rapport från ifm-konferensen i austin, texas

augusti 2015 ifm-konferensen i Austin, texas Långlivade organiska föroreningar - Joseph Pizzorno epigenetik och hårmineralanalys - david l. Watts patientfall med glutenrelaterat syndrom

rapport från ifm-konferensen i austin, texas VARJE ÅR HÅLLS DET EN VÄRLDSLEDANDE KONFERENS SOM ARRANGERAS AV IFM - THE INSTITUTE OF FUNCTIONAL MEDICINE. I ÅR VAR TEMAT BL A EPIGENETIK OCH PÅ PLATS FANNS FÖRSTÅS ALPHA PLUS. HÄR FÖLJER EN SAMMAN- FATTNING AV ELLINOR LADENBERG. Under sista veckan i maj deltog ett antal personer från Alpha Plus samt andra svenskar, i den årliga konferensen som anordnas av den internationella organisationen IFM Institute for Functional Medicine. Totalt deltog över 1 000 läkare, nutritionister, näringsterapeuter, sjuksköterskor, psykologer, osteopater m fl från hela världen för att tillsammans lära sig de senaste rönen och forskningen kring genetik. ÄMNEN I KONFERENSPROGRAMMET Grundutbildning i genetik. Mikrobiomets (tarmflorans) hälsa påverkar genuttrycket. Avföringstransplationer hur dessa kan användas och hur det påverkar genuttrycket. Hur viktig metyleringen är och hur den fungerar här talade bl a Dr Paul Andersson från Anderson Medical Speciality Associates en klinik för canceroch kronisk sjuka hur han framgångsrikt jobbar med gentester och metylering. Hur sociala känslor och emotioner påverkar genuttrycket. Hur man kan jobba med hjärt- och kärlproblematik genom att ändra genuttrycket. Sportgenetik och genuttryck för att optimera inom idrotten. Etik och moral kring gentester. MICROBIOTA Mark Hyman, ordförande i IFM, berättade också om den första helt nyöppnande kliniken för funktionsmedicin som öppnat i Cleveland. Den har blivit en fomidabel succé. Hela klinken är fullbokad i ett år framöver och man behöver nyanställa hela tiden. Det amerikanska företaget 23andme.com var en av de första att erbjuda gentester till människor för flera år sedan. Nu finns det en uppsjö av andra gentester på marknaden. VARFÖR GENETIK? Kroppen är en svindlande uppfinning och ju mer vi lär oss om den desto mer komplex blir den. Genetik är ett mycket intressant forskningsområde som är på stark frammarsch. Forskningen har börjat identifiera våra gener mer och mer, samt hur vi kan använda oss av kunskapen om generna på ett sätt som främjar vår hälsa. Human Genome Project ( Vad är det?)har banat vägen för ny kunskap och behandlingar som kommer ge oss en bättre hälsa. VARFÖR ÄR GENETIK SÅ VIKTIGT? När professionella inom funktions- och integrativmedicin får möjlighet till att tolka den genetiska informationen som klienter bär på, ger det enorma förutsättningar och möjligheter till att både förhindra, förbättra och i vissa fall bota människors sjukdomar. För att kunna optimera vår hälsa behöver vi både förstå och leva i harmoni med det genetiska arv som vi har fått. GENETIKEN I FUNKTIONSMEDICINEN Man kan tänka sig funktionsmedicin som ett träd, där rötterna är generna och den grundläggande koden för vilket typ av träd det blir. Hur trädet sedan utvecklas, och hur bra det mår, beror på miljön, sol, vatten, näring, klimat o s v. På samma sätt är det med oss människor, vi har en bas ett arv vi har med oss som ger en grundpersonlighet och grundfunktionalitet i våra organ. GENTESTER ÄR FRAMTIDEN Helt klart är att gentesterna har kommit för att stanna inom hälso- och sjukvården. De är en viktig markör och kan i många fall vara den sista pusselbiten för att kunna lösa svåra sjukdomsfall.

Hur vi sedan väljer att förvalta och utveckla vår personlighet och hälsa beror på vår livsstil. Vilken mat vi äter, hur vi tränar, vilken stress vi utsätts för och vilka relationer vi har m m. Vad som är helt klart är att vi inte är 100 % fastlåsta i det vi ärver. Om generna styr 10 20 % av vårt liv och vår kropp så står livsstilen och vår miljö för resterande 80 % 90 %. Det är därför vi aldrig kan skylla på att vi har dåliga gener. Vi har alltid en möljighet att själva kunna påverka vår hälsa och hur friska vi kommer att vara genom livet. Ibland kan ärftliga anlag dock vara så starka så att de kan vara svåra att bortse från dessa. Men i de allra flesta fall går det att påverka gen-uttrycket både till det positiva (men också till det negativa om vi missköter våra kroppar). Ellinor Ladenberg Terapeutkonsult och föreläsare på Alpha plus. UTBILDNINGAR OM GENETIK I HÖST! Alpha Plus och Peter Wilhelmsson kommer att hålla en kostnadsfri föreläsning kring de senaste rönen från IFM och genforskningen vid två tillfällen i höst: Stockholm den 19 oktober kl 18.30 Lund den 26 oktober kl 18.30. För mer info och anmälan: www.alpha-plus.se CERTIFIERINGSKURS I GENETIK 29-31 januari 2016 kommer Alpha Plus, i samarbete med DNA Life, att hålla en certifieringsutbildning med tolkning och behandling inom DNA i Stockholm. Kursbeskrivning kommer på vår hemsida och i våra digitala medier senare i augusti. PATIENTFALL - FÖDOÄMNESINTOLERENS SANNA TÖRSLEFF BERGLUND HAR ARBETAT OCH VARIT AKTIV TERAPEUT UNDER MÅNGA ÅR, BÅDE PÅ SIN EGEN PRAKTIK OCH SOM TERAPEUTKONSULT PÅ ALPHA PLUS. HÄR BERÄTTAR HON OM ETT AV SIN PATIENTFALL. I min praktik har jag i de allra flesta fall, ca 85 90 %, undersökt om klienten har en dold födoämneskänslighet, dvs en IgG reaktion mot något de äter. VARFÖR ÄR DET SÅ VIKTIGT ATT VETA? Den funktionsmedicinska modellen jag jobbar utifrån, går ut på att försöka hitta underliggande orsaker till symtom, med hänsyn tagen till genetik, hälsohistorik, livsstilsfaktorer och de olika fysiologiska systemens samverkan, samt med det psykoemotionella/spirituella. I sökandet genom dessa olika aspekter av en individ återkommer ofta tecken på födoämneskänslighet tidigt i livet och därmed försök att motverka symtomen med läkemedel. Hos ca 80 % av dem jag testar finner vi känslighet mot sädesslagen och oftast gluten, men inte alltid. Vid tecken på möjlig celiaki, bör alltid detta utredas via skolmedicinen. Det patientfall jag nedan redogör för hade inte fått denna utredning, och jag rekommenderade inte det heller, eftersom det var innan Tom O Bryans första besök här i Sverige. (Tom O Bryan, www.thedr.com, föreläste om glutenkänslighet i Stockholm samt Lund 2014 och 2015.) PATIENTFALL Kvinna 40-årsåldern. Söker för återkommande infektioner, blir förkyld igen så snart hon tillfrisknat från den tidigare infektionen. Bakgrund: Urinvägsinfektioner i 5-årsåldern, konstant nästäppa sedan spädbarnsåldern, har tagit nässpray dagligen sedan dess, återkommande halsflussar i tonåren. Behandlades med mycket antibiotika. Återkommande svampinfektioner i underlivet. Regelbundna migränanfall/ huvudvärk, ansträngningsastma och förkylning varannan månad. Läkemedel; allergi-, värktabletter och nässpray, det mesta på daglig basis. Näringstillskott: oftast inga, ibland omega 3 och B-komplex, Transbärstabletter dagligen. Genetik: Det finns födoämneskänslighet, magproblem hos modern. I övrigt inget anmärkningsvärt i släkten. Blodprov för födoämneskänslighet visar starka reaktioner mot sädesslag inkl. gluten, mejeriprodukter och ägg. BEHANDLINGSSTRATEGI Ett års total uteslutning av dessa födoämnen, 2 månaders behandling med tillskott av Ultra Clear Sustain, Allzym, Ultra Flora Plus, D-vitamin samt Lipolar Balans. EFTER 2 MÅNADER Immunstärkande tillskott och fortsatt probiotika + D-vitamin + Omega 3 samt ett multivitamin. Successiv utfasning av läkemedel. RESULTAT 18 månader senare kommer detta i mail: Tack vare resultaten du fick fram har jag nu ändrat min kost m m och är nu helt befriad från daglig huvudvärk, inga fler migränanfall eller urinvägsinfektioner och har bara haft en förkylning på 16 månader, jag som brukade vara sjuk varannan månad. Så tack för det! Är så glad att jag hittade dig! Sanna Törsleff Berglund, Psykolog och näringsterapeut samt terapeutkonsult på Alpha Plus

Långlivade organiska föroreningar - pops DR. JOSEPH PIZZORNO ÄR EN VÄRLDSLEDANDE AUKTORITET INOM VETENSKAPSBASERAD NATURMEDICIN. HAN ÄR LICENSIERAD NATURLÄKARE, UTBILDARE, FORSKARE, KLINIKER OCH FÖRELÄSARE. BJUDER VI PÅ ETT AXPLOCK UR HANS KOMMANDE FÖRELÄSNING I STOCKHOLM 5 SEP. (Läs mer om föreläsningen på www.alpha-plus.se) Jag är övertygad om att vi alla är bekymrade över den ständigt ökande förekomsten av gifter i miljön och hur den späder på våra patienters ohälsa och sjukdomsbörda. Min första föreläsning som jag höll efter att ha grundat Bastyr University 1978 hade rubriken Miljögifternas effekter på hälsan. Det var ett viktigt men frustrerande ämne att undervisa i eftersom det inte fanns några användbara läroböcker på den tiden. Forskningen och olika akademiska resurser tog bara upp den riktigt höga exponeringen för gifter, med nivåer som förekommer inom gruvnäringen och andra tunga industrier. Faktiskt gav litteraturen uttryck för att kronisk exponering på lägre nivåer inte var kliniskt relevant bland den allmänna befolkningen. För omkring två år sedan, när jag lyssnade på en intervju med forskaren Jeff Bland, fick jag höra om ny spännande forskning som inte bara inriktar sig på de organiska gifternas fysiologiska effekter, utan även de systemiska effekterna som blir följden av de här kemikaliernas totala belastning på kroppen. Det var intressant att se det forskningsområdet växa sig allt större, men också starkt oroväckande med tanke på de många kopplingar som hittats. DEFINITION AV POPs Långlivade organiska föroreningar (POPs, persistent organic pollutants) definieras som organiska föreningar som är resistenta mot miljöns nedbrytning genom kemiska, biologiska och fotolytiska processer. Eftersom ämnena inte bryts ned ansamlas de i levande organismer och därmed i människors och djurs näringskedjor. Ämnena omfattar bekämpningsmedel, lösningsmedel, industrikemikalier, mjukgörande medel och andra kemikalier som kännetecknar den moderna livsstilen. De här organiska gifterna delar vissa kemiska egenskaper: Låg vattenlöslighet. Hög fettlöslighet (de kan passera genom fosfolipidmembran och ansamlas i fettvävnad). Halvflyktiga. Hög molekylmassa (POPs med en molekylmassa under 236 g/mol är mindre giftiga och mindre långlivade i miljön. Deras effekter är mer reversibla än POPs med högre molekylmassa.) Ofta halogenerade, vanligtvis med klor (ju fler klorgrupper en POPs har, desto mer resistent är den mot nedbrytning). Enligt forskningsprogrammet NHANES (National Health and Nutrition Examination Survey) har laboratoriemätningar visat att mer än 60 procent av befolkningen har 20 olika POPs, medan vissa POPs finns hos mer än 80 procent. HÄLSOEFFEKTER AV POPs De långlivade organiska föroreningarnas fysiologiska inverkan är ganska varierande på grund av deras olika kemiska strukturer, men kanske ännu mer på grund av deras omfattande epigenetiska effekter. Dessutom är en av de viktigaste systemiska effekterna av den totala POPsexponeringen att den ökar oxidationen i kroppen, vilket utarmar antioxidanten glutation. De vanligaste effekterna som rapporteras omfattar: Endokrina störningar (särskilt i sköldkörteln och könshormoner). Störningar i blodsockerregleringen (POPs stör eller härmar insulinets effekter). Skador på mitokondrierna. Uppreglering av inflammatoriska cytokiner. Störningar i metyleringen. Förändringar i arylkolvätereceptorns (AhR) nukleärtranslokator. PPAR-agonist (peroxisomproliferatoraktiverad receptor). Stimulerar uttrycket av TNF-α (tumörnekrosfaktor alfa). Det kanske största bekymret är de epigenetiska effekterna och/eller effekterna i livmodern på kommande generationer. Foster och barn är särskilt känsliga för de långlivade organiska föroreningarnas skadliga inverkan. Många sjukdomskopplingar har hittats bland vuxna. De viktigaste verkar vara diabetes/metabolt syndrom, fetma, nedsatt neurologisk funktion och hjärt-kärlsjukdom, men det är tydligt att det finns många fler sjukdomskorrelationer som jag emellertid inte har utrymme till att ta upp här. DIABETES De som befinner sig i den femtedel som har högst POPsexponering har en 38-faldigt ökad risk för att drabbas av diabetes! Av särskilt intresse är att den vanligtvis stabila kopplingen mellan fetma och diabetes inte ses hos personer som saknar mätbara POPs-nivåer. POPs bidrar till, och tycks till och med kunna ge upphov till, många av de grundläggande orsakerna till nedsatt glukosreglering, som insulinresistens, dyslipidemi, inflammation och nedsatt funktion i mitokondrier och bukspottkörtelns betaceller 4-6.

FETMA Kopplingen mellan exponering för långlivade organiska föroreningar och fetma är så stark att man ibland kallar POPs för obesogener, kemikalier som stimulerar utvecklingen av fettvävnad. En stor del av fetmautvecklingen bland förpubertala barn kan förklaras av epigenetiska mekanismer som utlösts genom att mamman utsatts för POPs. Korrelationen är starkare än de allmänt accepterade faktorerna som födelsevikt och moderns kroppsammansättning. HJÄRT-KÄRLSJUKDOM Hjärt-kärlsjukdom och högt blodtryck förknippas med högre serumnivåer av specifika POPs, både dioxinlika och ickedioxinlika PCB. Varierande effekter mellan könen observerades för vissa typer av POPs. Exempelvis kunde polyklorerade dibensodioxiner (PCDD) kopplas till en femfaldig ökning av risken för högt blodtryck bland kvinnor i den högsta kvartilen, medan ingen sådan koppling hittades hos män. Däremot orsakade PCB en två- till trefaldig riskökning bland män, men inte bland kvinnor. DIREKTA ÅTGÄRDER Flera laboratorier mäter numera enskilda POPs i urin, blod och fettvävnad och utandningsluft. Den stora fördelen är förstås att man kan se vilken eller vilka POPs som patienten exponerats för, vilket underlättar identifieringen av källan. Problemet är att det finns ganska många POPs, så det kan vara svårt att välja rätt tester, och om många tester görs blir kostnaden för hög. Fördelen med nedanstående indirekta åtgärder är att de möjliggör en bedömning av den totala belastningen och eftersom de finns allmänt tillgängliga som vanliga labbtester blir kostnaden mycket lägre. Metyl-B-Komplex Specialkomponerad produkt med aktiva former av metylgivare som vitamin B6, B12 och folsyra. Liposomal Glutation Liposomal Glutation innehåller flytande fosfolipidomslutet glutation Mighty DTX Unik sammansättning av näringsämnen, fiber och alger som alla underlättar den metaboliska avgiftningen. LEVERTEST Levertestet GGT (gamma-glutamyltransferas) tycks vara ett bra indirekt mått på total kemisk belastning. Allt mer forskning visar att en viktig kroppsrespons på POPs-exponering är att produktionen av glutation ökar för att underlätta kroppens avgiftning. I den övre delen av det normala intervallet visar GGT framtida risk för typ 2-diabetes, graviditetsdiabetes, hjärtkärlsjukdom, högt blodtryck, stroke, dyslipidemi, fettlever, kronisk njursjukdom och cancer ofta mer exakt än de allmänt accepterade riskfaktorerna. URINSYRA Läkaren Stephen Genuis - en mycket kunnig kliniker och forskare inom miljömedicin har sett förhöjd urinsyra i serum hos sina mest toxinbelastade patienter och att nivån sjönk när de avgiftats. En undersökning visade på en stark koppling mellan POPs-ämnena perfluoroktansyra (PFOA) och perfluoroktansulfonat (PFOS) samt urinsyra i serum. Återigen när halterna låg inom det normala intervallet. HOMOCYSTEIN Eftersom POPs försämrar metyleringen är det logiskt att anta att det finns en koppling mellan POPs-exponering och förhöjda nivåer av homocystein. Men vid en genomgång av forskningen den 16 januari 2013 kunde jag inte hitta några rapporter om en korrelation mellan specifika POPs och homocysteinhalter. Det är oklart om vi helt enkelt är för tidiga med det här antagandet eller om någon annan faktor utgör ett hinder för en korrelation. Men jag hittade två studier som fann en positiv koppling mellan homocysteinhalt och GGT bland öppenvårdspatienter, både diabetiker och ickediabetiker. Jag ser fram emot mer forskning som kan hjälpa oss förstå vad som händer på det här området. BEHANDLING Som vid all toxinbelastning handlar den första insatsen om att minska exponeringen. Eftersom POPs ansamlas och koncentreras i näringskedjan, är en ekologisk och främst växtbaserad kost förmodligen den mest effektiva strategin. Kosten har visat sig vara den största källan till fosfororganiska bekämpningsmedel hos barn, och när man byter till ekologiskt producerade livsmedel minskar mängden utsöndrade metaboliter från de här bekämpningsmedlen drastiskt i urinen. Den andra stora icke-industriella källan är ftalater i hygienprodukter och BPA i många typer av förpackningsmaterial för livsmedel. Nästa steg är att stötta kroppens egna mekanismer för eliminering av organiska miljögifter. Två som är av särskilt intresse är fiber, som binder gifter i tarmen, och glutation som dels underlättar avgiftning, dels skyddar vävnaderna från gifternas oxidativa skadeverkan. Stöd för glutationsyntesen, antingen direkt eller med ämnen som n-acetylcystein som bidrar till bildningen av glutation, kan vara lämpligt för dem som löper större risk eller som har högre exponeringsnivå. Slutligen är det viktigt att tillföra metylgivare som folat, betain och B12 eftersom vissa eller kanske till och med många av de skadliga effekterna av POPs sker via epigenetiska mekanismer på grund av undermetylering. Metylgivande ämnen minskar risken för flera olika tillstånd, från autism till hjärt-kärlsjukdom, och är lämpligt för personer med hög exponering och/eller tecken på nedsatt metyleringskapacitet (dvs. förhöjt homocystein). SAMMANFATTNING I dagsläget uppskattar jag att 75 procent av den allmänna befolkningen lider av någon form av nedsatt kroppsfunktion och ökad risk för allvarlig sjukdom på grund av exponering för giftiga kemikalier. Siffran är naturligtvis högre bland patienter med kroniska sjukdomar. Slutsatsen är att minskad exponering för gifter och förbättrad avgiftning är en grundsten i den integrativa medicinen. Dr. Joseph Pizzorno Text ur Integrative Medicin Vol. 12, No 2, 2013 Översättning: Helene Sandström på Ordbytet Kommunikation

Näring, epigenetik och hårmineralanalys EPIGENETIK I uppslagsverket Encyclopedia Britannica definieras epigenetik som studien av den kemiska förändringar hos specifika gener, eller en organisms genassocierade proteiner. Epigenetiska förändringar kan definiera hur celler uttrycker och använder genetisk information. Termen epigenetik kom i bruk i början på 1940-talet, när brittiska embryologen Conrad Waddington använde den för att beskriva interaktioner mellan gener och genprodukter som styr utveckling och ger upphov till en organisms fenotyp (dess observerbara egenskaper). Sedan dess har upptäckter gjorts genom epigenetiska studier som revolutionerat forskningsområdena genetik och utvecklingsbiologi. Forskare har hittat en rad möjliga sätt att kemiskt modifiera deoxiribonukleinsyra (DNA) och proteiner som kallas histoner vilka har täta kopplingar till DNA i cellkärnan. Dessa förändringar kan bestämma när, och till och med om, en viss gen ska uttryckas i en cell eller organism (Encyclopedia Britannica, 2008). Lite enklare uttryckt kopieras generna som finns i DNA hos båda föräldrarna och nedärvs sedan från generation till generation. Detta ger egenskaper som ögonfärg, längd, vikt, blodgrupp osv. DNA förs vidare till nya celler under utvecklingen och även när de reproduceras i kroppen. Epigenetik är vetenskapen om hur nedärvda egenskaper modifieras eller ändras av andra influenser än en förändring av DNAsekvensen. Genomet är det genetiska materialet som finns inuti cellen, medan epigenomet reglerar genernas uttryck. Med andra ord kan icke-genetiska eller icke-ärftliga faktorer leda till att gener uttrycks på olika sätt, genom att specifika gener antingen aktiveras eller tystas via onormala metyleringsprocesser. EPIGENETISKT UTTRYCK Epigenetiken påverkar genuttrycket hos ett embryo - genom att aktivera och inaktivera gener som styr stamcellernas differentiering - till specialiserade celler som hjärtceller, muskelceller, nervceller, hudceller osv. Efter födseln kommer allt fler influenser att påverka genomet. De omfattar miljöfaktorer, hormoner, stress och näring. Näringens effekter börjar redan i livmodern och påverkas av mammans näringsstatus och miljö. Även hennes känslomässiga status kan påverka fostrets utveckling. Ärftliga epigenetiska förändringar i genuttrycket är mottagliga för miljöpåverkan, till skillnad från genetiska mutationer av DNA-sekvenser. NUTRIGENOMIK OCH NUTRIGENETIK Forskningen om kostens effekt på det epigenetiska uttrycket blir allt mer omfattande. Kombinerade studier av näring och epigenetiskt uttryck har lett till ett nytt forskningsområde som kallas nutrigenomik. Nutrigenomik beskrivs som en gren inom genomiken och innebär att man observerar effekterna som kostens beståndsdelar har på genuttrycket. Nutrigenetik är en annan term som används för att beteckna studier av enskilda genetiska variationer - eller svar på miljö, kost eller näringsämnen - baserat på enbaspolymorfier inom genomet. Båda de här forskningsområdena strävar efter att kunna identifiera individuella näringsbehov så att en personanpassad näringsstrategi kan implementeras i behandlingen och förebyggandet av sjukdomar. TUNGMETALLER OCH GIFTER Exponering för gifter och tungmetaller tidigt i livet kan bidra till sjukdomsutveckling senare i livet via epigenetik. Det är välkänt att mineralbrister kan försämra nervsystemets utveckling. Järnbrist är ett bra exempel. Emellertid är det också känt att för mycket järn också kan försämra den neurologiska utvecklingen. Vissa näringsämnen kan orsaka störningar i hälsan senare i livet om det råder brist på dem i kosten, men ett överskott av samma ämnen kan vara lika skadligt. Dessa ämnen omfattar bland annat järn, koppar, mangan och zink. Tungmetaller som bly, kadmium, kvicksilver och arsenik är också giftiga för nervsystemet, och om man utsätts för dem tidigt i livet, kan de bidra till sämre neurologisk utveckling och andra skadliga effekter senare i livet. Man talar därför om sjukdomar med ursprung i fosterstadiet, vilket antyder att tidig exponering för metaller i miljön kan programmera gener till att uttryckas senare i livet så kallad fosterprogrammering. METYLERING Även om DNA-metylering är det område man forskat mest inom i den epigenetiska processen som reglerar genuttrycket, har man i studier kunnat visa på förhållandet mellan mineralobalans och neurologisk funktion med hjälp av hårmineralanalyser. Kadmiumhalten i hår jämfört med referensgrupper, har visat sig vara högre bland barn med intellektuell funktionsnedsättning, inlärningssvårigheter, dyslexi och lägre IQ (Wright, 2007).

Sanders och kollegor undersökte effekten av kadmiumexponering bland mammor och deras nyfödda. Kadmium är känt för att kunna gå via moderkakan från mamman till fostret och påverka dess utveckling. Studien visade att kadmium har negativa effekter på DNA-metyleringen hos både mammans och fostrets DNA (Sanders 2013). FÖLJDERNA AV LÅNGVARIGA NÄRINGSBRISTER OCH SJUK- DOM De amerikanska, nationella näringsrekommendationerna avser främst att förebygga kortvarig bristsjukdom. Exempel på sådan sjukdom är skörbjugg som beror på C-vitaminbrist, beriberi på grund av niacinbrist, struma på grund av jodbrist och rakit på grund av D-vitaminbrist. Emellertid är det numera erkänt att otillräckligt intag av många näringsämnen på lång sikt leder till flera utbredda kroniska sjukdomar i de industrialiserade länderna som kan ta flera år på sig att ge sig till känna. Näringsbehoven som måste tillgodoses för att förhindra dessa kroniska sjukdomstillstånd är högre än de som måste uppfyllas för att förebygga effekterna av kortvariga bristtillstånd. Därför drar läkaren och forskaren Robert Heaney slutsatsen att rekommendationerna som enbart bygger på att förebygga indexsjukdomar inte längre är biologiskt försvarbara (Heaney, R.P. 2003). kollegor diskuterar mineralhalten i hårprover som tagits från kvinnor med fertilitetsproblem som genomgått provrörsbefruktning. Kvicksilver, zink och selen analyserades. Kvicksilverhalten i håret visade på en negativ korrelation till antalet folliklar och äggceller efter stimulering av äggstockarna. Zink- och selenvärdena korrelerade däremot positivt med antalet äggceller efter äggstocksstimulering. Enligt datamaterialet hade kvicksilver en skadlig inverkan, medan zink och selen hade en positiv inverkan på äggstockarnas respons på behandlingen med gonadotropin inför provrörsbefruktningen. Forskarna fann att mineraler som zink och selen kan vara viktiga för reproduktionen och att de speglar långvarig miljöexponering och koststatus. De drog slutsatsen att hårmineralanalys är en metod som möjliggör undersökning av effekterna från långvarig exponering för hormonstörande ämnen och näringsstatus på reproduktiva utfall (Dickerson et al.2011). METABOLOMIK OCH NÄRINGSBEDÖMNING En artikel som presenterades vid ett symposium om experimentell biologi diskuterade hur man förbättrar människors näringsstatus genom genomik, proteomik och bioteknik. Den relaterade till näringsforskning om framtidens kost och hälsa. Artikeln tog också upp metabolomik (forskning om metabolismen) och det faktum att människor är olika i avseende på hur de svarar på en viss kosthållning. När vi förstår mångfaldens konsekvenser ser vi att problemen med metabol reglering samt deras orsaker och åtgärder måste anpassas efter individen för att kunna lösas (German et al. 2003). Det är uppenbart att individuella metaboliska bedömningar och riktade näringsbehandlingar är mycket viktigare än de allmänna näringsrekommendationerna. VITAMINTILLSKOTT KAN HJÄLPA TVÅ MILJARDER BARN En artikel på förstasidan i USA Today den 24 mars 2004 belyste vikten av rätt näring redan tidigt i livet för att ett barn ska kunna uppnå sin fulla fysiska och intellektuella potential. Cutberto Garza, chef för Förenta nationernas kost- och näringsprogram vid FN-universitetet, sa i artikeln att När ett barn behöver järn eller A-vitamin eller jod, behöver hon det nu. Och om hon inte får det, kommer vi att betala för det resten av hennes liv. Men om behovet tillgodoses är de positiva resultaten alldeles fantastiska. Det är välkänt att näringsbrister börjar utvecklas långt innan några tecken eller symtom blir märkbara. Det gäller även näringsmässiga obalanser. De positiva eller negativa följderna av barnets näringsstatus börjar redan före befruktningen med mammans egen näringsstatus. HÅRMINERALMÖNSTER, FORTPLANTNING OCH HORMON- STÖRANDE ÄMNEN I MILJÖN Det är känt att kemikalier i miljön kan påverka fertiliteten. Dessutom tror man att tungmetaller som kvicksilver samt vissa mineraler kan påverka människans fertilitet och reproduktionsförmåga. En rapport från Dickerson och PERSONANPASSAD NÄRING OCH HÅRMINERALANALYSER DNA-metyleringen är förmodligen den mekanism som man förstår bäst inom den epigenetiska forskningen. Acetylering, ubikitinering och fosforylering är också kända för att kunna modifiera genomet. För att metyleringsprocessen ska inträffa krävs ett tiotal viktiga näringsämnen, däribland mineraler som zink, magnesium, koppar och selen samt vitaminer som B12, folat, kolin, C-vitamin, B2 och niacin med flera. Vart och ett av de här näringsämnena är viktiga för en normal metyleringsreaktion, men också det inbördes förhållandet mellan näringsämnena. Hårmineralanalysen kan vara ett av de mest prisvärda testerna för att ta fram resultat om ett stort antal näringsämnen och deras inbördes förhållanden. Den ger också information om en individs näringsstatus i förhållande till tungmetaller från miljön. Dessutom kan den vara ett utmärkt verktyg för att ta fram personliga näringsrekommendationer med näringsämnen som är kända för att påverka epigenomet. Därmed kan hårmineralanalysen vara ett kraftfullt hjälpmedel för klinikern i definitionen av långvariga närings-obalanser och näringsbrister som hotar att leda till kronisk sjukdom. David L. Watts, Ph.D., forskningschef Översatt av Helene Sandström på Ordbytet Kommunikation

PÅ UTBILDNINGSFRONTEN Detox och tarmhälsa Kursen lägger fokus på hur man kan integrera en diagnostik- och behandlingsstrategi vid indikationer på exotoxiner och endotoxiner och att titta på orsak och verkan. Hur ser kopplingen ut med toxiner som kommer utifrån och toxiner vi skapar själva? 5 sep i Stockholm, Ersta Konferens kl. 10 17. Pris 1 800 kr exkl. moms husapotek med Pekana PEKANA Homeopatmedel har ett större användningsområde än du kanske vet om. De är ett alternativ till behandling av mer akuta symtom som halsfluss, urinvägsinfektion, resmage m.m. Anita Kraut är utbildad naturläkare från Tyskland. Hon delar med sig av sin erfarenhet av holistiska och synergistiska terapier. 6 sep i Stockholm, Ersta Konferens kl. 10 16. Pris 900 kr exkl. moms Erbjudande! Gå båda dagarna för 2 400 kr frisk hud - frisk tarm En viktig väg till att få en frisk hud är att börja titta på kopplingen mellan magproblem och obalans i huden. Huden är en del av immunförsvaret som skyddar kroppens inre mot främmande partiklar samt smittoämnen och utgör den första försvarslinjen. Föreläsare är läkarna Isabelle Dequenne och Mieke Van Den Driessche 12 sep i Stockholm, Ersta Konferens kl. 09.30 17.30. Pris 1 800 kr exkl. moms För att se hela vårt utbud av Utbildningar och föreläsningar; gå in på vår hemsida eller titta i foldern "utbildning & kurser hösten 2015" Info och anmälan: utbildning@alpha-plus.se eller gå in på www.alpha-plus.se TA REDA PÅ OM DET KAN BERO PÅ GLUTEN Passa på att certifiera dig till Glutenspecialist och gå den kostnadsfria utbildningsdagen 24 oktober i Stockholm. Läs mer på vår hemsida: www.alpha-plus.se Många är drabbade av känslighet eller intolerans mot gluten utan att veta om det. Gluten kan förutom magbesvär orsaka till exempel huvudvärk, trötthet och hjärndimma. Det kan också vara en bidragande orsak till läckande tarm, vilket innebär att skadliga ämnen och bakterier kommer ut i kroppen. Forskning tyder på att gluten kan ha en koppling till en mängd hälsoproblem och inflammatoriska processer i kroppen. Vi på Alpha Plus är glutenspecialister, och om det visar sig att du har de här problemen, kan vi erbjuda olika åtgärdsprogram tillsammans med våra certifierade glutenterapeuter. SUPPORT PÅ HÅRMINERALANALYS Nytt på hma-supporten Ulrika Sunnerheim - Dahlman kommer att överta supporten för hårmineralanalyser fr.o.m. 17 augusti. Öppettider är: måndag - onsdag kl. 09.00-12.00 Gå in på www.harmineralanalys.se, där du läser hur du går tillväga. Boka tid hos en certifierad glutenterapeut! Gå in på www.alpha-plus.se/glutenspecialisten för att boka en tid och läsa mer om hur gluten kan påverka din hälsa. ulrika sunnerheim-dahlman Ulrika är klinikchef på Odenplans naturhälsa i Stockholm. Hon är certifierad näringsterapeut och auktoriserad zonterapeut/reflexolog och har mer än 15 års erfarenhet av HMAbalansering. /alphaplusab @alphaplusab