BROTT MOT BARN. Gemensamma riktlinjer Sjöbo-Skurup-Ystad-Tomelilla- Simrishamn

BROTT MOT BARN Gemensamma riktlinjer Sjöbo-Skurup-Ystad-Tomelilla- Simrishamn 2013

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. RIKTLINJER VID BROTT MOT BARN 2. VID MISSTANKE OM BROTT MOT BARN 3. ANMÄLNINGSSKYLDIGHETEN 4. SAMRÅDSGRUPPEN 5. FLÖDESSCHEMA FÖR SAMRÅDSGRUPPEN 6. POLISMYNDIGHETENS RUTINER 7. SOCIALTJÄNSTENS RUTINER 8. BARNMOTTAGNINGENS RUTINER 9. BUP-FAMILJEMOTTAGNINGENS RUTINER 10. VUXENPSYKIATRISKA MOTTAGNINGENS RUTINER

1. RIKTLINJER VID BROTT MOT BARN Dessa riktlinjer är riktade till dig som i ditt arbete eller i din organisation misstänker brott mot barn. Riktlinjerna är till för att ge olika grupper en övergripande information om hur olika myndigheter och samarbetspartners arbetar samt vem som ansvarar för vad vid brott mot barn. Här informeras även om samrådsgruppens arbete. Riktlinjerna har utarbetats av deltagarna i samrådsgruppen, dvs representanter för kommunernas socialtjänst i Tomelilla, Simrishamn, Sjöbo, Skurup och Ystad, polisen, barnpsykiatrin, barnmottagningen och vuxenpsykiatrin. Riktlinjerna revideras en gång per år. Ystad 2013-05-24 Carina Malmborg- Olsson Drago Stojkovic-Stenberg Eva Skogö Familjeförvaltningen Social Service Social Omsorg Sjöbo kommun Skurups kommun Ystads kommun Eva-Marie Jeppsson Stöd och lärande Tomelilla kommun Mats Bengtsson Socialförvaltningen Simrishamns kommun Ulrika Serin Katarina Sennström Katalin Blomqvist BUP BUP BUP Psykiatri Skåne Psykiatri Skåne Psykiatri Skåne Elisabet Andersson Barnmottagningen Ystads lasarett i Skåne Marie-Louise Kvist Capio psykiatri Ystad Tomas Smith Barnmottagningen Capio sjukhuset Simrishamn Bert O Cappelin Capio psykiatri Simrishamn Lena Bredstedt Kicki Ludvigsen Eva Glembro Södra Skånes Polismyndigheten Polismyndigheten Åklagarkammare Ystad, POSS Ystad, POSS

2. VID MISSTANKE OM BROTT MOT BARN Misstanke om våld och sexuella övergrepp mot barn kräver i vissa avseenden en särskild handläggning, eftersom det samtidigt rör sig om misstanke om brott. I begreppet våld och sexuella övergrepp inbegrips även sexuell exploatering av barn, dvs handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Handläggning av ärenden där det förekommer tvång, hot eller våld i starkt patriarkala familjer är likartad. Barn som bevittnar våld och andra övergrepp som begås av eller mot någon närstående är offer för brott och behöver också uppmärksammas i detta sammanhang. Dessa barn kan ha samma behov av stöd och hjälp som barn som själva utsätts för brott. Samverkan vid misstanke om brott mot barn Handläggningen av ärenden där ett barn misstänks ha varit utsatt för våld eller sexuellt övergrepp kräver tillgång till olika slags kompetenser och resurser. Barnet eller den unge ska skyddas, stödjas och vid behov få behandlingsinsatser. Det misstänkta brottet skall utredas av polisen under ledning av åklagare. Utredningarna behöver samordnas med andra insatser samtidigt som varje myndighet genomför självständiga utredningar och ansvarar för egna beslut. Förutsättningen för en fungerande samverkan är att allas yrkesroll och ansvar är tydligt och att man hyser respekt för varandras kompetens. I allt samråd ska barnets behov av skydd och stöd vara i centrum.

3. ANMÄLNINGSSKYLDIGHETEN Detta står i socialtjänstlagen 14 kap 1 : Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 lagen (1993:335) om Barnombudsman. Lag (2003:407). Alltså finns det skyldighet att som anställd göra anmälan till socialtjänsten om jag misstänker att ett barn far illa. Det är bra att ha rutiner inom arbetsplatsen för hur man ska handla. Det är också viktigt att prata med sin arbetsledning och arbetsgrupp för att känna stöd i ställningstagandet. Anmälan görs till kommunens socialtjänst Skurup Sjöbo Ystad Simrishamn Tomelilla 0411-53 60 00 0416-27 000 0411-57 73 60 0411-81 94 00 0417-180 00

4. SAMRÅDSGRUPPEN Samrådsgruppen för misshandel och/eller sexuella övergrepp mot barn och ungdomar består av representanter för socialtjänsten i Sjöbo, Skurup, Ystad, Simrishamn och Tomelillas kommuner samt polis, åklagare, barnpsykiatrin, barnmottagningen och vuxenpsykiatrin. Samrådsgruppen träffas fyra gånger per år. Samrådsgruppen uppgift är: att samordna resurserna i sjukvårdsdistriktet och kommunerna att hålla sig ajour med kunskapsutvecklingen inom området att åtgärda eventuellt utbildningsbehov samt att stödja varandra i arbetet

5. FLÖDESSCHEMA FÖR SAMRÅDSGRUPPEN När ett ärende aktualiseras där det föreligger misstanke om misshandel och/eller sexuella övergrepp görs en anmälan till socialtjänsten i den kommun där barnet är bosatt/folkbokförd. Socialtjänsten tar ställning till om händelsen ska polisanmälas. Om så är fallet används Socialstyrelsens blankett 50385 2006-08 som efter ifyllandet faxas till polisen i Ystad. Om ärendet inte är av akut karaktär kommer det att tas upp vid samrådsmöte som äger rum varje onsdagseftermiddag hos polisen i Ystad. I gruppen ingår ansvariga handläggare från anmälande socialförvaltning, polis, åklagare och BUP. Den socialtjänst som gjort anmälan föredrar ärendet. Förskole- eller skolpersonal kan delta, dock inte den person som barnet berättat om vad det varit utsatt för då den personen kan komma att förhöras av polisen. Vid fortsatt misstanke om brott fördelas arbetet. Tid bestäms för när förhör ska hållas, hur barnet ska komma till polisen och vem som följer med förutom den särskilda företrädaren/målsägandebiträdet. Personal från socialtjänsten ska närvara vid förhöret. Det är mycket viktigt att gruppen, innan man lämnar mötet, är helt överens om gången i ärendet. Om något skulle avvika från det man har bestämt på mötet, så måste den ansvarige genast ta kontakt med handläggande socialsekreterare. Skulle något gå snett behöver kanske gruppen träffas omedelbart för att diskutera en ny ordning i handläggningen. Polisen informerar socialförvaltningen när polisutredningen är klar. Om någon i samrådsgruppen har behov av att ha ett uppföljande möte skall detta äga rum. Man kan på detta sätt tillvarata positiva och negativa erfarenheter för kommande utredningar.

6. POLIS- OCH ÅKLAGARMYNDIGHETENS RUTINER Anmälan Oftast är det socialförvaltningen som polisanmäler misstänkta fall av misshandel och sexuella övergrepp mot barn. Det förekommer också att anmälan görs direkt till polisen av föräldrar eller annan person. Polisen är då skyldig enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1 att anmäla till socialförvaltningen omgående. Akuta ärenden Då anmälan inkommit till polisen underrättas åklagarmyndigheten omedelbart. I akuta ärenden utfärdar åklagaren utredningsdirektiv direkt. Det kan vara beslut om tvångsmedel mot den misstänkte såsom frihetsberövande. Åklagaren kan också besluta om husrannsakan och brottsplatsundersökning. Det är åklagaren som leder förundersökningen och tillsammans med polisen planerar hur den ska bedrivas och vilka förhör som ska hållas. Samrådsmöten I icke akuta ärenden, då man beslutat inleda en förundersökning, påbörjas utredningen med ett samrådsmöte. Det är av vikt att socialtjänsten, polisen, åklagaren och sjukvårdens åtgärder samordnas i inledningsskedet. Detta för att förhindra att de olika myndigheternas arbete inkräktar på varandra samt att utredningsarbetet för samtliga myndigheter ska gå så fort som möjligt. Vid samrådsmötet träffas anmälande socialtjänst, polis, åklagare samt barn- och ungdomspsykiatrin och anmälan föredras. Vid behov kan även barnläkare och vuxenpsykiatrin närvara. Åklagaren beslutar huruvida förundersökningen ska fortgå och utredningsåtgärder, såsom förhör med barnet, planeras. Läkarundersökning I de fall det finns skador på barnet ska de dokumenteras snarast. Det är åklagaren som beslutar om eventuell rättsmedicinsk undersökning och det är en särskild företrädare (se nedan) som tar ställning till huruvida barnet kan genomgå en sådan. Polisförhör - särskild företrädare/målsägandebiträde För att ett barn under 18 år ska få höras av polisen krävs vårdnadshavarens medgivande. För att nå framgång i dessa ärenden krävs oftast att vårdnadshavaren inte får kännedom om förestående barnförhör. Detta för att förhindra att vårdnadshavaren ges möjlighet att påverka barnet. För att möjliggöra ett förhör utan att vårdnadshavarna informeras innan, utses en särskild företrädare enligt Lag (1999:997) om särskild företrädare för barn. En särskild företrädare, som är jurist eller advokat, har till uppgift att tillgodose barnets intresse genom hela rättsprocessen. En särskild företrädare ska besluta om barnet ska medverka vid förhör eller en eventuell läkarundersökning. En särskild företrädare går in i vårdnadshavarens ställe i dessa frågor. En särskild företrädare ska också se till att förhör och eventuella läkarundersökningar sker på ett sådant sätt att obehaget för barnet blir så litet som möjligt. Åklagaren lämnar in en begäran till tingsrätten att de interimistiskt ska utse en särskild företrädare till barnet efter att man vid samrådsmötet beslutat när förhör med barnet kan ske. Detta beslut delges vårdnadshavaren senast fyra dagar efter att det är fattat, vilket gör att det är av betydelse att förhöret med barnet äger rum som planerat.

För att kunna möjliggöra att barnet kommer till polisen för förhör utan vårdnadshavarnas vetskap krävs det oftast att barnet hämtas i skolan. Den särskilde företrädaren ansvarar för att barnet kommer till polisförhör. För barnets bästa är det viktigt att någon från skolan som barnet känner sig tryggt med följer med till polisen. Den trygghetspersonen utses oftast redan i samband med det inledande samrådsmötet. Barn som har uppnått en viss mognad, ca 14-15 år och däröver, anser man kunna ta beslut själva huruvida de vill medverka i polisutredningen. Huvudregeln är att även de barnen ska ha en särskild företrädare men ibland kan det räcka med ett målsägandebiträde, en jurist eller advokat som tar tillvara barnets intresse och bistår barnet under förundersökningen och vid en eventuell rättegång. Videodokumentation Förhör med barn ska alltid ske med videodokumentation. I största möjliga mån ska förhör med barnet utföras av en utbildad barnförhörsledare. Den särskilde företrädaren alt. målsägandebiträdet följer förhöret via en TV-monitor från ett angränsande rum. Förutom denne ska också åklagaren närvara vid förhöret. Även socialtjänsten följer förhöret. Finns det en misstänkt i ärendet som har en offentlig försvarare ska den beredas möjlighet att ställa frågor till barnet via förhörsledaren varför det då blir aktuellt med ytterligare förhör med barnet. Trygghetspersonen som följer med från skolan får inte ta del av förhöret. I de fall barnet ska höras mer än en gång bör det vara av samma förhörsledare. Underrättelse till vårdnadshavarna Åklagaren har delegerat ansvaret till polisen att direkt efter förhöret med barnet underrätta vårdnadshavarna att barnet varit på förhör hos polisen och under vilka omständigheter det har ägt rum. I de fall vårdnadshavarna eller de barnen bor hos också ska höras av polis är ambitionen alltid att det ska utföras samma dag och därefter bereds de möjlighet att träffa socialtjänsten. Under utredningsarbetet är det viktigt med fortlöpande kontakt mellan berörda myndigheter. Åtal När alla förhör är hållna och förundersökningen är klar sammanställs den och överlämnas till åklagaren som ska fatta beslut om åtal ska väckas eller inte. Den misstänkte kan sitta häktad eller vara på fri fot beroende på brottets grad i avvaktan på eventuell rättegång.

7. SOCIALTJÄNSTENS RUTINER Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att se till att barn inte utsätts för kränkande behandling, fysisk eller psykisk misshandel eller annan behandling som innebär att de riskerar att utvecklas ogynnsamt. För att socialtjänsten ska få så mycket information som möjligt om sådana förhållanden har olika myndigheter och anställda hos dessa myndigheter samt yrkesutövare av olika slag enligt 14 kapitlet 1 andra och tredje styckena SoL skyldighet att till socialtjänsten anmäla när man misstänker att ett barn far illa. Sådan uppgiftsskyldighet bryter eventuell sekretess/tystnadsplikt som tjänstemännen vid myndigheterna eller yrkesutövarna i enskild verksamhet kan ha. Anmälan jml 14 kap 1 SoL inkommer om misstänkt våld mot barn eller sexuella övergrepp mot barn. Göra en första skyndsam värdering av misstanken Förhandsbedömning/inleda utredning Bedöma och tillgodose barnets behov av skydd och insatser Bedöma och tillgodose familjens behov av omhändertagande och stöd Ta ställning till eventuell polisanmälan, skriftligt på blanketten SoSB 50385 Bedöma eventuellt behov av information till berörda Samordna samarbetet med andra myndigheter Frågor som är väsentliga att få svar på av anmälaren Blankett för polisanmälan finns på Socialstyrelsens hemsida Persondata om barnet - namn, adress och födelsenummer Anmälaren bör beskriva barnet Vem är vårdnadshavare för barnet? Vem är misstänkt? Var finns barnet? Var finns den misstänkte? Har barnet själv berättat? Vilka ord har barnet använt vid berättelsen? (Försök att skilja ut vad som är barnets egen berättelse och vad som är anmälarens tolkning av barnets berättelse). Vad har anmälaren sett hos barnet? (Skador, beteende, reaktioner). Hur har misstanken uppkommit? När och var har det misstänkta övergreppet/misshandeln skett? Hur har det gått till? Är barnet skyddat från fortsatta övergrepp? Vad vet anmälaren i övrigt om barnets familj och situation? Viktigt att tänka på: Att lyssna på barnet! Att tro på barnet! Att inte fråga ut barnet på något ingående sätt! Att inte lova barnet att Du inte ska berätta för någon! Att inte visa fördömande, aggressivitet eller bestörtning! Det är viktigt att socialtjänsten har utarbetat rutiner för att kunna ta emot anmälningar på ett bra och korrekt sätt.

Polisanmälan Bestämmelserna i sekretesslagen utgör inget hinder för att uppgift lämnas till poliselleråklagarmyndighet om brott mot någon som är under 18 år. Barnmisshandel är ett brott enligt 3 kap. Brottsbalken. Sexuellt övergrepp mot barn är ett brott enligt 6 kap. Brottsbalken. Polisanmälan en huvudregel. Det finns inte någon skyldighet för socialtjänsten att anmäla brott mot barn. Huvudregeln är att misstänkt barnmisshandel och övergrepp mot barn bör anmälas. (OSL 10 kap 21 ) En polisanmälan kräver inte vårdnadshavarens samtycke. Anmälan kan ske utan att det finns någon misstänkt gärningsman. Det är misstanken om brott som anmäls. Barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn bör alltid anmälas av följande skäl: Barnets rättsskydd måste tillgodoses Utredningsskäl Underlag för beslut i socialnämnd och Förvaltningsrätten Underlag för behandlingsinsatser Förutsättningar för eventuella skadeståndsanspråk Förebygga nya brott Bekräftar barnet, vuxna tror på barnets berättelse och tar ansvar Dokumentation i form av rättsintyg utfärdas endast på begäran av polismyndighet eller åklagare. Vid behov om eventuell läkarundersökning, ska den ske så snart som möjligt. Beroende på brottets grad bestäms vilken form av undersökning som är tillräcklig. Ofta genomförs en rättsmedicinsk undersökning vid Rättsmedicinska Institutet i Lund. Vid en läkarundersökning som ett led i en utredning enligt socialtjänstlagen krävs som regel vårdnadshavarens samtycke, om inte den unge uppnått en sådan ålder och mognad att han eller hon själv bör få bestämma. I vilken ordning de olika åtgärderna ovan vidtas beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Sekretesskydd för barn gentemot vårdnadshavare Den första kontakten med familjen måste planeras noga. Om den misstänkte gärningsmannen finns inom familjen kan polisutredningen försvåras och till och med bli omöjlig om en vårdnadshavare informeras av socialtjänsten om att man inlett en utredning och gjort en polisanmälan. Det är därför nödvändigt att polisen har den första kontakten med barnet och barnets föräldrar. Huvudregeln är att vårdnadshavaren ska ha insyn i sekretesskyddat material som gäller barnet för att kunna fullgöra sina åligganden enligt föräldrabalken. Någon sådan rätt finns inte för förälder som inte är vårdnadshavare. Det finns några situationer när det blir aktuellt att undanhålla uppgifter om barnet för vårdnadshavaren. Enligt 12 kap. 3. OSL gäller sekretess för uppgift till skydd för ett barn även i förhållande till vårdnadshavaren och får inte efterges av denne, om det kan anses att barnet lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Bestämmelsen ska användas när det finns anledning

att befara att vårdnadshavaren kommer att missbruka uppgift om barnet till allvarlig skada för denne. Vägran att lämna ut en sådan handling kan överklagas till Kammarrätten enligt vad som framgår i6 kap. 8 OSL. Parten har rätt att få ett skriftligt beslut. Socialtjänsten är skyldig att skyndsamt informera vårdnadshavarna om att polisanmälan gjorts. En förutsättning för att socialtjänsten skall kunna avvakta med att underrätta familjen om inledd utredning och åtgärder i övrigt är att förundersökningen inleds omgående och det inte finns något omedelbart skyddsbehov för barnet. Nämnden bör samråda med polis och åklagare innan vårdnadshavare underrättas om polisanmälan och utredning. I socialtjänstens journaler får enbart dokumenteras att polisförhör har ägt rum, inte vad som framkommit under förhöret. Det är angeläget att utredningsåtgärder i ärenden där det finns misstanke om våld eller sexuella övergrepp vidtas så snabbt och koncentrerat som möjligt. Det är mycket viktigt att socialtjänsten fullgör sin utredningsskyldighet även i ärenden där någon förundersökning inte inleds eller läggs ned liksom vid friande dom. Att en förundersökning läggs ned behöver inte innebära att ett brott inte är begånget. Barnets och familjens behov av stöd. Socialtjänsten har ansvar för att alla i familjen erbjuds stöd, även den misstänkte förövaren om denne finns i familjen. Det är viktigt att dessa samtal kommer till stånd så snart som möjligt. Att inleda utredning enligt 11 kapitlet 1 SoL Som framgår av 11 kap. 1 SoL ska socialtjänsten utan dröjsmål inleda utredning om vad som genom ansökan eller på annat sätt kommer till socialtjänstens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av socialtjänsten. När socialtjänsten får in en anmälan om misstänkt brott mot barn (misshandel och/eller övergrepp) ska den skyndsamt ta ställning till om någon åtgärd från socialtjänstens sida kan vara påkallad. En s.k. förhandsbedömning grundas i första hand på innehållet i anmälan. Möjligheten att göra en förhandsbedömning innan utredning inleds enligt 11 kap. 1 och 2 SoL är således begränsad. Utredningen syftar till: att samla kunskap om barnets och familjens situation att utröna hur barnet reagerat och vilka skador barnet fått att bedöma barnets behov och föräldrarnas omsorgsförmåga Dokumentation Socialtjänsten har en skyldighet enligt 11 kapitlet 5 SoL, att dokumentera handläggningen av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling.

Underrättelse om att utredning inletts Den som berörs av en utredning, i regel vårdnadshavarna och barnet, ska underrättas om att en utredning inleds. Det finns ingen i SoL angiven tidsrymd inom vilken en sådan underrättelse ska ske. Det ligger i sakens natur att underrättelsen ska ske utan egentlig fördröjning. Endast i fall då misstanke föreligger om att ett barn utsatts för övergrepp av något slag kan det utifrån barnets behov av skydd eller av utredningsskäl finnas anledning till att avvakta med att kontakta vårdnadshavaren. Viktigt att tänka på: Att behovet av skydd för barnet ska övervägas Att utredningen omgående ska inledas Att polisanmälan upprättas och tid till samråd bokas Att samråden ska dokumenteras Särskilda åtgärder inom ramen för LVU Omedelbart omhändertagande Inledningsvis måste socialtjänsten bedöma behovet av akuta insatser för att skydda barnet från fortsatta skador. Barnet kan ibland också behöva skyddas från hot och påtryckningar. I vissa situationer måste det finnas en möjlighet för socialtjänsten att ingripa akut utan att avvakta Förvaltningsrättens beslut om vård. En sådan möjlighet anvisas i 6 LVU som medger ett interimistiskt beslut i avvaktan på ett slutligt beslut i vårdfrågan. Ett omedelbart omhändertagande får inte beslutas enbart för att möjliggöra en läkarundersökning eller polishandräckning. Övriga förutsättningar måste vara uppfyllda. Umgängesrestriktioner Behovet av att reglera kontakterna mellan barnet och föräldrarna under utredningstiden bör också uppmärksammas i synnerhet om den misstänkte gärningsmannen finns i familjen. Läkarundersökning Ibland kan det vara av vikt att läkarundersökning snabbt kommer till stånd. Om vårdnadshavaren inte underrättats i förväg eller motsätter sig en undersökning av barnet bör6 LVU respektive 32 LVU tillämpas. I förutsättningarna för dessa åtgärder skall också ingå att det är sannolikt att barnet kan beredas vård enligt LVU. Två förutsättningar krävs för ett beslut om omedelbart omhändertagande Socialtjänsten får besluta om att den som är under 20 år omedelbart ska omhändertas, om det är sannolikt att den unge behöver beredas vård med stöd av LVU, och rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till något av följande skäl: vårdbehovet är med hänsyn till risk för den unges hälsa eller utveckling akut, den fortsatta utredningen kan allvarligt försvåras, eller vidare åtgärder kan hindras.

8. BARNMOTTAGNINGENS RUTINER Barnmisshandelsärenden och sexuella övergreppsärenden handläggs av barnläkare som i sin tur har möjlighet att konsultera specialist vid behov, ex. gynekolog, ögonläkare och/eller kirurg. Ofta är anmälan redan gjord enl. SoL 14:1, och läkarundersökning är begärd av socialtjänsten. Dock händer det ibland att annan remittent fattat misstankar men ej anmält. Det händer också att skola/förskola-personal kommer in med barn då de misstänker att ett barn far illa i hemmet utan att själva först ha gjort en anmälan. Lagen anger dock att det åligger varje vuxen att anmäla om misstanke finns att barn far illa. Barnmottagningen är inte anmälande instans, annat om vi själva fattar misstanke. Inte sällan inkommer barnet med en anhörig som uppger oro för att en annan vuxen utfört misshandel/sexuella övergrepp på barnet. Det kan också uppkomma misstankar hos undersökande barnläkare där familjen sökt spontant av annan orsak. Det är viktigt att barnläkarens handläggning bygger på respekt, empati och kontinuitet. Om brådskande: Gör först en muntlig anmälan till socialtjänsten i den kommun där barnet är skriven. En skriftlig anmälan görs också alltid, men kan göras senare. Jourtid kan man behöva kontakta socialnämndens ordförande eller vice ordförande vilken har mandat att besluta om omedelbart omhändertagande av barnet. Ring då 112, som kan koppla vidare till dessa tjänstemän. I journalen anges såväl de förhållanden som föranledde anmälan som de åtgärder som vidtagits. Viktigt att dokumentera uppkomna uppgifter/förklaringar och undersökningsfynd noga. Förhör av barnet är dock inte barnläkarens uppgift! Barnläkarens uppgift är däremot att ställa uppvisade skador i relation till angiven uppkomstmekanism och att bedöma rimligheten av symtomen utifrån den angivna orsaken. Mät, fotografera, rita skisser! Vid akuta skador kan det vara befogat att fotografera ytterligare en gång någon dag senare då ev. blåmärken syns tydligare. Ta foton från olika vinklar, minst 2 bilder/skada, inkluderande patientens ansikte på minst ett foto. Barnläkaren gör en grundläggande undersökning av barnet, inkluderande vikt/längd, ev. huvudomfång samt tillväxtkurva. Bedömning av kroppsligt och psykisk status. Viktigt att dokumentera tidpunkt för undersökning samt kontrollera medföljande vuxnas identitet. I vissa fall, ex. Shaken baby syndrome inkluderar den kroppsliga undersökningen också ögonbottenundersökning för att se och dokumentera ev. blödningar. Denna undersökning ska göras av ögonspecialist, men behöver ej göras akut på natten, utan kan göras dagtid nästkommande dag. Ofta görs också en liten koagulationsutredning för att utesluta/bekräfta en ökad blödningsbenägenhet hos barnet. Ta följande prover: Hb, Vita, Trombocyter, Reticulocyter, Differentialräkning av vita blodkroppar samt PK och APT-tid. Akuta behandlingskrävande skador röntgas direkt. I annat fall kan man avvakta dagtid då lugnare hantering kan ske. Överväg CT skalle vid barn < 2 år eller skalltrauma. Överväg CT buk vid misstanke om buktrauma. Helkroppsskelett på barn < 5 år. Denna undersökning kan ev. bli aktuell att göras om efter 5-7 dygn om initial röntgen var negativ. Vid misstanke om sexuella övergrepp;

Kontakta jourhavande gynekolog för hjälp med undersökning. På flickor med genomgången pubertet kan man ta odling och spermaprov från vagina. Ett s.k. Rape-kit tillhandahålles av polisen som i dessa fall kontaktas. OBS! En självklarhet- Använd handskar vid undersökning, undersökarens DNA ska ej finnas på/i barnet. På barn före pubertet görs en inspektion av yttre könsorgan, obs glöm ej att också inspektera analöppning! Bara för att man inte ser något avvikande innebär inte detta att ingenting har skett! Som huvudregel ska rättsintyg inhämtas av läkare från Rättsmedicinalverket eller särskild kvalificerad läkare som enligt avtal med verket har åtagit sig att utfärda rättsintyg. Alla legitimerade läkare kan behöva göra detta om särskilda skäl föreligger. Detta kan gälla i akuta situationer där insatser krävs omedelbart och där dessa senare kan försvåra eller omöjliggöra en undersökning i efterhand. I de fall då barnläkaren väljer att lägga in barnet på barnavdelningen bör vårdnadshavare informeras om anledningen till inläggning, för att skydda barnet från ytterligare skada. Viktigt att upplysa att barnet ej får lämna avdelningen mer än för undersökningar inom utredningen. OBS! Sjukvårdspersonal har ej rätt att hålla kvar patient eller anhöriga mot deras vilja. Endast vid befarad risk för liv! Gemensam vårdnad och informationsplikt! Principiellt ska båda vårdnadshavarna vara informerade om ett barn undersöks/behandlas. I vissa fall kan detta vara olämpligt. Barnet kan undersökas utan att den icke närvarande vårdnadshavaren har informerats, men bör inte sövas eller utsättas för invasiva undersökningar utan att detta har skett. Undantag är om vi undersöker barnet på polisens uppdrag alternativt om föräldrarna tillfälligt är fråntagna vårdnaden. Uppgifter om vem som har vårdnaden kan fås från befolkningsregistret. Barn som inkommer döda; Rättsmedicinsk obduktion i samarbete med polismyndighet. Dödsbevis och Dödsorsaksintyg skrivs av Rättsmedicinare. BARNMOTTAGNINGEN CAPIO SJUKHUSET I SIMRISHAMN Barnmottagningen i Simrishamn har begränsade resurser för utredning av misstänkt barnmisshandel. Dagjoursverksamhet saknas. Barn och ungdomar i behov av akut undersökning får bokas in på de lediga besökstider som finns tillgängliga. Vi saknar möjlighet till fotodokumentation av skador och förändringar i hud och slemhinnor. Vi har inte heller tillgång till andra specialister, exempelvis gynekolog och ögonläkare, varför patienter vars tillstånd kräver undersökning utöver somatiskt rutinstatus får skickas till Barnklinikerna i Ystad eller Kristianstad.

9. BUP-FAMILJEMOTTAGNINGENS RUTINER Vid misstanke om brott mot barn görs från BUP:s sida: 1. BUP-personal deltar varje onsdag eftermiddag i Barnahusgruppen. 2. Anmälan görs till Socialtjänst vid misstanke om brott mot barn. 3. I undantagsfall görs polisanmälan direkt. BUP:s funktion är framför allt att genom sina representanter bistå med kunskap i Barnahusgruppen och att i förekommande fall erbjuda behandling. I det akuta skedet kan det vara aktuellt att ge krisbehandling till de berörda, till familj eller delar av denna. Sedan kan detta övergå till en mer långsiktig behandling individuellt eller familjeinriktat. Bedömning av vilka behandlings-insatser som kan bli aktuella görs från fall till fall. Som regel påbörjas inte behandlingsarbete förrän Polisen är klar med sina förhör och gör klartecken till BUP att behandling kan inledas. Man får dock inte vara alltför rigid i detta avseende. Om förhören drar ut på tiden och familjen eller barnet befinner sig i kris måste man överväga någon form av omhändertagande i alla fall. Detta görs alltid i samråd med Polisen.

10. CAPIO PSYKIATRI (Vuxenpsykiatrisk mottagning) RUTINER Alla vårdgivare hos Capio Psykiatri har anmälningsplikt jml Socialtjänstlagen 14 kap 1 vid misstanke om att ett barn far illa (Barn-i-fara-anmälan) Om du i din tjänsteutövning får kännedom om eller misstanke om att ett barn utsatts för misshandel eller sexuellt våld/övergrepp gäller särskilda riktlinjer. Du ska som vårdgivare då: 1. Konsultera barnombudet på din mottagning (Ystad eller Simrishamn) för vidare instruktioner beträffande handläggning. Barnombud Ystad: Marie-Louise Kvist, kurator 0411 588912 marielouise.kvist@skane.se Barnombud Simrishamn: Bert Cappelin, kurator 0414 674560 bert.o.cappelin@skane.se 2. Tillsammans med barnombudet göra anmälan till berörd socialtjänst. 3. Du ska inte på egen hand polisanmäla utan anmälan ska gå genom socialtjänsten som föredrar anmälan i samrådsgruppen på Polishuset, som träffas varje onsdag kl 13 16 enligt Barnahusmodellen. Åklagare kan då på plats fatta beslut om förundersökning ska inledas 4. Tänk på att inte fråga för mycket om själva händelsen som du anmäler utan överlåt frågorna till barnutredarna vid förhören. 5. Tidigare möjlighet att anonymt konsultera i samrådsgruppen upphör. Vänd dig i fortsättning till ditt barnombud för vidare råd angående handläggning. 6. Vid akuta situationer utanför kontorstid som inte kan vänta kontakta Socialjouren via 114 14 för vidare instruktioner. 7. Vuxenpsykiatrin kan efter sedvanlig bedömning utifrån gränssnittet till Primärvården också erbjuda stödsamtal till vuxna drabbade/behövande i dessa situationer.