TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 60, V.16, 2015. (Årgång 4) Innehåll Ansvarig utgivare har ordet! 2 Arbetsmarknadspolitiken står och stampar 3 Slopad tidsgräns ett steg på vägen 5 Socialstyrelsen kan inte prioritera stress 6 Tydlig lag gör det lättare att jobba ideellt 7 Lars Klint: Lidande och tomhet det enda som är kvar 9 Programråd Diabetes i Uppsala län 11 Vårmarknad på Ekolnsnäs 26 april! 12 Påminnelse till HSO läns medlemsföreningar 13 TÄNKVÄRT 14 ~ 1 ~
Ansvarig utgivare har ordet! Att tänka positivt gör det lättare att skratta och le! Att le kan göra dig lycklig (även när du är olycklig). Bara genom att le skickar du budskap till din egen hjärna att du är lycklig, vilket leder till att kroppen producerar lyckohormonet endorfin. Det fungerar omvänt också; personer som i ett test blev uppmanade att rynka ögonbrynen, kände sig mindre lyckliga än deltagarna som inte blev ombedda detsamma. Så le även om du är olycklig, så producerar kroppen endorfiner som får dig att må bättre. Att tala positivt, gör att både du själv och omgivningen mår bättre! Betydelsen av att välja ord och uttryck som är positivt laddade betyder oerhört mycket. I vårt dagliga tal har många fått lära sig att säga: - Rökning förbjuden istället för Tack för att du låter bli att röka - Stängd istället för vi öppnar - Det är svårt att göra något istället för Jag ska försöka att Språk blir lätt ett mönster. Att bli medveten om hur man använder ord med onödiga negativa vändningar, och istället använder ord som har en uppmanande verkan när man talar med andra människor är viktigt! I hälso- och sjukvården är ett uppmanande språk en grund för att kunna motivera människor att bli/må bättre! Människor kommer till rehabiliteringen för att träna (inte för att få träning ), så att de kan fortsätta träna på egen hand. Jag avslutar med den Danskfödda Norska författarinnan Målfrid Frahm Jensens tänkvärda dikt: Vi berör varandra. Inte med hud, men med ord. Dina ord berör mig som mina ord berör dig. Vi rör vid varandra, utan att egentligen vilja det. Janne Wallgren ~ 2 ~
Arbetsmarknadspolitiken står och stampar Pressmeddelande 2015-04-01 Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättningar med nedsatt arbetsförmåga har inte förändrats sedan 2013, utan ligger kvar på 55 procent, att jämföra med 77 procent i den övriga befolkningen. Det visar att arbetsmarknadspolitiken fortfarande står och stampar när det gäller personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, säger Ingrid Burman, ordförande Handikappförbunden. Siffrorna kommer från Arbetsförmedlingens och Statistiska Centralbyråns, SCBs årliga rapport om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar. Rapporten visar på allvarliga brister och otillräckliga arbetsmarknadspolitiska insatser för de som står längst från arbetsmarknaden. Graverande är att det statistiska underlaget för rapporten är så undermåligt att den största förändringen sedan 2013, nämligen att arbetslösheten för personer som har funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga, har ökat från 11 procent till 13 procent, inte är statistiskt tillförlitlig. Om dessa rapporter ska uppfylla sitt syfte krävs statistisk tillförlitlighet. Här ligger ansvaret på regeringen, säger Ingrid Burman. Vi vet att antalet personer med funktionsnedsättningar och nedsatt arbetsförmåga som är inskrivna hos Arbets- ~ 3 ~
förmedlingen har ökat och därför finns det ändå anledning att tro att den växande andelen arbetslösa är verklighet. Rapporten visar med tydlighet att det fortfarande saknas verkningsfulla arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer som har funktionsnedsättningar med nedsatt arbetsförmåga. Vi saknar en politisk ambition att förändra de strukturella hinder som står i vägen för att personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga ska få arbete. Här krävs nya arbetsmarknadspolitiska redskap som inte enbart fokuserar på den arbetssökande, utan också på arbetsplatsen, arbetsmiljön, arbetskollegor och chefer. Det finns en bred parlamentarisk majoritet för genomförandet av de förslag som lämnades av Funka-utredningen. Vi undrar vad ni väntar på?, säger Ingrid Burman. För ytterligare kommentarer, kontakta: Ingrid Burman, ordförande Handikappförbunden, telefon 070 343 95 87 Handikappförbunden är en samarbetsorganisation för 37 funktionshinderförbund som tillsammans representerar ca 400 000 människor. Vårt mål är ett samhälle för alla och vårt intressepolitiska arbete grundar sig på mänskliga rättigheter. ~ 4 ~
Slopad tidsgräns - ett steg på vägen Pressmeddelande 2015-03-31 Handikappförbunden har länge arbetat för ett tryggare socialförsäkringssystem och för rätten till god och aktiv rehabilitering. Varje människa oavsett funktionsförmåga har rätt till ekonomisk trygghet och goda levnadsvillkor. En prioriterad fråga har varit slopandet av den bortre tidsgränsen för sjukskrivning, som sedan införandet 2008 hittills orsakat att 80 000 personer utförsäkrats till ekonomisk otrygghet. Tidsgränsen innebär en stor osäkerhet och ett lidande för den enskilde, inte minst för många av medlemmarna i våra förbund, säger Ingrid Burman, ordförande i Handikappförbunden. Därför tar vi med glädje emot regeringens förslag om ett slopande av tidsgränsen från årsskiftet. God och aktiv rehabilitering, som syftar till en återgång till ett gott liv och inte endast till arbete är en annan prioriterad fråga för Handikappförbunden. Därför ser vi fram emot att regeringen gör verklighet av Annika Strandhälls löfte att även förstärka åtgärderna för sjukskrivna. Att ta bort den bortre tidsgränsen är ett bra steg på vägen men nu vill vi också se skarpa beslut som syftar till att ge individen rehabilitering och individuella insatser utifrån egna behov och förutsättningar, säger Ingrid Burman. Handikappförbunden är en samarbetsorganisation för 37 funktionshinderförbund som tillsammans representerar ca 400 000 människor. Vårt mål är ett samhälle för alla och vårt intressepolitiska arbete grundar sig på mänskliga rättigheter. ~ 5 ~
Socialstyrelsen kan inte prioritera stress Det borde finnas en stresskommission och stressriktlinjer, anser en forskare. Kanske det, men vi har inte råd, svarar Socialstyrelsen. Publicerad 2015-04-07 Skriven av Jens Krey Töres Theorell, professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, skriver i ett mejl till Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm om behovet av mer kunskapsspridning om stress. Kunskaperna om hur olika faktorer är relaterade till stressrelaterade tillstånd är betydligt bättre i dag än för tio år sedan skriver Töres Theorell och anser att Socialstyrelsen bör inrätta en stresskommission och utarbeta nationella riktlinjer kring stress. Han skriver att ämnet är aktuellt i vården, både utifrån patienternas och personalens perspektiv, och att flera läkare och psykologer knutna till Stressforskningsinstitutet gärna kan bidra. Det är ju konstigt att stressfrågorna som diskuteras så livligt som en viktig folkhälsofråga hos allmänheten inte riktigt finns på allvar i vårdstrukturer och preventivt arbete. Det finns på arbetssidan förstås men även där är samordningen försvagad sedan Arbetslivsinstitutet lades ned. I ett kort mejlsvar skriver Lars-Erik Holm att det inte finns utrymme att prioritera en Stresskommission i myndighetens budget. Socialstyrelsen har även begränsade möjligheter att utöka antalet riktlinjeområden. Samtidigt framkommer det önskemål om egna riktlinjer för stress, så vi tar med oss frågan för framtiden. ~ 6 ~
Tydlig lag kan göra det lättare att jobba ideellt Tydligare lagstiftning skulle underlätta för ideella föreningar att anlita vårdpersonal. Den slutsatsen drar Socialstyrelsen i en ny rapport. Publicerad 2015-04-07 Skriven av Charlotta Eriksson Kjellberg Socialstyrelsen gör bedömningen att en stor del av de ideella föreningar som anlitar vårdpersonal, till exempel i samband med idrottstävlingar för barn och ungdomar, ungdomsläger och musikfestivaler, inte bedriver sjukvård på ett yrkesmässigt sätt. Därmed är de inte heller vårdgivare enligt lagen, enligt myndigheten. Vi föreslår att det här tydliggörs i lagstiftningen för att underlätta för föreningarna att engagera legitimerade, säger Bitte Fritzson, enhetschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande. Socialstyrelsen har tittat närmare på frågan på den förra regeringens uppdrag. Detta sedan Röda Korset sommaren 2012 beslutade att inte längre ha legitimerad sjukvårdspersonal i sina frivilliggrupper. Anledningen var en utredning från Socialstyrelsen som slog fast att frivilligorganisationer som använde legitimerad sjukvårdspersonal skulle vara tvungna att ta fullt sjukvårdsansvar, vilket bland annat inkluderar journalföring. Sedan framkom att första hjälpen inte inkluderades i kravet på journalföring. Men frågetecken kvarstod. ~ 7 ~
Nu försöker Socialstyrelsen räta ut dem. Den sjuksköterska eller läkare som finns med när barnen exempelvis spelar en fotbollsmatch har ett ansvar att se till att ett eventuellt ingripande sker enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Men föreningen har inte ansvar för att anmäla vårdskador, bedriva systematiskt förbättringsarbete, ha patientförsäkring samt rutiner för journalföring, skriver Socialstyrelsen. Det finns dock ideella föreningar som bedriver sjukvård yrkesmässigt och därmed definieras som sjukvårdsgivare, enligt Socialstyrelsen. De föreslås få en utvidgad möjlighet att förvara sina journaler hos arkivmyndigheten i varje landsting. ~ 8 ~
LARS KLINT Lidande och tomhet det enda som är kvar Publicerad i Expressen Kvällsposten, 09 apr 2015 07:23 96 år, blind och dement. Då har man inte mycket att sätta emot. En hög skinn och ben utan möjligheter. Utan rättigheter. Det hjälper inte att det blixtrar till emellanåt. Med klara minnesbilder från ett rikt liv, med känslor som föder tårar, med ångest över ensamhet, hunger och saknad. Det blir nästan bara besvärligare då, vilket korrigeras med en ökad medicindos. Det ligger tusentals gamla nerslitna kollin på äldreboenden över hela landet. De väntar bara på döden. De har släpat i hela sina liv. Svettats, gnetat, skrattat, älskat. I med- och motgång. Hoppfullt och strävsamt. Nu finns inget hopp, inga skratt, ingen längtan. Bara lidande, tomhet. Och förnedring. "Har hon inte fått något att äta sedan i går", undrar vi vid åttatiden på kvällen, blixtinkallade efter att sköterskan ringt och sagt att det nog snart är slut. "Vi har ställt in mat och försökt hjälpa henne, men hon har inte velat ha något. Kroppen tar inte emot", svarar biträdet. Det är skitsnack. Matad och i tryggt sällskap äter hon två portioner. Hon är vrålhungrig. Och törstig. Vår enda kvarvarande nära släkting av den generationen. Personalen har gett upp. Så känns det. Den gamla damen, trotjänaren, slitvargen, samhällsbyggaren, har inget värde längre. Man väntar i praktiken på att hon ska svälta ihjäl, att kroppen ska ge upp och kollapsa. Den bristfälliga dokumentationen om hennes näringsintag är skrämmande läsning. Inte underligt att sköterskan ringde. Släktens grand old lady var en hårsmån från att dö av undernäring och uttorkning. En följd av bristande tillsyn, omvårdnad och engagemang, som jag ser det. Mat serveras slentrianmässigt då och då, ibland med 15 timmars mellanrum. Orörda tallrikar och frukostbrickor plockas bort med en axelryckning. ~ 9 ~
Socialstyrelsen riktade häromdagen krav på skärpta regler för äldreomsorgen. Kommunerna har hittills stretat emot. Därför vänder sig myndigheten nu direkt till regeringen. I dag är det ofta bemanningen som styr vilka insatser som den gamle får. Vi säger att det är den enskildes behov som ska avgöra vilken bemanning som behövs, säger Lars-Erik Holm, generaldirektör på Socialstyrelsen. Och fortsätter: Det här är en så sårbar och svag grupp som i sista delen av sitt liv ska få en trygg och värdig omsorg. I det måste det ingå att någon svarar även om jag ringer på natten. Mathållningen berörs inte specifikt i Socialstyrelsens kravlista till regeringen denna gång. Den finns redan i strikt reglerade föreskrifter för äldreboenden. Tiden mellan dagens sista måltid och påföljande frukost får inte överstiga 11 timmar. Vår gamla dams kommunala boende är långt ifrån det enda som med många timmar överskrider smärtgränsen för nattfastan. Socialstyrelsens inspektioner har riktat kritik mot en lång rad boenden som bryter mot reglerna. En kommunal granskning i Sölvesborg visade att sex av tio vårdtagare riskerade undernäring. Det är samhällets skyldighet att se till att alla får åldras i trygghet, med respekt, värdighet och livskvalitet. Om det är svårt att ta det ansvaret, svårt att uppbåda solidaritet och medkänsla med människor i livets slutskede, kan man stanna i sitt eget självupptagna jag. Vi kommer alla att hamna där. Och det går svindlande fort. http://www.expressen.se/kvp/kronikorer/lars-klint/lidande-och-tomhet-det-enda-somar-kvar/ ~ 10 ~
Nu sjösätter vi PROGRAMRÅD DIABETES i Uppsala län! Programrådet består av representanter från kommun, primär- och slutenvård samt patientorganisationen. Som en del av programrådets verksamhet startar vi ett projekt med två diabetessamordnare på vardera 50 % tjänst. Det projektet fortlöper till och med december innevarande år. Projektgruppen består av ordförande Jarl Hellman, öl Akademiska sjukhuset samt diabetessjuksköterskorna Krister Gustafsson och Elisabeth Sörman. Programrådets uppdrag består bl.a. av att; Samordna diabetesvården i Uppsala län och bygga vårdkedjor. Utveckla samverkan mellan primärvård, slutenvård och kommunal verksamhet. Forma ett lokalt vårdprogram utifrån de nya Nationella Riktlinjerna. Vara ett praktiskt stöd för vårdcentralerna och de kommunala enheterna. Initiera nätverksträffar och samordna fortbildningar. Stödja arbetet för en utökad registrering och användandet av NDR data. Ni kan redan nu kontakta oss samordnare om ni vill ha besök av oss på er arbetsplats så kommer vi gärna ut till er! Ni når oss lättast via mail: Krister.Gustafsson@akademiska.se Elisabeth.Sorman@privat.lul.se ~ 11 ~
VÅRMARKNAD HANTVERK, MODEVISNING & FIKA SÖNDAG 26 APRIL kl. 12.00 17.00 Välkommen till vår Vårmarknad med modevisning från Kläder & Ting, Danskdesign Vi öppnar kl. 12.00 och stänger 17.00. Entré kl. 12.00 15.00, avgift 75: - inkl. fika med hembakat bröd. Efter 15.00 fritt inträde, fika finns då till försäljning. Medlemmar ur Funktionshindersrörelsen säljer egentillverkade kvalitetsprodukter. Kläder & Ting har sin modevisning kl. 13.00 13.45, därefter kan man handla säsongens kläder. Tidigare säsongers plagg till ½ priset. Begränsat antal platser, ring och boka på: 070 22 22 350/073 77 50 991 Ange eventuella allergier. www.ekolnsnas.se, ekolnsnas@gmail.com Besöksadress: Lövängsvägen 49, 756 55 Uppsala ~ 12 ~
En påminnelse till HSO i Uppsala läns medlemmar Vi ber våra medlemsföreningar att höra av sig till HSO i Uppsala läns kansli, när ledamöter kliver ner från sina uppdrag och andra tar över deras ansvar. Det är viktigt både för möjligheten att sprida uppdaterad information, men också när fakturor, blanketter och annat viktigt måste ut, att vi har rätt adresser att tillgå. Föreningarnas representanter får gärna gå in på hemsidan http://www.hso.se/uppsala, och återkomma med vilken information ni vill ha tillgänglig där. HSOs hemsida är ett bra sätt att nå ut till allmänheten med information om föreningsverksamheten, föreningens historia, styrelseledamöters namn samt kontaktinformation. För att få informationen uppdaterad, hör av er till: Linda Sundblom, linda.sundblom@c.hso.se, 018 56 09 22 ~ 13 ~
TÄNKVÄRT Ett leende kostar mindre än elektriskt ljus, och ändå lyser det upp mer i ett hem. Theo Lingen, Tysk skådespelare och regissör Redaktör: Nahal Ghanbari, nahal.ghanbari@c.hso.se Ansvarig utgivare: Janne Wallgren, janne.wallgren@c.hso.se, 018 560 911, 072-532 4522 ~ 14 ~