Dalslands folkhögskola har under 2013 att arbeta med medborgarperspektivet utifrån följande uppdrag:

Sida 1(27) Årsredovisning 2013 Dalslands folkhögskola 1. Sammanfattning och slutsats Dalslands folkhögskola har under 2013 att arbeta med medborgarperspektivet utifrån följande uppdrag: Budgetarbetet för 2013 försvårades av en rad, för verksamheten, sena och därmed oklara beslut. Ett exempel på detta är nya hyreskostnader till Västfastigheter. Kontrakt är skrivna vilket gör att vi börjar få översikt av dess konsekvenser. Lärarnas lönepåslag för 2012 har vi inte fått kompensation för vilket vi fört med oss in i 2013. Stor osäkerhet rådde rörande regionbidragets storlek i framtiden och speciellt för 2014, skulle ev. åtgärder genomföras redan under 2013? Omorganiseringen med bildandet av en gemensam förvaltning för de sju folkhögskolorna i regionen skapar ett kostnadstryck med en puckeleffekt som diskuterades under 2013. Osäkerhet råder även vad gäller faktureringsunderlag från Region-IT. Till följd av de ekonomiska osäkerhetfaktorerna under 2013 gjorde styrelsen en hemställan om att använda eget kapital under 2014, dock kom denna inte att bifallas. Vid regionstyrelsens möte 2013-12-10 togs beslut om att Dalslands folkhögskola skall få en kompensation för ökade hyreskostnader om 560 000 inför 2014. Mycket glädjande är att Dalslands folkhögskola finns med i investeringsplanen för 2014-2015, dock är inte det slutliga beslutet taget. I Trollhättan har vi numera ett avtal för lokalerna (fastighetsbolaget Balder) i stället för tre, vilket ger trygghet och annan möjlighet att planera verksamheten långsiktigt. Sammantaget blev resultatet för året 58 674 kr. I vår verksamhet arbetar vi för det livslånga lärandet genom att erbjuda utbildningar för att få bl. a. högskolebehörighet. Vi kommer att fortsätta med utbildningar riktade till dyslektiker, invandrare och särskilda afasi-kurser. Dessutom kommer vi att bedriva SMF utbildning och uppdragsutbildningar för att möjliggöra för personer att komma ut på arbetsmarknaden. Folkhögskolan i Trollhättan har tecknat avtal med AF om sysselsättningsplatser inom projektet RESA. Skolan i Trollhättan har tillsammans med Verdandi sökt medel från Allmänna arvsfonden för att starta verksamhet för arbetssökande med psykisk ohälsa eller med psykiska funktionshinder, denna ansökan kom inte att bifallas. Vi har aktivt att arbeta för spridning av kultur i olika former. Jämställdhet är ett viktigt fokus i vårt arbete, liksom vi arbetar aktivt för en bättre miljö. Dalslands folkhögskola arbetar för att se till att vår information kan nås av alla oavsett eventuella funktionsnedsättningar. Arbetet fortsätter med att göra Dalslands folkhögskola känd i Färgelanda kommun, likväl som i övriga Dalslandskommuner. Folkhögskolan skall vara en naturlig knutpunkt för utbildning och kultur. Filialen i Trollhättan skall fortsätta sitt arbete med utbildningar för t.ex. afatiker och invandrare. I det regionala uppdraget har Dalslands folkhögskola i Färgelanda och Trollhättan ett särskilt ansvar för att metodutveckla och beskriva arbetet med vuxna dyslektiker. Dessutom skall skolan fortsätta sitt särskilda utvecklingsarbete kring flexibelt lärande. Under året har en person påbörjat distansstudier till folkhögskolelärare. En person fortsätter sitt andra distansår för att bli folkhögskolelärare, En person läser till specialpedagog på distans samt en har läst pedagogik. Till detta kommer ett antal kortkurser, samt deltagande i

Sida 2(27) internationell konferens. Rektor för Dalslands folkhögskola har deltagit i rektorsfortbildningen. Möjligheter: Att skapa och erbjuda attraktiva utbildningar. Att vara kulturbärare i närområdet. Att verka för ett jämställt och jämlikt samhälle. Att ge framtiden en bättre miljö. Att ombyggnationen av internatet möjliggör ett boende med hög standard. Risker: Konsekvenser av att ett nytt regionbidrag. Övriga osäkerhetfaktorer såsom kostnader Region-IT och puckelkostnad gemensam förvaltning. Kostnader för att skapa en bättre miljö. Att den nödvändiga ombyggnationen ytterligare förskjuts. Likvärdighetsprincipen mellan skolorna faller om inte ombyggnationen genomförs. Risken är uppenbar att avlopps och vattenläckage fortsätter. Folkhögskolekansliet har under året bildats med start den 1 februari då tf förvaltningschef tillsattes. En plan för arbetet med bildandet av den gemensamma organisationen skapades av rektorsgruppen som består av rektorer för de sju regionsägda folkhögskolorna. Denna rektorsgrupp har utgjort ledningsgrupp för arbetet under hela 2013. Ett gränssnitt som hanterar uppgiftsfördelning mellan skola och kansli har upprättats samt därefter andra dokument som en följd av gränssnittsdokumentet. Det gemensamma kansliet består nu av 400% tjänst som hanterar ledning, ekonomi, samverkan, IS/IT, och HR. Kansliet har sitt säte i Vänersborg och arbetar med gemensamma folkhögskolefrågor inom ramen för sitt uppdrag. Folkhögskolekansliet finns organisatoriskt under regionutvecklingsnämnden och rapporterar till utförarstyrelserna för de sju folkhögskolorna. Dalslands folkhögskola har under 2013 att arbeta med verksamhetsperspektivet utifrån följande uppdrag: Skolans huvudsakliga uppgift är utbildning. För att kunna bedriva en kvalitativt god verksamhet krävs samarbete t.ex. med andra aktörer inom Västra Götalandsregionen, kommuner, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och studieförbund. En god kvalitet kräver också kompetensutveckling av personalen. Livsstilsfrågor och kulturella aktiviteter har också en given plats i verksamheten. I avsnittet ovan har det regionala uppdraget beskrivits, till detta kommer de sju statliga uppdragen: 1. Den gemensamma värdegrunden. 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar. 3. Den demografiska utmaningen. 4. Det livslånga lärandet. 5. Kulturverksamhet. 6. Personer med funktionshinder. 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Staten har fyra syften med sitt stöd: Stödja verksamheter som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. Bidra till att utjämna utbildningsklyftorna

Sida 3(27) och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Bidra till att bredda intresset för ökad delaktighet i kulturlivet. All vår verksamhet skall genomsyras av vårt statliga och regionala uppdrag. Möjligheter: Att genom en kunnig och välutbildad personal bedriva en kvalitativt god verksamhet för framtida efterfrågan. Att genom en miljömedveten personal och studerandekår påverka framtiden. Att genom att arbeta med livsstilsfrågor bidra till en god folkhälsa. Att kunna bidra till en god arbetsmarknad för alla. Risker: Att inte kunna rekrytera kunniga och välutbildade lärare på grund av låga löner och geografisk placering. Att inte få till stånd ett gott samarbete i viktiga nätverk. Dalslands folkhögskola har under 2013 att arbeta med medarbetarperspektivet utifrån följande uppdrag: Att genom en god arbetsmiljö stärker personalen och håller nere sjukfrånvaron. Att få möjlighet till kompetensutveckling stärker den professionella rollen för alla. Det är viktigt att i samband med medarbetarsamtalet tillsammans formulera en individuell utvecklingsplan. För att kunna rekrytera kompetenta och behöriga lärare får inte löneklyftan till andra liknande verksamheter öka utan i stället minska. Mångfaldsperspektivet ska beaktas vid rekryteringar. Möjligheter: Att satsa på kompetensutveckling. Att satsa på en god arbetsmiljö. Risker: Vid kommande pensionsavgångar kan svårigheter att rekrytera på grund av löneläget och den geografiska placeringen uppkomma. Ekonomiska osäkerheter som redogörs för under inledningen av årsredovisningen. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag I det statliga uppdraget till folkhögskolorna anges fyra syften med uppdraget samtidigt som sju verksamhetsområden pekas ut. Syftena med statens bidrag till folkbildningen är att: - stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, - bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang - att delta i samhällsutvecklingen (genom t ex politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete) - bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället,

Sida 4(27) bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Regionalt uppdrag får skolan av kulturnämnden: Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar att vara en viktig aktör på vuxenutbildningens område. Genom att utveckla sin särart som folkbildare är skolorna en aktiv part i utvecklingen av den lokala kulturverksamheten. Utbudet av kurser beslutas av respektive skola, men folkhögskolorna har ett gemensamt ansvar att rikta sig till hela regionen. Folkhögskolorna prioriterar särskilt deltagare med låg formell utbildning och personer som står långt från arbetsmarknaden Ett etablerat och väl känt utbildnings-, utvecklings- och kulturcentrum för Fyrbodal I förordningen om statsbidrag till folkbildningen anges de övergripande målen. All verksamhet som skolan bedriver skall försöka nå dessa mål. Utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån Minst 144 deltagare enligt bidragstilldelning. (5 163 deltagarveckor) Därav minst 10 deltagare på Livslinjen och minst 10 deltagare på flexibelt lärande. Minst 2 uppdragsutbildningar Minst 2 projekt Stärka och utveckla demokratin Demokrati i undervisningen Kursråd, deltagarråd Teman Deltagarenkäter, intervjuer Aktiva åtgärder mot segregation Invandrarlinje Uppdrag för Trollhättans stad Teman Verksamhet för socialt eftersatta grupper Långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna på Livslinjen Minst 20 deltagare på Dyslexiinriktning

Sida 5(27) Verksamhet för afatiker Sysselsättningsplatser tillsammans med AF Trollhättan. Distansutbildningar Metoder för individuell undervisning Mentorssamtal utifrån metoden MI Datorer i undervisningen 2013 Under 2013 var de största frågorna lokalfrågorna i Färgelanda och Trollhättan, samt de ekonomiska förutsättningarna. Utifrån förutsättningarna har Dalslands folkhögskola lyckats väl vad gäller antalet kursdeltagare, kontaktskapande verksamhet m.m. Mycket glädjande är att ett antal rikspolitiker har varit på besök i vår verksamhet. Nyasfalterat vid lokalerna i Färgelanda vilket underlättar för rullstolsburna. I det statliga uppdraget till folkhögskolorna anges fyra syften med uppdraget samtidigt som sju verksamhetsområden pekas ut. Syftena med statens bidrag till folkbildningen är att: - stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, - bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang - att delta i samhällsutvecklingen (genom t ex politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete), - bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Regionalt uppdrag får skolan av kulturnämnden: Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar att vara en viktig aktör på vuxenutbildningens område. Genom att utveckla sin särart som folkbildare är skolorna en aktiv part i utvecklingen av den lokala kulturverksamheten. Utbudet av kurser beslutas av respektive skola, men folkhögskolorna har ett gemensamt ansvar att rikta sig till hela regionen. Folkhögskolorna prioriterar särskilt deltagare med låg formell utbildning och personer som står långt från arbetsmarknaden 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Vi erbjuder utbildningar för att få högskolebehörighet. Dessutom erbjuder vi utbildningar för dyslektiker, afatiker, invandrare, långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Vi har även en utbildning för hästskötare. Under 2013 genomfördes 3st. studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF), där fortsättning följer under 2014. I samarbete med studieförbund och kommuner har en kulturvecka genomföras. Under våren har samverkan skett med kulturprojektet Imagine. Under hösten genomfördes en zzkonsert.

Sida 6(27) Olika kulturaktiviteter ingår i studierna. En folkhälsoföreläsning genomfördes för politiker i dalslandskommunerna. Ett internationellt studiebesök med deltagare från flera europeiska länder genomfördes under året, studiebesök gjordes på våra skolor, Chalmers m. fl. platser. Vi erbjuder lokaler för kulturarrangemang. Deltagarrepresentation i personalråd, kursråd och deltagarråd. Deltagarenkäter med uppföljande intervjuer. Undervisning med deltagarinflytande. Jämtegrerad budget och budgetuppföljningar. Jämställdhetsperspektiv på anställningar, inriktningar och föreläsare. Alla chefer ska gå utbildning i jämställdhet när så behövs. Nyanställda har genomfört regionens web-baserade miljö utbildning och även styrelsen har fått information om tillvägagångssätt för att genomföra den. Fortsatt uppföljning av planen för handikappanpassning av information, lokaler och omgivning. Projekt: "Arbete för det goda livet" avslutades i april 2013 och VTA (Vägen till arbete) kommer att avslutas under 2014. Vår förhoppning är att kunskaperna som har frambringats under projektet Arbete för det goda livet kommer nya projekt till gagn i framtiden. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Verksamheten ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt. Deltagaranpassade studieformer. Demokratiskt arbetssätt i undervisningen. Deltagarstyrning i kursråd och deltagarråd. Teman om demokrati, i undervisningen. Uppföljning i deltagarenkäter och intervjuer. Västra Götalandsregionen ska långsiktigt stärka sin konkurrenskraft, samt att Dalslands folkhögskola skall bli mer känd i närområdet. Aktivitet:

Sida 7(27) Kursdeltagarna deltar i utbildning för ett framtida yrkesliv. VTA (Vägen till arbete) avslutas under 2014. Genomföra utbildning för hästskötarexamen. Genomför SMF kurs med inriktning handel. Erbjuda uppdragsutbildningar inom attraktiva områden. Skolan ska öka antalet personer som genomgår vuxenutbildning. Antalet deltagarveckor finansierade med statsbidrag av Folkbildningsrådet och kan i liten utsträckning påverkas av skolan. Tillhandahålla verksamhet för personer i olika åldrar, med olika bakgrunder, olika sociala och kulturella förhållanden. Erbjuda distansutbildningar. Erbjuda uppdragsutbildningar. Att bedriva undervisning som är individuellt anpassad till alla oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och ålder. Öka tillgången till kultur. Samverka med olika kulturorganisationer. Tillhandahålla lokaler för kulturevenemang. Involvera kultur i undervisningen genom kulturaktiviteter, studiebesök, studieresor och gästföreläsare. Erbjuda varierande kulturaktiviteter. Ge förutsättning för deltagarnas eget utövande av kulturaktiviteter.

Sida 8(27) Öka jämställdheten. Analys av löner, i samband med löneöversyn och anställningar, för män och kvinnor för att identifiera omotiverade skillnader. Ett jämställdhetsperspektiv vid nyanställningar. Ett jämställdhetsperspektiv vid utvecklande av nya verksamheter för jämn fördelning av deltagare utifrån kön, ålder och kulturell bakgrund. Ha ett jämställdhetsperspektiv vid anlitande av föreläsare och konsulter (har inte anlitat någon konsult). Chefer och handläggare ska genomgå utbildning i jämställdhet när behov finns och möjlighet ges. Uppföljning av verksamhetens Jämställdhets- och Mångfaldsplan. (Inom ramen för ny förvaltning) Öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Anpassa informationen på vår webbplats för att vara tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Fortsatt uppföljning av planen för handikappanpassning av lokaler och omgivning. Undervisningen ska vara tillgänglig, så långt möjligt, för alla oavsett funktionsnedsättning. Verksamheten ska vara medveten om vikten av ett gott bemötande av alla människor. Västra Götalandsregionen ska vara ledande i arbetet med att minska de egna verksamheternas negativa miljöpåverkan. Öka användandet av ekologiska livsmedel, men detta är ofta förknippat med en högre prislapp.

Sida 9(27) Fortsatt arbete med att minska energiåtgången. Övergå från fossila bränslen till mer miljövänliga. Hybridbil kommer att ersätta dieselbil under våren 2014, beställning gjord. Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier ska fasas ut. Minska antalet resta mil i tjänsten genom att samåka och åka mer kollektivt, samt att fler telefonmöten sker. Verksamheten ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt. Deltagaranpassade studieformer. Demokratiskt arbetssätt i undervisningen. Deltagarstyrning i kursråd och deltagarråd. Teman om demokrati, i undervisningen. Uppföljning i deltagarenkäter och intervjuer. Västra Götalandsregionen ska långsiktigt stärka sin konkurrenskraft, samt att Dalslands folkhögskola skall bli mer känd i närområdet. Aktivitet: Kursdeltagarna deltar i utbildning för ett framtida yrkesliv. VTA (Vägen till arbete) avslutas under 2014. Genomföra utbildning för hästskötarexamen. Genomför SMF kurs med inriktning handel. Erbjuda uppdragsutbildningar inom attraktiva områden. Skolan ska öka antalet personer som genomgår vuxenutbildning. Antalet deltagarveckor finansierade med statsbidrag av Folkbildningsrådet och kan i liten utsträckning påverkas av

Sida 10(27) skolan. Tillhandahålla verksamhet för personer i olika åldrar, med olika bakgrunder, olika sociala och kulturella förhållanden. Erbjuda distansutbildningar. Erbjuda uppdragsutbildningar. Att bedriva undervisning som är individuellt anpassad till alla oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och ålder. Öka tillgången till kultur. Samverka med olika kulturorganisationer. Tillhandahålla lokaler för kulturevenemang. Involvera kultur i undervisningen genom kulturaktiviteter, studiebesök, studieresor och gästföreläsare. Erbjuda varierande kulturaktiviteter. Ge förutsättning för deltagarnas eget utövande av kulturaktiviteter. Öka jämställdheten. Analys av löner, i samband med löneöversyn och anställningar, för män och kvinnor för att identifiera omotiverade skillnader. Ett jämställdhetsperspektiv vid nyanställningar. Ett jämställdhetsperspektiv vid utvecklande av nya verksamheter för jämn fördelning av deltagare utifrån kön, ålder och kulturell bakgrund. Ha ett jämställdhetsperspektiv vid anlitande av föreläsare och konsulter (har inte anlitat någon

Sida 11(27) konsult). Chefer och handläggare ska genomgå utbildning i jämställdhet när behov finns och möjlighet ges. Uppföljning av verksamhetens Jämställdhets- och Mångfaldsplan. (Inom ramen för ny förvaltning) Öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Anpassa informationen på vår webbplats för att vara tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Fortsatt uppföljning av planen för handikappanpassning av lokaler och omgivning. Undervisningen ska vara tillgänglig, så långt möjligt, för alla oavsett funktionsnedsättning. Verksamheten ska vara medveten om vikten av ett gott bemötande av alla människor. Västra Götalandsregionen ska vara ledande i arbetet med att minska de egna verksamheternas negativa miljöpåverkan. Öka användandet av ekologiska livsmedel, men detta är ofta förknippat med en högre prislapp. Fortsatt arbete med att minska energiåtgången. Övergå från fossila bränslen till mer miljövänliga. Hybridbil kommer att ersätta dieselbil under våren 2014, beställning gjord. Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier ska fasas ut. Minska antalet resta mil i tjänsten genom att samåka och åka mer kollektivt, samt att fler telfonmöten sker. 3.2 Insatser för kommunikation De sju regionsägda folkhögskolorna har en gemensamt antagen marknadsföringsplan som hanterar det övergripande marknadsföringsarbetet. Vid upprättandet av denna plan skapades

Sida 12(27) en gemensam marknadsföringsgrupp som arbetar med att förvekliga planens intentioner. Varje skola arbetar lokalt med kommunikationsinsatser till de personer som är lokalt förankrade. Det kan vara lokala politiker, tjänstemän och potentiella deltagare. Dessa insatser har som mål att marknadsföra och informera om den verksamheten specifikt. Detta sker i traditionella medier, sociala medier samt personliga möten. Alla skolor samarbetar även kring större kommunikationsinsatser som har syftet att få ut folkhögskola som begrepp och utbildningsform. Detta sker t.ex. på folkhögskolans dag, bokmässan och gemensamma annonser i t.ex. Cupé. Vi utbildar varje år 4-8 deltagare på varje skola till ambassadörer för våra folkhögskolor, Dessa är sedan med och arrangerar gemensamma insatser samt finns med på lokala mässor, studiebesök på skolorna osv. Ett väl utvecklat Intranät och en funktionell och informativ utformning av vår webbplats. Folkhögskolorna har en gemensam SIS funktion. Mentorskap och utveckling av "Motiverande samtal" i mentorsamtalen. Deltagarinflytande i personalråd, kursråd och deltagarråd. Deltagarenkäter med uppföljande intervjuer. Undervisning med deltagarinflytande. Ett väl utbyggt nätverk med kommuner, studieförbund, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Högskolan Väst och andra. Folkhögskolan vill aktivt bidra till skapandet och tillhandahållande av såväl lokala son regionala kompetensplattformar. 3.3 Rättighetsfrågor Jämställdhetsintegrering Analys av löner, i samband med löneöversyn och anställningar, för män och kvinnor för att identifiera omotiverade skillnader. Ett jämställdhetsperspektiv vid nyanställningar. Ett jämställdhetsperspektiv vid utvecklande av nya verksamheter för jämn fördelning av deltagare utifrån kön, ålder och kulturell bakgrund. Ett jämställdhetsperspektiv vid anlitande av föreläsare och konsulter. Chefer och handläggare ska gå utbildning i jämställdhet när behov finns och möjlighet ges. Fortsatt en stående punkt på dagordningen vid alla arbetsplatsträffar och på ledningsgruppsmöten. Uppföljning av verksamhetens Jämställdhets- och Mångfaldsplan.

Sida 13(27) Funktionshinder Anpassa informationen på vår webbplats för att vara tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Fortsatt uppföljning av planen för handikappanpassning av lokaler och omgivning. Undervisningen ska vara tillgänglig, så långt möjligt, för alla oavsett funktionsnedsättning. Verksamheten ska vara medveten om vikten av ett gott bemötande av alla människor. Mångfald Uppföljning av verksamhetens Jämställdhets- och Mångfaldsplan. Att ha ett mångfaldsperspektiv vid antagning av deltagare. Att bedriva undervisning som är individuellt anpassad till alla oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och ålder. Att ta tillvara deltagarnas olika kulturella bakgrunder och kunskaper i undervisningen. Att ha ett mångfaldsperspektiv vid nyanställning och anlitande av föreläsare och konsulter. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Folkhögskolekansliet arbetar aktivt med att finna synergier mellan skolorna för att på så sätt effektivisera de verksamhetsprocesser som skolornas arbete nyttjar. Detta har under 2013 fått som resultat att en gemensam växellösning för alla skolor beslutats om. Denna växel kommer skolorna efter hand att succesivt gå över till. På så sätt ges möjlighet till effektivare och bättre service inom detta område. Under senare delen av året och början av 2014 arbetar en grupp med att kartlägga verksamhetsprocesser kopplat till deltagarnas väg genom våra skolor. Från det att deltagaren först får kontakt med skolan till dess att hen lämnar skolan. Arbetet syftar till att finna gemensamma lösningar och handlingssätt för att på så sätt effektivisera och kvalitetssäkra skolornas hantering av olika system. Under året har ett gemensamt gränssnittsdokument tagits fram som hanterar förhållandet mellan skolan och kansliet. I det dokumentet klargörs fördelningen mellan skolornas uppdrag och kansliets kring en rad uppgifter. Detta dokument är fortsatt levande och utvecklas och korrigeras för att stödja den verksamhet som skolorna driver och utvecklar. Verksamhetens övergripande mål är att erbjuda utbildning för ett livslångt lärande. Detta gör vi genom en individuellt utformad undervisning. Vi erbjuder våra deltagare utbildning för grundläggande/särskild behörighet för högskolestudier. Dessutom har vi utbildning för dyslektiker, invandrare och afatiker. Genom samarbete i olika nätverk och projekt erbjuder vi också hästskötarutbildning och utbildning för invandrare. På sommaren har vi bl. a. Dalslandskurser för pensionärer och afatikerkurs. Vi erbjuder även visst mått av

Sida 14(27) distansutbildningar. En förutsättning för detta är ett gott samarbete med andra utbildningsanordnare, kommuner, Arbetsförmedling och Försäkringskassa med flera. Andra förutsättningar är väl fungerande mentorskap och kompetensutveckling. Vi ska också arbeta aktivt med livsstilsfrågor. Även kulturfrågor ska ha en given plats i verksamheten. Kurs och konferensverksamheten är under stark utveckling. För vårt fortsatta utvecklingsarbete är det nödvändigt att belsutad investering fullföljs. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Ekonomgruppen (som består av alla ekonomer på de regionsägda folkhögskolorna) har tillsammans med rektorsgruppen under hösten diskuterat vilka gemensamma nyckeltal som skolorna skulle kunna använda under 2014. Målet med nyckeltalen är att kunna kartlägga och göra jämförelser mellan skolorna och samtidigt få en bra bild av olika kostnader och resultat på en gemensam övergripande nivå. Arbetet med kartläggningen av skolornas verksamhetsprocesser har som mål att skapa samordningsvinster kring licenser, mindre antal olika system, mer verksamhetsanpassade system samt en kunskapsbank kring dessa som är likadan på alla skolor. Fortsatt implementering av mål- och verksamhetsplanen i verksamheten. (Under 2014 skall en ny verksamhetsplan arbetas fram för nästa period och utifrån att Västra Götalands folkhögskolor inte längre är egna förvaltningar.) Arbeta för ett livslångt lärande. Utveckla nya verksamhetsformer som bidrar till ett livslångt lärande. Undervisning för dyslektiker, invandrare och afatiker. Dalslandskurser för pensionärer, samt öppna för andra sommarverksamheter. Kompetensutveckling för all personal. Flexibelt lärande. SMF särskilt i Trollhättan där arbetslösheten är mycket hög. Förhoppning att "Arbete för det goda livet" kam fortsätta i någon form.

Sida 15(27) Öka jämställdheten. Ha ett jämställdhetsperspektiv vid antagning till utbildningarna. Ha ett jämställdhetsperspektiv vid utveckling av nya verksamheter. Ha ett jämställdhetsperspektiv vid anlitande av konsulter och föreläsare. Ha ett jämställdhetsperspektiv vid anställning av personal. Chefer och anställda ska gå utbildning i jämställdhet. Miljödiplomering där även hänsyn tages till kostnader som är förknippade med diplomeringen. Båda enheterna har miljökommittéer och fortsatt arbete med vår Miljöplan. Miljöfrågor skall vara ett stående inslag vid introduktionen av nya deltagare och boende på internatet. 4.4 Prestationer Minst 144 deltagare enligt bidragstilldelning. (5 163 deltagarveckor) Därav minst 10 deltagare på Livslinjen och minst 10 deltagare på flexibelt lärande. Minst 2 uppdragsutbildningar Minst 2 projekt Antalet deltagarveckor finansierade med statsbidrag som utdelas av Folkbildningsrådet och kan i låg grad påverkas av skolan. 4.5 Miljömål I möjligheten att miljödiplomeras ligger även möjligheten att sätta miljömålen aktivt på pränt. Strategiska mål: Sänka sjukfrånvaron. Friskvårdsteman i undervisningen.

Sida 16(27) Höjd friskvårdsersättning till personalen. Hälsoundersökning vart tredje år. Arbetsmiljöundersökning för all personal varje år. Genomföra medarbetarsamtal och dokumentera individuella utvecklingsplaner. Implementera lönekriterier för att göra dem kända för alla. Strategiska mål: Ökat samarbete mellan enheterna Gemensam kompetensutveckling. Gemensamt utvecklingsarbete. Gemensamma personalaktiviteter. Strategiska mål: Öka jämställdheten Beakta jämställdhetsperspektivet vid anställning, lönesättning och verksamhetsutveckling mm. Jämställdhet skall vara en ständig punkt på ledningsgruppsmöten och arbetsplatsträffar. Analys av lönerna för män och kvinnor. 5. Medarbetarperspektivet En medarbetarenkät har genomförts under 2013. Denna gång var enkäten gemensam för alla verksamheter i Västra Götalandsregionen. Medarbetarenkätens resultat på förvaltningsnivå beskriver en organisation som fungerar bra och har god prestationsnivå. Vi har förbättringsområden inom framförallt målkvalité för folkhögskolorna, samtidigt ser vi att de andra områden som enkäten omfattar har godkända eller bra resultat. Medarbetarna upplever sig ha bra arbetstakt, god delaktighet, god effektivitet, gott socialt klimat, få bra återkoppling och har ett lärande arbete. Våra medarbetare upplever sig vidare ha tillfredsställande ledarskap och ser behovet av att arbeta vidare för att bibehålla ett gott arbetsklimat.

Sida 17(27) 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Strategiska mål: Sänka sjukfrånvaron. Friskvårdsteman i undervisningen. Höjd friskvårdsersättning till personalen utgörs av 500 kr per termin, dvs 1000 kr per år.. Arbetsmiljöundersökning för all personal varje år. Genomföra medarbetarsamtal och dokumentera individuella utvecklingsplaner. Implementera nya lönekriterier för att göra dem kända för alla. Strategiska mål: Ökat samarbete mellan enheterna. Gemensam kompetensutveckling. Gemensamma personalaktiviteter. Strategiska mål: Öka jämställdheten. Beakta jämställdhetsperspektivet vid anställning, lönesättning och verksamhetsutveckling mm. Jämställdhet skall vara en ständig punkt på ledningsgruppsmöten och arbetsplatsträffar. Analys av lönerna för män och kvinnor. 5.3 Personalstruktur Månad: 2013-12 Källa: Koncern PA Redovisningskub Personalgrupp Tillfälligt anställda Avser: Dalslands folkhögskola Totalt Andel Andel män

Sida 18(27) kvinnor Utbildning, kultur och fritid 4 0,0% 100,0% Kök, städ, tvätt 1 100,0% 0,0% Totalt 5 20,0% 80,0% Andel tillfälligt anställda av samtliga 2013-12 2012-12 anställda Andel Andel Kvinnor 4,0% 3,8% Män 28,6% 26,7% Totalt 12,8% 12,2% Månad: 2013-12 Könsfördelning Källa: Koncern PA Redovisningskub Avser: Dalslands folkhögskola 2013-12 2012-12 Antal anställningar Antal Andel Andel Andel män Antal kvinnor kvinnor Andel män Utbildning, kultur och fritid 21 66,7% 33,3% 23 69,6% 30,4% Teknik, hantverkare 4 0,0% 100,0% 4 0,0% 100,0% Kök, städ, tvätt 8 87,5% 12,5% 8 75,0% 25,0% Administration 6 66,7% 33,3% 6 66,7% 33,3% Totalt 39 64,1% 35,9% 41 63,4% 36,6% Månad: 2013-12 Källa: Koncern PA Redovisningskub Ofrivilliga deltider Avser: Dalslands folkhögskola Personalgrupp Ofrivilligt deltidsanställda Tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid 14 3 17 Teknik, hantverkare 4 4 Kök, städ, tvätt 6 1 7 Administration 4 2 6 Totalt 24 10 34 Andel ofrivilliga deltidsanställda av tillsvidareanställda 2013-12 2012-12 Kvinnor 0,0% 4,0% Män 0,0% 9,1%

Sida 19(27) Totalt 0,0% 5,6% 5.4 Personalvolym Aktuell månad innevarande år Aktuell månad föregående år Antal anställningar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid 14 7 21 16 7 23 Teknik, hantverkare 0 4 4 0 4 4 Kök, städ, tvätt 7 1 8 6 2 8 Administration 4 2 6 4 2 6 Totalt 25 14 39 26 15 41 Det finns två ofrivilligt deltidsanställda en lärare och ett kvinnligt köksbiträde. Köksbiträdet kompletterar sin anställning med 25% sysselsättning från deltidssjukskriven kvinna. 5.5 Sjukfrånvaro Månad: 2013-12 Källa: Koncern PA Redovisningskub Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Sjukfrånvaro Avser: Dalslands folkhögskola 2013-12 Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid 3,7% 12,3% 5,5% Teknik, hantverkare 2,3% 2,3% Kök, städ, tvätt 10,6% 10,6% 10,6% Administration 1,7% 0,2% 1,1% Totalt 5,2% 6,1% 5,4% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2013-2012-12 12 Kvinnor 5,2% 4,9% Män 6,1% 4,8% Totalt 5,4% 4,9% Andel långtidssjukfrånvaro 2013-12 2012-12 Andel Andel Kvinnor 56,1% 50,9% Män 76,6% 60,9% Totalt 62,7% 53,8% Personalfrånvaron härrör sig i stort av två personal där åtgärder och planer finns för båda. Under året har mannen varit mer sjukskriven än under föregående år. Hälsan och arbetslivet är inkopplat och behandling sker av företagsläkare. För kvinnan fortsätter anpassning av arbetsuppgifter.

Sida 20(27) 5.6 Bemanningsföretag Dalslands folkhögskola har inte använt sig av bemanningsföretag. 5.7 Jämställdhet och mångfald Dalslands folkhögskola har 39 anställda och JÄMIX ska endast redovisas vid minst 100 anställda. 6. Övrigt Vill återigen poängtera att det är av yttersta vikt att den planerade renoveringen av internatet genomför, det är en förutsättning för att kunna utveckla skolan på sikt. Oro finns kvar för läckage i vatten och avlopp i Färgelanda.Dalslands folkhögskola skall ha samma förutsättningar som de övriga regionägda skolorna. I Trollhättan behöver vissa personalutrymmen, toaletterna och några lektionssalar i B-huset att rustas upp. 7. Ekonomiperspektivet Under hösten 2013 beslutade samtliga folkhögskolestyrelser att finansiera det nyskapade folkhögskolekansliet. Fördelningen av finansieringen baserades på storleken av regionstöd, statligt stöd, antal anställda samt ett grundläggande stöd från varje skola. Omfattning och fördelning av stödet beskrivs i tabellen nedan: Skola Totalt/halvår SEK (Aug-Dec) Agnesberg 111 454 Billströmska 176 889 Dalsland 172 574 Fristad 202 535 Grebbestad 155 077 Göteborg 220 512 Vara 159 392 Totalt 1 198 433 Finansiering för folkhögskolornas förvaltningschef 2013 har inte belastats folkhögskolornas ekonomier. För att kunna få en gemensam bild av de sju folkhögskolornas ekonomier krävs att alla skolorna har en gemensam syn på hur man bokför olika kostnader på skolorna. För att åstadkomma detta har ekonomerna på skolorna gemensamt gått igenom kontoplanen och enats om hur vi ska kontera de olika kostnaderna. Ekonomerna och rektorerna på skolorna har tagit fram nyckeltal som kommer att följas upp

Sida 21(27) årligen från och med verksamhetsåret 2013. Exempel på nyckeltal är: andel deltagarveckor per kurstyp bruttovinst kök hyreskostnad lärartäthet total kostnad per deltagarvecka 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Dalslands folkhögskolas viktigaste ekonomiska mål är att ha en god ekonomisk hushållning, en jämtegrerad budget i balans och en god likviditet. Med tanke på vad som anges i dokumentets inledning är resultatet bra, men insatserna har inneburit att personal under vissa perioder har belastats hårt. 7.2 Ekonomiskt resultat Dalslands folkhögskola har budgeterat ett nollresultat för 2013. Resultatet uppgår till 59 tkr (- 117 tkr 2012) och är 176 tkr högre än förra året. Skolans personalkostnader är lägre än budgeterat, samt att vi fått tre stycken kurser med SMF (Studie Motiverande Folkhögskolekurs) som genererat ca. 1, 1 miljoner kronor via statsbidrag samt intäkter från gemensamt projekt med Ljungskile och Grebbestad.. Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall 1312 1312 1212 utfall % Statsbidrag 9,8 9,9 10,3 0,0-4,5% Erhållna bidrag 12,0 11,0 10,1 1,0 18,5% Övriga intäkter 3,3 5,6 4,4-2,3-24,6% Verksamhetens intäkter 25,1 26,5 24,8-1,4 1,3% Personalkostnader -17,0-18,7-17,6 1,7-3,4% Övriga kostnader -7,9-7,6-7,1-0,3 11,1% Avskrivningar -0,1-0,3-0,2 0,1-22,0% Verksamhetens kostnader -25,1-26,6-25,0 1,4 0,6% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0 0,1 0,0 0,0 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,1 0,0-0,1 0,1

Sida 22(27) 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Det råder ingen ekonomisk obalans i år. 7.4 Eget kapital Dalslands folkhögskola hade år 2013 ett ingående eget kapital på 883 tkr. Det egna kapitalet har medvetet upparbetats för att möta de osäkerheter som föreligger för folkhögskolorna, samt för att kunna användas när renovering har skett. Styrelsen beslöt om att ansöka om att använda det egna kapitalet under 2014 och 2015. Ansökan kom att avslås. Regionstyrelsen kom att fatta beslut om att tillföra 560 000 kr för att kompensera ökade hyreskostnader, detta beslut gäller för 2014. 7.5 Investeringar För 2013 är låneramen 484 tkr. Förvaltningen har enbart använt en liten del av investeringsutrymmet under 2013. 8. Bokslutsdokument och noter Analyslänkar Bokslutsdokument, noter 2013 Protokollsutdrag styrelsen 30/1-14../../userfiles/1/documents/1935_2512_5F76A.xlsx../../userfiles/1/documents/1935_2512_D283D.jpg REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Uppmärksamhet hos personalen på tecken på psykisk ohälsa hos deltagarna. Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland LiA (Lärande i Arbetslivet) SMF (Studiemotiverande folkhögskola) Utbildning till hästskötare. Regionala utvecklingsinsatser ska leda till ett breddat och hållbart näringsliv

Sida 23(27) Om vi får vara med. Användningen av fossil energi i Västra Götaland ska minska Ombyggnation av internat måste ske för att energikonsumtionen skall kunna gå ned ytterligare. Antalet resta mil i tjänsten ska minska, bl. a. undersöks möjligheterna att använda teknik för möten via web etc. Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Policy för inköp av hälsofarliga kemikalier antagen av styrelsen och den har informerats om till all personal. Utbildning av inköpsansvariga. Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Miljökommitté finns på båda enheterna. Miljöfrågor är stående punkt på arbetsplatsträffar och ledningsgruppsmöten. Miljöbron har tidigare anlitats. Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka. Kollektiva färdmedel rekommenderas vid tjänsteresor. Styrelsen har antagit en resepolicy som grundas på Västra Götalandsregionens resepolicy. Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder

Sida 24(27) Teaterbesök en gång per termin. Konsert en gång per termin. Muséebesök Undervisning i keramik och konsthantverk Besök på konstutställningar De fria kulturaktörernas roll ska stödjas för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter Kulturvecka genomförs i samarbete med studieförbunden och Färgelanda kommun. (Var tidigare två men kommun och studieförbund säger sig bara kunna genomföra en kulturvecka.) Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska Friskvårdsteman i undervisningen. Höjd friskvårdsersättning till personalen från 800 till 1000 kronor per år. Hälsoundersökning vart tredje år. Arbetsmiljöundersökning för all personal varje år. Genomföra medarbetarsamtal och dokumentera individuella utvecklingsplaner. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Implementera lönekriterier för att göra dem kända för alla. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska i princip vara obefintliga. Västra Götalandsregionen ska sträva efter en jämnare könsfördelning Vi kommer att arbeta med målet genom att Ha ett jämställdhetsperspektiv vid nyanställningar. Ha ett jämställdhetsperspektiv vid utvecklande av nya verksamheter för jämn fördelning av deltagare utifrån kön.

Sida 25(27) Ha ett jämställdhetsperspektiv vid anlitande av föreläsare och konsulter. Chefer och handläggare ska gå utbildning i jämställdhet. Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Stor restriktivitet ska gälla för användning av det egna kapitalet Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet. Våra deltagare har i ökad utsträckning behov av särskilt stöd vilket gör att produktivitetskrav och effektivitetskrav är svåra att leverera. Vi förutsätter även att de regiongemensamma insatserna med beställningsportal m.m. skall bidra till att vi kan effektivisera, men detta förutsätter att vi har tillgång till de uppkopplingar som krävs. Här krävs en bättre samverkan från region-it så att de små enheterna får samma möjligheter som de större. Sena beslut är svåra att hantera budgetmässigt. Antalet resta mil i tjänsten ska minska, bl. a. undersöks möjligheterna att använda teknik för möten via web etc, samt de första försöken kom att genomföras. Bra 1) Totalt antal resta mil under 2012 var 4 321, under 2013 uppgick antalet resta mil till 6 161, denna ändring härrör sig i stor utsträckning till att personal från Dalslands folkhögskola kom att uppbära tjänsten som IT/IS samordnare, vilket medförde en stor mängd resor. Den gemensamma förvaltningen har även medfört att fler personer har varit föranledda att resa på gemensamma möten. 2) Rektor för Dalsands folkhögskola har varit på rektorsfortbildning med avslutningsresa till Belgrad. En resa om ca. 238 mil. Två personer från Trollhättan har varit på internationell konferens. I annat fall inga flygresor. 3) Antal videokonferenser har ökat under året då vi har fått de tekniska möjligheterna

Sida 26(27) Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Utmärkt Policy för inköp av hälsofarliga kemikalier antagen av styrelsen och den har informerats om till all personal. Utbildning av inköpsansvariga. Finns inga utfasningsämnen på skolan. Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem OK Den centrala förvaltningen har inte arbetat med miljöledningssystem. Vid styrelsemöte den 30/1 2014 kommer genomgång av miljöarbetet att ske som informationspunkt för styrelsen. Här måste vi ta ett beslut hur vi skall arbeta i framtiden. Miljökommitté finns. Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen Vi finns med i tillgänglighetsdatabasen. Utmärkt Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska Det finns i princip inga löneskillnader mellan män och kvinnor. Utmärkt Heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning Vi har för tillfället två personer som önskar heltid och som inte har det: en anställd om 75% i kök (som jobbar 100% då 25% är vikariat för en som är sjukskriven). Vi har en lärare som är anställd 60% men önskar 100%. Kompetensbehov styr vilka procentsatser som kan gälla. Bra

Sida 27(27) Västra Götalandsregionen ska klara sin egen kompetensförsörjning Bra Har ingen från bemanningsföretag inne. Satsning görs på att höja bl. a. lärarkompetensen vilket visas i första sidans sista stycke. Samverkan kommer att ske i större utsträckning vad gäller kompetensutveckling/kompetensförsörjning inom folkhögskoleförvaltningen. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Stor restriktivitet ska gälla för användning av det egna kapitalet Styrelsen kom att ansöka om att använda eget kapital under 2014-2015. Men fick avslag på sin ansökan. Kompensation för ökade hyreskostnader för 2014 kommer att utgå med 560 000 kr. Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet, men våra deltagare har i ökad utsträckning behov av särskilt stöd vilket gör att produktivitetskrav och effektivitetskrav är svåra att leverera. Vi förutsätter även att de regiongemensamma insatserna med beställningsportal m.m. skall bidra till att vi kan effektivisera, men detta förutsätter att vi har tillgång till de uppkopplingar som krävs. Här krävs en bättre samverkan från region-it så att de små enheterna får samma möjligheter som de större. Sena beslut är svåra att hantera budgetmässigt. Utförarstyrelserna ska i dialog med beställarna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Styrelsen efterlyser en aktiv dialog med beställarstyrelsen dvs. Kulturnämnden. Tvååriga överenskommelser/avtal mellan beställare/uppdragsgivare och utförare ska tecknas Kommer att ta kontakt med Hälsan och Arbetslivet för att skriva dokuemnt för de kommande två åren.

Bokslutsdokument RR KF BR Dalslands folkhögskola Not 1 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Not Utfall Utfall Resultaträkning 1312 1212 Verksamhetens intäkter 2 25 135 24 809 Verksamhetens kostnader 3-24 972-24 782 Avskrivningar och nedskrivningar -138-177 Verksamhetens nettokostnader 25-150 Finansnetto 34 33 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat 4 59-117 Not 2 Verksamhetens intäkter Basbidrag 570 Utv. Profileringsbidrag 300 Volymbidrag 7 796 Förstärkningsbidrag 747 Språkschablon 1 000 SPSM 145 Bidrag internationell verksamhet 3 Extra statsbidrag 0 Summa Statsbidrag 10 561 SMF 960 Lönebidrag 330 Driftsbidrag 9 156 Övriga externa intäkter 2 928 Övriga interna intäkter 1 200 Summa Intäkter 25 135 Not 3 Verksamhetens kostnader Löner -17 032 Externa hyror -761 Interna hyror -3 046 Övriga externa kostnader -3 146 Övriga interna kostnader -987 Summa Kostnader -24 972 Not 4 Årets resultat 59

Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1312 1212 Löpande verksamhet Årets resultat 59-117 Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 138 177 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 197 60 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar 570-529 Ökning+/minskning av kortfristiga skulder -566 84 Kassaflöde från löpande verksamhet 201-385 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar -343-42 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -343-42 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder -57-67 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0-300 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -57-367 ÅRETS KASSAFLÖDE -199-794 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 1 436 2 230 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 1 237 1 436 Kontroll av årets kassaflöde -199-794 Differens 0 0

Not Utfall Utfall Balansräkning 1312 1212 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 5 155 167 - maskiner och inventarier 6 565 348 - pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 720 515 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar 7 883 1 453 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 1 237 1 436 Summa omsättningstillgångar 2 120 2 889 Summa tillgångar 2 840 3 404 Eget kapital Eget kapital 883 1 300 Bokslutsdispositioner 0-300 Årets resultat 59-117 Summa eget kapital 942 883 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 8 89 146 Kortfristiga skulder 1 809 2 375 Summa skulder 1 898 2 521 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 840 3 404 Anläggningstillgångar Not 5 Ombyggnad av elevhem 155 Not 6 Datautrustning 0 Maskiner och inventarier 486 Fordon/transportmedel 79 Not 7 Kortfristiga fordringar 883 Kundfordringar 292 Momsfordringar 139 Periodisering LR 211 Avräkning. VGR-interna likvider 113 Upplupna intäkter 128 Förutbetalda kostnader 0 Ingående moms blandad verksamhet 0 Not 8 Kortfristiga skulder 1 809 Leverantörsskulder 749 Momsskuld -5 Upplupna personalskulder 950 Upplupna kostnader 0 Förutbetalda intäkter 62 Övriga kortfristiga skulder 0 Avr. VGR-interna likvider 53

http://cc4.vgregion.se/userfiles/1/documents/1935_2512_d283d.jpg[2014-02-04 10:20:01]