Ishockey är en kampsport där man kan förvänta sig tand- och käkskador

En fenomenografisk studie av attityder till tand- och ansiktsskydd inom ishockey säsongen 2001/2002 Ulf Glendor, legitimerad tandläkare och medicine doktor vid IHS/Socialmedicin och folkhälsovetenskap, Hälsouniversitetet, Linköping samt ägare av företaget Dental Trauma Ulf Glendor AB Anne Göransson, pedagog och filosofie doktor vid IHS/Socialmedicin och folkhälsovetenskap, Hälsouniversitetet, Linköping, MPH Ishockey är en kampsport där man kan förvänta sig tand- och käkskador Denna studie finansierades med medel ur Folksams Forskningsstiftelse. Denna publikation trycktes första gången i november 2011 Det är fullt tillåtet att mångfaldiga denna publikation. Det görs enklast genom att använda sig av www.dentaltrauma.se under Vetenskapliga publikationer där publikationen finns som en PDF fil Utgivare Ulf Glendor DENTAL TRAUMA ULF GLENDOR AB, Org. nr. 556818 0383 ulf.glendor@telia.com

Innehållsförteckning Förord...4 Sammanfattning.. 5 Introduktion...6 Bakgrund...6 Syfte...8 Material och metod...8 Definition av attityd...8 Fenomenografisk analys...8 Fokusgrupp...9 Genomförande...9 Etisk prövning...11 Resultat... 11 1. Ishockey är en kampsport och skador är något man får räkna med!... 11 Att diskutera...13 2. Omfattningen av tand och käkskador är okänd... 14 Att diskutera...15 3. Egna och andras erfarenheter av tandskador... 15 Att diskutera...16 4. Hur effektivt är tandskydd?... 16 Att diskutera...16 5. Nya material i och kring rinken kan orsaka skallskador... 17 Att diskutera...17 6. Media ger en bild av att framgång i ishockey innebär risktagande och skador... 18 Att diskutera...18 7. Domaren har stor betydelse... 19 Att diskutera...20 8. Synpunkter på personlig skyddsutrustning... 20 8.1 Fördelar med ansikts och tandskydd... 22 8.2 Nackdelar med ansikts och tandskydd... 23 Att diskutera...24 Diskutera fördelar med ansikts och tandskydd...25 Diskutera nackdelar med ansikts och tandskydd...25 9. Vad tror man att de övriga fokusgrupperna har för synpunkter?... 26 Att diskutera...27 10. Satsning på ishockey börjar tidigt i elit... 27 Att diskutera...28 11. Bristfällig kunskap om vad som ingår i idrottsskadeförsäkring... 28 Att diskutera...29 12. Deltagarnas förslag till åtgärder... 30 12.1 Ansvar och samarbete... 30 12.2 Information och utbildning... 32 2

12.3 Förebyggande arbete... 32 12.4 Effektivare och attraktivare tand och ansiktsskydd bör utvecklas... 33 Diskutera ansvar och samarbete...33 Diskutera utbildning.34 Diskutera förebyggande arbete.34 Diskutera utveckling av tand och ansiktsskydd 34 Diskussion... 35 Metoddiskussion...35 Resultatdiskussion... 37 Ordförklaringar 45 Referenser 47 Tabell 1... 51 Bilaga 1... 52 Bilaga 2... 53 Bilaga 3... 54 Bilaga 4 55 English summary.60 3

Förord Folksam är idrottens försäkringsbolag och försäkrar idag 1,6 miljoner idrottare inom 50 olika specialidrottsförbund. Folksams samarbete med svensk idrottsrörelse har möjliggjort genomförandet av denna studie. Bakgrunden är idrottens skadepanorama där tand och käkskadorna står för en väsentlig del, inte minst kostnadsmässigt. En allvarlig tandskada kan medföra tids och kostnadskrävande behandlingar under lång tid. Många idrotter använder skydd för att reducera effekten av slag mot tänder och käkar. Ishockey är en sådan idrott. Tyvärr används inte alltid dessa skydd och frågan är varför? Sannolikt väger varje spelare in flera faktorer i sitt beslut, vilket kräver andra analysmetoder än vad som är vanligt för att kunna ge svar på. Denna studie följer på en tidigare Folksam rapport från 2002, där förekomsten av tandoch käkskador vid idrott presenterades. Undertecknade vill rikta ett stort tack till Folksam, Svenska Ishockeyförbundet och till de båda ishockeyföreningar som gav oss möjligheten att genomföra detta arbete. Vi har lärt oss mycket på denna resa. Linköping den 1 november 2011 Med vänliga hälsningar Ulf Glendor Linköping Anne Göransson Linköping 4

Sammanfattning Idrottsskadorna kostar årligen det svenska samhället drygt 10 miljarder kronor, varav skadorna inom ishockey uppskattas till drygt 123 miljoner kronor. Då var fjärde skada inom ishockey är en tand eller käkskada och ungefär 450 tand och käkskador inträffar årligen, uppskattas kostnaden för samhället i medeltal till drygt 70 000 kronor per tandoch käkskada inom ishockey. Trots detta används tand och ansiktsskydd endast i begränsad omfattning. Syftet med studien var dels att redovisa synpunkter och attityder till tand och ansiktsskydd inom ett elitserielag respektive division 3 serielag inom ishockey samt förstå varför man använder eller avstår från dessa skydd, men också att presentera ett studiematerial som underlag för vidare diskussioner ute bland föreningarna. Studien genomfördes med en fenomenografisk metodik, där hänsyn tas till hur omgivningen uppfattas och förstås. Med hjälp av intervjuer i fokusgruppform och en kvalitativ analys presenterades ett antal kategorier, vilka senare låg till grund för presentation av resultatet. Resultatet visade att båda föreningarna anser att ishockey är en kampsport och skador är något man får räkna med. Juniorspelare accepterar ansiktsgaller och kan tänka sig att använda tandskydd som senior. Unga spelare underskattar risken att skadas då de tidigare skyddats av ansiktsgaller. Risken för skador ökar då tacklingar blir tillåtna efter 15 års ålder. Domaren har stor betydelse för ishockeymatchens karaktär. Kunskap saknas om omfattning, konsekvenser och kostnader för tandskador, men också effekten av ett tandskydd. Spelarna saknar kunskap om vad som ingår i en idrottsskadeförsäkring. Elitföreningen anser att media i allt för hög grad uppmärksammar våldsverkarna, vilket ger dem den uppmärksamhet de önskar. Domarna anser att det blivit svårare att döma och att det är ett problem hur återfallsförbrytarna skall hanteras. Elit anser vidare att deras ungdomar är väldisciplinerade, välmotiverade och inriktade på att enbart satsa på ishockey, vilket deras föräldrar är väl informerade om. Division 3 föreningen underskattar risken för tandskador och anser att det ovårdade spelet på lägre nivåer innebär en större risk för skador, jämfört med inom elit. Domarna har en alldeles för låg status i Sverige, vilket kan vara en orsak till domarflykten på lägre nivåer. Äldre spelare i division 3 bedöms lättare kunna acceptera ett ansiktsgaller då de inte lägger samma prestige i ishockey som yngre spelare. Tandskydd anses av division 3 som dyra och det är svårt att få tag på en tandläkare som kan tillverka tandskydd. Deltagarnas förslag till åtgärder spänner över ett brett register. Åtgärderna kan indelas i; ansvar och samarbete, där båda föreningarna anser att samtliga parter ansvarar för att skador inte skall inträffa; kontinuerlig information om och utbildning i tand och käkskadornas omfattning och konsekvenser i ishockey; utveckling av etik och moral, där föräldrar och ledare är normgivare; obligatorisk användning av tandskydd vid skifte från ansiktsgaller till visir; samt en utveckling av tand och ansiktsskydd. Deltagarnas förslag till åtgärder har koncentrerats i Bilaga 4 och fördelats på lokal, regional, nationell och internationell nivå och kan med denna indelning användas som ett underlag för fortsatta diskussioner. 5

Introduktion Bakgrund Trots allt det goda sport och idrott för med sig så kan deltagandet även resultera i skador av olika allvarlighetsgrad. Många av dessa skador är dyra för samhället där, förutom vårdkostnader, även kostnader för stat, landsting, kommun, näringsliv, domstolsväsende, polis, försäkringsbolag och den enskilde ingår. De totala samhällskostnaderna för idrottsskador i Sverige har med detta som underlag beräknats till drygt 10 miljarder kronor årligen, varav skadorna inom ishockey uppskattas till drygt 123 miljoner kronor (1). Då var fjärde skada inom ishockey är en tand eller käkskada (2) och i medeltal 450 tand och käkskador årligen inträffar inom ishockey (3) uppskattas den årliga kostnaden för samhället till drygt 70 000 kronor per tand och käkskada. Livstidskostnaden per utslagen framtand i USA har tidigare uppskattats till mellan 10 000 15 000 USD, vilket i dagens penningvärde motsvarar 100 000 160 000 SEK (4). För ishockeyspelare inom elit med god månadslön kanske detta inte är en oöverstiglig summa, medan det för ishockeyspelare på lägre nivåer kan innebära en ekonomisk katastrof. Ett stort antal internationella studier visar att skador inom idrotten inträffar ofta. Echlin et al. redovisade att 36% av samtliga olycksfallsskador i USA relaterades till idrott av något slag (5). Studier i Skandinavien har visat på en relativt stor andel idrottsskador (10 19%) som omhändertagits på akutmottagningar (6). En annan studie, även den från USA, redovisade att 19% av samtliga skador mot huvud och ansikte och 33% av samtliga tandskador var idrottsrelaterade (7). I Tyskland redovisade Bemelmanns & Pfeiffer att 32% av idrottsutövarna hade drabbats av ansikts eller tandskador (8). Sammantaget visar detta att skador mot huvudet i allmänhet och ansikte och tänder i synnerhet är vanliga inom idrott. I en svensk studie av samtliga olycksfallsskador under perioden 1989 1990 i Västmanlands län redovisades att 18% av skadorna, oavsett ålder och orsak, drabbade skalle, ansikte, tänder eller käkar, vilket gjorde huvudet till den tredje mest olycksfallsdrabbade kroppsregionen efter hand och fot (9). Samma studie visade också att sport och idrott bidrog med 23% av samtliga tand och käkskador i åldersintervallet 7 30 år. Ishockey är en sport där huvudet ofta drabbas av skador. Rampton et al. visade att var tredje ishockeyskada bland amatörer med en medelålder av 24 år, som omhändertogs på ett stort akutvårdscenter i Kanada, var en skada mot huvudet (10). I den amerikanska hockeyligan (AHL) redovisades att 63% av spelarna drabbades av tandskador, de flesta i form av frakturer på tandens krona (49%) följt av helt utslagna tänder (20%). Andelen tandskador var något högre bland forwards (68%) än bland försvarare (61%) (11). Folksams Idrottsenhet har i en tidigare rapport redovisat att var tredje olycksfallsskada i ishockey under perioden 1986 1990 drabbade huvudet i någon form och att var fjärde skada var en tand eller käkskada (2). Införandet 1986 av obligatorisk användning av ansiktsgaller för juniorer 20 år eller yngre ser inte ut att ha haft någon större effekt på tand och käkskadefrekvensen. År 1983 återfanns 10,9 % av samtliga till Folksam anmälda tandskador i ishockey i åldersgruppen 15 19 år (12), att jämföra med 10,7 % år 1990 (2). Uppgift saknas om ansiktsgaller verkligen använts vid samtliga olyckstillfällen 1990, varför viss reservation får göras för resultatet. Men det är anmärkningsvärt att det inte förelåg någon skillnad 6

på antalet tand och käkskador trots införandet av obligatorisk användning av ansiktsgaller. Vid en jämförelse av Folksams rapporter från 1985 med 1994 och 2002 visade det sig att tand och käkskadefrekvensen fortfarande ökade kraftigt efter 20 års ålder (2 3,12). Hälften av samtliga tand och käkskador registrerades i åldersintervallet 21 25 år (3) och i samtliga tre rapporter redovisades två tredjedelar av tand och käkskadorna i åldersintervallet 21 30 år (2 3,12). Införandet av obligatorisk användning av ansiktsgaller hos juniorerna ser därför inte ut att ha haft något genomslag bland seniorerna. I en studie som genomfördes år 2002 i samarbete med försäkringsbolaget Folksam och Institutionen för hälsa och samhälle vid Linköpings Hälsouniversitet, där 5 000 försäkringsanmälda tand och käkskador studerades under åren 1994 1997, registrerades ishockey för en hög och ökande skadeincidens, jämfört med många andra idrotter (3) (Figur 1). Figuren visar att omkring sex gånger fler ishockeyspelare drabbades av tand och käkskador, jämfört med inom fotboll och handboll. Tand och käkskadeincidensen i ishockey var högst i åldersintervallet 21 25 år, medan tand och käkskador bland juniorer och pojkar med A och B licenser var sällsynta. Figur 1. Antal registrerade tand- och käkskador per 1 000 försäkrade under perioden 1976-1997 Incidens / 1 000 25 20 15 10 5 0 År Bandy Fotboll Handboll Ishockey Brottning Budo Innebandy Judo Rugby Om hänsyn tas till exponeringen, d v s den tid som spelarna ägnade åt träning och tävling, var risken tre gånger högre att drabbas av tand och käkskador i division 4 och lägre, jämfört med elit, medan skadeincidensen per 1 000 försäkrade var tre gånger högre för elit och division 2 3, jämfört med division 4 och lägre. Tand och käkskador inom damishockey var däremot sällsynta. Slag av klubba och oavsiktlig kollision spelare emellan dominerade skadeincidensen i ishockey (3). Ishockey (12%), tillsammans med rugby (11%) och brottning (10%), visade sig vara idrotter där deltagarna oftare än i andra idrotter drabbades av upprepade tand och käkskador under säsongen 2001/2002. Skadans allvarlighetsgrad skiljde sig däremot inte mellan idrotterna. Frågan är om det finns annat än ishockeyns karaktär av tuff sport som är orsaken till det höga skadeutfallet, eller beror mängden tand och käkskador på någon speciell kultur och attityd inom ishockey som gör den mer skadedrabbad? Kan det bero på att spelarna har en låg riskupplevelse, eller att de har en dåligt upplevd komfort hos befintliga skydd 7

som gör att man inte använder dem? Föreligger det en annorlunda attityd till prevention som gör att man tar risken att bli skadad? Av vilken anledning fortsätter man inte att använda det galler som man redan har vant sig vid under perioden som junior? Kan det bero på att domare och spelare tänjer på reglerna och därmed ökar risken för skada? Svaren på dessa frågor är inte enkla då man inom ishockey sannolikt gör en sammanvägning av flera enskilda faktorer, som tillsammans bildar ett handlingsmönster om vilket vi idag saknar tillräcklig kunskap om. Syfte Syftet med studien var dels att redovisa synpunkter och attityder till tand och ansiktsskydd inom ett elitserielag respektive i ett division 3 serielag inom ishockey samt förstå varför man använder eller avstår från dessa skydd, men också att presentera ett studiematerial som underlag för vidare diskussioner ute bland föreningarna. Material och metod Definition av attityd Rokeach definierar en attityd som en relativt varaktig organisering av föreställningar kring ett objekt eller en situation som får en person att reagera och agera på ett för honom eller henne prioriterat sätt (13). En person med en speciell attityd bedöms ha lättare att ta till sig information som överensstämmer med denna egna attityd. Fenomenografisk analys Studien har en fenomenografisk forskningsansats, där fenomenografi är en kvalitativ och empirisk forskningsansats som utvecklats av den s k INOM gruppen (gruppen för studier om INlärning och OMvärldsuppfattning vid Göteborgs Universitet). Metoden används bland annat inom pedagogisk forskning för studier av inlärning ur den lärandes perspektiv (14). Begreppet fenomen härstammar från grekiskan och betyder det i sigsjälvt visande, det uppenbara, medan grafi betyder beskriva (15). Fenomenografin beskriver hur världen uppfattas och förstås av människor. Med uppfattningar menas inte det vi vanligtvis kallar åsikter, utan en grundläggande förståelse av något. Uppfattningar inom fenomenografin är därför ett underförstått och oreflekterat sätt att förhålla sig till sin omvärld. Marton & Svensson beskriver uppfattningar som någonting underförstått, det som inte behöver sägas eller det som inte kan sägas eftersom det aldrig varit föremål för reflektion (16). Uppfattningar, anser de vidare, utgör referensramen inom vilken vi samlar kunskaper eller den grund på vilken vi bygger våra resonemang. Utgångspunkten i fenomenografin är att vår värld är den upplevda världen, där vi uppfattar olika fenomen på kvalitativt olika sätt. Man gör skillnad på vad något är första ordningens perspektiv och vad det uppfattas vara andra ordningens perspektiv. I denna studie är det andra ordningens perspektiv som utgör forskningsobjektet. Den empiriska grunden inom fenomenografin består av intervjuer och en kvalitativ analys av intervjuerna där olika sätt att uppfatta fenomen på beskrivs. Intervjuerna är löst strukturerade, men bygger på att vissa frågeområden ska avhandlas. I övrigt får de intervjuade relativt vida ramar. När ett antal människor intervjuas nås så småningom en mättnad, vilket innebär att de flesta uppfattningar om det studerade fenomenet har framkommit. Då de intervjuade tolkar vad som sägs, innebär detta att de inte alltid svarar på det som frågas, utan på sin egen tolkning av frågan. Analysen går ut på att 8

beskriva den variation av uppfattningar som finns i intervjumaterialet. Fenomenografiskt beskrivs resultatet i ett begränsat antal kvalitativt skilda kategorier. Målsättningen i studien är att finna dessa kategorier. Intervjuerna spelas in på band och skrivs ut ordagrant inkluderande omtagningar, felstarter, pauser och uppbackningar från personer som inte har ordet. Analysen av texten består av en ständig växling mellan läsning och reflektion, en process där man söker efter både likheter och skillnader. Enligt Dahlgren och Fallsberg kan den fenomenografiska analysen beskrivas med följande sju steg (17): 1. Bekanta sig med materialet. Forskaren läser det transkriberade materialet upprepade gånger. 2. Kondensering. De mest signifikanta uttalandena väljs ut för att ge en representativ återgivning av diskussionen. 3. Jämförelse. Uttalandena jämförs för att hitta likheter och olikheter. 4. Gruppering. Liknande uttalanden förs samman. 5. Artikulering. Ett preliminärt försök att beskriva essensen inom varje grupp av svar (steg 4 och 5 får ofta upprepas flera gånger för att analysen ska bli tillfredsställande). 6. Rubricering. De olika kategorierna betecknas med passande språkliga uttryck. 7. Kontrastering. De funna kategorierna jämförs med varandra avseende likheter och olikheter. Varje målgrupps engagemang mäts genom att räkna antalet diskussionsinlägg i de enskilda kategorierna. Förutom att resultatet beskrivs i form av kategorier, exemplifieras detta med citat ur intervjumaterialet. Citaten illustrerar och fördjupar förståelsen och tydliggör gränserna för varje kategori. Fokusgrupp Datainsamlingen har skett med hjälp av fokusgrupper, vilket kan betecknas som en form av gruppintervjuer, där en grupp människor fokuserar på ett specifikt ämnesområde. Deltagarna i gruppen framför värderingar och ger synpunkter på det aktuella ämnet. Enskilda deltagares uppfattningar leder till associationer och reaktioner hos de andra i fokusgruppen och många olika perspektiv på en fråga kan därför belysas (18). Deltagarna i fokusgruppen hjälper varandra att upptäcka och tydliggöra tankar och synsätt på ett sätt som skulle vara mer komplicerat och ta längre tid vid personliga intervjuer. Analysenheten utgörs således av fokusgruppen och inte av den individuella gruppdeltagaren. Fokusgruppers storlek varierar, men brukar bestå av fyra till tolv personer. Gruppen leds av en moderator vars uppgift inte är att styra diskussionen utan snarare att med hjälp av en frågeguide hålla diskussionen inom ramen för det ämne som diskuteras. Genomförande Försäkringsbolaget Folksam och Svenska Ishockeyförbundet medverkade till att en ishockeyförening på elitnivå (elitserien) och en på lägre nivå (division 3) kunde tillfrågas om medverkan i studien (Bilaga 1). Urvalet grundar sig på att förutsättningarna för att bedriva verksamhet bedöms olika inom och utanför elitserien, vilket sannolikt inverkar på resultatet i studien. Båda föreningarna var försäkrade hos Folksam via sin specialidrottsförsäkring och hade verksamhet för ungdomar, juniorer och seniorer. Inbjudan sändes ut till respektive förenings ordförande. De personer som 9

deltog i gruppintervjuerna valdes ut strategiskt i samverkan med respektive förenings styrelse så att deltagare med olika åsikter, men med samma grupptillhörighet, blandades i varje grupp, ex vis seniorer, domare eller föräldrar. I resultatet identifieras ishockeyföreningen i elitserien som elit och ishockeyföreningen på lägre nivå som division 3. Ett inbjudningsbrev sändes även ut till varje enskild deltagare där syftet med studien förklarades (Bilaga 2). Målgrupperna i respektive ishockeyförening var ungdomar i åldrarna 10 12 år (föräldrarna medgav deltagande), juniorer (t o m 18 år), seniorer, domare, klubbledning och föräldrar. Totalt deltog 57 personer i de 12 fokusgrupperna, varav fyra kvinnor, d v s i medeltal drygt fyra personer per fokusgrupp. Som lägst deltog fyra personer och som högst åtta personer i fokusgrupperna. Intervjuerna genomfördes under månaderna oktober och november år 2001. Vi som genomförde studien hade själva ingen egen erfarenhet av ishockeymiljön. Intervjuerna genomfördes i direkt anslutning till respektive förenings lokaler och träningstillfällen. Deltagarna placerades runt ett bord och lättare förtäring serverades samtidigt som moderatorn informerade om syftet med intervjun och hur den skulle genomföras. Intervjuernas längd varierade mellan 45 90 minuter. Om aktiviteten i gruppen skulle avta så kunde moderatorn välja att ta upp redan förberedda frågor ur en frågeguide (Bilaga 3). Gruppen kunde då välja att ta upp den föreslagna frågan eller förkasta den. I frågeguiden fanns sex frågor av väsentlig betydelse för studien som moderatorn alltid såg till att varje fokusgrupp fick möjlighet att ta ställning till (Fotnot Bilaga 3). Intervjuerna dokumenterades med videokamera och bandspelare. Materialet vid varje gruppintervju bestod av: 1. Ett stimulusmaterial (Bild 1). 2. Frågeställningar i frågeguide (Bilaga 3). Avsikten med stimulusmaterialet var att underlätta att diskussion kom igång och det bestod av: 1. En videoupptagning från programmet Sportspegeln/SVT, där en ishockeyspelare drabbas av en tandskada i samband med en match i elitserien. Speltid ca 4 minuter. Den drabbade spelaren har skriftligen godkänt visning av videoupptagningen i detta sammanhang. 2. Artiklar ur olika dagstidningar och kvällspress med fakta kring ansiktsolyckor inom ishockey, kostnader i samband med olycksfall, attityder kring skydd, regeltolkningar, fokus på enskilda elitspelare och machobegreppet. 3. En förevisning av olika typer av skydd avsedda för tänder och ansikte. 10

Bild 1. Stimulusmaterial. Etisk prövning Studiens upplägg har granskats och godkänts av Forskningsetikkommittén i Linköping. Resultat Studien resulterade i 12 kategorier. Inom varje kategori beskrivs engagemanget, vilka frågeställningar som togs upp och vilka grupper som var mest aktiva. Vidare beskrivs vad båda föreningarna var överens om och vad som skiljde dem åt. Varje kategori avslutas med förslag på ämnen att diskutera, vilket även kan betraktas som en sammanfattning av respektive kategori. De kategorier som engagerade deltagarna mest var Ishockey är en kampsport och skador är något man får räkna med, Synpunkter på skyddsutrustning och Deltagarnas förslag till åtgärder (Tabell 1). 1. Ishockey är en kampsport och skador är något man får räkna med! Denna kategori tillhörde en av tre som engagerade deltagarna mest. Av frågorna i frågeguiden berördes främst synpunkter på skydd, ansvar och på vilket sätt ishockeyn har förändrats och kommer att förändras. Utanför frågeguiden togs även frågan upp på vilket sätt våldet i samhället kan avspegla sig inom idrotten. Samtliga deltagare i båda föreningarna engagerade sig i hög grad i diskussionen (Tabell 1). Båda föreningarna anser att dagens ishockey (säsongen 2001/2002, förf. anm.) har blivit snabbare och hårdare och är att betrakta som en kampsport där man kan förvänta sig bland annat tand och käkskador. Spelarna kommer att bli starkare i framtiden. Elit bedömer att detta kan leda till en mer attraktiv ishockey, medan division 3 bedömer att det kan resultera i en hårdare ishockey. Den tuffare samhällsutvecklingen återspeglas inom idrotten. Elit: Ja lite grand eftersom jag jobbar med det, så att säga civilt också då så känner jag att det är en samhällsutveckling på något sätt också och den kommer med in på hockeybanan lite grand också, att man liksom drar sig mindre och mindre för att utföra dom här handlingarna. Givetvis förekom det här förr också, det är jag helt övertygad om men åtminstone så debatteras det inte lika mycket, åtminstone så 11

skrevs det inte lika mycket om det förr men förmodligen var det väl så att det inte var lika mycket skador och nej, jag har en känsla av att det har blivit så här mer och mer och ja, jag återvänder, det kan vara farten, att farten har trissats upp så pass att man inte riktigt kan kontrollera, i vissa situationer alltså. Elit anser att ett råare samhälle har gett upphov till att yngre saknar respekt för varandra och att ett vanligt slagsmål kan resultera i allvarliga personskador. Och sen kan man ju då börja fundera på vilket jag tycker absolut är viktigast, vad man har för attityd till varandra ute på banan idag. Ja, jag tycker att respekten för varandra i många situationer ute på banan har blivit sämre dom sista åren, d v s att jag tycker inte man, ungefär som ute i samhället, jag tycker inte man tar hänsyn till varandra lika mycket. Speciellt, det är nästan så att det har blivit mindre av tacklingar alltså man smäller inte på varandra lika mycket med kroppen, vilket är mycket mindre farligt, utan man använder så att säga klubba, armbågar och andra saker istället då. Jag har känslan av att det är mer så och säga vårdslöst med det spelet idag. Spelare går aldrig ut för att avsiktligt skada någon, anser elit vidare, men vårdslöst spel kan förekomma som kan resultera i skada. S.k. ryggsäcksishockey, där en mindre duktig spelare hänger sig på en spelare i motståndarlaget för att hindra honom, går lägre och lägre ned i åldrarna. Elit anser att elitföreningarnas ledare är mer bekymrade över om den egna spelaren blir avstängd och vilka ekonomiska konsekvenser detta kan medföra för föreningen än hur det gick för den skadade spelaren. Elit säger vidare att ledare på lägre nivåer tar sämre ansvar än ledare på högre nivåer. Och en annan sak, om vi pratar elitserien jag har haft en situation nyligen här där en spelare slog ut med en klubba rakt över armen på en annan spelare så att den i stort sett gick av och sen blev den här spelaren då avstängd för att han gör det här och man tar liksom ingen notis om den här spelaren som har blivit skadad då utan det enda bekymret man har i den här föreningen det är att den här spelaren blir avstängd och att han blir avstängd i efterhand. vilken attityd har den här spelaren till motståndaren när han gör på det här sättet då? Och sen har du tvärsom ju högre upp du kommer, då handlar det om pengar, då vill man inte att spelarna ska vara avstängda för då kanske man har skadade backar i övrigt och om det nu är en back som åker ut och då vill man inte att den här backen ska bli avstängd för då hamnar man i trångmål inom laget och det här är ju ett totalansvar egentligen för alla inblandade parter så att säga, i en hockeymatch, från domaren som också har ett ansvar att följa de här reglerna till ledaren, spelaren själv givetvis och dom som är inblandade. Om 10 år, bedömer elit, har elitspelarna blivit lika snabba och starka som spelarna i NHL. Regeländringar kommer att öppna upp spelet. Tekniken kommer däremot inte att förändras, men den högre hastigheten kan förhoppningsvis resultera i en bättre och finare ishockey. Spelet blir snabbare och mer specialiserat, men risken finns att precisionen kan gå förlorad. Träningen kommer sannolikt att bli mer individuell i framtiden. Nya material tillkommer. En regel som man tror kan öka skaderisken är när anfallaren hinner ta pucken före försvararna och därmed fortsätta spelet, s.k. touch icing. De större europeiska rinkarna behöver inte innebära att den högre hastigheten i framtiden ger fler skador. Riktigt allvarliga skador tror man sällan kommer att inträffa i framtiden och populariteten för ishockey har vuxit. 12

Division 3 anser att en fortsatt utveckling av ishockey är ofrånkomlig. Några tror att den största framtida förändringen kommer att bli krav på ökad styrka hos spelarna. Andra tror att det endast kommer att bli smärre förändringar av hastighet och spelets hårdhet, medan träningsdosen istället kommer att öka. Om 10 år, bedömer division 3, har ishockey blivit snabbare, mer fysisk och teknisk och de yngre spelarna tränas tidigt att bli starka och snabba. Detta kommer att resultera i en hårdare ishockey. Lirarna kommer att bli färre. Svenska Ishockeyförbundet ser helst att lirarna kommer tillbaks, medan seniorerna hellre ser fram emot tyngre och starkare spelare, bedömer division 3. Enligt uppgift, säger division 3, har spelare i NHL ökat sin vikt i medeltal med 5 kg till denna säsong (2001/2002, förf. anm.). Man menar att istället för hastighet och teknik kan aggressiviteten öka istället. Ökad skaderisk kan förhindras med bättre skydd och fult spel genom att framtidens ishockey ställer högre krav på spelarna. En renare ishockey kan också bli resultatet för att undvika att skada stjärnspelare. Svenska Ishockeyförbundet diskuterar att höja åldern när man börjar träna ishockey från 6 år till 10 år, säger division 3. Yngre spelare har anammat en kaxigare attityd gentemot äldre spelare, säger division 3. Det tror jag. Hårdare attityd där också, om man tittar på ett pojklag t ex i 10 årsåldern idag mot när jag var yngre så hade man ju lite mer respekt för dom äldre, vad jag har märkt i alla fall, t ex A lagsspelarna i föreningen vågade man ju inte vara kaxig emot eller stå och skrika åt. Om man går förbi där idag, ett omklädningsrum, då kan man få höra både det ena och det andra. En attityd tror jag. Jag vet inte vad det kan bero på att det är så. Det förekommer att spelare med vilje kan gå in för att skada en annan spelare, säger division 3 vidare. Sparkar och skallningar skall betraktas som uppsåt att skada, även om skada inte inträffar. Om berått mod förekommit i samband med skada måste detta resultera i civilrättsliga åtgärder. Justa tacklingar har delvis bytts ut mot pååkningar bakifrån med klubban i brösthöjd, s.k. internationell slashing. Orsaken till att regler inte efterföljs beror på att reglerna inte är genomförda från ledning till spelare, samt att föräldrar inte vågar säga ifrån gentemot klubbledningen, anser division 3. Division 3 hoppas på att samhället når en gräns av vad man tål ifråga om våldsspiral och att det sedan vänder. Idrotten bör därför också ta sitt ansvar för utvecklingen av vårt samhälle. Det finns en risk också att sponsorer kan tveka i framtiden att skylta med sitt namn i sammanhang där våld och fult spel förekommer, bedömer division 3. Att diskutera Är ishockey en kampsport där man kan förvänta sig tand och käkskador? Förekommer situationer när spelare avsiktligt skadar varandra? På vilket sätt kan avsiktliga skador påverka svensk ishockey? Har spelarna blivit starkare och snabbare idag, jämfört med för 10 år sedan när denna studie genomfördes? Är yngre spelare fortsatt kaxiga? Påverkar idrotten dagens samhälle, eller är det tvärtom? 13

2. Omfattningen av tand och käkskador är okänd I frågeguiden berördes risken att drabbas av skada i ansiktet och på vilket sätt spelet har förändrats. Faktorer som påverkar skadefrekvensen diskuterades. I båda föreningarna var det främst klubbledning och spelare som hade synpunkter, men även föräldrar och domare (Tabell 1). Båda föreningarna önskade mer kunskap om tandskadornas omfattning. Man ansåg att risken att skadas är högre för unga spelare då de oftare underskattar olycksrisken och har lägre säkerhetstänkande, jämfört med äldre seniorer. Äldre spelare inom båda föreningarna förbereder sig bättre vid risksituationer genom att dra ned visiret och böja ned huvudet, jämfört med unga spelare som varit vana vid att gallret skyddar. Korta spelare riskerar oftare att drabbas av tandskador, jämfört med längre spelare. Tacklingsförbudet före 15 års ålder diskuterades av båda föreningarna. Division 3 ansåg att risken är högre att skadas om man tacklas vid unga år då kroppsstorleken har stor betydelse för effekten. Då det ligger mycket teknik bakom att kunna ta och ge tacklingar kan det vara för sent att lära sig tackla först efter 15 års ålder. Elit uppmärksammade på att när tacklingsförbudet släpps efter 15 års ålder fokuseras plötsligt intresset starkt på tacklingar, vilket kan leda till en ökad skaderisk. Elit ansåg att tandskador var vanligt förekommande inom ishockey och hörde till sporten. Man bedömde att flest tandskador inträffar vid 20 25 års ålder. Sannolikt inträffar inte fler tandskador idag (säsongen 2000/2001, förf. anm.) än för 10 år sedan, men skillnaden kan vara att alla tandskador rapporteras idag. Införandet av obligatoriskt galler för ungdomar och juniorer måste ha resulterat i en dramatisk reducering av tandskador, anser elit, men även användningen av tandskydd och andra skydd. Vissa grupper av spelare ser ut att skada sig mer sällan än övriga, anser elit, exempelvis ungdomar och damer (obligatoriskt med galler), men även den så kallade playmakern (speluppläggaren, finliraren). Skaderisken beror sannolikt mer på spelstilen än positionen i laget då spelare som söker närkamper oftare riskerar att drabbas av skador än de som spelar på fria ytor. Elit såg ett behov av att få veta mer om hur det verkligen förhåller sig med skadefrekvensen, men också i vilken utsträckning skyddsutrustning används. Media har t. ex aldrig beskrivit hur omfattande tand och käkskador är inom ishockey. Elit saknade också en mer specificerad kunskap om vad som orsakar en tandskada och hur den uppkommer. Är det slag, vad utdelas slaget av och på vilket sätt träffar slaget? Det ligger i tandskadans natur att den anmäls i högre grad än andra skador då tandskador inte tillhör gruppen självläkande skador, ansåg elit. Av seniorspelarna i Nordamerika uppskattar elit att drygt hälften använder visir. Juniorerna i NHL använder kraftigare tandskydd än svenska juniorer och då ofta i kombination med galler. Division 3 ansåg att skaderisken inte är så stor. Man uppskattade antalet tandskador till 1½/lag/säsong/förening. Däremot inträffar det många incidenter varje match som skulle kunnat resultera i tandskada. Höga klubbor och ett mer ovårdat spel förekommer oftare på lägre serienivåer, medan spelet är renare i högre divisioner, anser division 3. Huvudet är sämst skyddat, men trots att övriga kroppen oftare träffas av slag uppfattar spelarna ansiktsskador som en allvarlig skada. Division 3 saknade kunskap om hur omfattande behandlingen av en tandskada är, vilket resulterar i att spelarna nästan aldrig söker vård för mindre allvarliga tandskador. Motivationen för tandskydd riskerar därför att bli låg. Division 3 saknar också att någon pushar för tandskydd, vilket 14

förekommer för andra skydd inom ishockey. Föreningsanslutna ungdomar utanför elit spelar ofta ishockey på fritiden, vilket inte alltför sällan resulterar i incidenter och smärre skador. Orsaken kan bl. a vara att den oorganiserade ishockeyn ofta spelas med bristfällig skyddsutrustning, anser division 3. Att diskutera Vem skall förmedla kunskapen om tandskadornas omfattning, behandling och risker och hur skall detta genomföras? Vem skall informera om tandskydd etc., och hur skall detta ske? Skall tacklingsförbudet före 15 års ålder bestå? Finns det behov av att öka säkerhetstänkande inom ishockey? Kan man göra något åt att föreningsanslutna ungdomar skadas när de spelar ishockey på sin fritid? 3. Egna och andras erfarenheter av tandskador Frågan Egna erfarenheter av tand eller käkskador förekom i frågeguiden. Endast juniorer och seniorer i båda föreningarna kommenterade denna punkt (Tabell 1). Båda föreningarna redovisade egna erfarenheter av både okomplicerade och komplicerade tandskador 1. Elit: Jag har två framtänder som är av, både upp i roten och fram. Fick en klubba i ansiktet tidigare i år. Jag slog ut framtänderna, hälften av framtänderna. Nej eftersom jag aldrig har haft hål i tänderna och varje gång jag har varit hos tandläkaren och sagt, du har väldigt fina tänder så kändes det lite småtungt och ja. Nu har jag inga framtänder längre. Nej men det är också en sak som kunde ha undvikits. Jag använde inte tandskydd. Division 3: Jag har slagit ut, 3 frakturer och sen 3 till som är, ja dom gör sån där känseltest på och så där om jag ska få behålla dom, så det är 6 tänder totalt som är skadade vid 3 olika tillfällen. Jag har 5 tänder vid ett tillfälle, som är trasiga. Division 3 uppmärksammar på att om ingen drabbas av tandskada så diskuterar man sällan risken. I samband med en tandskada föreligger det ett begränsat intresse kring skadan som kort därefter upphör. Äh, man pratar ju inte så mycket om det egentligen. Nej, förrän det händer då pratar man. Det är ju så med allt, det händer en olycka var det än är i världen så att säga så pratar man om det ett tag. Händer nån, får nån en klubba, nu har ingen fått det, vad jag vet i år, nåt rejält. 1 Klassificeringen i okomplicerade och komplicerade tandskador grundar sig på risken för komplikationer vid skador på tandens pulpa eller rotyta genom fraktur eller att tanden flyttats ur sitt läge (Glendor et al. 1996). 15

Att diskutera På vilket sätt kan personer med egna erfarenheter av en tandskada vara av betydelse för att beskriva skadekonsekvenserna och då även motivera till att andra skyddar sig? 4. Hur effektivt är tandskydd? Frågorna i frågeguiden berörde synpunkter på skydd i allmänhet och tand och ansiktsskydd i synnerhet. Under diskussionen tog grupperna även upp frågan om kostnaden för tandskydd. Synpunkter på Tandskyddets funktion förekom i de flesta grupperna inom båda föreningarna. Tandskyddets funktion engagerade främst klubbledning och seniorer i elit (Tabell 1). Båda föreningarna efterfrågade kunskap om hur effektivt ett tandskydd egentligen är vid en direktträff av klubba, samt ansåg att man får för svaga signaler om tandskydd verkligen hjälper. De har också hört rykten om att det finns risk att flera tänder skadas om man använder tandskydd, jämfört med om man inte använder tandskydd. Elit: får du ett skott på tänderna med tandskydd, är det inte större risk att allting trycks in då? Jag tror det är större risk. Annars flyger en eller två tänder, nu flyger alla. Det har jag tänkt på flera gånger faktiskt. För liksom du kan ju få en smäll på en tand och så går den av. Hade du haft tandskyddet kanske det hade tagit den tanden plus två som sitter bredvid bara för att smällen fördelar om man säger. Nej men i första hand bara de tandskydden som vi har idag eftersom nn säger ju här att det kanske är 5 av 20 i ett lag som har de tandskydden som finns idag. Jag menar finge vi 20 av 20 med de tandskydden som finns vore det kanske, ja beroende på om nn har rätt här att är det så att du får ett slag på det där tandskyddet så åker varenda tand, det är ju ingen höjdare men om vi leker med att det är i preventivt syfte så det skyddar så vore det bra om 20 av 20 hade det. Sen måste det ju kunna gå och utveckla den typen av tandskydd ytterligare, absolut. Om det ska vara utanpå eller, vi hade dom ju utanpå en gång i världen men då var det så mycket spott i dom så det var ingen som ville ha dom, dom frös fast. Division 3: Och då blir det lite snack om det, f n liksom, så tänker man lite grand själv då och sen lägger det sig liksom. Det är likadant där, man skulle gärna vilja se, har du ett tandskydd som du köper på Sportia som du biter i, sånt där, det är ju så pass mycket sämre än ett tandläkarskydd som just är anpassat till dina tänder och det här tandläkarskyddet är så pass mycket bättre än om du har utan. Säg att du får en smäll rakt på tänderna, det här är följden, om du hade haft och inte haft, det går ju inte och säga så klockrent. Man skulle gärna vilja veta att har jag tandskydd nu så klarar jag så pass mycket, så pass mycket säkrare är jag än att vara utan. För nu är det ungefär, va f n hjälper den där lilla plastbiten, kan jag gå och tänka liksom, man biter i, köper för en, vad kostar det, 70 spänn eller vad är det? Biter tag liksom va, va f n det kan inte hjälpa så mycket men fick man veta att det är jävligt bra då skulle man kanske ta sig den kostnaden självmant, tror jag, jag vet inte. Jag tror det är okunskap. Hur mycket det hjälper så och säga. Elitspelarnas erfarenhet av halvfabrikat som köps i sportaffärer var att de är svåra att använda, medan division 3 ansåg att tandskyddet inte hjälper mot kraftigare stötar (armbågar) eller slag mot tänderna. Att diskutera Hur skall kunskapen inom tandskyddsområdet kompletteras och av vem? 16

På vilket sätt är det möjligt att förmedla den kunskap som efterfrågas? 5. Nya material i och kring rinken kan orsaka skallskador Specifika frågeställningar om Nya material i och kring rinken saknades i frågeguiden, men togs upp under diskussionen. Samtliga grupper i båda föreningarna, men främst hos division 3, hade synpunkter på nya material i och kring rinken (Tabell 1). Elit föreslår flera skadeförebyggande åtgärder som bl. a att skarpa kanter runt rinken och plexiglaset skall tas bort och att det inte skall gå att skadas i båsöppningarna. Den nya rinken uppfattas dock inte som skadeframkallande. Division 3 anser att det nya plexiglaset är stumt och man oroas för om detta kan orsaka hjärnskakningar eller andra huvudskador. Skadorna ser ut att kunna bli allvarligare idag än med de tidigare mer eftergivliga materialen i plexiglas och sarg. Skador i samband med kollision med rink har inträffat i USA och i NHL. Spelarna vet om att utnyttja det nya stumma plexiglaset genom tackling, vilket kan göra motståndaren omtöcknad eller t o m skada honom, anser division 3. Aluminiumklubban är ett exempel på material som division 3 anser har gett upphov till svårare skador, jämfört med klubba av trä. Att diskutera Ja ja visst, så plexiglaset runtom är ju stenhårt. Förr i tiden, om man ser, när det var galler bakom, då följde ju det med en liten bit så här så då får du ju inte det här stumma då. Det är naturligt, en stenhård värld. Det är som och åka rakt in i väggen. Och är han nu sen inte med riktigt när det smäller, du är lite i obalans eller nåt sånt där, som den här spelaren var nu då, då blir det ju, ja nu fick han ju inte ens upp händerna. Nu vart det ju, ja huvudet in i sargplexit. jag tror ändå att det här med plexi och sarg och det här spelet som är då när dom tacklar på varandra in i sargen, tacklar dom en armbåge, kör upp mot huvudet på motståndaren då, nu i dagens läge med som det ser ut, då blir den mycket allvarligare för det kan bli hjärnskakning eller käkskador i och med att underlaget som han slår emot det är ju stumt. Förut så fjädrade det tillbaks lite grand så här och det vart inte den här hjärnskakningen kanske, utvisning förhoppningsvis då då men inte hjärnskakning på den drabbade spelaren. Jag inbillar mig att det måste, titta på dom här tacklingarna som Foppa åkt på mot sargerna med axel och sånt där. Ja det är klart som fasen när du åker in i sargen som är stenhård och rörelsen och sen vikten från motståndaren och in i sargen och så möts du av nåt som inte ger vika en millimeter kanske och så pang säger det. I vilken utsträckning får spelare och andra medverka vid framtagandet av ny utrustning i och kring rinken? Hur kan man påverka så att ändringar eller kompletteringar i denna utrustning genomförs? 17

6. Media ger en bild av att framgång i ishockey innebär risktagande och skador Frågeställningar om Media saknades i frågeguiden, men kom fram under diskussionen. Medias betydelse och synen på våldet i samhället diskuterades. Ämnet diskuterades enbart av klubbledningarna och då främst av elit (Tabell 1). Båda föreningarna anser att media förmedlar en bild av att framgång i ishockey innebär risktagande och skador. Elit: Och sen gillar jag inte medias framställan som det är alltså. Varför ska man ta en bild, när Djurgården tog SM guld så visar man nn som är helt blodig i käften, vad försöker man förmedla då för någonting du kan spela hockey fast du har alla tänderna utslagna och helst i samma match. Det är liksom, det är en helt skev bild va Elit anser att om våldet får synas i media får våldsverkarna den uppmärksamhet de eftersträvar. Media fokuserar oftare på skadade spelares insatser än övriga spelares. Elit anser vidare att spelare som hellre fokuserar på säkerheten är mindre intressanta för media, vilket lätt får stort gehör bland ishockeyungdomar. Om medias kommentatorer förespråkar en tuff attityd till ishockey kan detta få konsekvenser även ute i samhället, anser elit. Media borde istället kunna bli en god samarbetspartner till svensk ishockey för att reducera våldet och därmed skadorna. Om man tittar på våldet i samhället för dom som inte har något samvete dom stärks ju bara i att våldet är rätt för dom får synas i tidningen, den psykosen är ju så är jag i alla fall övertygad om. Det är ju den effekten media får alltså, att dom som inte har samvete dom gör det dubbelt bara, mer och mer och mer. Får dom den uppmärksamheten så har dom ju lyckats. Så tror jag att många fungerar i samhället. Jättestor påverkan i allt, i allt. Människorna som håller i den taktpinnen vet inte hur starka signaler dom skickar ut. Sitter kommentatorer och talar om att det ska spelas hårdare och helst ska man dra till någon lite då och då. Det får ju den följden att folk gör det va. Om man (media, förf. anm.) ville det så skulle man lätt kunna göra det (samarbete inledas mellan media och svensk ishockey, förf. anm.). Division 3 påminner om reklaminslag i TV där den tuffaste spelaren utmärks av hur många skador han har. Då media visar idrottsvåld i TV finns det en risk att ungdomarna kan få en felaktig syn på idrott. Att diskutera Sen är det ju som vi var inne på inledningsvis, den här gamla myten från NHL då kanske, med skador, man ser ju, vimlande reklamsnuttar i TV med nn och nn och dom här som står och mäter skador mot varandra, vem har fått mest skador. Den som har fått mest skador är den som är tuffast hockeyspelare då va. Man får ju den bilden utav det då. Ja ibland tycker man nästan dom låter besvikna i Rapport om det inte har varit slagsmål och sånt på en match alltså. Det har man ju hört faktiskt skrämmande exempel på. Och hur uppfattar barn det då? Om dom sitter... På vilket sätt förmedlar media en bild av att framgång i ishockey innebär risktagande och skador? 18

Får ishockeyvåldet den uppmärksamhet i media våldsverkarna eftersträvar? Hur kan Svenska Ishockeyförbundet och media samarbeta för ett ökat säkerhetstänkande och goda attityder inom svensk ishockey? När får kommentatorer i media kräva hårdare tag i svensk ishockey? 7. Domaren har stor betydelse I kategorin Domarens funktioner berörde frågorna i frågeguiden främst ansvar och om en domare kan vara mer tillåtande i vissa situationer. Utanför frågeguiden togs även frågan upp varför vissa domare slutar med uppdraget idag. Domargruppen i båda föreningarna var de som främst diskuterade, men även elitseniorer och föräldrar i division 3 (Tabell 1). Båda föreningarna ansåg att domarens betydelse för matchens karaktär är mycket stor. Det händer att domaren släpper på ansvaret då mycket står på spel i en match genom att individuellt tolka regelverket eller tänja på reglerna och agera olika beroende på vilken serienivå matchen spelas på. Elit ansåg att spelet är snabbare idag, jämfört med för 25 år sedan, vilket har gjort det svårare att döma. Kontakten mellan ledare och domare har försämrats. Orsaken till denna försämring kan vara sportens kommersialisering, som också anses ha gett upphov till fler stressade situationer mellan domare och tränare, anser elit. Domarna är fortfarande utsatta för spott och spe. Elit anser att regelverket ger klara besked om ansvar och konsekvenser vid överträdelser. Det är svårt att rekrytera nya unga domare, men föreningarna verkar ha insett problemet och attityden från ledarhåll till unga distriktsdomare har förändrats till det bättre, anser elit. Elit ansåg också att unga domare kan uppleva det svårare att blåsa för utvisning av jämnåriga kamrater än vad äldre kollegor gör. Om en spelare med galler får slag av hög klubba i ansiktet leder detta sällan till utvisning, medan det genast resulterar i utvisning om ej gallerförsedd spelare drabbas av hög klubba i ansiktet, anser elit. Det är svårt att hantera återfallsförbrytare, men en möjlighet för domarna att rapportera till en disciplinnämnd finns snart, vilket kan underlätta deras arbete. Division 3 ansåg att domarens viktigaste uppgift är att förhindra spelförstörande moment, men också situationer som kan innebära risk för skada. En domare kan bidra till att skada inträffar om han håller för löst i matchen eller tillåter spel med höga klubbor. En duktig domare kan skapa gemensamt ansvar genom en fungerande dialog mellan sig, spelarna och ledarna. En domare kan också varna eller påpeka felaktigt beteende innan utvisning företas. Domaren saknar status i Sverige till skillnad mot i NHL, anser division 3 vidare. I NHL är domaren en proffsdomare och en del av spelet, medan han i Sverige, oftast i form av fritidsdomare, betraktas som ett nödvändigt ont. Division 3 ansåg också att spelarna har orimligt höga krav på domarna. Regelverket är svårläst och få domare kan alla regler, men samma regler skall gälla oavsett serienivå. Tillgången på domare inom elitserien är god, medan det är sämre på lägre nivåer, vilket kan bero på att domare i lägre divisioner inte är verksamma lika länge idag, anser division 3. Färre domare medför på sikt en kvalitetsförsämring av domarkåren, men också att risken för skador bland spelarna ökar. Duktiga svenska domare bör 19

uppmärksammas oftare i samband med att de dömer vid internationella matcher, anser division 3. Det är tyvärr tradition inom lagidrotter att spelare försöker filma sig till en straff, men även publiken kan påverka domarens sätt att döma, framhåller division 3. Pojklagsspelarna önskade att domarna skall lyssna till dom när de vill ha något förklarat, precis som domarna gör i elitserien. Tränarna bör också tillåta att så sker. Att diskutera Dom lyssnar inte på spelarna så mycket som i elitserien. Går en spelare i elitserien fram och börjar prata då ställer sig ju domaren där och pratar med honom. Det är ingen i vårt lag som vågar det. Vi får inte för våra tränare gå fram och prata med domaren. Då säger dom så här, vi ska inte tjafsa med domaren. Det är domaren som dömer, vi spelar bara. När skall domare tillåtas tänja på reglerna? Vilka konsekvenser kan detta medföra? Varför anser elit att regelverket ger klara besked medan division 3 upplever det som svårläst och att endast ett fåtal domare kan alla regler? Hur ökar man tillgången på domare på lägre nivåer för att minska risken för en kvalitetsförsämring av domarkåren, vilket i sin tur kan öka skaderisken bland spelare? På vilket sätt är inrättandet av en disciplinnämnd en lösning på problemet med s.k. återfallsförbrytare? Hur förbättrar man kontakten mellan ledare/tränare och domare för att undvika stressade situationer? Hur förbättrar man domarnas status i Sverige? Hur undviker man att spelarna har orimligt höga krav på domarna? Attityden från ledarhåll till unga distriktsdomare har förändrats till det bättre, men det föreligger fortfarande svårigheter med att rekrytera nya unga domare. Vad göra? Hur löser man problemet där unga domare upplever sig sakna vuxenstöd för att kunna hantera spelarkamrater i samma åldrar? Skall pojklagsspelare få diskutera domslut? 8. Synpunkter på personlig skyddsutrustning Kategorin Synpunkter på skyddsutrustning var en av tre kategorier som engagerade deltagarna mest. Frågorna i frågeguiden berörde främst synpunkter på skydd av olika slag och deras användning, attityden till olika skydd, image och på vilket sätt spelet förändras om man använder olika slags skydd. Även kostnader för skydd diskuterades. Samtliga deltagare i båda föreningarna engagerade sig i hög grad i diskussionerna. Vid en inbördes jämförelse mellan klubbarna var engagemanget starkast inom division 3 (Tabell 1). Båda föreningarna anser att det är ursäktat att använda galler eller specialskydd vid träning och matcher under läkningsperioden i samband med en ansikts, tand eller käkskada, men ställer sig samtidigt undrande till varför man inte börjar använda tandskydd om man redan fått en tandskada? När juniorerna blivit seniorer så använder man inte längre galler. Juniorerna saknar respekt för andra spelare då gallret skyddar dom från slag, höga klubbor, etc, anser båda föreningarna. De tar med sitt oförsiktiga 20