Årsredovisning 2014 Foto: Jerry Ahlstedt Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum onsdagen den 29 april 2015 kl. 19.00 på Lövsta Landsbygdscentrum
Sparbanken Gotlands styrelse Ordinarie ledamöter Ort Mandatperiod Kjell Jacobsson, ordförande Linde 2012-2015 Lars Erlandsson, vice ordförande Visby 2014-2017 Jörgen Olsson Alskog 2014-2017 Anne-Marie Olsson Storm Lau 2012-2015 Eva Ernstson Visby 2012-2015 Börje Lundberg Visby 2014-2017 Rolf Gahm Linde 2013-2016 Niclas Runesson Garda 2013-2016 Eva Romare, VD Stockholm Ing-Marie Johannesson, personalrepr. Eskelhem Patrik Thored Visby 2012-2015 Ersättare Margareta Bandelin, personalrepr. Ljugarn Revisorer Valda av huvudmännen Mandatperiod Sten Olofsson 2013-2017 Anita Levander 2013-2017 Internrevisor Revisionsbyrån Andersson & Co, Växjö Sparbanken Gotlands kontor Ort Besöksadress Telefon Roma Visbyvägen 35 B 0498-380 74 Stånga Gumbalde 172 0498-48 80 67 Klintehamn Donnersgatan 6 A 0498-40 45 20 Hemsida e-post org.nr 534000-5775 www.sparbankengotland.se info@sparbankengotland.se ~ 2 ~
Innehållsförteckning VD kommentar. 4 Omvärldstrender. 5 Förvaltningsberättelse. 6 Fem år i sammandrag... 9 Resultat och balansräkning 2010-2014 10 Resultaträkning. 11 Balansräkning. 12 Kassaflödesanalys 13 Noter till de finansiella rapporterna.. 14 Underskrift av styrelsen.. 37 Revisionsberättelse. 38 Företagsstyrning 40 Huvudmän, valberedning 41 Foto: Margareta Bandelin ~ 3 ~
VD Kommentar Dags för bokslut över året som gått. Ett spännande och intensivt år då vi internt arbetat mycket med styrning och kontroll samtidigt som vi deltagit i för banken nya aktiviteter mot marknaden. En nyhet var att vi aktivt deltog i Sparbankernas Riksförbunds satsning på Almedalen, ett bra sätt att nå ut till allmänhet och beslutsfattare samt bygga nyttiga nätverk. En annan var att banken deltog med eget marknadstält på Lövsta skördefestival. Vi fick möjlighet att visa att vi finns, vad vi kan, vad som särskiljer oss från andra banker och samtidigt träffa våra kunder på ett enkelt och okomplicerat sätt. Rittävlingen för barn var mycket uppskattad, både av barnen och av personalen på banken då vi fått många fina barnteckningar att pryda banklokalen med. Två givande aktiviteter som vi kommer att delta i även under 2015, så kom gärna och besök Sparbankernas Riksförbunds tält på Almedalen så finner ni vår personal där och sen på Lövsta skördefestival där vi kommer att ha ett eget tält. Banken har valt att inte följa trenden med att avveckla kontanter, tvärtom, vi ska ha kontanterna kvar och vi har varit delaktiga i satsningen på en insättningsautomat för kontanter i Gallerian på Östercentrum i Visby för att öka servicen för våra kunder utanför bankens öppettider. Under sommaren hade vi glädjen av att ha tre jätteduktiga och trevliga sommarvikarier, ett led i vår satsning på bygdens ungdom. Vi har även anställt en erfaren företagshandläggare som gör att vi kan öka servicen till våra företagskunder. 2015 kommer att bjuda på utmaningar som vi sällan skådat, ränteläget är historiskt lågt och riktigt vad det innebär för banken vet vi inte idag. Förändrade kundbeteenden och en ökad digitalisering, vi lever i en föränderlig värld. Att arbeta på bank är inte som det varit utan ännu mer spännande! Jag hoppas, trots alla omvärldsförändringar, att vi levt upp till och gärna överträffat våra kunders förväntningar under 2014 och att vi även fortsättningsvis kommer att kunna göra det, pröva oss! Foto: Gunnar Wolter Roma Eva Romare ~ 4 ~
Omvärldstrender Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6 % i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5 % i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserv)positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning. I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukraina krisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05 % i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ett ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3 % i årstakt vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats. Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2 % under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3 % i årstakt under 2014. För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2 % jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna då inflationsmålet på 2 %. Sannolikheten för en negativ reporänta har påtagligt ökat under inledningen av 2015. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri. ~ 5 ~
Redovisning för verksamhetsåret 2014 Styrelsen för Sparbanken Gotland, orgnr. 534000-5775, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, bankens 143:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Vår verksamhetsidé är att vara den lokala sparbanken som med tillmötesgående och kompetent personal erbjuder våra kunder en heltäckande bankservice (inkl. kontanter) på Gotland. Vår verksamhet har sin grund i sparbanksidén, vilken förutom den starka förankringen, innebär att vinsten stannar i banken för att trygga bankens framtid, vilket gör att banken kan medverka till en positiv utveckling för vår bygd. Vi står för: - Närhet och personlig service - Tillgänglighet - Långvariga affärsrelationer Verksamhetsområde Vårt verksamhetsområde omfattar Gotland. Banken har tre kontor Roma, Stånga och Klintehamn. Händelser under året Banken har ändrat in och utlånings räntor tre gånger under året. Vid samtliga tillfällen har räntorna justerats nedåt. Detta har fått tillföljd att bankens räntenetto sjunkit. Vid en extrastämma hösten 2013 antogs ett nytt reglemente innebärande bland annat att bankens styrelse framöver endast ska bestå av ordinarie ledamöter. Vid stämman i maj 2014 valdes en styrelsesuppleant in som ordinarie ledamot och två helt nya ordinarie ledamöter valdes. I maj avyttrades bankens fastighet i Eskelhem till två privatpersoner. Reavinsten blev 331 tkr. Personalen hjälpte till i Sparbankernas Riskförbunds tält under Almedalsveckan och VD deltog i en paneldiskussion om ungdomars sparande. Banken hade ett eget tält på Lövsta skördefestival. För att profilera banken ytterligare har annonsering skett på Destination Gotlands samtliga färjor och i GA/GT åk till Roma. Under hösten anslöt vi oss till ett digitalt faktureringssystem vilket har inneburit att vi frigjort resurser till andra arbetsuppgifter. Stor del av året har åtgått till att fokusera på styrning och kontroll av verksamheten, helt i linje med styrelsens verksamhetsplan och mål. Många nya regler och rapporteringskrav trädde i kraft under 2014 vilket har inneburit en hel del administrativt arbete och ökade kostnader. Under året har bankens compliancefunktion framför allt arbetat med att stötta verksamheten med att ta fram nya styrdokument samt vara behjälplig med implementering av de nya reglerna, ett arbete som pågår fortlöpande. FCG, Finance Compliance Group har gjort en uppföljning av den genomlysning (regelverksuppföljning och efterlevnadskontroll) av banken som gjordes under 2013. Bankens internrevision har, förutom den normala revisionen, gjort vissa djupare kontroller, detta för att ge VD och styrelsen en god grund inför framtiden att se var verksamheten står. Kontanthanteringen inom bankväsendet har fortsatt varit i fokus. Banken har valt att fortsätta med kontanthantering. För att öka tillgängligheten för våra kassakunder utöver bankens normala öppettider har banken varit delaktig i etableringen av en insättningsautomat i Gallerian på Östercentrum i Visby. ~ 6 ~
Då vi nu är en av få banker som har kontanter på ön har vi fokuserat på säkerhetsuppgraderingar och utbildning av personalen i säkerhetsfrågor. Antalet årsarbetare är i princip lika stor i början av året som i slutet av året, detta då två deltidsmedarbetare valde att lämna banken och samtidigt tillträdde vår Complianceansvarige på halvtid. En ny erfaren företagshandläggare anställdes under våren vilket innebär att bankens kapacitet på företagssidan fördubblats. För att ge ungdomar möjlighet till arbetslivserfarenhet anställdes tre unga sommarvikarier. Det föll mycket väl ut. Glädjande är att sjukfrånvaron sjunkit under året. För att möta de ökade krav som ställs på styrelse och styrelsearbete har bankens styrelseledamöter deltagit i olika utbildningsaktiviteter. Utbildning av valberedningen har skett och en ny Valberedningspolicy har tagits fram som kommer att framläggas vid årsstämman i april 2015. Informationsmöten har hållits för huvudmännen och informationsbrev har mailats ut. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 2 326 (1 614 tkr). Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 1 878 tkr (2 782 tkr). Den största posten i resultaträkningen, räntenettot uppgick till 17 062 tkr, en minskning mot föregående år med 6,88 % eller 1 261 tkr. Orsaken hänförs till lägre utlåningsräntor, samt lägre intäkter på bankens obligationsportfölj och kontoplaceringar. Därutöver belastas räntenettot även av avgifter för stabilitetsfonden samt kostnad för insättningsgarantin. Riksbankens reporänta har förändrats under året från 0,75 % vid årets ingång till 0,00 % vid årets utgång. Utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB har erhållits med 494 tkr (484 tkr). Provisionsnettot har under året ökat med 266 tkr till 5 746 tkr, eller med 4,8 %. Rörelsekostnaderna exkl. kreditförluster uppgick till 19 764 tkr, en minskning med 1 941 tkr. Den beror till störst del på att personalkostnaderna minskat med 1 621 tkr. Kreditförlusterna netto uppgick till 1 235 tkr (1 050 tkr). Sparbankens ställning Balansomslutningen vid utgången av 2014 uppgick till 822 234 tkr (818 772 tkr), vilket motsvarar en ökning med 3 462 tkr eller 0,4 %. Den totala affärsvolymen vid årsskiftet uppgick till 2 000 168 tkr (1 982 855 tkr), en ökning under året med 0,88 %. Utlåning till allmänheten uppgick vid årets slut till 576 955 tkr (553 800 tkr), en ökning med 23 155 tkr eller 4,18 %. Inlåning från allmänheten ökade under året med 3 574 tkr eller med 0,5 %, och uppgick vid årsskiftet till 735 031 tkr (731 457 tkr). Förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB har under året minskat med 43 594 tkr till 451 459 tkr (495 053 tkr), en minskning motsvarande 8,80 %. Marknadsvärdet på de totala förmedlade placeringarna till Swedbank Robur uppgick vid årsskiftet till 87 666 tkr (72 524 tkr), vilket motsvarar en ökning med 20,9 %. Beträffande sparbankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen samt not 3. Det sammanlagda egna kapitalet uppgår till 75 616 tkr (73 030 tkr). Sparbankens obligationsportfölj hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 80 634 tkr (85 559 tkr). Sparbankens innehav av aktier och andelar har vid årsskiftet ett marknadsvärde på 16 488 tkr (9 714 tkr). Vårt största aktieinnehav är Swedbank AB A aktier (48 855st) där marknadsvärdet vid årsskiftet uppgick till 195,50kr (181kr) per aktie, marknadsvärdet har ökat med 8,01 %. Vi har två innehav i räntefonder, Aktie-ansvar avkastningsfond (35 361 andelar) till ett marknadsvärde om 3 996 tkr och Catella avkastningsfond (15 749 andelar) till ett marknadsvärde om 2 003tkr. ~ 7 ~
Personal Antalet anställda var vid årsskiftet 20st, medeltal 18. Samtlig personal med befattningsbeskrivning rådgivare har genomgått licensiering via SwedSec. Sparbankens principer och processer för ersättningar och förmåner för ledningen kommenteras i not 10. Riskhantering Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens verksamhet och för att riskhanteringen bedrivs så att syftet med verksamheten uppfylls. Det är ytterst styrelsen som ansvarar för att sparbanken inte tar på sig mer risk än vad sparbanken är kapitaliserad för att eventuellt kunna absorbera. Styrelsens normgivning till verksamheten, avseende riskhanteringen utgörs primärt av att fastställa och dokumentera riskaptit, riskstrategi och limiter i för ändamålen framtagna policys och instruktioner. Banken följer strukturen om de tre försvarslinjerna. Den första försvarslinjen utgörs av affärsverksamheten som har det delegerade ansvaret att genomföra sparbankens beslutade riskstrategi och att säkerställa att sparbanken håller sig inom de limiter som styrelsen satt upp. Den andra försvarslinjen utgörs av funktionen för riskkontroll och funktionen för compliance och den tredje försvarslinjen består av en oberoende internrevisionsfunktion, direkt underställd styrelsen. Styrelsens verktyg för utvärdering av sparbankens kapitalbehov är den Interna Kapital Utvärderingen (IKU). Genom uppföljning, rapportering och intern kontroll ska riskerna identifieras och mätas. Syftet är att säkerställa att sparbankens tillgängliga kapital hela tiden med sund marginal och på goda grunder kan antas vara tillräckligt stort för att göra sparbanken motståndskraftig mot riskers eventuella realiserande i verksamheten. Styrelsen har fastställt interna limiter inom samtliga risksegment för vad de anser med sund marginal. För det fall dessa limiter överskrids finns rutiner och instruktioner för hur verksamheten ska agera. Styrelsen har identifierat kreditrisken som bankens största risk. I bankens kreditpolicy och kreditinstruktion återfinns bland annat bankens kreditriskaptit, kreditlimiter och kreditbeviljningsprocess. Förväntad framtida utveckling För år 2015 förväntar vi oss endast en försiktig volymtillväxt med tanke på den rådande konjunkturen och den marknadskonkurrens som föreligger framför allt på bolån. Rådande ränteläge gör att det är press på räntenettot varför vi för 2015 räknar med en vinst före kreditförluster på runt 3 000 tkr. FÖRSLAG TILL DISPOSITION BETRÄFFANDE BANKENS VINST Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr 1 878 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 1 878 Sparbankens kapitaltäckningsgrad uppgår till 16,24 % (föregående år 16,68 %). Kapitalbasen uppgår förutom förslagen vinstdisposition till 66 000 tkr (64 142 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 32 515 tkr (30 767 tkr). Specifikation av posterna framgår av not 33 om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på så väl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. ~ 8 ~
Fem år i sammandrag - nyckeltal, tkr Volym 2014 2013 2012 2011 2010 Affärsvolym ultimo, 2 000 168 1 982 855 2 005 355 1 864 451 1 741 961 Förändring under året i % 0,88-1,1 7,5 7,0 66,4 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + kapitaldelen av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 9,20 8,92 8,44 7,82 7,58 Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp 16,24 - - - - För år 2-5 redovisas inte kärnprimärkapitalrelation då regelverket ändrades 2014 Summa riskvägt exponeringsbelopp 406 435 384 588 419 100 459 700 433 687 Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 18,14 - - - - Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,09 2,25 2,64 2,47 2,12 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,18 1,23 1,43 1,30 1,16 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 2,45 1,86 9,07 9,77 0,94 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,85 0,89 0,67 0,67 0,94 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,90 0,93 0,73 0,68 0,97 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 97,48 80,76 40,40 14,88 41,94 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) 0,01 0,12 0,53 0,97 0,34 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) samt kreditgarantier 0,22 0,17 0,24 0,07 0,09 Övriga uppgifter Medelantal anställda 18 16 16 15 13 Antal kontor 3 3 4 4 4 ~ 9 ~
Resultat- och balansräkning 2010-2014, tkr Resultaträkning 2014 2013 2012 2011 2010 Räntenetto 17 062 18 323 21 139 18 779 13 504 Provisionsnetto 5 746 5 480 5 114 3 963 3 514 Övriga intäkter 517 566 1 017 475 20 Summa intäkter 23 325 24 369 27 270 23 217 17 038 Allmänna administrationskostnader -17 419-19 433-14 394-13 276-13 959 Övriga rörelsekostnader -2 345-2 272-3 881-2 197-2 071 Kreditförluster, netto -1 235-1 050-1 582-429 -412 Summa kostnader -20 999-22 755-19 857-15 902-16 442 Rörelseresultat 2 326 1 614 7 413 7 315 596 Bokslutsdispositioner, netto - 1 850-1 850 1 624 750 Skatter -448-682 -1 578-2 320-456 Årets resultat 1 878 2 782 3 985 6 619 890 Balansräkning Kassa 971 1 624 2 772 2 916 2 334 Utlåning till kreditinstitut 142 789 161 756 120 640 60 988 57 151 Utlåning till allmänheten 576 955 553 800 601 827 668 263 637 833 Räntebärande värdepapper 80 634 85 559 78 600 47 951 40 000 Aktier och andelar 16 488 9 714 7 074 6 034 6 258 Immateriella tillgångar - 1 100 2 200 3 300 4 400 Materiella tillgångar 137 743 661 750 714 Övriga tillgångar 4 260 4 476 3 403 2 907 2 742 Summa tillgångar 822 234 818 772 817 177 793 109 751 432 Skulder till kreditinstitut 2 666-20 2 069 Inlåning från allmänheten 735 031 731 457 734 511 719 507 682 411 Övriga skulder 4 585 6 619 6 210 4 502 2 556 Efterställda skulder 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 Summa skulder 746 618 745 742 747 721 731 029 694 036 Obeskattade reserver - - 1 850-1 624 Fond för verkligt värde 7 738 7 030 4 388 2 846 3 157 Eget kapital 67 878 66 000 63 218 59 234 52 615 Summa skulder och eget kapital 822 234 818 772 817 177 793 109 751 432 ~ 10 ~
Resultaträkning 1 januari - 31 december, tkr Not 2014 2013 Ränteintäkter 23 006 27 153 Räntekostnader -5 944-8 830 Räntenetto 4 17 062 18 323 Erhållna utdelningar 5 510 500 Provisionsintäkter 6 6 806 6 773 Provisionskostnader 7-1 060-1 293 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8-358 -21 Övriga rörelseintäkter 9 365 87 Summa rörelseintäkter 23 325 24 369 Allmänna administrationskostnader 10-17 419-19 433 Avskrivning på materiella- och immateriella tillgångar 20, 21-1 176-1 184 Övriga rörelsekostnader 11-1 169-1 088 Summa kostnader före kreditförluster -19 764-21 705 Resultat före kreditförluster 3 561 2 664 Kreditförluster netto 12-1 235-1 050 Rörelseresultat 2 326 1 614 Bokslutsdispositioner 13-1 850 Skatt på årets resultat 14-448 -682 Årets resultat 1 878 2 782 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december, tkr Årets resultat 1 878 2 782 Övrigt totalresultat Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 708 2 642 Årets övrigt totalresultat 708 2 642 Årets totalresultat 2 586 5 424 ~ 11 ~
Balansräkning per den 31 december, tkr Tillgångar Not 2014 2013 Kassa 971 1 624 Belåningsbara statsskuldförbindelser 15 7 989 - Utlåning till kreditinstitut 16 142 789 161 756 Utlåning till allmänheten 17 576 955 553 800 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 72 645 85 559 Aktier och andelar 19 16 488 9 714 Immateriella tillgångar 21-1 100 Materiella tillgångar 20 137 743 Övriga tillgångar 22 1 083 1 932 Förutbetalada kostnader och upplupna intäkter 23 3 177 2 544 Summa tillgångar 822 234 818 772 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 24 2 666 Inlåning från allmänheten 25 735 031 731 457 Övriga skulder 26 2 194 1 942 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 2 391 4 672 Avsättningar 28-5 Efterställda skulder 29 7 000 7 000 Summa skulder 746 618 745 742 Eget kapital Reservfond 66 000 63 218 Fond för verkligt värde 7 738 7 030 Årets resultat 1 878 2 782 Summa eget kapital 30 75 616 73 030 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 822 234 818 772 Poster inom linjen Ställda panter, säkerhet för egna skulder Inga Inga Ansvarsförbindelser -Garantier, krediter 5 349 5 750 -Garantier, övrigt 77 360 Åtaganden - Lånelöften 18 457 12 567 - Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 31 571 25 745 ~ 12 ~
Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december, tkr Den löpande verksamheten 2014 2013 Rörelseresultat (+) 2 326 1 614 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar (+) 1 176 1 184 Årets skattekostnad (-) -448-682 Kreditförluster (+) 1 235 1 123 Orealiserad del av nettoresultat finansiella transaktioner 241 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 4 530 3 239 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Minskning/ökning av utlåning till allmänheten (+/-) -24 390 46 904 Minskning/ökning av värdepapper (+/-) -1 522-6 959 Minskning/ökning övriga tillgångar (+/-) 217-1 066 Minskning/ökning av inlåning från allmänheten (-/+) 3 574-3 054 Minskning/ökning av övriga skulder (-/+) -2 029 1 070 Kassaflöde från den löpande verksamheten -19 620 40 134 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella- o immateriella tillgångar (-) - -166 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0-166 Årets kassaflöde -19 620 39 968 Likvida medel vid årets början 163 380 123 412 Likvida medel vid årets slut 143 760 163 380 Specifikation av likvida medel Kassa 971 1 624 Utlåning till kreditinstitut 142 789 161 756 Summa likvida medel 143 760 163 380 ~ 13 ~
Noter 1. Uppgifter om Sparbanken Styrelsen för Sparbanken Gotland, org. nr 534000-5775, med säte i Roma får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet per 31 december 2014, bankens 143:e verksamhetsår. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag, (1995;1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Sparbanken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 mars 2015. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställande på sparbanksstämman den 29 april 2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar, som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper Nya eller ändrade IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2014, bedöms inte haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektiv-räntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Räntekostnader inkluderar premien för insättningsgaranti samt avgift för stabilitetsfond. Utdelning från aktier redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. ~ 14 ~
Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställande graden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån, dock har dessa inte periodiserats över lånets löptid. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (förlustrisken är begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betaloch kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensions kostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också fastighetskostnader, lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt driftsförluster. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgifts bestämd plan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka sparbanken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. ~ 15 ~
Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital, varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade värden och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesattser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, inlåning och övriga skulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som banken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehavet av aktier redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter att ingå vid löpande värdering till verkligt värde och ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Till denna kategori har sparbanken hänfört räntebärande obligationer. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. ~ 16 ~
Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra. Objektiva belägg kan avse följande förlusthändelser: - Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären, - Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av ränta eller kapitalbelopp, - Beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, - Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, - Upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. Bankens bedömning är att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som på balansdagen är relevanta för att kunna göra en individuell bedömning. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas om klassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultat räkningen. Nedskrivningen redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. ~ 17 ~
Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar utgörs av goodwill (inkråmsgoodwill) från kontorsförvärv. Tillgången redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivning görs linjärt under 5 år. Materiella tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balans räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala tillgångar varit relativt liten (0,1 %). Beräknade nyttjandeperioder är för byggnader 50 år samt för inventarier 5-10 år. Från och med år 2014 utgörs Sparbankens materiella tillgångar endast av inventarier. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. ~ 18 ~
3. Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policyer och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande av att limiter inte överskrids. Riskpolicyer och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd VD, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt att vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk och motpartsrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskilda instruktioner inom vissa ramar delegerat ansvar till olika kreditdelegationer enligt nedan. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av Sparbanken Gotlands krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Organisationen för kredithandläggning är så uppbyggd att under VD är kreditchefen ansvarig för utveckling och uppföljning av kredithantering i banken. Nivåerna under huvudstyrelsen är kreditdelegation, där en styrelseledamot samt VD, kreditchef eller privatmarknadsansvarig ingår, och tjänstemannadelegation där VD, kreditchef eller privatmarknadsansvarig ingår. Kredithanteringen sker enligt dualitetsprincipen (=två i förening), där kredithandläggaren handlägger krediter med stöd av ASKsystemet och ansvarar för varje kreditärende och formalia i samband med detta. Valvsansvarig ansvarar för systematisk uppföljning och rapportering av rutiner för att säkerställa att kreditakten är korrekt upprättad. Kravverksamheten är så uppbyggd att betalningsstörningar uppmärksammas och hanteras på ett tidigt stadium. Stora engagemang omprövas årligen. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalnings problem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i följande tabeller. ~ 19 ~
Kreditriskexponering brutto och netto 2014 Kreditrisk- Poster Redovisat Värde av Kreditriskexponering utom värde säkerheter exponering m (före ned- balans- hänsyn till skrivning) räkningen säkerheter Kredit mot säkerhet av Statlig o kommunal borgen 5-5 5 0 Pantbrev i villa och fritidsfastigheter 313 346-313 346 306 699 6 647 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 28 725 200 28 925 28 925 0 Pantbrev i jordbruksfastigheter 105 385 250 105 635 104 735 900 Pantbrev i andra näringsfastigheter 75 244-75 244 75 004 240 Företagsinteckningar 15 836-15 836 15 343 493 Övriga 37 469 10 37 479 763 36 716 Kreditinstitut 945 217 1 162 1 162 0 Summa 576 955 677 577 632 532 636 44 996 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AA+ 7 989-7 989-7 989 Andra emittenter - AAA 42 279-42 279-42 279 - A- 10 117-10 117-10 117 - BBB eller lägre 20 249-20 249-20 249 Summa 80 634 0 80 634 0 80 634 Outnyttjad del av beviljade checkkrediter - 24 951 24 951-24 951 Utställda lånelöften - 18 457 18 457-18 457 Outnyttjad kredit på Gotlandskortet - 6 620 6 620-6 620 Utställda finansiella garantier - 4 749 4 749-4 749 Summa 0 54 777 54 777 0 54 777 Total kreditriskexponering 657 589 55 454 713 043 532 636 180 407 Kreditriskexponering brutto och netto 2013 Kreditrisk- Poster Redovisat Värde av Kreditriskexponering utom värde säkerheter exponering m (före nedskriv- balans- hänsyn till ning) räkningen säkerheter Kredit mot säkerhet av Statlig o kommunal borgen 37-37 37 0 Pantbrev i villa och fritidsfastigheter 297 801-297 801 292 706 5 095 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 30 562 200 30 762 30 762 0 Pantbrev i jordbruksfastigheter 87 706 400 88 106 87 166 940 Pantbrev i andra näringsfastigheter 79 655 150 79 805 79 559 246 Företagsinteckningar 16 759 147 16 906 16 355 551 Övriga 40 113 213 40 326 906 40 326 Kreditinstitut 1 168-1 168 1 168 0 Summa 553 801 1 110 554 911 508 659 47 158 Värdepapper Andra emittenter - AAA 85 559-85 559-85 559 Summa 85 559 0 85 559 0 85 559 Outnyttjad del av beviljade chekkrediter - 25 745 25 745-25 745 Utställda lånelöften - 12 567 12 567-12 567 Outnyttjad kredit på Gotlandskortet - 6 148 6 148-6 148 Utställda finansiella garantier - 5 000 5 000-5 000 Summa 0 43 312 49 460 0 49 460 Total kreditriskexponering 639 360 44 422 689 930 508 659 181 271 ~ 20 ~