101 9 9.. 11.., UTREDNING OCH PROGRAMMERING INOM BYGGNADSSTYRELSEN En inventering f V 'o 6% lp 4.. NUMMER 101 OKTOBER 1974 ERS- MVL-
KBS-ANVISNINGAR NR DATUM ANM 1 Regler för yt- och volymberäkning mars 66 2:2 Rumsbeskrivningar 1972 dec 72 ers anv 2 mars 66 3:3 Gränsdragning mellan anslag för byggn, inredn och utrustn juni 70 proj- o byggskedena 4 Kodningsplan sept. 66 gäller ej 5 Erfarenhetsåterföring dec 68 5A Tillägg till anvisning nr 5 Erfarenhetsåterföring okt 69 6 Kalkylering och kostnadsstyrning av projekt apr 67 gäller ej från 73.11.30 7 Projekteringsanvisningar 1967 apr 67 Detaljanvisningar till kap 2 dec 67 bilaga 2 till anvisning 7 Tillägg nr 1 till detaljanvisningar juni 68 Tillägg nr 2 till detaljanvisningar sept 68 Tillägg nr.3 till detaljanvisningar nov 71 7A Ändringar o komp ) av projanvisningar aug 69 8:2 Teletekniska anläggningar, projektering och installation maj 74 ers anv 8 apr 67 9:2 Myndigheter och samrådsinstanser vid projektering mars 72 ers anv 9 apr 67 10:2 Normer för kontorsbyggnader okt 73 remissuppl. 11 Vägbeläggningar och kantstöd av asfaltbetong mars 68 12 Lärosalar för högre utbildning apr 69 13 Toaletter och kapprum febr 69 14 Märkning av rörledningar och uttag för vatten, gas o luft dec 68 15 Normer för laboratoriebyggnader apr 70 16 Tillämpning av svensk standard dec 69 17 Lägeskodning dec 70 18 Anvisningar betr utbyggnadsplaner dec 69 19 Gränsdragning mellan anslag för byggn, inredn och utrustn juni 70 fastighetsförvaltningen 20:2 Förekomst av heltäckande textilmattor febr 73 ers nr 20:1 21 V-skruven apr 72 22 Typritningar gällande polishus sept 71 24 Gasolinstallationer juni 72 25 Följebrev bygghandlingar KBS-blankett 125 juli 73 26 El- och transportanläggningar, relationshandlingar maj 74 27 Anvisning för energiekonomi aug 74 Beskrivningsexempel till KBS -anvisning nr 7 7:1 Pålning med stödpålar av betong maj 71 ers exempel 1:3A KBS-RAPPORTER N R 1) DATUM ANM 1:2 KBS normaldragskåp juni 68 2) 6:2 Kemisk o termisk resistens f vissa laboratoriebänkmaterial juni 67 2) 8 Dimensionering av lab för 1- och 2 -betygskurser i kemi juni 66 9 Provning av dragskåpsventilation apr 67 10 Byggprocess och verksplanering sept 66 10:2 Byggprocessen sept 66 särtryck ur rapport 10 11 Seminarium, hörsalar, audivisuella hjälpmedel nov 66 ile Seminar Roöms Lecture Halls and Audio -Visual Aids maj 67 engelskt sammandrag av rapport 11 12 Kontorshusutredning 1966 febr 67 12E Office Buildings Investigation 1966 nov 67 engelskt sammandrag av rapport 12 13:3 Produkt och resursdata aug 69 2) 13:3A Produkt och resursdata: kostnadsuppskattningar och anbud aug 69 intern upplaga 14 Byggkostnadsindex 63 apr 67 15 Slutna fångvårdsanstalter sept 69 16 Byggnader för högre utbildning och forskning maj 67 16E Buildings for Higher Education and Research sept 67 engelskt sammandrag av rapport 16 17 Byggherreuppgiften. Referat från 5:te NKS -konferensen maj 67 18 Provhus för med fak i Uppsala. Delrapport 1 sept 67 19 BZ -metodens användning för beräkning av allmänbelysning dec 67 21 Elementbyggda trähus febr 68 22 Monteringsfärdiga lätta mellanväggar i torr konstruktion mars 68 23 Lätta mellanväggar av gipsskivor på stålreglar mars 68 24 Undertak mars 68 25 Utbyggnadsplaner nov 69 26 Arbetsbox för mikrobiologiska arbeten apr 70 30 Underhållskostnadsindex 63 dec 68 Fortsättning på omslagets sida 3 1) Ej upptagna rappoitnr har utgått 2) Ersättes tidigare utgåva KBS-anvisningar, KBS-rapporter och byggnadsstyrelsens övriga publikationer försäljs av Allmänna Förlaget AB, Stockholm, Svensk Byggtjänst AB, Stockholm, Skånsk Byggtjänst, Malmö, Byggcentrum i Göteborg AB, Göteborg, Norrlands Byggtjänst, Umeå samt bokhandeln.
Sammanfattning av KBSrapport 101 UTREDNING OCH PROGRAMMERING INOM BYGGNADSSTYRELSEN En inventering Avsikten med ra orten. - Inom byggnadsstyrelsen bedrivs utrednings - och programmeringsarbetet på olika sätt i projekt av mycket varierande karaktär. Även åsikterna om hur detta arbete b.ö r bedrivas skiftar. Föreliggande rapport redovisar en inventerin av existerande ro ammerin smetoder, en principiell beskrivning av utredningsoch programmeringsarbetet kompletterad med vissa förslag som framkommit under inventeringen. Rapporten har tidigare utgivits som remissupplaga avsedd som diskussionsunderlag. En sammanfattning av remissinstansernas principiella yttranden har införts i slutet av rapporten, medan deras detaljerade kommentarer redovisas som noter. Rapportens text är oförändrad med undantag av att vissa oklarheter rättats till och litteraturlistan kompletterats. Avsikten är att denna inventering plus remissinstansernas yttranden skall utgöra underlag för en handledning i byggnadsprogrammering. Denna handledning utarbetas i KBS ad ministrativa utvecklingsprojekt 06 "Programmeringsmetodik". Programmeringsarbetets kostnadskonsekvenser behandlas ej i denna rapport. Ra ortens innehåll. - I rapportens inledningskapitel orienteras bl a om byggnadsstyrelsens roll som anskaff are och förvaltare av lokaler för civila statliga myndigheter, vilka slag av lokaler som programmeras på styrelsens olika byråer samt statligt programmeringsarbete utanför byggnadsstyrelsen. UTREDNING OCH PROGRAMMERING INOM BYGGNADSSTYRELSEN En inventering Stockholm oktober 1974 89 sidor Byggnadsstyrelsen, KBS-rapport nr 101 Distribution: Allmänna Förlaget AB, Stockholm, Svensk Byggtjänst AB, Stockholm, Skånsk Byggtjänst, Malmö, Byggcentrum i Göteborg AB, Göteborg, Norrlands Byggtjänst, Umeå samt bokhandeln.
Kapitel 2 beskriver översiktligt byggprocessens skedesindelning, tar upp tankegången om byggnadsdelars olika livslängd som ger begreppen "samhällsknutna, byggnadsknutna och verksamhetsknutna delar ", ger en orientering om "generellt programunderlag " för kontorshus samt berör pro j ektens s k fasindelning. Kapitel 3 utgör rapportens huvuddel, själva beskrivningen av aktiviteterna under utrednings- och programmeringsarbe tet i en principiellt kronologisk ordning från "översikte hg lokalforsorjningsplanering" till "inflyttningsprogram". Framställningen har begränsats till att principiellt be-- skriva förloppet vid ett nybyggnadsprojekt. Eftersom arbetet som. nämnts bedrivs på olika sätt inom styrelsen har alla viktigare förekommande aktiviteter tagits med, även om de inte alltid tillämpas eller om de utgör alternativa arbetsmetoder. Detta har angivits. Aven vissa förslag till förändringar som framkommit under inventeringen redovisas. De markeras med streck i kanten för att lätt kunna skiljas från verkliga förhållanden. Kapitel 4 handlar om krav som kan ställas på den planera - de byggnaden av nyttjare, byggherre och samhälle B1 a behandlas översiktligt frågan hur man skiljer mellan krav och önskemål samt värdering av krav och önskemål. - Förhållandet mellan nyttjaren och byggnadsstyrelsen diskute - ras. Erforderligt programmeringsunderlag från nytt j aren redovisas dels som nyttjarens direkta arbetsinsatser i progr ammeringsarbetet, dels som underlag för beslutsprocessen och dels uppdelat i ämnesområden (verksamhet, lokaler, samband etc). - Under rubriken "Krav på tekniska system" diskuteras generalitet och flexibilitet, egen skapssarnordning av tekniska system samt verksamhetsbe tingade förutsättningar vid progr ammering av tekniska system@ Rapporten avslutas med en litteraturlasta, remissinstansernas principiella yttranden a sammanfattning samt deras detaljerade anmärkningar i noter. Anm. Remissupplagans kapitel "Administrativa rutiner" har överförts till KBS kommande projektledningsinstru,ktion. Remissupplagans exempel och bilagor utges som s k UV-information nr 140. Ra orten vänder si till personer som utarbetar metoder för byggna dsprogrammering samt övriga som är intresserade av detta område. U 1 snin ar genom Gudrun Finn vid byggnadsstyrelsens utvecklingsbyrå och beträffande utvecklingsprojekt 06 Sven. Fristedt vid utredningsbyrån.
1 UTREDNING OCH PROC ING INOM BYGGNADSSTYRELSMT Eti inventering KBS-RAPPORT 101 OKTOBER 1974 ERS - Upplaga 1500 ex
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. F ÖRORD 1. INLEDNING.1 Rapportens innehåll 7.2 åvskten med rapporten 7,3 Metod 8.4 Förutsättningar för rapporten 8.5 Terminologi 8.6 Något om byggnadsstyrelsens roll 10.7 Vad byggnadsstyrelsen programmerar 11.8 Statligt programmeringsarbete utanför byggnadsstyrelsen 12 2. ALLMÄNT OM BYGGPROCESSENS INLEDANDE SKEDEN 14..1 Byggprocessens skedesindelning 14.2 Program på olika stadier 16.3 Byggnadsdelars livslängd 16.4. "Generellt programunderlag" 18.5 Förhållandet nyttjare/ " Generellt programunderlag" /byggprocess 19.6 Projektets uppdelning i upphandlingset apper, s k faser 20 3. BESKRIVNING AV UTREDNINGS- OCH PROGRAME- RINGSSKEDET 21.01 Översiktlig lokalförsörjningsplanering 23.02 Initiering av ett lo,kalförsörjningsprojekt 23.03 Lokalförsörjningsutredning 24.04 Översiktlig verksamhetsbeskrivning 24.05 Tidplan 27.06 Tomtutredning 27.07 Inventering av tomtens/fastighetens förut - sättningar 27.08 Val av tomt 27.09 Utbyggnadsplan 2.8.10 Ev ny utredning avseende alternativen omoch tillbyggnad eller nybyggnad 28
3.11 Ev utredning avseende verksamhetens behov av olika lokaltyper 28.12 Detaljerad verksamhet sbe skrivning 29.13 Rumsfunktionsprogram 31.14 Ramprogram och byggnadsprogram, en jämförande orientering 32.15 Ramprogram 32.16 Byggnadsprogram 39.17 Systemhandlingar 45.18 Inredningsprogram 47.19 Detaljprogram 47.20 Inflyttningsprogram 47 4. KRAV PÅ DEN BLIVANDE BYGGNADEN PRODUKTEN 4.1 Allmänt om krav 48,11 Krav och önskemål 48.12 Formulering av krav och önskemål 49.13 Värdering av önskemål 50.14 Redovisning av krav och önskemål 51 4.2 N tt 'arens krav och önskemål 52.21 Kontakt nyttjaren -byggnadsstyrelsen 52.22 Förstår vi varandra? 52.23 Samarbetsformer för nytt jaren och byggnadsstyrelsen 53.24 Vad vill byggnadsstyrelsen veta, och när? 55. 25 Nyt t j arens arbetsinsatser i programmeringen 56.26 Hur den detaljerade verksatrihetsbeskrivningen kan styra programmering och projektering 59.27 Beslut vid olika tidpunkter 60.28 Programmeringsunderlag från nyttjaren, uppdelat i ämnesområden, och förslag till frågor att besvaras av nyttjaren 62. 29 Hur man åskådliggör s amb and 68 4.3 Krav å tekniska s stem 70.31 Generalitet och flexibilitet 70.32 Exempel på faktorer soi kan bestämma en byggnads grad av generalitet 72
4 33 e:4 Egenskap s samordning av tekniska system 72 Verksamhet sbetingade förutsättningar vid programmering av teknisk, system 74.35 Drift- - och underhållsegenskaper 75 LITTERATUR 1. Litteratur som använts som underlag i större eller mindre utsträckning 76 II. Övrig litteratur (Finns tillgänglig på utvecklingsbyråns arkit ektsektion, delvis i form av kopior) 77 REMISSINSTANSERNAS SAMMANFATTNING PRINCIPIELLA UTTALANDEN. Första projekteringsbyrån, KBS 80 Andra projekteringsbyrån, KBS 81 Utredningsbyrån, KBS 81 Avdelningen för Pro j ekteringsmetodik, KTH 82 Nom 84
5 FÖRORD Föreliggande rapport redovisar ett utredningsarbete som avsett att klarlägga byggprocessens utredninngs- och prograrnmeringsarbete inom byggnadsstyrelsen. Ett syfte har varit att få underlag för en planerad handledning i byggnadsprogrammering. Detta har inte varit någon lätt uppgift. De existerande rutinerna är starkt varierande både mellan olika handläggare och för olika projekt. En viss enhetlighet är önskvärd, men sannolikt uppnås största effektiviteten om programmeringsarbetet kan anpassas efter såväl projektets art s om nytt j arens resp. programmerarens speciella förutsättningar. Trots denna anpassning finns ändå ett mönster i handläggningen, framförallt betingat av vissa yttre krav, t ex redovisning för Kungl Maj : t och överlämnande till andra enheter inom styrelsen. Det är framför allt detta principiella mönster som föreliggande rapport söker redovisa.. Under den tid utredningsarbetet pågått har successivt skett en förändring av aktuella rutiner bl a på grund av vissa nya förhållanden, t ex projektchefsorganisationen för omlokaliseringsobjekten och inredningsprojektens större vikt, som kan bidra till att den bild rapporten ger är ofullständig. Innebörden av vissa begrepp har också glidit och bidragit till svårigheterna att enkelt beskriva utredningsoch programmeringsarbetet. All programmering innebär en avgörande bestämning av projektets ekonomi. Den påverkan av projektets kostnader som kan göras i efterföl j ande skeden är liten i jämförelse med vad som bestäms under utrednings- och programskedena i fråga om tomtval, ytinnehåll, kvaliteter på lokaler etc. Därför borde en rapport om utredning och programmering inom byggnadsstyrelsen centralt behandla även denna fråga. Av flera skäl har den ekonomiska aspekten inte kunnat beaktas på annat sätt än genom de kalkyler som skall utföras vid olika tidpunkter i processen. För en mera direkt kostnadsmedveten programmering är det nuvarande underlaet ofullständigt, men arbete pågår (bl a i projektet 0085 Arskostnader ) att med utgångspunkt i "Generellt Programunderlag kontor " söka precisera kostnader som skall bli direkt användbara redan vid programmeringen av ett projekt. Trots det bristfälliga underlaget för ekonomiska bedömningar är det viktigt att byggnadsstyrelsens programmeringsarbete så långt möjligt sker med ekonomisk medvetenhet. Denna måste avse den resulterande lokalhyran för nyttjaren, d v s innefatta kostnadskonsekvenser även av t ex drift och underhåll. Föreliggande rapport har tidigare utgivit s som remissupplaga avsedd som diskussionsunderlag internt inom byggnadsstyrelsen. Remissupplagan har också under hand tillställts bl a personer vid de tekniska högskolornas arkitektursektioner. Remissinstansernas principiella uttalanden sammanfattas i slutet av rapporten medan deras detaljerade
6 synpunkter redovi sas som noter. Rapportens text är oföre ändrad med undantag av att vissa oklarheter rättats till. Litteraturlistan har kompletterats. Rapporten kommer att ingå som underlag i KBS administrativa utveckl ingspro j ekt 06 "Programmeringsmet olik", vars syfte är att utarbeta en handledning i byggnadsprograrnmering. 1 en förstudierapport från administrativa utvecklingsprojektet 06 sägs om föreliggande rapports rernissupplaga bl a: "Med all önskvärd tydlighet framgår av rapport 101 den bristande samstämmighet i tillämpad programmeringsmetodik som råder mellan olika enheter inom styrelsen. Likaså inventeras i rapport 101 den begreppsflora som tillämpas och som innehåller otillräckligt definierade termer. Utan tvekan fungerar rapport 101 som en god probleminventering och den har redan i konceptform använts inom grupp 06 som sådan under projektarbetets gång. Det ± örtjänar på-- pekas att deltagare i denna arbetsgrupp varit uppgiftslämnare till rapport 101 och därför i viss mån följt arbetet med denna." Medverkande Rapporten har utarbetats vid byggnadsstyrelsens utvecklingsbyrå genom Anders Liljefors (utvecklingsledare) och Gudrun Linn (utredningsman). Dessutom har i olika avsnitt och i olika utsträckning medverkat Arne Augustsson, Sven Fristedt, Ebbe Ldemark, Bo vading vid utredningsbyrån,, Eva Bark, Svante Berg, Odd Werner vid utvecklingsbyrån m fl. Som konsult har medverkat BS Konsult AB. Bilder på omslaget samt vinj etter av tekn dr Hans Norden-. ström BRUL.
7 1. INLEDNIG 1.1 Ra ortens innehåll Föreliggande rapport är en beskrivning av utrednings- och programmeringsskedet i byggprocessen så som det gestaltar sig inom byggnadsstyrelsen. Framställningen har begränsats till att omfatta endast nybyggnadsprocessen. Kapitel 2 ger en orientering om byggprocessens skedesindelning, program på olika stadier, begreppet "byggnadsdelars livslängd" och "generellt programunderlag". Kapitel 3 utgör rapportens huvuddel, själva beskrivningen av aktiviteterna under utrednings- och programmeringsskedet från "översiktlig lokalförsörjningsplanering" till "inflyttningsprogram". Även vissa förslag som framkommit under inventeringen redovisas. De markeras med streck i kanten. Framställningen har begränsats till att principiellt beskriva förloppet vid ett nybyggnadsprojekt. Kapitel 4 handlar om krav som kan ställas på den planerade byggnaden av nytt jare och byggherre. Samhällets krav har berörts endast i förbigående. Bl a behandlas översiktligt frågan hur man skiljer mellan krav och önskemål samt värdering av krav och önskemål. Nyttjarens krav och hur man tar reda på dem ägnas ett ganska stort utrymme. Litteraturlistan tar dels upp sådan litteratur som i större eller mindre utsträckning använts som underlag för rapporten, dels litteratur som inte använts som underlag men som behandlar likartade frågor. Remissinstansernas principiella uttalanden redovisas i sammanfattning i slutet av rapporten. Deras detaljerade anmärkningar har införts som noter. 1.2 Avsikten med ra orten Inom byggnadsstyrelsen bedrivs utrednings- och programmeringsarbetet på olika sätt i projekt av mycket varierande karaktär. Även åsikterna om hur detta arbete b ö r bedrivas skiftar. Föreliggande rapport redovisar en inventering av existerande programmeringsmetoder, en principiell beskrivning av utrednings- och programmeringsarbetet kompletterad med vissa förslag som framkommit under inventeringen. Som nämnts i förordet har rapporten tidigare utgivits som remissupplags. Avsikten är att föreliggande rapport plus remissinstansernas yttranden, som bifogas dels i sammandrag och dels som noter, skall utgöra underlag för fortsatt arbete inom styrelsen. Programmeringsarbetets kostnadskonsekvenser behandlas ej.
8 1.3 Met d, Arbetet har utförts inom utvecklingsbyrån i samarbete med andra byråer inom byggnadsstyrelsen, främst utredningsbyrån. Metoden har för vissa av de beskrivande delarna varit enkel: frågor och svar. Som litteraturunderlag har främst använts vissa av byggnadsstyrelsens publikationer, se litteraturlistan. Det har varit svårt att finna lämplig litteratur utanför byggnadsstyrelsen. Eftersom programmering bedrivs på olika sätt inom byggnadsstyrelsen går det inte att ge en entydig bild av förloppet. Här har valts att skildra de viktigare variationerna som alternativa arbetsmetoder. Förslag och synpunkter som framkommit under inventeringen har redovisats och markerats med streck i kanten. 1.4 Förutsättnin ar för ra orten Byggnadsprojekten hanteras inom byggnadsstyrelsen enligt en administrativ ordning som i sitt normalfall är föreskriven i finansdepartementets FM 1968-05-02 Hundlä ning av statliga b ggnadsärenden. Föreliggande framställning är uppbyggd kring den modifierade handläggningsordning som tillämpats under senare år för vissa därtill lämpade projekt och som innebär en anpassning till den metodutveckling som ägt rum sedan 1968. Den medför bl a att redovisningen. för Kungl Maj:t sker på ett tidigare stadium än i normalfallet. Dock är huvudvikten i denna rapport lagd på i n n e- h å l f e t i programmeringsarbetet och inte på de yttre formerna - tidpunkter för redovisning för Kung, Maj : t etc. Innehållet i programmeringsarbetet är i mindre utsträckning beroende av projektets administrativa hantering, t ex handläggn i ngsordningen. Framställningen är översiktlig, eftersom den omfattar ett stort område. En viktig del av utredningsarbetet har inte tagits med i denna rapport, nämligen det arbete som gäller inventeringen av en tomts förutsättningar. Den delen finns behandlad i en särskild KBS-rapport, nr 88, till vilken hänvisas i denna framställning. En verksamhet som programmering undergår ständigt förändringar. Nya synpunkter, kunskaper och metoder tillförs kontinuerligt. I och med att en beskrivning av processen "fryses" och trycks blir den delvis mer eller mindre föråldrad. Föreliggande rapport skildrar programmeringsprocessen så som den tedde sig under åren 1911-73. 1.5 Terminolo i Förslag Med u t r e d n i n g avses i denna rapport insamlande och bearbetning av material (uppgifter, fakta) som skall ligga till grund för ett byggnadsprojekt. (1)
. Förslag Med p r g r a m m e r i n g avses vidare bearbetning av det insamlade materialet till program av olika slag som visar förutsättningarna för den planerade byggnaden samt ger direktiv för utformningen baserade på den blivande nyttjarens respektive byggherrens krav och önskemål. Samtliga önskemål från nyttjaren kan vanligtvis inte tillgodoses av olika skäl. Byggnadsstyrelsen måste därför i samråd med nyttjaren svara för en bedömning och lämplig avvägning av önskemålen. (2) (3) Utredningen kan vara " ej objekt bunden", medan programmeringen - utarbetandet av programhandlingar - vanligen är t1objektbnnden" Ordet " programme r ing " brukar ofta avse både utredning och programmering. 1 föreliggande rapport används det i denna dubbla betydelse i vissa redan vedertagna figurer och någon gång i text där sammanhanget ändå står klart. Beträffande primär programyta och sekundär programyta se avsnitt 3.12. Ordet n y t t j a r e är ett sedan länge inarbetat begrepp inom byggnadsstyrelsen och används genomgående i denna rapport för att beteckna såväl lokalnyttjande myndighet som de enskilda individer som använder lokalerna. För att särskilja dessa två intressentgrupper används inom styrelsen i vissa sammaxihang ordet brukare för att beteckna de enskilda individer - personal, elever, besökare som använder lokalerna, medan innebörden av nyttjare begränsas till myndigheten, verket. Förslag För att nå öveven stämmelse i skandinaviskt språkbruk har i NKS - sammanhangx föreslagits att det i Sverige använda ordet nyttjare borde ersättas av brukare, som motsvarar norskans brukar och danskans bruger. Ordet brukare skulle då avse såväl myndighet som enskild individ inom myndigheten. Med samma motivering som ovan anser även Tekniska Nomenklaturcentralen och Nämnden för Svensk Språkvård att. en övergång till ordet brukare avseende såväl myndighet XX) som enskild individ vore lämplig. Dessa två institutioner påpekar också att orden nyttjare och brukare inte bör ges olika innebörd eftersom de är synonymer. Som nämnts har emellertid ordet brukare inom byggnadsstyrelsen fått en dubbeltydig.innebörd, vilket kan ge upphov till missförstånd. Det används därför ej i denna rapport. (4) Byggnadsstyrelsen kallas ibland enbart s t y r e l s e n. Övriga begrepp förklaras i allmänhet i texten. För vidare upplysningar om terminologi se KBS anvisning 'nr 1 "Regler för yrt- och volymberäkning " samt tillägg 3 till bilaga 2 till KBS-anvisning nr 7 "Projekteringsanvisningar 1967", x) Nordisk Kontakt om Statsbyggeri xx) (även organisation, grupp etc)
lo 1.6 Nå' ot om b nadsst relsens roll Byggnadsstyrelsens huvuduppgift är att förse civila statliga myndigheter med lokaler. Detta sker genom utnyttjande av befintliga lokaler, genom om- eller tillbyggnad av befintliga lokaler, förhyrning, köp eller nyproduktion. Sammanlagda ytan av alla lokaler som byggnadsstyrelsen 2 äger eller förhyr uppgick 1974 till drygt 5,5 miljoner m lokalyta (förhyrningarna utgör 31 % därav) Lokalbeståndets ökning har under 1972/73 och 1973/74 motsvarat ca 4,5 % per år. Byggnadsstyrelsen styr sin verksamhet med hjälp av lokalf5rsörjningsplanering och underhållsplanering. När en myndighet behöver utökade eller nya lokaler skall den ta kontakt med byggnadsstyrelsen, eftersom den inte själv får hyra, köpa eller bygga. Byggnadsstyrelsen utreder myndighetens lokalbehov, beslutar om hur det skall tillfredställas och sköter sedan köp, förhyrning, ombyggnad eller nybyggnad. Därefter förvaltar byggnadsstyrelsen lokalerna, den kan sägas fungera som hyresvärd för andra statliga myndigheter. Sedan gammalt har det varit så att byggnadsstyrelsen i allmänhet tillhandahållit 1 ouppvärmda" lokaler utan lös inredning eller utrustning. Myndigheterna själva har fått inreda, utrusta, sköta städning, anställa maskinpersonal, köpa olja o s v. Det finns dock många undantag. Det brakar t ex vara byggnadsstyrelsens uppgift att inreda nybyggda universitetslokaler. Ibland svarar byggnadsstyrelsen för driften, d v s anställer maskinpersonal, köper olja, röjer snö etc. Byggnadsstyrelsen har föreslagit Kungl Maj:t att styrelsen skall ansvara för fastighetsdriften helt och hållet. Därigenom kan denna förbilligas. (5) Lokalkostnaderna är stora utgifter i statens budget. Hyresvärdet för byggnadsstyrelsens alla lokaler är sammanlagt närmare en miljard kronor om året. Länge har lokalerna upplåtits gratis för myndigheterna. För närvarande genomförs successivt en reform som innebär att byggnadsstyrelsen debiterar hyra för lokalerna, anpassad till marknadsmässig nivå.. De statliga myndigheterna måste begära pengar i sin budget för att kunna betala hyra för lokalerna. Detta torde innebära dels att myndigheterna blir mer medvetna om kostnaderna för de lokaler de begär, dels att de får mera inflytande på sina egna lokalfrågor. De statliga byggkostnaderna kontrolleras av riksdag och regering, varje enskilt bygge skall beslutas av riksdagen. Genom byggnadsstyrelsens budget får statsmakterna en samlad bild av vad lokalförsörjningen kostar. Statens fastigheter utgör tillsammans ett stort ekonomiskt värde. Byggnadsstyrelsen förvaltar fastigheter för åtskilliga miljarder kronor. De är också i många fall av stort kulturellt värde. Byggnadsstyrelsen har en förvaltningsuppgift med både ekonomiska förräntningskrav och mer immateriella kulturkrav att tillgodose.
11 Det kan leda till att en myndighet måste acceptera vissa kompromisser i sin lokalfråga. Det kan gälla att hitta en användning för en fin gammal kulturbyggnad. Även för en nybyggnad måste nyttjarens aktuella krav vägas mot andra mera långsiktiga krav på byggnaden. Myndigheten är hyresgäst och är som, sådan fri från långsiktigt ansvar för lokalerna. Om verksamheten flyttas eller ökas så att den kräver nya lokaler eller om den läggs ned, då är det byggnadsstyrelsen som står med det efterlämnade huset. Det måste användas igen. Om det inte säljs eller hyrs ut till enskilda måste någon annan statlig verksamhet flytta in. Då får huset inte vara alltför specialutformat för den första hyresgästen. Det skulle leda till att efterträdaren fick det orättvist obekvämt, eller också till höga ombyggnadskostnader och höga hyror. Ovanstående beskrivning ger bakgrunden till de krav som byggnadsstyrelsen ställer på lokaler som den planerar och bygger. Ca 250 000 människor arbetar i byggnadsstyrelsens lokaler om mä n tar med studenterna vid universitet och högskolor. Lokalerna är en betydelsfull del av arbetsmiljön och ett viktigt arbets -" redskap". De har betydelse för personlig säkerhet och trevnad, för arbetsresultat och effektivitet i statsförvaltningen. 1.7 Vad b nadsst relsen ro ammerar Detta avsnitt ger en något förenklad bild av verkligheten i det avseendet att byggnadsstyrelsen inte enväldigt programmerar lokaler utan gör detta i samarbete med respektive nyttjare. Detta bör underförstås i fortsättningen. Utrednin sb ån gör utredningar och programmerar lokaler för statlig förvaltning, kultursektorn ( statliga museer, statliga teatrar utom operan, statlig utbildning inom konst, musik, teater etc ), domstolsväsendet, polis- och åklagarmyndigheter, jordbrukets högskolor, lärarhögskolor (i samråd med SÖ), civilförsvarsskolor, specialskolor för handikappade, vissa statliga institut och laboratorier samt för forskningsinstitutioner som inte har anknytning till universitet och högskolor. Underlag för programmering av jordbrukets högskolor lämnas till U-byrån av en LUP-kommitte (se avsnitt 1.8) och för lärarhögskolor av SÖ. Byrån utreder även användningsmöjligheter för byggnader av kulturhistoriskt värde. Utrikesb rån gör utredningar och programmerar lokaler och inredningar för utrikesrepresentationen, dvs ambassadanläggningar (innehållande bl a kanslier och bostäder) och konsulat. Vidare programmeras ombyggnadsarbeten och nyinredningar i bl a svenska kyrkor och vissa sjuk- och ålderdomshem i utlandet samt vissa personalbostäder som hör till de nämnda byggnaderna.
12 Första ro 'ekterin sb rån gör utredningar och programmerar lokaler för universitet och högskolor utom jordbrukets högskolor. Programmeringsunderlag lämnas av Lup -kommitteerna eller av skolöverstyrelsen, vidare gör första projekteringsbyrån utredningar och programmerar lokaler för forskningsinstitutioner som har anknytning till universitet och högskolor. Andra ro'ekterin sb rån gör utredningar och programmerar lokaler för socialvård ungdomsvård och alkoholistvård), Operan och i viss utsträckning för Sveriges Radio. U tvecklin sb råns inrednin ssektion programmerar inredningar efter att ha utrett behoven) för universitet och högskolor samt för vissa andra projekt efter Kungl Maj : ts be slut. 1.8 Statli t ro rammerin saxbete utanför b nadsst relsen För universitet och högskolor görs behovsberäkriing och utarbetas programmeringsunderlag av de så kallade.lup-kommitteerna (lokal- och utrustningsprogramkommittee.rna för universitet och högskolor). Dessa är tillsatta av Kungl Maj:t, Samordningsorgan för dem är Lup-nämnden. Lup-kömmitterna för respektive Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Uppsala och Umeå sorterar under utbildningsdepartennentet, medan kommitten för jordbrukets högskolor sorterar u.ider jordbruksdepartementet. Förslag till omorganisation av Lup-kommitteerna under 1973. Det behandlas inte här. föreligger Byggnadsstyrelsen har ansvaret för att universitetens och högskolornas lokalbehov tillgodoses och avgör om detta skall ske medelst köp, förhyrning eller byggande samt verkställer det aktuella förfarandet. Det material om en verksamhet som respektive Lup-kommitt lämnar till byggnadsstyrelsen består i allmänhet av en verksamhetsbeskrivning (funktionsbeskrivning), en lokalförteckning (utrymxnesförteckning, lokalprogram) över primära programytor (= utrymmen direkt avsedda för den planerade verksamheten) samt angivande av vissa lokalkrav. Byggnadsstyrelsen detaljerar och kompletterar bl a med sekundära programytor (= utrymmen för personalens och besökarnas service inom byggnaden, t ex kapprum, toaletter, skyddsram). Dimensionerande uppgifter för dessa utrymmen (antal personer o dyl) får byggnadsstyrelsen från Lupkommittn.På förslagshandltngsstadiet granskar 'tommitten handlingarna för att se om intentionerna i programarbetet har uppfyllts. 1 vissa fall tillsätts organisationskommitter med funktioner som motsvarar Lup-kommi.tternas. Så är fallet med t ex veterinärhögskolans och statens veterinärmedicinska anstalts omlokalisering till Uppsala, högskolan i Luleå samt musikutbildningen. Organisationskommitterna samrå-
13 der ibland med Lup-nämnden. För universitetsrestauranger finns en särskild programkommitte (universitetsrestaurangkomrnitten), som till skillnad från de andra också har visst ansvar för driften. Förutom universiteten finns vissa andra verksamhetsområden som själva gör programunderlag för sina nybyggnader. Så är fallet med postverket, televerket, luftfartsverket, kriminalvården, Sveriges Radio (utredning), vägverket och skolöverstyrelsen (för lärarutbildningsanstalter). Byggnadsstyrelsen projekterar och bygger, dock vanligen endast om kostnaderna för projekten överstiger vissa fastställda summor. Mindre projekt genomförs i allmänhet av myndigheterna själva. Statens Järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket samt militärväsendet svarar själva för sin lokalförsörjning, både planering och byggande. Undantag är Försvarets forskningsanstalt, för vilken byggnadsstyrelsen programmerar och bygger. Beträffande statskyrkans byggnader ombesörjer de kyrkliga kommunerna normalt utredning, programmering och byggande.
14 2, ALLMÄNT OM BYGGPROCESSENS INLEDANDE SKEDEN Byggnadsstyrelsen kan tillgodose en verksam.%ets lokalbehov på olika sätt. Normalt sker det genom köp, förhyrning eller byggande. Väljer vi att anskaffa lokaler genom att bygga nytt, brukar vi kalla denna arbetsinsats för lokaiproduktionsprocess eller byggprocess. 2,1 B rocessens skedesindelnin Byggprocessens skedesindelning är en teoretisk konstruktion som sällan har någon direkt motsvarighet verkligheten, men den kan vara användbar för att illustrera processens förlopp. En ofta använd bild är nedanstående, fig 1, Skedesindelning Utredning Projektering Produktion Förvaltning Brukande Produktredovisning Lokalförsörjning Lokalisering Utbyggnadsplan Program - Förslags- Huvudhandlingar handlingar handlingar Bygghandlingar Efterkalkyl Instruktioner för drift och brukande Resurs - Kalkyl Kalkyl Kalkyl Kalkyl Kalkyl Slut- Kalkyl Efterkalkyf redovisning redovisning Skedesindelning byggherresynpunkt från A. Produktbestämning 8. Produkt- C. Produktframställning användning Ii' Zon inom vilken gränsen mellan A och e kan variera r i gir 1 erf arenhe tsåterf öring Figuren visar överst den av bokstavsgrupperna föreslagna indelningen i utredning (med programmering), projektering, produktion och förvaltning. Nedanför visas en skedesindelning från byggherresynpunkt: produktbestämning (produkt = byggnad), produktframställning och produktanvändning. De olika skedena är i verkligheten inte skarpt avgränsade utan är mer eller mindre invävda i varandra, de går omlott så som följande skiss visar: utredning/ programmering pro j ekt ering P{ i gui 2 produktion De streck som i figur 2 markerar skeden är schematiskt ritade och avses inte vara proportionella i längd mot skedenas utsträckning i tiden.
15 Begreppen som använts i figurerna 1 och 2 kan förklaras på följande sätt. Förslag a) I bokstavsgruppernas skedesindelning: Utrednin : Insamlande och bearbetning av material fakta, uppgifter} om förutsättningarna för och kraven på ett byggnadsprojekt. Pro rammerin : vidare bearbetning av det insamlade materialet till program av olika slag som visar förutsättningarna för den planerade byggnaden samt ger direktiv för utformningen baserade på den blivande nyttjarens respektive byggherrens krav och önskemål.. Pro'ekterin : Konstruktion och gestaltning av en produkt byggnad) enligt de ställda kraven så att den kan göras till föremål för upphandling. Framställning av bygghandlingar. Produktion: Byggande b) I skedesindelningen från byggherresynpunkt: Produktbestämnin sskede: Den del av processen som behöver genomföras för att produkten (byggnaden) i allt väsentligt skall vara b e s t ä m d f r å n b y g g- h e r.r e n s synpunkt, d v s produkten skall vara beskriven så att byggherrens krav på miljö, funktion och bruksvärde blir uppfyllda och så att resursförbrukning för investering och drift samt tidsåtgång för framställning kan beräknas. Produktframställnin sskede: Produktion samt den projektering som kan återstå efter produktbestämningsskedet som underlag för bindande prisavtal, förproduktion etc. Produktanvändnin sskede: Förvaltnings- och brukandeskede, Skedesindelningen innebär inget ställningstagande till rollfördelningen i byggprocessen. Den gäller sålunda oberoende av om t ex projekteringen under produktframställningsskedet administreras av byggherren eller av producenten. En tredje form av skedesindelning är följande, som utgår från viktiga beslut under processens gång: (6) (7) 1. tomtval 2. markdisposition forts
16 3, huvuduppläggning byggnader 4, byggnadsknutna delar 5, verksamhetsknutna delar 6, aktuell disposition vid inflyttning 7, f örval tning 8, omdisposition 9, rivning Besluten i föregående skeden är förutsättningar för efterföljande beslut. *) Förklaras i avsnittet "Byggnadsdelars livslängd". 2.2 Pro ram å olika stadier Genom byggprocessen löper ett kontinuerligt och växande inf ormati,onsf löde, som skall utgöra underlag för pro j ektering och produktion (byggande) av lokaler. Ett program för denna lokalproduktion syftar till att klargöra aktuella krav och förutsättningar på grundval av inhämtad.information. Program finns på flera nivåer från översiktliga till detaljerade. Innehållet i ett program vid en viss tidpunkt skall principiellt bestämmas av den information som krävs som underlag för nästa processkede. Ett program som upprättas i början av byggprocessen är vanligen översiktligt. Allt eftersom processen fortskrider kan programmen göras mer detaljerade i sin helhet. (a) (9) Program har olika benämningar beroende på detaljeringsgrad, t ex byggnadsprogram, detaljprogram. De olika programformerna beskrivs närmare i kapitel 3. Programmering i betydelsen fastställande av funktions- och egenskapskrav pågår vanligen långt in i, ibland under hela, projekteringsskedet. Programmeringsskedets analys övergår successivt i projekteringsskedets syntes. 2.3 B nadsdelars livslän d Samhället undergår ständigt åldrande och förändring. Slitage, ändrade ekonomiska och tekniska förutsättningar, ändrad standardnivå och andra krav på kvalitet kan vara några anledningar till att delar av vår omgivning måste bytas ut. Bebyggelsen är sammansatt av delar med mycket olika"livslängder1; t ex gjutna stommar respektive installationer. Problem uppstår om de kortlivade delarna, t ex installationer, inte kan bytas ut när de är förslitna utan att långlivade delar, t ex stommen, måste angipas. Därför är det viktigt att vid planeringen särskilja delar med olika livslängd så att t ex kortlivade delar lätt kan bytas ut eller ändras.