Maria Länström 2013-09-27

MUNKEDALS KOMMUN Matlagning i Hemmet Utvärdering Maria Länström 2013-09-27

sida 1 2013-09-11 Dnr: Innehåll Utvärdering av Matlagning i hemmet... 2 1. Utvärdering... 2 1.1. Syfte... 2 1.2. Tidsplan... 2 1.3. Undersökningarna... 2 2. Resultat... 4 3. Analys... 12 3.1. Ekonomiska konsekvenser... 12 3.2. Brukarnyttan... 12 3.3. Medarbetarnyttan... 12 3.4. Utvecklingsområden... 12 4. Sammanfattning... 13

sida 2 Utvärdering av Matlagning i hemmet 2012-02-29 beslutade kommunstyrelsen i Munkedals kommun att man under en ettårsperiod skulle bedriva ett projekt där hemtjänsten som en biståndsbedömd insats lagar mat i hemmet. Beslutet gällde även att projektet skulle utvärderas efter ett år och redovisas för kommunstyrelsen senast 2013-10-31. Som grund för beslutet låg en utredning och tjänsteskrivelse som bedömde att projektet, utöver utbildningskostnad för personal, ej skulle medföra högre kostnader för kommunen. Man gjorde även bedömningen att den upplevda folkhälsan, i form av ökad social samvaro i samband med måltiden, ökat inflytande över sin matlagning, ökad aktivitet/ delaktighet och meningsfull sysselsättning, skulle uppnås hos de som har insatsen beviljad. 1. Utvärdering Utvärderingen av projektet matglädje delas upp i tre delar: ekonomisk konsekvens, brukarnytta samt medarbetarupplevelse. Utvärderingsperioden är satt till perioden 2012-09-01 2013-08-31. I syfte att kunna göra en jämförande analys har även en jämförelseperiod tagits fram vilket är 2011-09-01 2012-08-31. 1.1. Syfte Syftet med utvärderingen är att ta reda på; Vilka ekonomiska konsekvenser har projektet fått? Vad är brukarnyttan av projektet? Vad är medarbetarupplevelsen av projektet? Detta för att ge politiker en god kunskapsbild för vidare beslutsfattande. 1.2. Tidsplan Sammanställning sker under vecka 39 40. Planerad redovisning av resultat för Frågeställning Undersökningsmetod Tidsplan Utförare Ekonomiska konsekvenser Statistisk data från verksamhetssystem. Under vecka 36 Maria Länström Brukarnyttan Semistrukturerad telefonintervju Vecka 35-38 Maria Länström, VOLG Medarbetarupplevelsen Gruppdiskussion Vecka 35-38 Maria Länström, Teamträffar Vård och omsorgs ledningsgrupp är torsdag 2013-10-03. Utvärderingen presenteras för Kommunstyrelsens Välfärdsutskott 2013-10-23. 1.3. Undersökningarna Utvärderingen kommer att presenteras genom intervjupresentationen samt i statistisk data. Utvärderingen kommer därmed att ha både en kvalitativ och kvantitativ del. De ekonomiska konsekvenserna kommer att presenteras enbart utifrån de kvantitativa data som hämtats ur verksamhetssystemet. Brukarnyttan kommer att presenteras både som kvantitativ del och kvalitativ del. Medarbetarupplevelsen kommer att presenteras endast i kvalitativa termer.

sida 3 1.3.1. Ekonomiska konsekvenser. För att ta reda på vad den för kommunen ekonomiska konsekvensen av projektet har följande frågeställningar tagits fram; Hur många har matlagning i hemmet vid utgången av perioden (2013-09- 02)? Hur många har haft matlagning i hemmet under perioden? Hur många hade hjälp kring måltider under jämförelseperioden? Hur många hade matdistribution under jämförelseperioden 1.3.2. Brukarnyttan. Semistrukturerad telefonintervju genomförs med de som vid utvärderingsperiodens avslut har insatsen matlagning i hemmet. Resultatet presenteras både kvantitativt och kvalitativt. I presentationen skall framgå hur många vårdtagare som tillfrågats, hur många anhöriga? Hur många är generellt positiva, hur många är generellt negativa? Skiljer detta sig mellan de två grupperna?(anhöriga/ vårdtagare). Exempelcitat ska presenteras. I presentationen kommer det även framgå vem som under perioden beviljats matlagning i hemmet i form av ålder och kön. Frågor som ställs i telefonintervjuerna: Är du nöjd med insatsen matlagning i hemmet? Ja, nej, delvis Beskriv Har du tidigare haft tjänsten där kommunen skickat hem matlådor, matdistribution? Ja, Nej Upplever du att du får bättre mat nu än innan? Ja, nej, samma. Beskriv 1.3.3. Medarbetarupplevelsen För att få en bild av hur hemtjänstpersonalen upplever projektet genomförs gruppintervjuer under september/ oktober. Intervjuerna utförs som öppna diskussionsforum i samband med teamträffar och/eller APT. Resultatet presenteras som kvalitativ data med exempelcitat.

sida 4 2. Resultat 2.1. Ekonomiska konsekvenser Under tidsperioden 2012-09-01 2013-08-31 har 48 personer varit beviljade matlagning i hemmet. Vid periodens utgång, 2013-09-02, var det 29 personer i 26 hushåll som fick matlagning i hemmet utfört i kommunen. Under jämförelseperioden var det 43 personer som varit beviljade matdistribution och vid periodens utgång var det 28 personer i 25 hushåll som var beviljad insatsen. Antalet personer som under jämförelseperioden 2011-09-01-2012-08-31 varit beviljad lunchbesök var 140 stycken. Under utvärderingsperioden var det 141 personer. Period 2011-09-01 2012-08-31 2012-09-01-2013-08-31 Antal personer beviljade lunchbesök Antal personer beviljade matdistribution/ matlagning 140 43 141 48 Sammanfattningsvis kan man konstatera att man inte kan se att projektet medfört några ökade kostnader för kommunen undantaget den utbildningssatsning för personalen som man gjorde initialt. 2.2. Brukarnyttan Det var som tidigare nämnts 48 personer som varit beviljade matlagning i hemmet. Av dessa 48 var 27 kvinnor och 21 män. Medelåldern har varit 82 År. Vid periodens utgång, (2013-09-02), hade 29 personer i 26 hushåll ett verkställt beslut om matlagning i hemmet. Telefonkontakt söktes med en representant från vardera hushåll för telefonintervju. Sammanlagt genomfördes 20 telefonintervjuer, 2 personer avböjde att medverka och 4 personer gick ej att nå. Sammantaget blev svarsfrekvensen 77 % vilket får anses vara ett ganska bra svarsunderlag. Av de svarande var 13 (65 %) stycken vårdtagaren själv och 7 (35 %) stycken anhöriga eller juridisk företrädare. 2.2.1. Är vårdtagarna och/eller de anhöriga nöjda med matlagning i hemmet? Ja, i det stora hela är både vårdtagare och anhöriga nöjda med matlagning i hemmet. Av de tillfrågade så var 70 % positiva, 20 % delvis positiva och 10 % negativa. Då underlaget är så litet går det inte att säga något säkert om skillnader mellan anhöriga och vårdtagare men inget i undersökningen pekar på att uppfattningen

sida 5 skiljer sig mellan grupperna, möjligtvis att det kan vara något fler delvis positiva bland de anhöriga. En tematisering av intervjurena gjordes och på detta sätt kunde de mest frekventa åsikterna tas fram. I tabellen nedanför presenteras de mest vanligt förekommande teman som kom upp i intervjurena med de oftast förekommande överst. Fördelar: Valfrihet Delaktighet Kvalité Måltidsupplevelse Socialt Kontroll Flexibilitet Nackdelar Planering Kompetens Tid Kvalité Näringsinnehåll Hjälpmedel Av fördelarna kom valfriheten med matlagning i hemmet som absolut oftast nämnd. Många påtalar att de nu kan välja själv vilken mat de vill ha lagat som den viktigaste delen. Efter detta kommer delaktigheten, kvalitén på maten och måltidsupplevelsen. En man beskriver det såhär: Det är ju inga problem med att få lagat det man vill ha, jag skriver själv en veckomatsedel och mina anhöriga ordnar med inköpen. På det sättet vet jag att jag får hem det som kommer att användas.[ ] Jag är sjuk och har det svårt med matlusten. Det är viktigt för mig att jag får vara med med kryddningen och så vidare för att klara av att äta och hålla vikten. Detta kan jag nu när de lagar här hemma. Man, 85 år Vad gäller valfriheten framkommer det att många upplever att tidsbegränsningen, som är den tredje vanligast nämnda nackdelen, gör att valfriheten minskar. Den ökar även behovet av en god planering vilket är den vanligaste nämnda nackdelen. En kvinna beskriver det så här: Det fungerar både bra och dåligt. Jag måste förbereda, det måste vara lättvindig mat. De kan till exempel inte trilla köttbullar och de färdiga vill jag inte ha. Men spättafiléer och korv fungerar ju bra, jag brukar förbereda, skalar potatis och sätter på. [ ] Det skulle behövas mer tid Kvinna, 92 år Den sociala aspekten kommer först på femteplats och det är framför allt de anhöriga som har lyft fram detta som en positiv aspekt. De anhöriga lyfter även fram kontroll som viktig. Majoriteten av de fall där anhöriga är svarande beror detta på att vårdtagaren själv har en demensdiagnos eller uppvisar tydliga demensliknande symptom.

sida 6 Dessa personer kommer inte alltid ihåg om de har ätit eller vad de har ätit och många anhöriga upplever därför att det är skönt att hemtjänsten har en helhetsbild över vad den närstående får i sig under en dag. I citatet nedan beskriver en anhörig detta: Problemet ligger i att mamma vill göra allt själv, hon har heller inte riktigt ordning på tider längre. Så det kan ju hända att hon äter klockan halv tolv fast personalen inte kommer förrän halv två. Mamma försöker att planera maten själv men det blir väldigt enahanda, stekt falukorv och potatis. Men nu finns personalen där och försöker stötta upp och hjälpa till, de pratar och är ett socialt stöd. De försöker ha koll på vad hon äter på en dag utifrån sina förutsättningar. Det är svårt att balansera ett bra näringsinnehåll och självbestämmande. Det krävs ett flexibelt system. Jag kan väl säga att matsituationen fungerar sådär men svårigheterna ligger i mammas sjukdomsbild. Detta är nog det bästa sättet att försöka stötta upp mamma, det är flexibelt. Vi är nöjda. Anhörig Denne anhörige lyfter även fram att flexibiliteten ökat vilket fler påtalat. Många berättar att de har varierande behov, vissa dagar kanske de klarar att laga all mat själv medan de nästa dag inte orkar något alls och att hemtjänsten på ett bra sätt klara av att anpassa sig till detta. Bland nackdelarna är det framför allt brister i planering eller behov av planering som nämns oftast. Många vittnar om att det är svårt att få det att fungera hela ledet ut, från planering via inköp till matlagning. I många fall har vårdtagaren eller dennes anhörig fått ta ett stort ansvar här, vilket ibland upplevts som positivt men ofta som betungande. En man berättar: Jag styr själv vilken mat jag vill ha. I början var det svårt men det har blivit bättre. Jag måste planera väl. Idag ska jag ha tjocka revben. Det fick jag börja med igår. [ ] Jag provade matdistribution och det var värdelöst. Det bästa var Allégårdens matlådor. Då slapp jag planera och bestämma. Allé hade den bästa maten Man, 63 år Personalens kompetens är efter planeringen den vanligaste faktorn man tar upp när det kommer till nackdelar. Väldigt många berättar att det är mycket varierande hur erfarna och duktiga personalen är på att laga mat. Speciellt i semestertider har detta upplevts som ett problem av många. Vissa berättar att de hanterat detta genom att försöka att planera enklare måltider eller helt enkelt köpa färdiga rätter istället.

sida 7 Tidsbegränsningen tas upp som en framträdande nackdel och med den även kvalitén på maten och näringsinnehållet. En kvinna beskriver det väldigt tydligt: Jag tycker inte alls att det är bra. Personalen har alldeles för lite tid. De hinner inte göra någon bra mat. Jag kan ju bestämma själv men är begränsad till enklare rätter som fiskbullar och liknande. Jag hade velat ha lite mer ordentlig mat. Personalen jäktar alldeles för mycket och det mår jag inte bra av. Kvinna, 83 år En viktig aspekt, som kanske inte kommit upp så ofta men som bör beaktas är brist på hjälpmedel. Ett fåtal har påtalat att de har det svårt på grund av att de har tugg- och sväljsvårigheter. Då det inte finns hjälpmedel för att finfördela maten är de begränsade i vad de kan äta. 2.2.2. Var det bättre förr? 7 personer av de som intervjuats hade tidigare haft matdistribution. Samtliga av dessa var nöjda med förändringen från matlevereans från Samhall till matlagning i hemmet. Några av de tillfrågade uppgav att de även haft matdistribution i form av utkörning av varm mat från Allégården vilket de upplevde som ett mycket bra system, dessa vårdtagare bor alla i eller i närområdet till Munkedal centralort. matdistribution 70 % Upplever var 100 % matlagning nöjda med förändringen. i hemmet som bra 100 % av de som tidigare haft matdistribution upplever förbättring 2.3. Medarbetarupplevelse Gruppintervjuer har utförts med hemtjänstgrupperna under september månad. I en grupp kunde inget möte planeras in utan denna grupp skrev istället ned sina tankar och funderingar kring matlagning i hemmet och skicka detta till utredaren. För att få struktur på dessa intervjuer har en tematisering gjorts även här. Då intervjuerna skett i grupp kan dock ingen mätning göras på hur frekvent förekommande olika åsikter är utan de teman som tagits upp redovisas utan inbördes ordning.

sida 8 TID: Tiden är för kort. Ska matlagningen ta 20 minuter varje dag? Delaktighet tar tid. Det är svårt att hinna, svårt att laga den mat som efterfrågas på beviljad tid. Det är svårt att bedöma tidsåtgången för matlagning i hemmet. Ibland går det snabbt och ibland tar det lång tid. Planeringen tar tid (skriva inköpslista, planera matsedel m.m.). Vi måste få tillräckligt med tid om vi ska kunna laga bra mat Ovanstående citat är axplock av de kommentarer som kommit upp i samtalen med hemtjänstpersonalen. Samtliga hemtjänstgrupper har tagit upp tid som ett tema i diskussionen om matlagning i hemmet. I vissa grupper råder det en osäkerhet kring vad för regler som gäller kring tidsaspekten vilket ibland ger upphov till konflikter med brukare, anhöriga men också mellan personal. PLANERING: Det är svårt att planera in besöken i samma tid som personerna är vana att äta lunch/middag. Om inte hemtjänsten också sköter inköpen är det svårt att hantera/ planera. Det kanske skulle behövas en checklista (bra att tänka på lista) för anhöriga som köper maten. Det är enklare hos de som själva klara av att planera. Jag har svårt att komma på rätter, att sätta upp en matsedel till de som inte själva kan planera. Det kräver mer planering från personalens sida med matlagning i hemmet. Kräver mycket samordning och kommunikation mellan personal, brukare och anhöriga. Att matlagning i hemmet kräver mycket mer planering och samordning från personalens sida är något som nämnts ofta i samtalen med personalen. Eftersom det ofta är många olika personal hos var vårdtagare försvåras detta ytterligare. Är det sedan anhöriga som sköter vissa delar konstaterar man att det ibland blir väldigt svårt med samordningen. Det finns inga tydligt utformade rutiner för hur man ska få hela kedjan från planering av måltider, via inköp till tillagning att hänga samman.

sida 9 KOMPETENS: Viss personal har haft det svårt, alla är kanske inte bra på matlagning från början. Det har varit klagomål från anhöriga vad gäller kompetensen hos personalen men jag tror att vårdtagarna är nöjda. Eftersom man är olika duktig på att laga mat skapar detta favoritiserande hos brukarna, det är jobbigt i personalgruppen att hantera. Utbildningen vi gick fokuserade på effektiv matlagning, men det utesluter att vårdtagarna är delaktiga. Precis som vårdtagarna tar även personalen upp de anställdas varierande skicklighet i matlagning som ett problem. Man tar även upp konflikten mellan olika värden i projektet i form av att utbildningen fokuserar på hur man lagar näringsriktig kost på ett tidseffektivt sätt medan man i diskussionen kring fördelarna med matlagning i hemmet framfört vårdtagarnas delaktighet, för personalen blir detta svårt att hantera då delaktigheten försvårar tidseffektiviteten. BRUKARNYTTA: Detta ger matlust och är ett verktyg för att engagera vårdtagarna i en aktivitet. Det ger social tid. Vissa klarar mer själva nu när vi är med och står bredvid. Man vinner så mycket på matlagning i hemmet, matoset, ökad aptit, valfriheten ökar, social aktivitet, lättare att aktivera och engagera vissa. Det hade varit positivt om de äldre kunde få gå med till affären så att de kunde varit engagerade i hela processen. De som har kognitiva nedsättningar, kan uppleva att det är integritetskränkande när vi öppnar kylskåp och börjar laga mat. Om vårdtagaren har en demens och säger att de redan ätit är det svårt att veta hur man ska göra. Det luktar gott hemma Hemtjänstpersonalen resonerar mycket kring brukarnyttan. Många ser det som något positivt för vårdtagarna, både vad gäller matupplevelse som möjlighet till delaktighet och förbättrad nutrition. Man lyfter dock även fram problematiken hos de vårdtagare med kognitiv svikt där genomförandet kan bli integritetskränkande.

sida 10 KVALITET: Hur vet vi att de får i sig allt de behöver? Tidigare var det tydliga näringsinnehållsförteckningar. Redskap och inventarier (spisar o.s.v.) är i varierande skick hos brukarna. Det behövs mer struktur och rutiner för livsmedelshantering, t.ex. att man märker den mat man tar upp ur frysen med datum. Det är skönt att veta att de får riktigt lagad, varm, mat var dag. I vissa grupper förekommer det en diskussion kring kvalitet. Man har funnit att det i vissa hem inte finns den utrustning som behövs för att kunna laga mat på ett bra sätt, vissa spisar är gamla och har inte använts på många år, många har inte mikrovågsugnar och så vidare. Man oroar sig även för att det sammantagna näringsinnehållet inte ger en fullgod kost. Eftersom vårdtagarna nu själva kan styra vad de ska äta blir det hos vissa väldigt ensidigt. Personalen upplever att de försöker att motivera till mer varierad kosthållning men inte alltid når fram. Detta var enklare när det levererades färdiga rätter och vårdtagarna fick äta det som var dagens rätt. En annan kvalitetsaspekt som tas upp är livsmedelshanteringen. I vissa personalgrupper efterfrågar man bättre rutiner kring detta. Många nämner även att de upplever att det är en kvalitetsökning för vårdtagarna nu när maten lagas på plats och äts varm. KOMMUNIKATION: Ska hemtjänstpersonalen göra det eller kan den enskilde göra mycket. Ska matlagningen ta 20 minuter varje dag? Ska personen få vara delaktig? Måste personen vara delaktig? Det kan vara svårt för vårdtagarna att förstå begränsningarna i matlagningen (hemtjänsten kommit dit och vårdtagaren tar upp en stek ur frysen). Kanske skulle behövas en checklista (bra att tänka på lista) för anhöriga som köper maten. Kräver mycket samordning och kommunikation mellan personal, brukare och anhöriga. I vissa grupper råder stor osäkerhet kring reglerna frö matlagning i hemmet. Man undrar om det bara är för dem som kan vara delaktiga själva i matlagningen eller så undrar man om det är okej att man som personal mest bara stöttar upp och vägleder vårdtagaren när denna lagar sin egen mat. Man har även mycket frågor kring reglerna för tidsåtgången, kursen man gick hette Matglädje på 20 minuter vilket vissa tolkat som att matlagningen ska ta 20 minuter var dag. All osäkerhet kring kommunens interna riktlinjer och bestämmelser ger upphov till irritation hos personalen. Man efterfrågar tydligare

sida 11 kommunikation från ledningen angående vad som gäller för matlagning i hemmet. Man upplever även att vårdtagarna inte alltid heller får bra information om begränsningarna i utförandet av matlagning i hemmet vilket medför att de kan ha förväntningar på matlagningen som hemtjänstpersonalen inte kan uppfylla. Man upplever också att det är svårt att få till ett bra system för samordning mellan vårdtagare, anhöriga och personal i de fall där anhöriga sköter all eller vissa delar av inköp och man resonerar här om förbättrade kommunikationsrutiner för att lösa dessa problem. ÖVRIGT: Det känns bra att få laga mat hemma hos våra vårdtagare. Få som haft det. Det bästa var när vi körde ut varma rätter från eget kök. Detta är bättre än det som var innan. Samhall maten var dålig. I det stora ett bra arbetssätt. Kul. Ger många fördelar. Allégården var bra. Erbjuda hemkörning från någon lunchrestaurang, är det möjlig? Omständigt. Många uttryckte att de tycker att matlagning i hemmet är roligt och stimmulerande del av arbetet. Vissa tycker dock att det är jobbigt och omständigt med mycket strul. I vissa grupper görs det jämförelser med tidigare arbetssätt och man är eniga om att detta är bättre än samhallsmaten. Några nämner utkörning från eget kök som det bästa allternativet som varit. Någon föreslår att man istället kan köra ut mat från någon av kommunens lunchrestauranger som ett allternativ till matlagning i hemmet.

sida 12 3. Analys 3.1. Ekonomiska konsekvenser Matlagning i hemmet verkar inte ha medfört några ökade kostnader i form av utökad biståndsbedömd tid. Personalen menar dock att det eventuellt skulle behövas mer biståndsbedömd tid för kringtiden som medföljer matlagningen, t.ex. skrivandet av matsedlar, planering av inköp och liknande. Dock vittnar både personal och vårdtagare att det saknas struktur och rutiner för hantering vilket antagligen medför en tidsförlust för hemtjänstpersonalen. Man kan därför säga att det i mätningen inte verkar finnas någon ökad kostnad men att det eventuellt finns ett mörkertal av ökad tidsåtgång för hemtjänsten på grund av ökad kringtid. Denna kringtid bör dock kunna minskas med bättre och tydligare utförarrutiner. Viss ökning av biståndsbedömd tid bör dock kunna ses om man även bedömer behovet av stöd vid förberedelse av mathantering, denna ökning bör ligga på 15 minuter per vecka per hushåll för dem med behov av stöttning i planering. Om man beräknar att behovet av matlagning i hemmet håller sig på dagens nivå och att ca. 80% av de med insatsen även har behov av stöd med planering skulle detta innebära en tidsökning på ca 270 timmar per år i hela kommunen vilket man får betrakta som en mycket marginell ökning. 3.2. Brukarnyttan Över lag verkar majoriteten av vårdtagarna och de anhöriga samt många av personalen i hemtjänsten tycka att matlagning i hemmet är en bra arbetsmetod med många fördelar i form av ökad valfrihet, förbättrad måltidsupplevelse och ökad flexibilitet. Dock verkar det finnas förbättringsområden kring struktur och organisering. 3.3. Medarbetarnyttan Det är svårt att säga något klart om medarbetarupplevelsen då det är en blandad bild som ges. Många uppger att de tycker att det känns kul och givande att laga mat i hemmet medan andra upplever att det känns besvärligt, svårt och omständigt. Även här bedöms stora förbättringar kunna uppnås genom bättre struktur och tydliga rutiner i genomförandet. 3.4. Utvecklingsområden Det som tydligt framkommer i undersökningen är behovet av tydligare rutiner för utförandet. Brukare, personal och anhöriga efterfrågar alla bättre struktur och tydligare rutiner. Förslaget är därför att man i hemtjänsten utformar skriftliga, kommungemensamma, utförarrutiner samt informationsblad till vårdtagare och anhöriga. Personalen påtalar även att man i för liten utsträckning tagit hänsyn till den ökade tidsåtgång som planering medför. Förslag läggs därför att man tydliggör biståndshandläggares skyldighet att vid beviljande av matlagning i hemmet även gör en bedömning av behovet av hjälp med planering av matsedel och inköp. En vidare utveckling förutom själva matlagningen i hemmet är att också förbättra möjligheterna för äldre att äta i gemenskap med andra. Att utveckla fler träffpunkter och mötesplatser är ett sätt, ett annat sätt är att starta matlag där man kan laga och äta måltider tillsammans.

sida 13 En intressant tanke är att undersöka om någon av de lokala livsmedelsbutikerna kan erbjuda någon form av matkasse anpassat till äldre där det ingår både recept och ingredienser för veckan. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av matlagning i hemmet bör föras in som ett huvudtema för den internkontroll och kvalitetssäkringsarbete kommunen bedriver inom hemtjänsten. 4. Sammanfattning Förändringen från distribution av kyld mat till att hemtjänstpersonalen lagar mat i hemmet gjordes för knappt ett år sedan, och med tanke på att det gått relativt kort tid för en sådan förändring får man anse att utvärderingen visar på ett bra resultat. Sammantaget visar utvärderingen att de äldre som idag har beviljats matlagningen i hemmet i stort sett är nöjda även om de ibland tycker personalen har för lite tid och att informationen bör förbättras. Hemtjänstpersonalens uppfattning är att det är en kvalitetshöjning för brukaren och flera anser även att det också gett utrymme för mer social kontakt med brukaren. Något arbetslag har hittat formerna och tycker det är roligt och att det fungerar bra, medans andra anser att det finns mycket att förbättra när det gäller rutiner, information och tid för planering. Utifrån utvärderingens resultat föreslås fortsättningsvis erbjuda insatsen matlagning i hemmet och att man fortsätter utveckla möjligheten för äldre att äta tillsammans genom bland annat fler mötesplatser och matlag. Maria Länström Utredandningssekreterare Vård och Omsorg