Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det kirurgiska incisionssåret Ulcus - orsakas av en bakomliggande sjukdom eller vävnadsskada, tex. trycksår och bensår Olika sår Akuta sår: traumatiska och kirurgiska sår Långsamt läkande (kroniska) sår: diabetessår, trycksår, venösa sår och ischemiska sår 1
Sårläkningsprocessen Inflammationsfasen Nybildningsfasen (proliferationsfasen) Mognadsfas (remodelleringsfasen) Inflammationsfasen Varar vanligtvis 3-4 dagar efter skadan Rodnad - dilatation av små blodkärl Värmeökning- ökat blodflöde genom kärlen. Värme frigörs i samband med metabola processer. Smärta- Vävnadsvätska trycker motoch verkar retande på nervändar i området. Svullnad- vätska tränger ut från kapillärerna (deponeras extravasalt) Proliferationsfasen Några dagar till veckor Vävnad och blodkärl nybildas Sårytan täcks av epitelceller Såret drar ihop sig 2
Mognadsfasen Startar 1-3 veckor efter skadan, kan pågå upp till flera år Fortsatt mognad av processerna som startade under inflammationsfasen Hållfasten är efter 4 veckor ca 70% från före skadan Max 80% av den ursprungliga hudens hållfasthet Sårbehandling Målet med sårbehandling är att möjliggöra läkning, förhindra sårinfektion, minska lidande och underlätta det dagliga livet. Delmål kan vara exempelvis att minska sårsekretion, minska smärta och minska luktproblematik. (Vårdhandboken) Sårläkning Primärläkning- sårkanterna hålls samman med suturer, agraffer eller tape, tex. kirurgiska sår Vanligtvis stängt inom 48 timmar då bakterier inte kan tränga in i såret 3
Postoperativa sårinfektioner Kan orsakas både av exogena smittkällor och av bakterier hos patienten (ex. staph. epidermis) Uppkommer vanligtvis 7-9 dagar efter op. (kan också vara sena inf.) Postoperativa sårinfektioner Symtom: Rodnad eller ömhet i omgivande hud Sekretion av pus Sekretion efter avlägsnande av suturer Sårglipa Behandling Avlägsna suturer Spola rent Sårodling Fuktighetsbevarande sårläkningsprinciper t ex Aquacel Antibiotika (profylax) 4
Läkningshämmande faktorer Hög ålder Näringstillstånd Dehydrering Sjukdomstillstånd såsom diabetes, arteriell och/eller venös insufficiens, infektioner Minskad aktivitetsförmåga Smärta Nedsatt allmäntillstånd Läkningshämmande faktorer Tryck mot utsatta punkter försvårar den lokala hudcirkulationen kan öka risken för trycksår och/eller hämma sårläkningen Läkemedel, exempelvis antiinflammatoriska, kortikosteroider och immunosuppressiva Strålbehandling Livsstilsrelaterade faktorer tobaksrökning sårbehandling Steril rutin- sterila instrument, utensilier och rengöringsvätskor: Op. sår första post.op dygnet Op. sår när det finns drän, såret vätskar, blöder eller glipar Sår i förbindelse med led eller djupare vävnad Infektionskänsliga patienter 5
Ren rutin vid sårbehandling höggradigt rena instrument och utensilier diskdesinfektor eller spoldes. I minst 85 o Multiförpackade steriliserade kompresser Kranvatten Se lokala hygieniska rekommendationer Sjuksköterskans ansvar Prevention av sår och sårkomplikationer Observation av patient och sår Göra patient och ev. närstående delaktiga i sårbehandlingen Sårbehandling Val av lämpliga sårförband Sjuksköterskans ansvar Dokumentation i patientjournalen Ha kunskap om infektion, nutrition, aktivitet, sömn, social situation och smärtlindring http://www.youtube.com/watch?v=f4ofwciviku &feature=mfu_in_order&list=ul 6
Orsaker till stomioperationer Kolostomi Cancer Divertikulit Trauma Strålskador Förlossningsskador Missbildningar Ileostomi Ulcerös colit Crohns sjukdom Familjär polypos Fistlar Trauma Missbildningar 2014-10-19 Eva I Persson Stomityper Urostomi 2014-10-19 Eva I Persson Sigmoideostomi Vänster sida på buken Cirka 1 cm hög knopp Halvfast fast innehåll Gaser När rektum är kvar bildas slem Vid rektumamputation, ev. fantomfenomen Sluten påse som vanligtvis bytes 1-3 ggr/dag 7
Höger sida av buken 2-3 cm hög knopp Tunnflytande tarminnehåll 600-800 ml/dygn Hudirriterande Tömbar påse Ileostomi 2014-10-19 Eva I Persson Loopileostomi - teknik Samma lokalisation som en end -ileostomi afferent loop efferent loop Funktionella delen nedåt Användandet av glasstav är valfritt och är avhängigt av tradition 8
Kännetecken: Stomi bak Tunnflytande tarminnehåll Avföring 4-6 ggr/dygn Bäckenreservoar Ileoanal reservoir Inför stomioperationen Samtal med stomiterapeuten innan operationen Utgå från vad patienten vet om stomi och har uppfattat av informationen från läkaren Anatomisk bild Informationsbroschyr om aktuell stomityp 9
Inför stomioperationen Bild på en stomi Förbered på att den kan upplevas som otäck Stomiträning Uppföljning Att man kan leva som innan operationen Fritid Samliv Kost Stomimarkering Postoperativ vård Genomskinlig stomipåse utan filter Observera: färg och storlek Stomiträning Inför hemgång Klara sin stomibandagering Närstående bör ha varit med vid något tillfälle Veta vart hon/han skall vända sig vid frågor och/eller problem Återbesök till stomiterapeut och läkare 10
Uppföljning efter stomioperationen Regelbunden uppföljning för att förebygga eller lindra ev. komplikationer Stöd i rehabiliteringen och anpassningen till den nya livssituationen 11