AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 3 MARS 2007

AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 3 MARS 2007 Nu ska det bli fler tjejer i yrken med spänning Petra Gillebert, yrkeslärare på elprogrammet vid Staffangymnasiet i Söderhamn, har under flera år arbetat med Mål 3-projektet, Fler tjejer i yrken med spänning. Projekt är medfinansierat av EIO och Svenska Elektrikerförbundet. Syftet är att få fler tjejer att utbilda sig och arbeta inom elteknikbranschen. Projektet syftar både till att rekrytera fler tjejer till branschen samt att få de tjejer som redan är i branschens yrken att stanna kvar, säger Petra Gillebert. Petra Gillebert har själv varit verksam som elektriker under tio år och valde sedan att utbilda sig till yrkeslärare inom samma bransch. Ulf Pettersson, utbildningschef på EIO tycker att det är viktigt att gymnasieskolans yrkesutbildningar blir mer könsneutrala. I dag är det bara några få procent tjejer som söker till elprogrammet vilket gör att utbildningen och attityden ofta blir för grabbig. För att öka tjejers intresse för branschen tror Petra Gillebert att det är viktigt att visa sig i olika sammanhang, till exempel ute på skolor. Jag vill visa att man inte behöver vara en stark kille för att klara av att jobba inom branschen. Det handlar mycket om teknik. Projektet har varit väldigt utvecklande. Det roligaste har varit att träffa alla ungdomar, säger Petra Gillebert. Läs mer på sid 3 Ny hemsida i år vi be höver din hjälp! För att på bästa sätt stödja våra medlemmar har vi nu påbörjat arbetet med vår nya hemsida, www.eio.se. Under våren ska vi hålla ett antal workshoppar med medlemsföretagare för att vara säkra på att vi skapar en ny hemsida som på bästa sätt stödjer företagens verksamhet. Syftet med dessa workshoppar är att få en bild över hur behoven, kraven och tankarna för den nya hemsidan ser ut. För att få så stor spridning som möjligt och för att vara säkra på att vi täcker in eventuella lokala behov är tanken att workshopparna ska vara spridda från norr till söder. Vi planerar att bjuda in deltagare från olika typer av medlemsföretag för att kunna tillgodose allas behov och krav. Så snart vi samlat in och sammanställt krav- och behovsbilden kommer vi att påbörja arbetet med att strukturera om, lägga till nya funktioner, förbättra befintliga funktioner och annat enligt medlemsföretagens önskemål och behov. Vårt mål är att vi i december ska kunna lansera en ny, fräsch och uppdaterad Mikael Grönlund hemsida. Om ni har frågor, synpunkter eller tips som rör detta arbete och hemsidan i övrigt är ni välkomna att kontakta Mikael Grönlund, EIO:s webbredaktör och projektledare för den nya hemsidan. Mejladress: mikael.gronlund@eio.se. Tel 08-762 75 68. Du hittar oss även på www. eio.se EIO-AKTUELLT nr 3 2007 1

INLEDAREN Ta hem en elektriker en gång om året? Vi är väl alla vänner med elektriciteten javisst, så länge allt fungerar som det ska. Men när en sladd ska kortas, en ledning dras, en stickkontakt bytas eller en radio lagas hur gör ni då? Vet ni vad man får gör själv eller vad som är förbjudet? Och vet ni verkligen om ert hem är elsäkert - eller livsfarligt? Man kan mycket väl lära sig att tänka i volt, watt och ampere utan att förstå vad elektricitet är även om man inte behöver vara lika okunnig som flickan som sa: Ja, nu förstår jag precis. Men hur kan de få fotogenen att rinna så långt i de där smala trådarna? Elektriciteten är det farligaste vi har hemma, men hur ofta tänker vi på det? Ingen får hjärtsnörp för att en skarvsladd är trasig och ändå kan döden vara lika obeveklig där som en vilsekommen flugsvamp i en stuvning. Varje år för med sig flera dödsfall och mängder av olycksfall till statistiken - ofta alldeles onödiga. De som oftast råkar illa ut är barnen. En vuxen faller inte för frestelsen att sticka en sax i ett vägguttag, men för den som håller på att utforska de vuxnas värld är det en naturlig handling. Att inte hålla allt elektriskt material i perfekt ordning när man har barn hemma är lika farligt och oförsvarligt som att låta flaskor med giftigt innehåll stå framme. En gång om året borde man ta hem en elektriker och låta honom gå igenom allt. Hans timlön (inklusive restiden) är i Stockholm ca 10 kr, i lägre dyrorter blir det naturligtvis billigare. På ett par timmar har han hunnit se till allt och upptäcka vad som skall repareras eller kastas. Ett par tior om året är ingen stor summa för den samvetsfrid man får. Saxat ur Allt i hemmet, nr 1 januari 1959 Peter Olofsson, informationschef, peter.olofsson@eio.se, tel 08-762 75 71 ECY vill uppmuntra kompetensutveckling i elteknikbranschen Med start i år kommer Elbranschens Centrala Yrkesnämnd, ECY, att dela ut ett stipendium på 10 000 kronor till en person eller ett företag som har bidragit med kompetensutveckling inom elteknikbranschen. Vi satsar på det här för att säkerställa en god rekrytering till branschen. ECY jobbar för att få tillräckligt många kvalificerade sökande till de elutbildningar som branschens företag rekryterar från, säger Ulf Pettersson, kanslichef på ECY. Stipendiefonden uppkom genom initiativ från EIO och SEF i samband med de respektive organisationernas 100-års jubileum förra året. Syftet med stipendiet är att uppmuntra personer eller företag som har bidragit till att stärka elteknikbranschens konkurrensförmåga genom kompetensutveckling. Den nominerade kan till exempel vara en person eller ett företag som har jobbat för att stärka sambandet mellan skola och näringsliv i det lokala perspektivet, säger Ulf Pettersson. Man kan också tänka sig att den nominerade är ett företag som har utbildat sin personal på ett sätt som möjliggjort nya anställningar och uppdrag från en angränsande marknad. Stipendiet på 10 000 kr kommer att delas ut vart annat år vid ett tillfälle som övergripande gynnar elteknikbranschen medialt. Årets stipendium delas ut i maj på Elfack 2007 i Göteborg. Vill du veta mer? Kontakta Ulf Pettersson, tel. 013-25 30 40, ulf.pettersson@eio.se Vi satsar på det här för att säkerställa en god rekrytering till branschen, säger Ulf Pettersson, kanslichef på ECY. Så här gör du för att nominera: Skriv ner namn på personen/personerna, företaget eller organisationen som du vill nominera. Skicka med en utförlig motivering som svarar på frågan: Vad har denna person/företag gjort som har bidragit till kompetens utveckling inom elteknikbranschen? Nomineringen ska vara ECY tillhanda senast den 15 mars. Skicka nomineringen till: ECY, Box 388, 581 04 Linköping Eller på e-postadress: ulf.pettersson@eio.se EIO-AKTUELLT Ansvarig utgivare: Hans Enström, 08-762 75 77 Redaktion: Peter Olofsson, 08-762 75 71, peter.olofsson@eio.se, Sofia Pettersson, 08-762 75 58, sofia.pettersson@eio.se Redaktionsråd: Karin Björklund, 0155-26 94 40, karin.bjorklund@eio.se Tord Martinsen, 08-762 74 71, tord.martinsen@eio.se Hans Tedesjö, 013-25 30 41, hans.tedesjo@eio.se EIO-Aktuellts adress: Box 175 37, 118 91 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 Produktion: Odelius New Media #3837, 08-445 87 80. Tryck: Norrmalmstryckeriet Adressändringar: Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY)... är ett samarbetsorgan mellan EIO och Svenska Elektrikerförbundet (SEF). ECY bildades 1946 för att övervaka den lärlingsutbildning som bedrevs i företagen. En av ECY:s huvuduppgifter idag är att påverka myndigheter och beslutsfattare så att grund- och fortbildningen anpassas till branschens behov. ECY är remissinstans rörande utbildningsfrågor för elinstallationsbranschen. ECY har till sin hjälp elva lokala yrkesnämnder, ELY, runt om i landet. ELY företräder branschen i programråd och branschråd på Elprogrammet i gymnasieskolan samt hanterar lärlingsrutinerna lokalt. 2 EIO-AKTUELLT nr 3 2007

Inspirerar tjejer och bygger nätverk Petra Gillebert, yrkeslärare på elprogrammet vid Staffangymnasiet i Söderhamn, har under tre år arbetat med Mål 3-projektet Fler tjejer i yrken med spänning, ett projekt som EIO och Svenska Elektrikerförbundet har medfinansierat. Syftet med projektet är att få fler tjejer intresserade av att utbilda sig och arbeta inom elteknikbranschen. Projektet syftar både till att rekrytera fler tjejer till branschen samt att få de tjejer som redan är i branschens yrken att stanna kvar, säger Petra Gillebert. Petra Gillebert har själv varit verksam som elektriker under tio år, men på grund av en skada, dock inte yrkesrelaterad, valde hon att utbilda sig till yrkeslärare inom samma bransch. Under sin utbildningstid arbetade hon med projektet Fler tjejer i yrken med spänning. Projektet har utförts under en treårsperiod i Gävleborgs Län och har riktat sig till tre målgrupper; högstadieelever, tjejer som redan påbörjat sin utbildning på elprogrammet på gymnasiet samt redan yrkesverksamma tjejer inom branschen. Ulf Pettersson, utbildningschef på EIO tycker att det är viktigt att gymnasieskolans yrkesutbildningar blir mer könsneutrala. I dag är det bara några få procent tjejer som söker till elprogrammet vilket gör att utbildningen och attityden ofta blir för grabbig. Tyvärr återspeglar sig detta även i branschen. Här finns få kvinnliga elektriker trots att arbetet inte är speciellt fysiskt påfrestande. Jämför med vårdyrket som är helt kvinnodominerat och som är både fysiskt och psykiskt påfrestande. Det är attityden i branschen som måste förändras och det är vi själva och ingen annan som kan ändra på det, säger Ulf Pettersson. För att öka tjejers intresse för branschen Många elever tror Petra Gillebert tycker det är roligt att det är viktigt att att höra om hur jag hamnade i visa sig i olika sammanhang, till exempel branschen, säger Petra. ute på skolor. Antalet tjejer som söker sig till de gymnasieutbildningar som har en överrepresentation av killar brukar gå i cykler. Det är vanligt att år med flera sökande tjejer följs av en period när inte en enda tjej söker. På åttiotalet var det ett uppsving av tjejer som sökte till elprogrammen, där fanns en tydlig koppling till att tjejerna påverkats av ett dåvarande rikstäckande projekt där tjejer fick prova på teknik, säger Petra Gillebert. Petra Gillebert har tidigare arbetat som elektriker under tio år. Idag är hon verksam som yrkes lärare på Staffangymnasiets elprogram i Söderhamn. TRÄFFAT ÖVER 5 000 ELEVER En del i projektet Fler tjejer i yrken med spänning var att marknadsföra elprogrammet på högstadieskolor i Gävleborgs län. Petra Gillebert har besökt 39 av länets 43 högstadieskolor, vilket innebär att hon har träffat 274 klasser och 5 000 elever under projekttiden. Till en början var det svårt att få besöka skolorna, men när jag väl kom igång blev det en enorm efterfrågan. Många elever tyckte det var roligt att höra mig berätta hur jag hamnade i branschen. Trots att syftet främst har varit att få tjejerna intresserade av branschen så har, enligt studie- och yrkesvägledarna, mina skolbesök även fått många killar att tänka lite bredare inför gymnasievalet, berättar hon. När Petra Gillebert besökte klasserna hade hon bland annat med sig två kopplingslådor som eleverna fick göra enklare kopplingsövningar på. Jag ville ge eleverna möjlighet att jobba med verktygen och jag ville visa att man inte behöver vara en stark kille för att klara av att jobba inom branschen. Det handlar om teknik och att utnyttja kroppen på bästa sätt. Petra Gillebert blev själv intresserad av elbranschen för över tio år sedan när hon fick tillfälle att delta i en sommarkurs för tjejer i teknik. Vi fick prova olika saker och jag tyckte att elteknik verkade roligt. Jag vill jobba fysiskt med kroppen och jag hade en engagerad studievägledare som hjälpte mig in på rätt spår. AKTUELLA FRÅGAN Vilka är era erfarenheter av att ha privatpersoner som kunder? Foto: Sandra Forsberg BYGGA NÄTVERK FÖR TJEJER Den andra delen av projektet var att bygga nätverk för tjejer som går på elprogrammet samt för de redan yrkesverksamma tjejerna i branschen. De respektive gruppernas nätverksträffar har hållits cirka fyra gånger per skola och år. På träffarna för studenterna har vi bland annat tagit upp eventuella problem under utbildningen. För de tjejer som avslutat sin utbildning under projekttiden eller påbörjat sin anställning på företag har ett kontaktnät byggts för att stärka tjejernas i deras yrkesutövning, berättar Petra Gillebert. Träffarna har varit lyckade och projektet har bemötts positivt från både lärare på länets elprogram och från de som deltagit. Många av tjejerna anser att nätverket har stärkt dem i deras yrkesroller. Ibland har det varit svårt att bygga ett väl fungerande nätverk på grund av för få tjejer. Men ett positivt exempel är gymnasieskolan i Hofors där det en tid under projektet fanns fem tjejer, säger hon. Projektet har varit väldigt utvecklande. Det roligaste har varit att träffa alla ungdomar. En del klasser som har varit kända för att vara stökiga har visat engagemang och varit jätteintresserade under mina besök, säger Petra Gillebert. Vill du veta mer? Kontakta Petra Gillebert, tel 0270-75742, petra.gillebert@soderhamn.se Daniel Svensson, Telgra El AB, Nynäshamn. Företaget har 11 anställda. Ungefär 10 procent av våra kunder är privatkunder. Vi har valt att redan från början sikta in vår verksamhet mot företagskunder. Vi har däremot inga problem med våra privatkunder. Någon gång för ett par år sedan åkte vi på en kund som hotade med Sverker Olofsson, men i övrigt har det alltid fungerat bra. Det beror säkert till stor del på att vi är mycket noga med att berätta exakt vad vi kommer att göra och hur mycket det kommer att kosta. EIO-AKTUELLT nr 3 2007 3

Framtidsstudien i fokus i Gävle Dala: Resultatet påverkar hela branschen Bo Gustavsson, företagsrådgivare på EIO Gävle Dala, har börjat marknadsföra Framtidsstudie 2010, den av EIO och Svenska Elektrikerförbudet (SEF) gemensamt framtagna rapport om elteknikbranschens framtid. EIO-Aktuellt träffade Bo Gustavsson på hans arbetsplats i Svenskt Näringslivs hus i centrala Falun. Eftersom Framtidsstudien har genomförts gemensamt och resultaten rör branschen i stort, till exempel hur branschens möjligheter till utveckling ser ut, tror jag att det kan skapa ett bättre arbetsklimat mellan EIO och SEF säger Bo Gustavsson. Gävle Dala är ett distrikt som har varit utsatt för en del meningsskiljaktigheter under åren. Arbetet med Framtidsstudien kan nog göra att vi får en mer samtalsvänlig nivå mellan EIO och SEF här på lokal nivå, säger Bo Gustavsson. I Gävle Dala drog arbetet med Framtidsstudien igång under hösten i och med att EIO Gävle Dalas styrelse hade ett möte med SEF:s lokala styrelse. På mötet deltog Jerker Björk, författare till Framtidsstudien, för att informera om studien och för att ge tillfälle att diskutera innehållet och ställa frågor. Vi delades in i grupper med personer från både EIO och SEF vilket resulterade i gemensamma diskussioner. Vi kom fram till flera gemensamma utgångspunkter och utifrån det formulerades fyra övergripande frågor, berättar Bo Gustavsson. PRIORITERADE FRÅGOR FÖR FRAMTIDEN De gemensamma frågorna har vi nu sammanställt och skickat ut, tillsammans med Framtidsstudien, till alla anställda på våra medlemsföretag i distriktet. Det betyder att vi har skickat ut mer än 2000 exemplar. Det är meningen att företagen ska kunna använda frågorna som utgångspunkt i sitt eget arbete, säger Bo Gustavsson. De gemensamma frågorna berör följande områden: 1. Vilka marknader är viktiga för vårt företag idag? Framtida hot och möjligheter. 2. Vilka nya marknader kan vi satsa på? Utvecklingsbehov med mera. 3. Hur kan vi dra nytta av de ökade kostnaderna för till exempel energianvändning, uppvärmning och belysning? 4. Vad kan EIO och SEF göra för att underlätta företagets utveckling? Vi kommer att göra en uppföljning under våren. Vi har engagerat vår styrelse i arbetet; alla i styrelsen får ett antal företag som de ska ringa till för att höra hur arbetet går. Jag tycker att vi över lag har en engagerad styrelse i distriktet, säger Bo Gustavsson. Bo Gustavsson tycker att det är viktigt med en involverad styrelse för ett distrikt som är så geografiskt utspritt som EIO Gävle Dala. Vi delar till exempel ut ett stipendium till gymnasieskolornas bästa elever på elprogrammen varje år. I mån av tid brukar styrelsemedlemmarna, som är geografiskt utspridda i distriktet, hjälpa till att dela ut stipendiet, säger Bo Gustavsson. På EIO Gävle Dala arbetar även assistenten Britta Ekblom. Just nu arbetar de en del med förberedelser inför kommande kretsmöten i Gävle, Delsbo, Mora, Falun, Ludvika och Avesta. Bo Gustavsson ska då bland annat gå igenom läget i avtalsförhandlingarna. Lars G Andersson från EIO deltar också på kretsmötena för att informera om bland annat de nya momsreglerna, ID 06, differentierad timpenning och entreprenadindex. SAMARBETE I REGIONEN Vi i Falun samarbetar mycket med de andra två distrikten som ingår i norra regionen, det vill säga EIO Övre Norrland i Skellefteå och EIO Mellersta Norrland i Sundsvall. I höstas hade vi till exempel ett gemensamt styrelsemöte då vi bland annat fick information om Avtal 2007 från Åsa Kjellberg Kahn. Bo Gustavsson tycker att det är bra med samarbete över distriktsgränserna. Att EIO Gävle Dala delar kontor med flera av Svenskt Näringslivs organisationer ser Bo Gustavsson också positivt på. Många av de frågor som vi funderar över berör även de andra organisationerna, till exempel ar- På EIO Gävle Dala arbetar även assistenten Britta Ekblom. betsrätt- och arbetsmiljöfrågor. Det finns mycket kunskap i huset, och inte minst nu i avtalsrörelsen kan vi ta hjälp av varandra och diskutera, berättar Bo Gustavsson. Vill du veta mer? Kontakta Bo Gustavsson 023-580 95, bo.gustavsson@eio.se Lagförslag ger förbättrad konkurrens Hans Ekström, ordförande i kommunstyrelsen i Eskilstuna. På flera håll i landet utför kommunala bolag elinstallationer i konkurrens med privata elektriker. Ett exempel på det är hur EIO-företag och andra privata elinstallatörer i Eskilstuna tvingas att konkurrera med det kommunala bolaget Eskilstuna Elinstallation. Den borgerliga oppositionen vill sedan länge privatisera kommunens bolag. Även kommunstyrelsens ordförande Hans Ekström (s) menar att Eskilstuna Elinstallation är ett tveksamt bolag, eftersom verksamheten ligger i gränslandet av vad en kommun bör ägna sig åt och skapar irritation i näringslivet. Nu har Näringsdepartementet förberett en lagrådsremiss som gör det möjligt att i domstol pröva enskilda fall av konkurrenskonflikter mellan offentlig och privat sektor, vilket skulle göra det möjligt att förbjuda en offentlig aktör att driva kommersiell verksamhet som snedvrider konkurrensen. Lagen kan träda i kraft redan den 1 januari 2008. Kommunallagen säger klart och tydligt att kommunala bolag inte ska konkurrera på den fria marknaden, och som vanligt är det småföretagarna som drabbas hårdast. Vi har diskuterat problemet med lokala politiker och inom EIO men än så länge har det saknats sanktionsmöjligheter. Därför är det hög tid att skärpa lagstiftningen, säger Hans Tedesjö, företagsrådgivare på EIO Östgöta-Sörmland. Han får medhåll av EIO Östgöta-Sörmlands styrelse som anser att Näringsdepartementets föreslagna lagändring är ett steg mot förbättrad konkurrens. Vill du veta mer? Kontakta Hans Tedesjö, 013-25 30 41, hans. tedesjo@eio.se 4 EIO-AKTUELLT nr 3 2007

Bo Gustavsson, EIO Gävle Dala, har sitt kontor i Svenskt Näringslivs hus i centrala Falun. EIO:s medlemmar kan beställa Framtidsstudien, art.nr. 05 2366, gratis genom EIO:s Förslagsservice, fax 026-249010, eller order@eio.se, tel 026-24 90 28. Det går också bra att beställa den genom EIO:s webbshop via medlemssidorna på www.eio.se. Så länge man har duktig personal och god stämning så går det bra Henningssons El i Falun arbetar aktivt med Framtidsstudien. Företaget har växt från cirka 20 till över 50 anställda på mindre än tio år. Ägaren Tommy Kvarnström, som sitter med i EIO Gävle Dalas styrelse, har deltagit i diskussionerna om Framtidsstudien tillsammans med Svenska Elektrikerförbundets (SEF) lokala styrelse. Alla våra montörer ska få ta del av Framtidsstudien. Gubbarna ska få sätta sig i mindre grupper och diskutera vad de tror om framtiden och till exempel vilka områden de skulle vilja att vi satsar på. Tommy Kvarnströms verksamhet är egentligen två företag; Henningssons El AB som består av butik, elinstallations- och larmtjänster samt Henningssons Elservice AB som satsar på storkök och restaurangutrustning. Vi inser vikten av att ha många ben att stå på. För att hänga med i utvecklingen måste man lägga tid och pengar på att utveckla företaget och personalen. Redan för många år sedan insåg vi till exempel att säkerhet och larm var viktiga områden att satsa på, säger han. De har tidigare arbetat med analyser i företaget, till exempel i och med ett Mål 4-projekt. Då fick alla anställda tycka till och berätta vilka områden de ville utvecklas inom. Många ville till exempel utbilda sig inom teleområdet. Just nu hjälper vi till exempel till att finansiera studierna till en kille som ville utbilda sig till behörig ingenjör inom brand. Tommy Kvarnström har aldrig haft som målsättning att företaget ska växa, men i och med att efterfrågan på deras tjänster har blivit större så har han insett att han måste anställa fler. Vi har anställt personal i takt med att efterfrågan har blivit större. Istället för att slita ut vår personal så har vi anställt flera om någon har varit överbelastad. Så länge man har duktig personal och god stämning så går det bra. Att driva företag handlar mycket om hur man behandlar sina anställda, säger Tommy Kvarnström. Ett av de uppdrag som Henningssons El arbetar med just nu är att dra in el i det gamla tingshuset i Falun som ska byggas om till en psykiatrisk mottagning. Totalt beräknar företaget att lägga ungefär 2 000 timmar på projektet. På bildens ses, från vänster, Andreas Olsson, Mats Skaring, ledande montör, samt Mikael Kvarnström. Alla våra montörer ska få ta del av Framtidsstudien, säger Tommy Kvarnström, på Henningssons El i Falun. Stort intresse för Elteknikbranschens gymnasium Tisdagen den 16 januari var det premiär med öppet hus för Elteknikbranschens egen gymnasieskola, ETG. i Nyköping. Närmare hundra elever och föräldrar tog tillfället att skapa sig en uppfattning om vad branschen menar med bra grundutbildning. Skolans vision med elprogrammet, utformning av lokaler och utrustning presenterades. Nu startar byggprojektet med grundutbildning, fortbildning och kvalificerad yrkesutbildning inom elteknikbranschen. Det var många som var intresserade av ETG, Elteknikbranschens egen gymnasieskola. Både skolans vision och utformningen av lokalerna presenterades vid ett Öppet hus. EIO-AKTUELLT nr 3 2007 5

Nu lättare att komma igång med EIO-Q Med hjälp av EIO-Q Ledningssystem ska det nu bli enklare att få igång ett fungerande ledningssystem inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Ett nytt projekt som involverar fem av EIO:s medlemsföretag har startat för att utveckla EIO-Q. Det handlar om att man vet vad man vill med sitt företag. Det första steget är att formulera strategier, affärsidé och policy. Som hjälp på traven används bland annat Framtidsstudien (se sidan 4), säger Pär Lanner, kvalitetschef på EIO. Projektet syftar till att finslipa EIO-Q Ledningssystem så att det blir enklare för företagen att få NÅGRA TIPS FÖR ATT KOMMA I GÅNG: Skriv ner affärsidé och vision Sätt mål Se helheten Eftersträva enkelhet Se till att ledningen är involverad Lars Nilsson och Pär Lanner menar att ett fungerande ledningssystem skapar nöjda medarbetare, vilket i sin tur skapar nöjda kunder och därmed framgång. snurr på sitt eget ledningssystem. Resultatet av projektet presenteras för EIO:s medlemmar under hösten och vänder sig till såväl befintliga användare av EIO-Q som nya intressenter. Projektet drivs av Pär Lanner samt Lars Nilsson från C2 Management. Den 22 februari träffades hela projektgruppen för första gången. Vi kommer att hjälpa de fem företagen att praktiskt komma igång med förbättringsarbetet. Genom att de bland annat kommer att få hemuppgifter att lösa mellan träffarna tvingas de att få fart på arbetet, säger Lars Nilsson. Den första uppgiften som företagen fick med sig var att genomföra en nulägesanalys med bland annat förbättringsområden. Vi strävar efter en enkelhet i arbetet, det är meningen att man ska få praktisk hjälp att komma igång. Det handlar om att få med sig sina medarbetare och skapa ett engagemang på företaget, menar Lars Nilsson. EIO-Aktuellt kommer att rapportera om hur projektet fortlöper. Vill du veta mer? Kontakta Pär Lanner, tel. 08-762 74 93, par.lanner@eio.se DE FEM FÖRETAGEN SOM DELTAR I PROJEKTET: El-Teknik i Gävle AB, Hans Engvall, Gävle Kempes El AB, Lars-Åke Ericsson, Kramfors Elgruppen AB, Göran Nordin, Örebro Stockholms El-Team AB, Benny Klang, Bandhagen Uffe Karlssons El AB, Uffe Karlsson, Västerhaninge Ris och ros i årets Byggchefsbarometer Årets Byggchefsbarometer, en undersökning av organisationerna Byggcheferna och Sveriges Byggindustrier, visar att elbranschen präglas av andra utmaningar och problem än övriga delar av byggsektorn. Tidningen Byggchefen (nr 4, 2006) skriver att 43 procent av cheferna inom elbranschen inte anser att de får det stöd och den hjälp de behöver när de stöter på problem i arbetet och endast 57 procent av elbranschens chefer känner stöd från sina överordnade, jämfört med drygt 80 procent i hela byggbranschen. Undersökningen är intressant, den visar att vi tillsammans med byggcheferna har ett jobb att göra, säger EIO:s vd Hans Enström. Om man sammanfattar det elteknikbranschen håller på med idag så är cirka en tredjedel relaterade till byggsektorn i form av byggnadsunderhåll och nyoch ombyggnad av bostäder och lokaler. Resterande tredjedelar är relaterade till industriprocesser och svagström. Undersökningen har därför relevans för endast cirka en tredjedel av EIO:s medlemsföretags verksamhet. Det är roligt att konstatera att elbranschens chefer tycker att byggbranschen är inne i en intressant utveckling, säger Hans Enström. Ett av de resultat som Byggbarometern visar är att 43 procent av cheferna inom elbranschen inte tycker att de får det stöd EIO:s vd Hans Enström. och den hjälp de behöver när de stöter på problem i arbetet. Det är förstås inte bra. Generellt kan man ju tänka sig att det kan vara organisationsproblem hos de enskilda elföretagen. Det är problem som vi och Byggcheferna, ledarnas största branschförening, i så fall måste ta på stort allvar och jobba gemensamt med. EIO och SEF samarbetar sedan många år tillbaka för att förebygga ohälsa och olycksfall bland elteknikbranschens företag. Det är ett steg i rätt riktning för att kunna tillhandahålla hjälpmedel för bättre arbetsmiljö, både på företagen och på de arbetsplatser där elinstallatörer engageras som entreprenörer, säger Hans Enström. Samhällsbyggardagen 2007 Tisdagen den 29 maj är det dags för årets Samhällsbyggardag, samhällsbyggnadssektorns stora gemensamma arrangemang med seminarier och en stor branschfest. Mer information om Samhällsbyggardagen finns på www.samhallsbyggardagen.se 6 EIO-AKTUELLT nr 3 2007

INFORMATION FRÅN DISTRIKTEN EIO Göteborg Torsdag 8 mars kl. 17.00 ca 20.00: Kretsmöte för medlemmarna inom Kungälvskretsen, Hotell Fars Hatt. Onsdag 14 mars kl. 17.00 ca 20.00: Kretsmöte för medlemmarna inom Stenungsundskretsen. Torsdag 29 mars kl. 14.00 ca 17.00: Kretsmöte för medlemmarna inom Alingsåskretsen, Grand Hotel mellan kl. 14.00 ca 17.00. Tisdag 3 april kl. 7.30 9.30: Frukostmöte, Hotell Winn. EIO Skåne Tisdag 27 mars kl. 12.30: Årsmöte i Helsingborg. EIO Stockholm Torsdag 8 mars: EIO Stockholms styrelse träffar El-ettans styrelse med anledning av parternas framtidsstudie. Torsdag 29 mars: Årsmöte. EIO Sydöstra Sverige Torsdag 1 mars: Miniteledag i Växjö. Måndag 5 mars: Styrelsemöte i EIO Sydost. EIO Västra Sverige Fredag 30 mars: Årsmöte, EIO-Västra Sveriges lokaler, Södra Hamngatan 53, Göteborg. EIO Örebro-Värmland Tisdag 6 mars kl. 13.00-16.30: Lokalt framtidsseminarium. Medverkande är gymnasieskolorna i Örebro län, företag samt Länsarbetsnämnden, Tullängsskolan, Örebro. EIO Östgöta-Sörmland Fredag lördag 30 31 mars: Årsmöte 2007 samt firande av EIO Östgöta-Sörmland 100 år, Hotell Ekoxen, Linköping. Festsupé, dans och underhållning. Besök i gamla Linköping. Inbjudan kommer! EIO Övre Norrland Onsdag 21 mars kl. 13.00: Årsmöte, Hotell Scandic, Luleå. SME-möte 20 mars EIO:s SME (Små och Egenföretagarberedning) har möte i Stockholm tis dagen den 20 mars kl. 09.00. Frågor till beredningen skickas till sekreteraren, hans.tedesjo@eio.se Miljöbilar 2007 Arbetsgivaren gör nedsättning av förmånsvärdet på miljöbilar. Ingen ansökan om justering hos Skatteverket behöver göras. Tillämpningsregler enligt nedan gäller. Bilar som omfattas är: Elbilar, elhybridbilar och gasdrivna bilar (ej gasol). För en sådan bil ska förmånsvärdet bestämmas till 60 procent för en Anmälan till Elgolfen Du kommer väl ihåg att anmäla dig till Elgolfen. Boka redan nu för att säkra kvalspelet på din favoritbana! Gå in på www.elgolfen.se. jämförbar bil. Nedsättningen får göras med högst 16 000 kronor för helt år. Alkoholdrivna bilar. För en sådan bil ska förmånsvärdet bestämmas till 80 procent av förmånsvärdet för en jämförbar bil. Nedsättning får göras med högst 8 000 kronor för helt år. Se Skatteverkets meddelande SKV M 2006:22 Vill du veta mer? Kontakta Lars G Andersson, tel. 08-762 75 69, lars.g.andersson@eio.se AKTUELLA SIFFROR PRISBASBELOPP 2007 (används för att beräkna taket för sjukpenning, delpension och bilförmån) FÖRHÖJT PRISBASBELOPP 2007 (används för beräkning av pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng) INKOMSTBASBELOPP 2007 (används för beräkning av pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng) HELT DYGNSTRAKTAMENTE 2007 HALVT DYGNSTRAKTAMENTE 2007 2 1 4 6 3 7 5 40 300 kr 41 100 kr 45 900 kr 200 kr 100 kr REFERENSRÄNTA 1 JAN 30 JUNI 2007 3,0 % Referensräntan plus 8 % är nivån för dröjsmålsränta enligt räntelagen (om avtal saknas 11,0 %) STATSLÅNERÄNTA 30 NOVEMBER 2006 3,54 % STATSLÅNERÄNTA 8 FEBRUARI 2007 4,00 % KONSUMENTPRISINDEX JANUARI 2006 279,59 % KONSUMENTPRISINDEX JANUARI 2007 285,01 % FÖRÄNDRING KPI (JAN 2006 JAN 2007) +1,94 % ARBETSGIVARAVGIFTER 2007 32,42 % EGENFÖRETAGARAVGIFTER 2007 (0 karensdag) 30,71 % AFA-AVGIFTER ARBETARE 2007 6,03 % (Varav pensionsavsättning 3,5 % plus 0,335 % [0,335 %- avgiften betalas separat till FORA, ingår alltså ej i ordinarie faktura.] Avgiften är fastställd utifrån avtal med SEF.) SÄRSKILT EL-TILLÄGG exkl. moms 2007 0,65 % Telia Sonera sänker avgifterna igen Vill du veta mer? Kontakta Lars G Andersson, tel. 08-762 75 69, lars.g.andersson@eio.se Avtalet från november 2006 är prisjusterat. Anmäl intresse för avtalet genom att mejla till: EIO-kontakt@teliasonera.com Jobbmobil start månadsavgift 58 kr (75 kr) Jobbmobil dubbel månadsavgift 252 kr (285 kr) Fast pris månadsavgift 575 kr (nytt) Företag som redan tecknat något av dessa avtal får med automatik de lägre priserna. Telia Sonera kommer under våren att kontakta Er och erbjuda något av dessa avtal. Vill du veta mer? Kontakta Lars G Andersson, tel. 08-762 75 69, lars.g.andersson@eio.se AKTUELLA FRÅGAN Vad är era erfarenheter av privatpersoner som kunder? Magnus Wikman, Elgruppen i Finnspång AB. Företaget har två anställda. Största skillnaden mellan våra företags- och privatkunder är att företagskunderna naturligtvis är mer vana beställare. När vi jobbar mot privatpersoner får vi ta oss tid och verkligen förklara allt vi gör, eftersom de ofta inte riktigt vet vad det handlar om. Vi har inte råkat ut för något strul med hur mycket ett arbete ska kosta och vad man har kommit överens om, men jag kan tänka mig att det skulle kunna hända. EIO-AKTUELLT nr 3 2007 7

POSTTIDNING B RETURADRESS: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box 17537 118 91 STOCKHOLM SEK Handbok 445 beställ! SEK Hb 445, utgåva 1, 2006, Överspänningar i lågspänningsnät Orsaker, förekomst och egenskaper SEK handbok 445 ger en introduktion till ämnet överspänningar i lågspänningsnät och presenterar resultat och slutsatser från studier och försök som genomförts i olika länder. Den är en översättning av en teknisk rapport med beteckningen IEC TR 62066, som utarbetats inom IEC, International Electrotechnical Commission. Boken vänder sig bland annat till dem som vill veta mera om överspänningar i lågspänningsnät, hur de uppstår och vilka egenskaper de har. Olika typer av överspänningar gås igenom systematiskt och till varje kapitel hör ett fördjupningsavsnitt. Även påverkan mellan elnät och telenät behandlas. Boken beskriver endast översiktligt hur överspänningarnas verkningar begränsas. Pris: EIO-medlemmar 370 kr/st, Övriga 462 kr/st. Exkl. moms och frakt. Art.nr.: 05 1726 Välkommen till EIO! Nya medlemmar i januari 2007 EIO Stockholm PLL El & Byggservice AB, Norsborg Resistansen El AB, Sollentuna Elinstallationsföretaget Induktor Stockholm, Sundbyberg EIO Skåne Holje El AB, filial, Kristianstad Medlemmar i EIO kan via www.eio.se logga in på EIO:s webbshop eller beställa boken via EIO Förlagsservice på fax 026-24 90 10 eller order@eio.se. EIO Förslagsservice tel. 026-24 90 28. Vill du veta mer? Kontakta Tord Martinsen 08-762 74 71, tord@martinsen@eio.se EIO Örebro-Värmland Telectromontage Staaf El & Teleteknik AB, Örebro EIO Gävle Dala Dala Allteknik, Falun EIO Övre Norrland Elkoll, Kiruna EIO Uppsala-Västerås Mella El, Uppsala Tobias Hag, Dala Allteknik, Falun. Företaget är enskild firma. Berätta lite om din och företagets bakgrund: Jag startade företaget i februari 2003, jag jobbar med tjänster inom svagströmsområdet. Mina kunder finns främst i Falun och Borlänge med omnejd, Innan jag startade Dala Allteknik jobbade jag på Elteknik i Falun några år. Varför blev du medlem i EIO? En stor kund hade det som krav, så det var mest därför jag blev medlem i EIO. Jag har inte hunnit sätta mig in i vad medlemskapet innebär riktigt, men jag har kollat runt lite på medlemssidorna och tror säkert att jag kan ha nytta av en del dokument och mallar där. Som tur är får jag hjälp av min pappa när det gäller företagets administration och ekonomi. KRÖNIKAN Det bästa hos elektrikern är kunden eller hur? Härom veckan slog hustrun till igen. Ja, hon var inte ensam förstås. Också de tre barnen tittade storögt på när pappa skulle fixa till några elkablar. Yngste sonen såg entusiastisk ut och mumlade något om att det här ska bli roligt och hoppas det blir ett riktigt fyrverkeri. Vad han nu menade med det. Ja, nu är ju jag som lekman i princip emot att skruva och dona med det elektriska. Man ska inte hålla på och fuska med sånt man inte kan. Att fuska får andra bättre lämpade hålla på med, och det är betydligt bättre att lämna sådant som man kan få en dödskyss av till proffsen. Men man blir ju desperat när elektrikern aldrig kommer! Jag vet inte om det var sådant här som min egen far tänkte på när jag i åttaårsåldern fick ett stort paket med en liten låda i, Den lille elektrikern. Själv lyckades jag aldrig genomföra de olika experimenten i lådan på ett korrekt sätt. Jag skyllde på att manualen verkade översatt av en norrman på tillfälligt besök i Kina och lådan som sådan kom från Östtyskland. Farsan tyckte uppenbarligen att det var smart med Den lille elektrikern. Idag inser jag att han förmodligen ville att sonen skulle bli elektriker bara för att han själv skulle slippa krångla med hantverkare. Elektrikerlådan var sannolikt ett försök att leda in mig på rätt spår. Kanske man redan nu skulle införskaffa en sådan låda till yngste sonen för att trygga elförsörjningen på äldre dar? Undertecknad blev dock inte elektriker till farsans stora besvikelse. Han fick nöja sig med att sonen blev psykoterapeut. Men jag hyser vissa planer på att starta företaget Svenssons Elinstallation och Psykoterapi AB tillsammans Psykoterapeut söker elektriker med någon elektriker. Vilket möjligen skulle glatt farsan. En klar fördel blir ju att terapi delen kan ta hand om de kunder där elektrikern uteblivit. Fast när det kommer till kritan undrar jag om jag inte borde ha satsat på lådan och blivit elektriker i alla fall. Dels skulle jag ju slippa gliringarna från hustrun och ungarna, dels så hade jag ju verkligen vetat att jag skulle komma när jag nu lovat det. Ja, hem till mig själv alltså. Och då hade jag sluppit att dystert slita mig i håret och undra: Varför kommer aldrig elektrikern?. Jag har nu fått vänta i fem månader på den senast beställda elektrikern, efter två uteblivna besök och lika många ilskna samtal från mig. Nu var nog i och för sig samtalen inte så ilskna egentligen. En sak har jag lärt mig: ska det komma någon hantverkare överhuvudtaget, måste man vara lika charmig och trevlig som på sin första dejt. Apropå det, varför finns det så få kvinnliga elektriker? Ska väl tillägga att jag av någon outgrundlig anledning inte kom på att vända mig till ett EIO-företag. Men en sak har jag nu definitivt lärt mig i väntan på elektrikern: från och med nu kommer jag aldrig att kontakta ett elföretag som inte är med i EIO någon jäkla ordning måste det ju vara. Psykoterapeut söker elektriker 8 EIO-AKTUELLT nr 3 2007