Ekonomi och Marknad juni 2017 -Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris inleder det fjärde året i följd med minskande grisimport. Under årets tre första månader minskar importvolymerna med 5,6 procent. Att den svenska prisbilden på griskött ligger långt över den som råder inom övriga EU är en marknadssituation som varit rådande i närmare fyra år. Från och med maj 2017 gäller inte detta längre. Medan de svenska priserna presterat tre procent sämre under 2017 i förhållande till föregående år så har övriga EU-länder i genomsnitt presterat 24 procent bättre om man bortser från valutaeffekter. Nöt Det är uppenbart att den svenska prisbilden på nötkött är förhållandevis lite influerad av vad som pågår på den europeiska nötköttsmarknaden i dagsläget. Den svenska prisbilden fortsätter att skilja sig från den som råder inom EU och bland direkta konkurrentländer även under inledningen av 2017. Marginalerna i nötköttsproduktionen förbättrades marginellt under årets inledande 20 veckor i jämförelse med motsvarande period föregående år. Kalvpriserna är 5,9 procent högre och foderpriserna närmare 2 procent högre men vägs upp av något högre avräkningspriser sett över perioden. Får och lamm Den nya zeeländska exporten av lammkött till rasar med 43 procent under årets inledandande kvartal i jämförelse med motsvarande period föregående år. En pågående besättningsuppbyggnad i Nya Zeeland och lägre produktionskapacitet kompenseras inte fullt ut av Irländska handelsflöden och allt som allt minskar importen med 8,6 procent vilket är något av ett trendbrott. Den genomsnittliga marginalutvecklingen inom lammproduktionen under årets 19 inledande veckor försämrades med närmare 3,7 procent i förhållande till samma period föregående år. En något försämrad prisbild och stigande foder priser (+1%) bidrar till utvecklingen. 2 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 2017
Gris Utvecklingen i svensk grisproduktion Att den svenska prisbilden på griskött ligger långt över den som råder inom övriga EU är en marknadssituation som varit rådande i närmare fyra år. Från och med maj 2017 gäller inte detta längre. Medan de svenska priserna presterat tre procent sämre under 2017 i förhållande till föregående år så har övriga EU-länder i genomsnitt presterat 24 procent bättre om man bortser från valutaeffekter. I dagsläget ligger exempelvis den tyska noteringen sex procent över den svenska. En omstrukturering av den kinesiska grisproduktionen har öppnat upp för en kraftigt ökad handel med europeiskt griskött vilket har varit prisdrivande. Kina framstår alltmer som den viktigaste exportmarknaden för europeiskt griskött. Samtidigt väcks frågorna om huruvida rådande handelsutveckling är långsiktig eller bara en tillfällig bubbla till följd av den kinesiska omstruktureringen. 19 18 17 Figur 1. Avräkningspriser på slaktsvin i utvalda EU-länder, tre år bakåt. 16 sek/kg 15 14 13 12 11 10 2014-18 2014-23 2014-28 2014-33 2014-38 2014-43 2014-48 2015-01 2015-06 2015-11 2015-16 2015-21 2015-26 2015-31 2015-36 2015-41 2015-46 2015-51 2016-03 2016-08 2016-13 2016-18 2016-23 2016-28 2016-33 2016-38 2016-43 2016-48 2017-01 2017-06 2017-11 2017-16 2017-21 Danmark Tyskland Polen EU Källa: Jordbruksverket och EUkommissionen. Slaktutveckling och handelsflöden i Antalet slaktade grisar ökade med 3,5 procent under de inledande månaderna av 2017 i förhållande till föregående år. Prognosen för 2017 pekar på att den svenska grisslakten kommer att öka med drygt två procent på årsbasis. Huvuddelen av ökningen beror på produktivitetsförbättringar som sker på gårdsnivå, uttryckt i fler slaktade grisar per årssugga. inleder det fjärde året i följd med minskande grisimport. Under årets tre första månader minskar importvolymerna med 5,6 procent. I synnerhet utmärker sig Danmark genom tappade marknadsandelar på den svenska marknaden. Sedan 2012 har Danmark gått från 40 till dagens nära 20 procent av andelen importerat griskött till. Den svenska exporten av griskött ökade med 5,2 procent under samma period och kan i sin helhet förklaras av en kraftigt ökad avsättning på den nya zeeländska marknaden. Värt att notera är Sydkorea som smugit sig in på listan över dominerande exportdestinationer för svenskt griskött, under årets första kvartal ökade handeln med 26 procent. Fortfarande utmärks exportambitionerna av relativt spridda skurar, närmare 41 procent av exportvolymerna under det första kvartalet går till ett större antal länder som i denna sammanställning benämns Övriga. Tabell 1. Slaktutveckling och handelsflöden av griskött i. Antal slaktade grisar (1 000-tal) januari - mars 2017 655,3 3,5 Export (ton) 7 026 5,2 Polen 1 837-25 Nya Zeeland 932 100 Danmark 414-20 Italien 32 85 Sydkorea 428 26 Storbritannien 467 15 Estland 62 9 Övriga 2 855 18 Import (ton) 28 691-5,6 Tyskland 11 898 0 Danmark 6 658-23 Nederländerna 1 755-3 Finland 1 616-9 Belgien 598-9 Italien 517-4 Irland 508 11 Ungern 15 14 Övriga 5 126 9 perioden (%) 2017/2016 Lönsamhetsindikator Slaktgrisproduktionen och smågrisproduktionen upplever en marginalförsvagning under perioden januari-maj med 12,6 respektive 1,4 procent i förhållande till samma period föregående år. En något dämpad prisutveckling för slaktgrisar i kombination 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 med stigande foderpriser på 2,6 4,7 procent bidrar till den negativa trenden. Sett över en längre period upplever dock svensk grisproduktion en stark lönsamhetsutveckling. 2017 Figur 2. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder 1 och priset på smågrisar 2. Smågris/slaktvikt Foder x 2,8 Slaktgris Källa: Egen bearbetning 1 Multplicerat med en faktor: 2,8 kg foder/kg levande tillväxt. 2 Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 91,4 kg. Källa: Jordbruksverket och SCB. 3 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 2017 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 2017 4
Nöt Utvecklingen i svensk nötköttsproduktion Det är uppenbart att den svenska prisbilden på nötkött är förhållandevis lite influerad av vad som pågår på den europeiska nötköttsmarknaden i dagsläget. Den svenska prisbilden fortsätter att skilja sig från den som råder inom EU och bland direkta konkurrentländer även under inledningen av 2017. Under årets inledande veckor låg de genomsnittliga svenska priserna närmare 25 procent över EU-snittet. Irland har dock för tillfället en starkare pristrend och gynnas av sin exponering på viktiga exportmarknader. 50 45 Figur 3. Avräkningspriser på ungtjurar i utvalda EU-länder, 3 år bakåt. Slaktutveckling och handelsflöden i Antalet slaktade nötkreatur ökade med närmare två procent under årets första kvartal i förhållande till föregående år men utvecklingen varierar kraftigt mellan djurkategorier. En fortsatt avtagande slakt av i synnerhet kalv och kvigor vittnar om ett gynnsamt marknadsläge och en pågående besättningsuppbyggnad. Den svenska exporten av nötkött ökade med 16 procent under det första kvartalet 2017 i jämförelse med föregående år, dock från förhållandevis låga nivåer. En stark handelsutveckling till Tyskland bidrar till detta men med tanke på de höga svenska nötköttspriserna rör det sig sannolikt om vidareexport av importerat nötkött. Importen av nötkött till minskade med sex procent under samma period. De fyra största importländerna; Irland, Tyskland, Nederländerna och Polen tappar samtliga marknadsandelar i. Tabell 2. Slaktutveckling och handelsflöden av nötkött i. Antal slaktade nötkreatur (1 000 tal) januari mars 2017 99,3 2,0 Kalv 3,6-12,8 Tjur 36,9 8,3 Stut 9,8 15,3 Ko 33,6-2,3 Kviga 15,4-5,2 Export (ton) 4 571 16 Tyskland 2 901 37 Finland 485-18 Danmark 408 4 Belgien 149-10 Norge 80 24 Nederländerna 10 55 Övriga 538-10 Import (ton) 32 344-6 Irland 8 187-9 Tyskland 5 148-10 perioden (%) 2017/16 sek/kg 40 35 30 2014-19 2014-24 2014-29 2014-34 2014-39 2014-44 2014-49 2015-2 2015-7 2015-12 2015-17 2015-22 2015-27 2015-32 2015-37 2015-42 2015-47 2015-52 2016-04 2016-09 2016-14 2016-19 2016-24 2016-29 2016-34 2016-39 2016-44 2016-49 2017-02 2017-07 2017-12 2017-17 Lönsamhetsindikator Marginalerna i nötköttsproduktionen förbättrades marginellt under årets inledande 20 veckor i jämförelse med motsvarande period föregående år. Kalvpriserna är 5,9 procent högre och Danmark Tyskland Irland EU Källa: Jordbruksverket och EUkommissionen. foderpriserna närmare två procent högre men vägs upp av något högre avräkningspriser sett över perioden. Nederländerna 5 823-10 Polen 4 523-4 Danmark 3 199 20 Brasilien 382-39 Finland 895-14 Italien 1 172-10 Övriga 3 014-3 Källa: Jordbruksverket och SCB. 50,00 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 Figur 4. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kilo slaktad vikt Kalv Foder Nötkött 10,00 5,00 0,00 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Avser 16 månaders mjölkrastjur, 300 kilo slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad. Källa: Bearbetning av Taurus 5 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 2017 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 2017 6
Får och lamm Utvecklingen i svensk lammproduktion Den svenska prisbilden på lamm förefaller ha svag koppling mot europeiska lammpriser men har ett betydligt tätare samband med utvecklingen av Irländska lammköttspriser. Det kan förklaras av att mycket av de importerade lammen kommer från Irland. Pristrenden för svenskt lammkött är stigande men tillväxttakten har mattats av under de senaste tre åren. EUs genomsnittliga lammpriser är till och med nedåtgående vilket kan ställas i kontrast till marknaden för övriga animalier. 65 60 Figur 5. Avräkningspriser på tunga lamm i utvalda EU-länder, tre år bakåt. 55 50 sek/kg 45 40 EU 35 30 2014-20 2014-25 2014-30 2014-35 2014-40 2014-45 2014-50 2015-3 2015-8 2015-13 2015-18 2015-23 2015-28 2015-33 2015-38 2015-43 2015-48 2015-53 2016-05 2016-10 2016-15 2016-20 2016-25 2016-30 2016-35 2016-40 2016-45 2016-50 2017-03 2017-08 2017-13 2017-18 Källa: Jordbruksverket och EUkommissionen. Lönsamhetsindikator Slaktutveckling och handelsflöden i Tabell 3. Slaktutveckling och handelsflöden av får och lamm i. Den genomsnittliga marginalutvecklingen inom lammproduktionen under årets 19 inledande veckor försämrades med närmare 3,7 procent i förhållande till samma period föregående år. En något försämrad prisbild och stigande foder priser (+1%) bidrar till utvecklingen. Antalet slaktade lamm var i stort sett oförändrat under årets inledande kvartal i förhållande till samma period föregående år. Mer anmärkningsvärd är utvecklingen för tackor och baggar där en ökning motsvarande 25 procent kan noteras. Utvecklingen kan vara kopplad till utformningen av djurvälfärdsersättningen men det kan inte fastställas när denna text skrivs. Exporten av svenskt lammkött är försumbar och handelsstatistiken ska betraktas med viss skepsis då mycket talar för att exporten rör sig om vidareexport av utländskt lammkött. Den nya zeeländska exporten av lammkött till rasar med 43 procent under årets inledandande kvartal i jämförelse med motsvarande period föregående år. En pågående besättningsuppbyggnad i Nya Zeeland och lägre produktionskapacitet kompenseras inte fullt ut av Irländska handelsflöden och allt som allt minskar importen med 8,6 procent, vilket är något av ett trendbrott. Antal slaktade får (1 000-tal) Antal slaktade lamm (1 000-tal) januarimars 2017 4,8 25,1 40,6 0,5 Export (ton) 71-38 Finland 64-36 Norge 0-100 Övriga 7-48 Import (ton) 3 064-8,6 Irland 1 131 30 Nya Zeeland 536-43 Belgien 122-7 Tyskland 164-15 Övriga 1 110-9 Källa: Jordbruksverket och SCB perioden (%) 2017/16 60 50 40 30 20 10 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 Figur 6. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduktionen. Kraftfoder kr/kg Grovfoder kr/kg Slaktpris/kg 0 0,00 2010-1 2010-16 2010-31 2010-46 2011-9 2011-24 2011-39 2012-2 2012-17 2012-32 2012-47 2013-10 2013-25 2013-40 2014-3 2014-18 2014-33 2014-48 2015-11 2015-26 2015-41 2016-03 2016-18 Bearbetning av Magnus Jönsson. 7 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 2017 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 2017 8
Utgivare: LRF 2017 Text: Christian Nordenskjöld Textbearbetning: Ingrid Whitelock Whitelock Projektmedia Grafisk form: Korea Grafiska Foto: Diakrit, Ola Ekstrand, Magnus Jakobsson, Jan Petersson, Ester Sorri och Anders Wirström