Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1

A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Innehåll INNEHÅLL... FÖRORD... 1. SAMMANFATTNING... 1.1.1 Hälsa nationellt... 1.1.2 Hälsa regionalt... 1.2 Vårdkontakt och läkemedel nationellt... 8 1.2.1 Vårdkontakt och läkemedel regionalt... 8 1. Levnadsvanor nationellt... 8 1..1 Levnadsvanor regionalt... 1. Sociala relationer nationellt... 1..1 Sociala relationer regionalt... 2. INLEDNING.... METOD OCH MATERIAL....1 Bortfall....2 Material...1. BESKRIVNING AV REDOVISNINGSGRUPPER...1. RESULTAT...1.1 Fysisk hälsa...1.1.1 Allmänt hälsotillstånd... 1.1.1.1 Allmänt hälsotillstånd regionala skillnader... 2.1.2 Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga... 2.1.2.1 Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga regionala skillnader... 2.1. Svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen... 28.1..1 Svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen regionala skillnader....1. Nedsatt rörelseförmåga... 1.1..1 Nedsatt rörelseförmåga regionala skillnader... 2.1. "Frisk" senaste månaden....1..1 "Frisk" senaste månaden regionala skillnader....2 Tandhälsa....2.1 Dålig tandhälsa....2.1.1 Dålig tandhälsa regionala skillnader...

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR.2.2 Avstått från att söka tandläkare trots behov....2.2.1 Avstått från att söka tandläkare trots behov regionala skillnader... 1.2. Orsaker till att avstå från att söka tandvård trots behov.... Psykisk hälsa.....1 Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest.....1.1 Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest regionala skillnader.....2 Stress.....2.1 Stress regionala skillnader... 8.. Nedsatt psykiskt välbefinnande......1 Nedsatt psykiskt välbefinnande regionala skillnader... 1.. Självmordstankar......1 Självmordstankar regionala skillnader..... Självmordsförsök......1 Självmordsförsök regionala skillnader.... Vårdkontakt och läkemedel.....1 Vårdkontakt de senaste tre månaderna.....1.1 Vårdkontakt regionala skillnader.....2 Avstått från att köpa medicin på recept de senaste tre månaderna... 2..2.1 Avstått från att köpa medicin på recept regionala skillnader.... Levnadsvanor.....1 Fetma.....1.1 Fetma regionala skillnader.....2 Stillasittande fritid... 8..2.1 Stillasittande fritid regionala skillnader..... Fysiskt aktiva (i genomsnitt minuter eller mer per dag)......1 Fysiskt aktiva regionala skillnader..... Äter lite frukt och grönsaker (1, gånger per dag eller mer sällan)......1 Äter lite frukt och grönsaker regionala skillnader..... Dagligrökare......1 Dagligrökare regionala skillnader..... Dagligsnusare... 8...1 Dagligsnusare regionala skillnader... 82..8 Riskabla alkoholvanor... 8...1 Riskabla alkoholvanor regionala skillnader... 8.. Riskabla spelvanor... 8...1 Riskabla spelvanor regionala skillnader... 88. Sociala relationer...8..1 Otrygghet... 8..1.1 Otrygghet regionala skillnader... 1..2 Utsatt för fysiskt våld... 2..2.1 Utsatt för fysiskt våld regionala skillnader..... Utsatt för hot om våld......1 Utsatt för hot om våld regionala skillnader..... Emotionellt stöd... 8...1 Emotionellt stöd regionala skillnader..... Praktiskt stöd...1...1 Praktiskt stöd regionala skillnader...2.. Lågt socialt deltagande...

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR...1 Lågt socialt deltagande regionala skillnader..... Saknar tillit......1 Saknar tillit regionala skillnader...8..8 Kränkande behandling.....8.1 Kränkande behandling regionala skillnader...1

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Förord Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har genomförts åren, och. I denna rapport redovisas resultat från undersökningen år. Här redovisas hur svaren på några av frågorna fördelade sig efter kön, ålder, sysselsättning, socioekonomi, utbildning, födelseland och ekonomisk situation. En mer total redovisning av i stort sett samtliga frågor finns på webbplatsen www.fhi.se. Där finns också resultat från undersökningarna och. Gunnel Boström

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1. Sammanfattning 1.1.1 Hälsa nationellt Knappt 1 procent avmännen och procent avkvinnorna i åldrarna 1 8 år uppgav att de hade bra hälsa. Dålig hälsa rapporterades av procent bland männen och 8 procent bland kvinnorna. Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga hade 2 procent av kvinnorna och 2 procent av männen. Svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen hade procent av kvinnorna och procent av männen. Det var 22 procent bland kvinnor och 1 procent bland män som hade nedsatt rörelseförmåga. Bland kvinnor uppgav procent att de varit friska senaste månaden och bland män var motsvarande andel 2 procent. Drygt 1 procent av männen uppgav att de hade dålig tandhälsa och cirka procent hade inte uppsökt tandläkare trots behov. Bland kvinnor hade procent dålig tandhälsa och 1 procent hade inte uppsökt tandläkare trots behov. Den absolut vanligaste orsaken till att inte ha besökt tandläkare var ekonomiska skäl, vilket cirka 1 procent av kvinnorna och procent av männen uppgav. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var vanligast bland kvinnor 1-2 år. Unga kvinnor hade även andra tecken på psykisk ohälsa, såsom stress, nedsatt psykiskt välbefinnande, självmordstankar och självmordsförsök. Personer med låg inkomst, de som saknade kontantmarginal eller varit i ekonomisk kris hade i betydligt större utsträckning fysisk och psykisk ohälsa än dem som inte varit ekonomiskt utsatta. 1.1.2 Hälsa regionalt Hälsan var bättre bland män och kvinnor i Jönköping, samt bland kvinnor i Göteborg/Malmö och Halland än bland dem i riket. i, och hade i något mindre utsträckning bra hälsa jämfört med män i riket. Det var vanligare med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga bland kvinnor och män i tätbygden samt bland kvinnor och män i,, än bland dem i riket. Bland kvinnor i glesbygden var det också vanligare med svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen och med nedsatt rörelseförmåga jämfört med kvinnor i riket. Det var däremot vanligare bland män och kvinnor i glesbygden att de varit friska senaste månaden än bland dem i riket. Dålig tandhälsa var vanligare bland kvinnor i glesbygden men mindre vanligt bland män i,,, Jönköping och Halland än bland dem i riket. Att inte ha sökt tandläkare trots behov var vanligare bland män i Stockholm och bland kvinnor i än bland dem i riket.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 8 i Göteborg/Malmö och män i rapporterade i större utsträckning svåra besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med dem i riket, medan det var mindre vanligt bland män och kvinnor i glesbygden. Det var också mindre vanligt att känna sig stressad bland dem i norrlandslänen än bland dem i riket medan män i Göteborg/Malmö och kvinnor i Stockholm kände sig mer stressade än dem i riket. Det var också vanligare bland kvinnor i Göteborg/Malmö att ha försökt ta sitt liv än bland kvinnor i riket 1.2 Vårdkontakt och läkemedel nationellt Nästan hälften av befolkningen i åldrarna 1 8 år hade haft kontakt med sjukvården under de senaste tre månaderna ( procent av kvinnorna och procent av männen). Det var procent av kvinnorna och procent av männen som avstått från att köpa medicin som de fått på recept. Detta var betydligt vanligare bland män med kort utbildning och bland kvinnor med mellanlång utbildning än bland dem med lång utbildning. Det var en betydligt större andel kvinnor och män som avstått från att köpa medicin på recept bland låginkomsttagare, de som saknade kontantmarginal eller varit i ekonomisk kris än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta. 1.2.1 Vårdkontakt och läkemedel regionalt och män i glesbygden hade i mindre utsträckning haft kontakt med sjukvården under de senaste tre månaderna och i större utsträckning avstått från att köpa medicin på recept de senaste tre månaderna än dem i riket. 1. Levnadsvanor nationellt Fetma var något vanligare bland kvinnor ( procent) än bland män ( procent). Ju kortare utbildning desto större andel hade fetma. Fetma var också betydligt vanligare bland män och kvinnor som var arbetslösa och förtidspensionerade och långtidssjukskrivna än yrkesarbetande. En större andel födda utanför Sverige hade fetma och andelen som hade fetma var även större bland ekonomiskt utsatta grupper än bland övriga grupper. En större andel män (1 procent) än kvinnor ( procent) uppgav att de var stillasittande på fritiden. Fysiskt aktiva var cirka procent såväl bland kvinnor som bland män. i åldersgruppen 8 år var minst fysiskt aktiva ( procent) och män 1 2 år mest (2 procent). Bland kvinnor i åldersgruppen 1-2 år var 1 procent fysiskt aktiva. Fysisk aktivitet var mindre vanligt bland ekonomiskt utsatta grupper än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Det var procent av männen och 1 procent av kvinnorna som åt lite frukt och grönsaker (i genomsnitt 1, gånger per dag eller mer sällan). Det var vanligast bland män, i synnerhet bland unga män (1-2år), att äta lite frukt och grönsaker. Ju kortare utbildning, desto större andel

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR kvinnor och män åt lite frukt och grönsaker. En betydligt större andel ekonomiskt utsatta kvinnor och män åt lite frukt och grönsaker jämfört med dem som inte var ekonomiskt utsatta. Andelen dagligrökare var 1 procent bland kvinnorna och procent bland männen. procent av kvinnorna och procent av männen snusade dagligen. Riskabla alkoholvanor hade procent av kvinnorna och 1 procent av männen. Bland de yngsta, 1 2 år, var det 2 procent av kvinnorna och procent av männen som hade riskabla alkoholvanor. Det var 2 procent av kvinnorna och procent av männen som hade riskabla spelvanor. Riskabla spelvanor var vanligast bland yngre män. Riskabla spelvanor var vanligare bland kvinnor med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. 1..1 Levnadsvanor regionalt Det fanns en större andel kvinnor och män med fetma i större städer och i glesbygden och en mindre andel med fetma bland kvinnor i Stockholm än bland dem i riket. Stillasittande, var vanligare bland kvinnor i glesbygd och i Jönköping än bland kvinnor i riket. Det var mindre vanligt bland kvinnor i glesbygden och Jönköping med fysisk aktivitet i minst minuter varje dag men det var vanligare att män i glesbygden och Jönköping var fysiskt aktiva jämfört med män i riket. Det var vanligare bland kvinnor och män i glesbygden att äta lite frukt och grönsaker (1, gånger per dag eller mer sällan) än bland dem i riket. Det var även vanligare bland kvinnor i glesbygden att röka dagligen och bland män i glesbygden att snusa dagligen samt att ha riskabla alkoholvanor jämfört med dem i riket. Däremot var det vanligare med riskabla alkoholvanor bland kvinnor i storstäder jämfört med kvinnor i riket. Riskabla spelvanor var också vanligare bland män och kvinnor i Göteborg/Malmö än bland dem i riket. 1. Sociala relationer nationellt Det var fyra gånger så vanligt att kvinnor avstått från att gå ut ensam av rädsla för överfall, rån eller annat ofredande som bland män. Det var vanligare att ha avstått från att gå ut ensam bland män i den äldsta åldersgruppen och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland män i yngre åldersgrupper respektive kvinnor och män som inte varit ekonomiskt utsatta. Det var vanligare bland män än bland kvinnor att ha blivit utsatt för fysiskt våld. Det var dock lika vanligt bland kvinnor och män att ha blivit utsatt för hot om våld. Det var vanligare att ha blivit utsatt för fysiskt våld eller hot om våld bland män med kort utbildning och bland kvinnor och män som varit ekonomiskt utsatta än bland män med längre utbildning och kvinnor och män som inte varit ekonomiskt utsatta.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Det var vanligare att sakna emotionellt och praktiskt stöd bland män än bland kvinnor. Det var också vanligare att sakna emotionellt stöd bland män som var arbetslösa, förtidspensionärer än bland män som yrkesarbetade. Lågt socialt deltagande var något vanligare bland män än bland kvinnor och var betydligt vanligare bland äldre än bland yngre och bland dem med kort utbildning än bland dem med längre utbildning. Lågt socialt deltagande var också vanligare bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Drygt en fjärdedel av kvinnor och män uppgav att de saknade tillit till andra människor. Det var betydligt vanligare att sakna tillit bland kvinnor och män med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. hade i större utsträckning än män blivit utsatta för kränkande behandling. Det var betydligt vanligare att ha blivit utsatt för kränkande behandling bland kvinnor och män som varit ekonomiskt utsatta än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta. 1..1 Sociala relationer regionalt En större andel män i Göteborg/Malmö och kvinnor i större städer hade avstått från att gå ut ensam av rädsla för överfall, rån eller annat ofredande jämfört med dem i riket. Det var mindre vanligt att ha avstått från att gå ut ensam bland kvinnor och män på, i,,, Jönköping och Kalmar än bland dem i riket. En större andel kvinnor i mellanbygden och tätbygden och en mindre andel bland män i glesbygden hade blivit utsatta för fysiskt våld än bland dem i riket. Det var mindre vanligt att män och kvinnor i glesbygden och att män i större städer och tätbygden hade blivit utsatt för hot om våld jämfört med dem i riket. En mindre andel män och kvinnor i, och och kvinnor i saknade emotionellt stöd jämfört med dem i riket. Praktiskt stöd saknades i större utsträckning bland kvinnor och män i Göteborg/Malmö och bland kvinnor i glesbygden än bland dem i riket. Det var vanligare bland män i, Kalmar, Dalarna och Gävleborg samt bland kvinnor och män i och med lågt socialt deltagande än bland dem i riket. Det var mindre vanligt med lågt socialt deltagande bland kvinnor och män i Stockholm jämfört med dem i riket. Bland män i Göteborg/Malmö var det en större andel som saknade tillit till andra människor än bland män i riket. En större andel män i Stockholm och Göteborg/Malmö hade blivit utsatt för kränkande behandling jämfört med män i riket.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2. Inledning Som ett led i Statens folkhälsoinstitut uppdrag att följa upp folkhälsopolitiken genomfördes för tredje gången en rikstäckande undersökning om folkhälsa (nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor). Undersökningen, som visar hur befolkningen mår och följer upp förändringar i hälsa över tid, är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Statens folkhälsoinstitut och Sveriges landsting/regioner. Med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) skickades den nationella folkhälsoenkäten ut till dels slumpmässigt utvalda personer över hela landet, dels till ytterligare ett urval av drygt 8 inom de deltagande landstingen/regionerna. Av tabell 1 framgår hur stora urvalen var och hur många som svarade år. Urvalet var år 8 personer och år personer med en svarsfrekvens på procent för respektive år. Tabell 1. Urval och svarsfrekvens i folkhälsoenkäten för deltagande landsting/regioner och urvalet från övriga Sverige. Landsting/region Urval Svarande Svarsfrekvens (%) 2 1 1, 1 1,, 82 8 8 2,8 8 8,2 1 8, 1,2 Övriga Sverige 8, Totala urvalet 2 8 88 1,2 I föreliggande rapport redovisas uppgifter och resultat från undersökningen som genomfördes i april juni. Enkäten innehöll frågor om fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandhälsa, tandvård, vårdkontakter och läkemedel. Andra frågor gällde levnadsvanor fysisk aktivitet, kost, rökning, snusning, alkohol och spel. Enkäten innehöll också frågor om ekonomiska förhållanden, om arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet och sociala relationer. Resultaten redovisas nationellt och regionalt för ett urval av de frågor som enkäten tar upp. De flesta frågorna redovisas också på institutets webbplats www.fhi.se. Här finns också resultat och enkäter från de tidigare undersökningarna och ett dokument 1 som beskriver frågornas bakgrund och kvalitet. Här finns även en motsvarande sammanfattning från års undersökning samt en rapport 2 från års undersökning. 1 Boström G, Nykvist K. Bakgrund till enkätfrågorna i den nationella folkhälsoenkäten. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; --2. 2 Boström G, Nykvist K. Levnadsvanor och hälsa de första resultaten från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR. Metod och material Urvalen till års nationella folkhälsoenkät drogs i februari mars från befolkningsregistret bland personer i åldern 1 8 år. Det nationella urvalet samt tilläggsurvalen från och var slumpmässiga urval. Tilläggsurvalen i landstingen,,, och sregionen var stratifierade för bl. a. kommun och i vissa fall för kommundelar och ålder. Under år översattes även enkäten till finska för att användas i ett projekt i Haparanda. Nationella folkhälsoenkäten år utgör där ett underlag för att mäta hälsoläget före etableringen av IKEA och i senare mätningar kan förändringar i Haparandabornas hälsa och hälsans bestämningsfaktorer uppskattas. Sista dagarna i mars skickades frågeformuläret tillsammans med ett missivbrev successivt ut till urvalspersonerna. Två olika frågeformulär skickades ut, ett till det nationella urvalet och och ett annat till övriga landsting som deltog med tilläggsurval. Dessa hade också ett eget missivbrev som följde med enkäten. Under perioden april juni pågick datainsamlingen. I början av september fick Statens folkhälsoinstitut och respektive landsting de avidentifierade svarsfilerna. Till dessa hade vissa registerdata förts, som ålder, kön, civilstånd, födelseland, invandringsår, individinkomst, hushållsinkomst och utbildningsnivå. För att kunna utesluta att skillnader i resultatet beror på ålderstrukturen i den undersökta gruppen så är resultaten (utom de åldersuppdelade) åldersstandardiserade efter åldersfördelningen i Sveriges befolkning år. Via SCB försorg är även kalibreringsvikter beräknade för varje individ. Kalibreringsvikten räknar dels upp de svarande till befolkningsnivå, dels ingår justering för bortfallet. Alla körningar har gjorts i SAS version.1 och de skillnader som kommenteras i rapporten är statistiskt säkerställda. Frågeformuläret ligger på Folkhälsoinstitutets webbplats, www.fhi.se

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR.1 Bortfall Bortfallet varierade något mellan de olika urvalen och det var störst i Västra Götaland (1 procent) och minst i (,8 procent). Totalt var bortfallet 8,8 procent. I bortfallet återfanns en större andel män än kvinnor (tabell 2). Tabell 2. Bortfallets fördelning efter kön i de olika urvalen. Urval Totalt, 2, 8,1 1,,,,2, 1,, 1,,2 8,1 2,,8 1,1 2,,,2 2,2,8 Övriga Sverige,8,8, Totala urvalet,, 8,8 Det var också vanligare att yngre fanns i bortfallet (tabell ). Tabell. Bortfallets fördelning efter ålder i de olika urvalen. Urval 1 2 år år år 8 år,, 2, 28,,,8, 2,,,, 28, 8,,, 2,8,, 28, 2,8, 2, 2, 2, 1,8, 2, 2, Övriga Sverige 1,,,8 2,2 Totala urvalet,8,, 2, Ju kortare utbildning, desto större var bortfallet (tabell ). Tabell. Bortfallets fördelning efter utbildning i de olika urvalen. Urval Kort Mellanlång Lång,2 8, 2, 8,,2 2, 2, 8,, 8,,2 2,, 1, 2,,1, 2, 1, 8,8 2, Övriga Sverige, 8,,2 Totala urvalet 2, 8, 2,

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 Bortfallet var minst bland personer födda i övriga Norden för, och störst för personer födda utanför Europa i och (tabell ). Tabell. Bortfallets fördelning efter födelseland i de olika urvalen. Urval Sverige Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa, 1,,,,1, 1,,2,,,,,,, 8, 1,,2 2,1,,1,2,2, 8, 1, 1,,8 Övriga Sverige 8,,1 1,1,8 Totala urvalet,8 8,,, Bortfallet var störst bland personer födda utanför Europa. Sammanfattningsvis var bortfallet större bland män, unga, personer med kort utbildning och födda utomlands. Speciellt stort var bortfallet bland unga män och personer födda utanför Norden, där nära nog över hälften återfanns bland bortfallet. Mer information om undersökningen finns på webbplatsen www.fhi.se där finns även SCB:s tekniska rapport från undersökningen..2 Material Totalt besvarade 88 personer enkäten, 2 män och 8 kvinnor. De svarande redovisas efter kön och ålder i tabell. Tabell. Andel (procent) svarande efter kön och ålder. Oviktat. 1 2 år år år 8 år Totalt 18,1 22, 2, 2, (2 ) 1, 2,8, 2,, ( 8) Totalt 18, 2, 1,8 2,,1 ( 88) I tabell - redovisas de svarande efter kön och ålder, utbildning och födelseland men här har kalibreringsvikten använts (kalibreringsvikten räknar upp de svarande till befolkningsnivå och justerar för bortfall). Tabell. Andel (procent) svarande efter kön och ålder. Kalibrerat. 1 2 år år år 8 år Totalt, 2,1,1 1, 1, 2,,2, Totalt, 2,, 1, I tabell 8 redovisas de svarande efter utbildning.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 Tabell 8. Andel (procent) svarande efter kön och utbildning. Kalibrerat. Kort Mellanlång Lång Totalt 1,,1 1, 8,8 2,8 18, Totalt, 2, 1, De svarandes fördelning efter kön och födelseland redovisas i tabell. Tabell. Andel (procent) svarande efter kön och födelseland. Kalibrerat. Sverige Övriga Övriga Utanför Totalt Norden Europa Europa 8,,,8, 8,,,,1 Totalt 8.,8,1,

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1. Beskrivning av redovisningsgrupper Endast statistiskt säkerställda skillnader kommenteras i texterna och i de nationella resultaten används redovisningsgrupperna kön, ålder, sysselsättning, socioekonomi, utbildningsnivå, födelseland och ekonomisk situation. De åldersgrupper som redovisas är: 1 2 år, år, år samt 8 år. I vissa fall redovisas åldersgruppen 18-2 år. Sysselsättning redovisas i grupperna: yrkesarbetande, ålderspensionärer, arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna. Socioekonomi redovisas i grupperna: arbetare, lägre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå eller högre, företagare samt de som inte kunde klassificeras. Utbildningsnivå redovisas enligt: kort, mellanlång och lång utbildning. Kort utbildning har personer som gått högst år i skolan, motsvarande folkskola, grundskola, realskola, flickskola, tvåårigt gymnasium eller yrkesskola. Mellanlång utbildning har personer som gått 1, år i skolan, motsvarande år i gymnasiet eller mindre än 1 högskolepoäng. Lång utbildning har personer med minst 1 år i skolan, motsvarande 1 högskolepoäng eller mer. Födelseland redovisas efter födda i Sverige, födda i övriga Norden, födda i övriga Europa samt födda utanför Europa. Till gruppen födda i övriga Europa räknas också de personer som är födda i forna Sovjetunionen. I gruppen som är född utanför Europa ingår de som är födda i Asien, Afrika, Nordamerika, Oceanien samt Sydamerika. Ekonomisk situation redovisas genom låg inkomst kontra hög inkomst, saknar kontantmarginal kontra har kontantmarginal samt har varit i ekonomisk kris kontra har inte varit i ekonomisk kris. Låg inkomst har de som har en årlig hushållsinkomst som understiger 1 kronor och hög inkomst har de med en årlig hushållsinkomst som överstiger 2 8 kronor. Saknar kontantmarginal gör de som på frågan: "Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 1 kronor, skulle du klara det?" svarat nej. De som på denna fråga svarat ja bedöms ha kontantmarginal. De som på frågan: "Har det under de senaste månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?" svarat ja, vid ett eller flera tillfällen anses ha varit i ekonomisk kris. De som på samma fråga svarat nej anses inte ha varit i ekonomisk kris.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 De regioner som resultaten redovisas för är H-regioner (homogena med avseende på befolkningsunderlaget) som är en gruppering av kommuner efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag, längs skalan storstad glesbygd. Stockholm: Stockholm/Södertälje A-regioner (A-regioner består av tätorter med omland, klassificerade med hjälp av data för befolkning och serviceutbud). Göteborg/Malmö: Göteborgs A-region och Malmö/Lund/Trelleborgs A- region. Större städer : Kommuner med mer än invånare inom kilometers radie från kommuncentrum. Mellanbygden : Kommuner med mer än 2 och mindre än invånare inom kilometers radie från kommuncentrum samt med mer än invånare inom kilometers radie från samma punkt. Tätbygden : Kommuner med mer än 2 och mindre än invånare inom kilometers radie från kommuncentrum samt med mindre än invånare inom kilometers radie från samma punkt. Glesbygden : Kommuner med mindre än 2 invånare inom kilometers radie från kommuncentrum. De landsting/regioner som resultaten redovisas efter är: År :,,,,, och. År : Jönköping, Kalmar, Blekinge och Dalarna. År : Kronoberg, Halland och Gävleborg. I alla jämförelser med resultaten från års enkät är det åldrarna 18 8 år (utom för utbildningsnivå, utbildningsregistret är fullständigt för alla upp till och med år) som jämförs. År skickades enkäten endast ut till ett urval av befolkningen i åldrarna 18 8 år. I övrigt redovisas alla resultat åren och för åldrarna 1 8 år, utom för utbildningsnivå där vi redovisar åldrarna 1 år. Hur de svarande fördelar sig i olika redovisningsgrupper redovisas i tabell.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 18 Tabell. Andel (procent) av de svarande i olika redovisningsgrupper. Kalibrerade värden (N= 88). Totalt Sysselsättning Yrkesarbetande, 1,, Ålderspensionär 18, 22,, Arbetslös,,, Förtidspensionär,,, Långtidssjukskriven 1, 2, 1, Socioekonomisk grupp Arbetare,,,2 Lägre tjänstemän, 1,8,2 Mellan & högre tjänstemän,,, Företagare, 1,,1 Ej klassificerbara,,, Ekonomisk situation Varit i ekonomisk kris 1,2 18,8 1, Inte varit i ekonomisk kris 8,8 81,2 82, Saknar kontantmarginal 1, 2, 22, Har kontantmarginal 8,,, Låg inkomst 18, 2,1, Hög inkomst,2 18,2 1,2 Utbildningsnivå Kort utbildning 1, 8,8, Mellanlång utbildning,1 2,8 2, Lång utbildning 1, 18, 1, Födelseland Sverige 8, 8, 8, Övriga Norden,,,8 Övriga Europa,8,,1 Utanför Europa,,1,

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1. Resultat Resultaten redovisas nationellt och regionalt under rubrikerna fysisk hälsa, tandhälsa, psykisk hälsa, vårdkontakt, läkemedel, levnadsvanor och sociala relationer. Resultaten är åldersstandardiserade, utom de som redovisas åldersuppdelade, och de skillnader som kommenteras i rapporten är statistiskt säkerställda..1 Fysisk hälsa.1.1 Allmänt hälsotillstånd De som på frågan: Hur bedömer Du ditt allmänna hälsotillstånd? svarat: mycket bra eller bra redovisas här ha bra hälsa och de som svarat dåligt eller mycket dåligt redovisas ha dålig hälsa. Andel med bra hälsa (%) 8 1 Figur 1. Andel (procent) med mycket bra eller bra hälsa, 18-8 år, -. Åldersstandardiserade värden. Andelen män som rapporterade bra hälsa minskade mellan åren och men ökade år (figur 1). Andelen kvinnor som rapporterade bra hälsa ökade mellan åren och men inte år.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Andel med bra hälsa (%) 8 8 8 8 2 1 1-2 år - år - år -8 år 1-8 år Figur 2. Andel (procent) med mycket bra eller bra hälsa i olika åldersgrupper, 1-8 år,. Andelen män och kvinnor som rapporterade bra hälsa minskade med åldern. hade generellt sämre hälsa än män (figur 2). Andel med bra hälsa (%) 8 8 2 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur. Andel (procent) med mycket bra eller bra hälsa efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserade värden. Ju längre utbildning desto större andel män och kvinnor rapporterade att de hade bra hälsa (figur ). Vid jämförelse av personer med olika sysselsättning visade det sig att störst andel med bra hälsa fanns bland de yrkesarbetande. Tjänstemän rapporterade i större utsträckning att de hade bra hälsa jämfört med arbetare. Minst andel med bra hälsa fanns bland långtidssjukskrivna och förtidspensionärer. och män som varit i ekonomisk kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst rapporterade i mindre utsträckning bra hälsa jämfört med dem som inte varit

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR ekonomisk utsatta. Bland män återfanns minsta andelen med bra hälsa bland dem som var födda i övriga Norden och utanför Europa. Andel med dålig hälsa (%) 1 8 8 8 Figur. Andel (procent) med dålig eller mycket dålig hälsa, 18-8 år, -. Åldersstandardiserade värden. Andelen män med dålig hälsa minskade år till samma nivå som år (figur ). Andel med dålig hälsa (%) 1 8 8 2 1-2 år - år - år -8 år 1-8 år Figur. Andel (procent) med dålig eller mycket dålig hälsa i olika åldersgrupper, 1-8 år,. Andelen män och kvinnor som rapporterade dålig hälsa ökade med stigande ålder (figur ).

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 22 Andel med dålig hälsa (%) 1 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur. Andel (procent) med dålig eller mycket dålig hälsa efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserade värden. och kvinnor med kort utbildning rapporterade i större utsträckning dålig hälsa än dem med längre utbildning (figur ). Dålig hälsa rapporterades i minst utsträckning av män och kvinnor som yrkesarbetade. Dålig hälsa var vanligast bland långtidssjukskrivna män och förtidspensionerade kvinnor. Manliga och kvinnliga tjänstemän rapporterade i mindre utsträckning dålig hälsa jämfört med dem i arbetaryrken. Dålig hälsa var såväl bland män som bland kvinnor vanligare bland dem som varit i ekonomisk kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst jämfört med dem som inte varit ekonomisk utsatta. födda utomlands rapporterade i större utsträckning dålig hälsa jämfört med svenska män. födda utanför Norden rapporterade i större utsträckning dålig hälsa jämfört med kvinnor födda i Norden.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2.1.1.1 Allmänt hälsotillstånd regionala skillnader Stockholm Göteborg/Malmö Större städer Mellanbygden Tätbygden Glesbygden 1 2 1 2 1 1 8 Andel med bra hälsa (%) Figur. Andel (procent) med mycket bra eller bra hälsa 1-8 år, efter H-region,. Åldersstandardiserade värden. i Göteborg/Malmö hade i större utsträckning bra hälsa jämfört med kvinnor i riket (figur ). Bland män och kvinnor i tätbygden var det mindre vanligt med bra hälsa än bland dem i riket. 1 2 1 1 8 8 * * 8 ** ** Kronoberg** 8 Kronoberg** Halland** Halland** Gävleborg** Gävleborg** 2 8 Andel med bra hälsa (%) 8 Andel med bra hälsa (%) Figur 8. Andel (procent) med mycket bra eller bra hälsa efter län/region, och *, 1-8 år, **, 18-8 år. Åldersstandardiserade värden. och kvinnor i Jönköping hade i större utsträckning bra hälsa jämfört med dem i riket (figur 8). i Halland hade i större utsträckning bra hälsa än kvinnor i riket. Bland män och kvinnor i och Gävleborg var det mindre vanligt med bra hälsa än bland dem i riket. Bland män i, och var det mindre vanligt med bra hälsa än bland män i riket.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2 8 Stockholm 8 Göteborg/Malmö 8 Större städer 8 Mellanbygden Tätbygden Glesbygden 8 2 8 Andel med dålig hälsa (%) Figur. Andel (procent) med dålig eller mycket dålig hälsa, 1-8 år, efter H-region,. Åldersstandardiserade värden. i mellanbygden och män i glesbygden hade dålig hälsa i mindre utsträckning än kvinnor och män i riket (figur ). 8 8 8 8 8 * * 8 ** ** 8 Kronoberg** Kronoberg** Halland** Halland** Gävleborg** Gävleborg** 8 2 8 Andel med dålig hälsa (%) 2 8 Andel med dålig hälsa (%) Figur. Andel (procent) med dålig eller mycket dålig hälsa, efter län/region, och *, 1-8 år, **, 18-8 år. Åldersstandardiserade värden. Bland män och kvinnor i Jönköping och Halland var det mindre vanligt med dålig hälsa än bland dem i riket (figur). i Kalmar hade i mindre utsträckning dålig hälsa jämfört med män i riket.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2.1.2 Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga De som på frågan: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? svarat Ja och på följdfrågan: Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar? svarat Ja, i någon mån eller ja, i hög grad redovisas här ha långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga. Andel långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga (%) 2 2 2 Figur. Andel (procent) med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga, 18-8 år, -. Åldersstandardiserade värden. En mindre andel kvinnor rapporterade långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga år jämfört med år. För män fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad (figur ). Andel långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga (%) 1 1 1 2 2 8 28 1 1-2 år - år - år -8 år 1-8 år Figur. Andel (procent) med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga i olika åldersgrupper, 1-8 år,.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2 Andelen kvinnor och män med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga ökade med åldern (figur ). Hälften av alla män och kvinnor i åldrarna -8 år rapporterade långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga. Andel långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga (%) 2 2 1 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur. Andel (procent) med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserade värden. Bland kvinnor och män med kort utbildning rapporterade en större andel långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga än bland kvinnor och män med mellanlång eller lång utbildning (figur ). Det var betydligt vanligare med nedsatt arbetsförmåga bland män och kvinnor som var långtidssjukskrivna eller förtidspensionärer än bland yrkesarbetande. Manliga och kvinnliga tjänstemän rapporterade i mindre utsträckning långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga jämfört med dem i arbetaryrken. Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga var vanligare bland dem som varit ekonomisk utsatta än bland dem som inte varit i ekonomisk kris, hade kontantmarginal eller hög inkomst. födda i Sverige rapporterade i mindre utsträckning långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga jämfört med män födda utomlands. Bland kvinnor födda i Sverige och övriga Europa var andelen personer med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga mindre än bland kvinnor födda i övriga Norden och övriga Världen.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2.1.2.1 Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga regionala skillnader Stockholm Göteborg/Malmö Större städer Mellanbygden Tätbygden Glesbygden 28 1 28 2 1 28 1 2 2 Nedsatt arbetsförmåga (%) Figur 1. Andel (procent) med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga, 1-8 år, efter H-region,. Åldersstandardiserade värden. och kvinnor i tätbygden och män i glesbygden hade långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga i större utsträckning än dem i riket (figur 1). 28 2 2 28 1 1 1 2 2 * 2 2 1 1 1 * 2 1 1 ** Kronoberg** Halland** Gävleborg** 2 2 ** Kronoberg** Halland** Gävleborg** 1 2 Nedsatt arbetsförmåga (%) Nedsatt arbetsförmåga (%) Figur 1. Andel (procent) med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga, efter län/region, och *, 1-8 år, **, 18-8 år. Åldersstandardiserade värden. Bland män och kvinnor i, och samt bland kvinnor i Gävleborg var det vanligare med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga än bland dem i riket (figur 1). i Jönköping och kvinnor i Kronoberg hade långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga i mindre utsträckning jämfört med dem i riket.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 28.1. Svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen Med svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen menas de som hade svåra besvär av värk i skuldror, nacke eller axlar och/eller ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias och/eller värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän. Andel med svåra besvär av värk i rörelseorganen (%) 22 1 1 Figur 1. Andel (procent) med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen, 18-8 år, -. Åldersstandardiserade värden. rapporterade en minskad andel med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen mellan åren och men en något ökad andel år. För män fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren (figur 1). Andel med svåra besvär av värk i rörelseorganen (%) 2 2 1 18 1 1-2 år - år - år -8 år 1-8 år Figur 1. Andel (procent) med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen i olika åldersgrupper, 1-8 år,.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2 Andelen män och kvinnor som rapporterade svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen ökade med stigande ålder (figur 1). Dessa besvär var betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Andel med svåra besvär av värk i rörelseorganen (%) 2 2 1 1 1 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur 18. Andel (procent) med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserade värden. Det var betydligt vanligare att besväras av svåra smärtor eller värk i rörelseorganen bland dem med kort utbildning än bland dem med mellanlång eller lång utbildning (figur 18). Det var betydligt vanligare med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen bland män och kvinnor som inte yrkesarbetade än bland dem som yrkesarbetade, detta var även vanligare bland personer i arbetaryrken än bland tjänstemän. Svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen var betydligt vanligare bland kvinnor och män som varit i ekonomiskt kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Svenskfödda män och kvinnor besvärades av detta i mindre utsträckning än män och kvinnor födda utomlands.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR.1..1 Svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen regionala skillnader Stockholm 1 Göteborg/Malmö 1 1 Större städer Mellanbygden Tätbygden 2 Glesbygden 1 2 Andel med svåra besvär av värk i rörelseorganen (%) Figur 1. Andel (procent) med svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen, 1-8 år, efter H-region,. Åldersstandardiserade värden. i glesbygden och kvinnor i Göteborg/Malmö hade i mindre utsträckning svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen än dem i riket (figur 1). Bland kvinnor i tätbygden och glesbygden var det vanligare med svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen än bland kvinnor i riket. 1 1 1 1 1 1 22 * * 18 1 1 1 1 1 18 ** 1 ** 22 Kronoberg** 1 Kronoberg** Halland** Halland** Gävleborg** 1 Gävleborg** 2 1 2 Svåra besvär i rörelseorganen (%) 1 2 Svåra besvär i rörelseorganen (%) Figur. Andel (procent) med svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen, efter län/region, och *, 1-8 år, **, 18-8 år. Åldersstandardiserade värden. och kvinnor i hade i större utsträckning svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen jämfört med dem i riket (figur ). Bland män i Kalmar och Gävleborg var det vanligare med svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen än bland män i riket

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1.1. Nedsatt rörelseförmåga De som på frågan: Kan du springa en kortare sträcka (cirka meter)? svarat nej redovisas här ha nedsatt rörelseförmåga. Andel med nedsatt rörelseförmåga (%) 2 1 2 1 1 22 Figur. Andel (procent) med nedsatt rörelseförmåga, 18-8 år, -. Åldersstandardiserade värden. Andelen män och kvinnor med nedsatt rörelseförmåga var ungefär lika stor år som år (figur ). Andel med nedsatt rörelseförmåga (%) 2 1 1 2 1-2 år - år - år -8 år 1-8 år Figur 22. Andel (procent) med nedsatt rörelseförmåga i olika åldersgrupper, 1-8 år,. Andelen män och kvinnor med nedsatt rörelseförmåga ökade med ålder, mer än hälften av alla kvinnor i åldersgruppen -8 år rapporterade att de hade nedsatt rörelseförmåga (figur 22).

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2 Andel med nedsatt rörelseförmåga (%) Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur 2. Andel (procent) med nedsatt rörelseförmåga efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserade värden. Ju kortare utbildning desto större andel hade nedsatt rörelseförmåga (figur 2). Yrkesarbetande män och kvinnor rapporterade i väsentligt mindre utsträckning nedsatt rörelseförmåga jämfört med ålderspensionärer, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna och det var vanligare bland dem med arbetaryrken jämfört med dem med tjänstemannayrken. Detta var också betydligt vanligare bland män och kvinnor med kort utbildning än bland dem med längre utbildning. De män och kvinnor som varit i ekonomisk kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst rapporterade i större utsträckning nedsatt rörelseförmåga jämfört med dem som inte varit ekonomiskt utsatta. födda utanför Norden hade i större utsträckning nedsatt rörelseförmåga jämfört med kvinnor födda i Norden. Nedsatt rörelseförmåga var också betydligt vanligare bland män födda utanför Sverige än bland svenskfödda män..1..1 Nedsatt rörelseförmåga regionala skillnader Stockholm Göteborg/Malmö Större städer Mellanbygden Tätbygden Glesbygden 1 1 1 1 1 1 22 2 2 1 2 Nedsatt rörelseförmåga (%) Figur 2. Andel (procent) med nedsatt rörelseförmåga, 1-8 år, efter H-region,. Åldersstandardiserade värden.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Bland män och kvinnor i glesbygden var det vanligare med nedsatt rörelseförmåga än bland dem i riket (figur 2). 1 1 2 1 22 1 22 1 1 22 1 1 22 * 1 * 22 1 1 1 2 1 1 2 1 2 Nedsatt rörelseförmåga (%) Nedsatt rörelseförmåga (%) Figur 2. Andel (procent) med nedsatt rörelseförmåga, efter län/region, och *, 1-8 år. Åldersstandardiserade värden. Skillnaderna bland män och kvinnor var inte statistiskt säkerställda (figur 2).

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR.1. "Frisk" senaste månaden De som på frågorna: Om du tänker på din kroppsliga hälsa, hur många dagar den senaste dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (på grund av sjukdom, kroppsliga besvär eller skador)? och Om du tänker på din psykiska hälsa, hur många dagar den senaste dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (t.ex. på grund av stress, nedstämdhet eller oro)? svarat inga dagar redovisas här som "friska". Andel med friska dagar (%) 1 2 22 Figur 2. Andel (procent) som varit "friska" senaste månaden, 18 8 år, -. Åldersstandardiserade värden. Andelen män och kvinnor som varit "friska" den senaste månaden minskade under åren (figur 2). Andel med friska dagar (%) 2 2 1 2 2 2 8 1-2 år - år - år -8 år 1-8 år Figur 2. Andel (procent) som varit "friska" senaste månaden i olika åldersgrupper, 1 8 år. Andelen personer som varit "friska" den senaste månaden ökade med åldern vilket kan tyckas vara anmärkningsvärt (figur 2).

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Andel med friska dagar (%) 2 1 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur 28. Andel (procent) som varit "friska" senaste månaden efter utbildning, 1 år,. Åldersstandardiserade värden. Andelen bland män som varit "friska" den senaste månaden ökade med utbildningens längd, motsvarande ökning fanns inte bland kvinnor med olika lång utbildning (figur 28). och kvinnor som yrkesarbetade eller var ålderspensionärer hade i större utsträckning varit "friska" den senaste månaden. Det var vanligare bland manliga tjänstemän på mellannivå eller högre att ha varit "friska" den senaste månaden än bland män i arbetaryrken. Även kvinnliga tjänstemän hade i större utsträckning varit "friska" den senaste månaden jämfört med kvinnor i arbetaryrken. Det var betydligt vanligare att ha varit "frisk" den senaste månaden bland kvinnor och män som var höginkomsttagare, hade kontantmarginal och inte varit i ekonomisk kris än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Det var vanligare att ha varit "frisk" den senaste månaden bland svenskfödda män och kvinnor än bland utlandsfödda.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR.1..1 "Frisk" senaste månaden regionala skillnader 2 Stockholm 2 Göteborg/Malmö 2 Större städer 2 Mellanbygden 22 Tätbygden Glesbygden 2 Andel med friska dagar (%) Figur 2. Andel (procent) personer som varit "friska" senaste månaden, efter H-region,. Åldersstandardiserade värden. i mellanbygden, tätbygden samt män och kvinnor glesbygden hade i större utsträckning varit "friska" den senaste månaden än dem i riket (figur 2). i Göteborg/Malmö hade i mindre utsträckning varit "friska" än män i riket. 2 1 1 2 22 2 22 * 1 * 2 2 ** ** 22 Kronoberg** Kronoberg** 2 Halland** Halland** 22 Gävleborg** Gävleborg** 22 Andel med friska dagar (%) Andel med friska dagar (%) Figur. Andel (procent) personer som varit "friska" de senaste dagarna, efter län/region, och *, 1-8 år, **, 18-8 år. Åldersstandardiserade värden. Bland män och kvinnor i var det vanligare att ha varit "friska" den senaste månaden än bland dem i riket (figur ). i Jönköping och kvinnor i Blekinge hade i större utsträckning varit "friska" den senaste månaden än dem i riket.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR.2 Tandhälsa.2.1 Dålig tandhälsa De som på frågan: Hur tycker du att din tandhälsa är? svarat ganska dålig eller mycket dålig redovisas här ha dålig tandhälsa. Andel med dålig tandhälsa (%) 1 1 Figur 1. Andel (procent) med mycket eller ganska dålig tandhälsa, 18-8 år, -. Åldersstandardiserade värden. Andelen män med dålig tandhälsa ökade mellan åren och (figur 1). Motsvarande ökning hade inte skett för kvinnor, skillnaderna mellan män och kvinnor från år kvarstod år. Andel med dålig tandhälsa (%) 2 1 1 1 1 1-2 år - år - år -8 år 1-8 år Figur 2. Andel (procent) med mycket eller ganska dålig tandhälsa i olika åldersgrupper, 1-8 år,. Dålig tandhälsa var vanligare bland äldre kvinnor och män än bland yngre (figur 2).

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 8 Andel med dålig tandhälsa (%) 2 1 1 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur. Andel (procent) med mycket eller ganska dålig tandhälsa efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserade värden. Ju kortare utbildning desto större andel kvinnor och män rapporterade dålig tandhälsa (figur ). Långtidssjukskrivna män och kvinnor hade sämst tandhälsa och yrkesarbetande hade den bästa. och män som var långtidssjukskrivna, förtidspensionärer eller arbetslösa och manliga ålderspensionärer hade sämre tandhälsa än dem som yrkesarbetade. Manliga arbetare hade en betydligt sämre tandhälsa än tjänstemän på mellannivå eller högre. i arbetaryrken hade dålig tandhälsa i betydligt större utsträckning än kvinnliga tjänstemän. Ju kortare utbildning desto större andel kvinnor och män rapporterade dålig tandhälsa. De personer som varit i ekonomisk kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst rapporterade i betydligt större utsträckning dålig tandhälsa jämfört med dem som inte varit ekonomiskt utsatta. födda utanför Norden och män födda utomlands hade betydligt sämre tandhälsa än dem födda i Sverige.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR.2.1.1 Dålig tandhälsa regionala skillnader Stockholm Göteborg/Malmö Större städer Mellanbygden Tätbygden Glesbygden 1 1 1 1 1 1 Dålig tandhälsa (%) Figur. Andel (procent) med mycket eller ganska dålig tandhälsa 1-8 år, efter H- region,. Åldersstandardiserade värden. Bland kvinnor i glesbygden var det vanligare med dålig tandhälsa än bland kvinnor i riket (figur ). Bland män fanns inga statistiskt säkerställda skillnader. 1 1 1 8 * * ** Kronoberg** Halland** Gävleborg** ** Kronoberg** Halland** Gävleborg** 1 Dålig tandhälsa (%) 1 Dålig tandhälsa (%) Figur. Andel (procent) med mycket eller ganska dålig tandhälsa efter län/region, och *, 1-8 år, **, 18-8 år. Åldersstandardiserade värden. Det var mindre vanligt med dålig tandhälsa bland män i, Västra Götaland,, Jönköping och Halland och bland kvinnor Kronoberg än bland dem i riket (figur ). och män i hade i mindre utsträckning dålig tandhälsa jämfört med dem i riket.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR.2.2 Avstått från att söka tandläkare trots behov De som på frågan: Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård? svarat ja redovisas här ha avstått från att söka tandläkare trots behov. Andel som inte sökt tandläkare trots behov (%) 2 1 1 1 Figur. Andel (procent) som avstått från att söka tandläkare trots behov, 18-8 år, -. Åldersstandardiserade värden. Inga statistiskt säkerställda förändringar kunde ses mellan åren och (figur ). Andel som inte sökt tandläkare trots behov (%) 2 2 2 1 1 1 1-2 år - år - år -8 år 1-8 år Figur. Andel (procent) som avstått från att söka tandläkare trots behov i olika åldersgrupper, 1-8 år,. Bland män i åldern - år fanns den största andelen personer som avstått från att söka tandläkare trots behov (figur ). Bland kvinnor fanns den största andelen som avstått från att söka tandläkare trots behov i den yngsta åldersgruppen (1-2 år).

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 Andel som inte sökt tandläkare trots behov (%) 2 1 2 22 1 1 1 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur 8. Andel (procent) som avstått från att söka tandläkare trots behov efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserade värden. De med kort utbildning hade i större utsträckning än dem med mellanlång och lång utbildning avstått från att söka tandläkare trots behov (figur 8). Att ha varit i behov av tandläkare men inte sökt var vanligare bland kvinnor som var arbetslösa, förtidspensionerade och långtidssjukskrivna än bland kvinnor som yrkesarbetade. Detta var också vanligare bland manliga arbetslösa och förtidspensionärer än bland yrkesarbetande män. Ålderspensionärer hade avstått från att söka tandläkare trots behov i mindre utsträckning än yrkesarbetande. Att ha avstått från att söka tandläkare trots behov var vanligare bland kvinnliga och manliga arbetare än bland tjänstemän. De som varit i ekonomisk kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst hade i större utsträckning avstått från att söka tandläkare trots behov än dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Detta var också vanligare bland kvinnor och män födda utomlands än bland svenskfödda..2.2.1 Avstått från att söka tandläkare trots behov regionala skillnader 1 Stockholm 22 2 Göteborg/Malmö 18 Större städer 1 18 Mellanbygden 1 1 Tätbygden 1 1 Glesbygden 1 1 1 2 Inte sökt tandläkare trots behov (%) Figur. Andel (procent) som avstått från att söka tandläkare trots behov, 1-8 år, efter H-region,. Åldersstandardiserade värden.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2 Det var vanligare bland män i Stockholm att ha avstått från att söka tandläkare trots behov än bland män i riket (figur ). Det var mindre vanligt bland män i större städer, tätbygden och glesbygden samt bland kvinnor och män i mellanbygden att ha avstått från att söka tandläkare trots behov än bland dem i riket. 1 1 1 1 18 1 18 1 18 1 1 * 1 * 1 1 18 1 ** 1 ** Kronoberg** 1 Kronoberg** 1 Halland** 1 Halland** 1 Gävleborg** 18 Gävleborg** 1 2 Inte sökt tandläkare trots behov (%) 1 2 Inte sökt tandläkare trots behov (%) Figur. Andel (procent) som avstått från att söka tandläkare trots behov, efter län/region,, *, 1-8 år och **, 18-8 år. Åldersstandardiserade värden. i hade i större utsträckning avstått från att söka tandläkare trots behov jämfört med kvinnor i riket (figur ). En mindre andel män på och i samt hade avstått från att söka tandläkare trots behov jämfört med män i riket. Bland män och kvinnor i,, Jönköping, Kronoberg och Halland var det mindre vanligt att ha avstått från att söka tandläkare trots behov än bland dem i riket.