: 377-384. Northern Nursers Federation (2003). Hämtat 30 januari 2014 www.sykepleinen.no/ikbviewer/content/337889/ssns%20etiske%retningslinjer.pdf Pierre, S., Corno, G., Benais, G. & Apfel, C.C. (2004). A risk score-dependent antiemetic approach effectively reduces postoperative nausea and vomiting a continuous quality improvement initiative. Canadian Journal of Anesthesia, 51(4), 320-325. Polit, D. & Beck, C. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (9th edition). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Rüsch, D., Eberhart, L.H.J., Wallenborn, J. & Kranke, P. (2010). Nausea and vomiting after surgery under general anesthesia. Deutsches Ärzteblatt International, 107(42), 733 741. SFS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Sveriges Författningssamling. Smith Collins, A. (2011). Postoperative nausea and vomiting in adults: Implications for Critical Care. Critical Care Nurse. 31: 36-45. Sadati, L., Pazouki, A., Mehdizadeh, A., Shoar, S., Tamannaie, Z. & Chaichian, S. (2013). Effect of preoperative nursing visit on preoperative anxiety and postoperative complications in

candidates for laparoscopic cholecystectomy: a randomized clinical trial. Scandinavian Journal of Caring Science. 27: 994-8 Stadler, M., Bardiau, F., Seidel, L., Albert, A. & Boogaerts, J-G. (2003). Difference in risk factors for postoperative nausea and vomiting. Anesthesiology. 98: 46-52. 7.Bilagor Bilaga 1 Inforationsbrev till avdelningschef Vi är två sjuksköterskor som tänker utföra en studie med syftet att belysa anestesisjuksköterskans preoperativa åtgärder av att förebygga postoperativt illamående hos patienten. Kriterier för medverkan i studin är minst 5 års erfarenhet inom allmän operation på vuxenavdelning. Vi avser att intervjua 10-15 personer på olika operationsavdelningar i södra Sverige. Detta för att få variation och bredd vilket ökar studiens tillförlitlighet. Intervjuerna kommer att ta ca 60 minuter. Tid och plats för intervjuerna bestäms av informanten. Hela deltagandet kommer att behandlas konfidentiellt och ingen kommer kunna spåra deras medverkan i studien. Ingen kommer att få delta i studien förrän vi erhållit samtycke. Om vi får genomföra studien på din avdelning önskar vi att du informerar i korta drag dina anställda om studien och dess syfte. Om det finns intresse för deltagande i studien mailar du oss deras kontaktuppgifter så kontaktar vi informanterna personligen och ger mer detaljerad information. Vi önskar att du skriver på nedan som en bekräftelse på ditt samtycke och

medverkan till studien. Har du frågor, kontakta oss gärna på telefon eller mail. Datum Underskrift Med vänlig hälsning Peter Halldin ph222ic@student.lnu.se Mariette Karlsson mkasn08@student.lnu.se Bilaga 2 Informationsbrev till deltagare Vi är två sjuksköterskor som tänker utföra en studie med syftet att belysa anestesisjuksköterskans preoperativa åtgärder av att förebygga postoperativt illamående hos patienten. Kriterier för medverkan i studien är minst 5 års erfarenhet inom allmän operation på vuxenavdelning. Vi avser att intervjua 10-15 personer på olika operationsavdelningar i södra Sverige. Detta för att få variation och bredd vilket ökar studiens tillförlitlighet. Intervjuerna kommer att ta ca 60 minuter. Tid och plats för intervjuerna bestäms av dig. Vi kommer att ställa en grundläggande fråga där du svarar och berättar efter upplevda erfarenheter. Vi kommer vidare att ställa följdfrågor om vi anser det behövas för att komma på djupet med intervjun. Intervjun kommer att spelas in för att lättare bearbetas i efterförloppet. Hela deltagandet kommer att behandlas konfidentiellt och ingen kommer kunna spåra er medverkan i studien. Ingen kommer att få delta i studien förrän vi erhållit samtycke. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst tacka nej till medverkan i studien utan att ange orsak. Vi önskar att du skriver på nedan som en bekräftelse på ditt samtycke och medverkan till studien. Har du frågor, kontakta oss gärna på telefon eller mail.

Datum Underskrift Peter Halldin Mariette Karlsson ph222ic@student.lnu.se mkasn08@student.lnu.se 042-0000000 042-0000000 Bilaga 3 Projekttitel: Projektledare: Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt, kliniskt forskningsprojekt eller motsvarande inför rådgivande etisk bedömning/granskning Handledare: 1 2 3 4 5 Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter (dvs. enligt Personuppgiftslagen behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening eller att behandla personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv). Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på forskningspersonerna (även sådant som ej avviker från rutinerna men som är ett led i forskningen)? Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka forskningspersonerna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en uppenbar risk att påverka? (Se 4 2 punkten i Etikprövningslagen 2003:460) Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov eller PAD)? Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, dementa eller psykiskt handikappade liksom personer i uppenbar beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av försöksledaren)? Ja Tveksamt Nej x x x x x Om någon av frågorna 1-5 besvarats "Ja" eller "Tveksamt" kan forskningsarbetet, om det genomförs på

forskarnivå, kräva godkännande vid en etikprövning av regional etikprövningsnämnd (EPN). För vidare information om Etikprövningsnämnden se www.epn.se. Om frågorna 1-5 besvarats med ett "Nej", fortsätt egengranskningen genom att kryssa när punkten är uppfylld: 6 I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna förstår dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex. antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan påverka beslut om medverkan klart framgår (mörka inget men överdriv ej heller farorna). Minderårig skall i allmänhet ha målsmans godkännande (t ex enkäter i skolklasser). 7 Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den skriftliga informationen till patient eller forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket utan att detta påverkar forskningspersonens omhändertagande eller behandling eller, om studenter, betyg etc. 8 Eventuellt upprättande av personregister (där data kan kopplas till fysisk person) är anmält till registeransvarig person på respektive förvaltning (PUL- ansvarig). 9 Det finns resurser för genomförande av projektet och ansvariga för forskningspersonernas säkerhet är namngivna (prefekt, verksamhetschef eller motsvarande). Ja Tveksamt Nej x x x x Blanketten skall bifogas ansökan och skrivas under av den som genomför projektet och i förekommande fall även av handledare.

Ovanstående frågor är noga penetrerade och sanningsenligt besvarade. Ort och datum:. Projektledare eller motsvarande:. namn. titel. institution/enhet Underskrift projektledare eller motsvarande:. Handledare:. namn. titel. institution/enhet Underskrift av handledare:. Bilaga 4

Arbetsfördelning utav projektplan Båda författarna har varit lika delaktiga i hela arbetet. Vi började med att båda två letade material utifrån böcker och vetenskapliga artiklar utifrån studiens syfte till bakgrunden. Därefter delgivit varandras resultat via mail och en utav författaren har då sammanställt det resultat och sedermera skickat över via mail till den andre författaren som har läst igenom det och gett sina kommententarer och synpunkter på sammanställningen. Om det uppstod några synpunkter eller kommentarer har detta diskuteras på nytt både via mail och telefonkontakt och sedan sammanställt till färdigt resultat. Hela arbetsmaterialet olika delar har gjorts på samma vis som beskrivits innan där båda författarna har sammanställt olika delar av arbetet men varit lika delaktiga hela tiden i processen. Under hela processen med projektplanen har det inte varit några konflikter oss emellan