1(7) Studiehandledning Mening och social konstruktion. Aktuella teorier i samhällsvetenskapen, 7,5 hp Meaning and Social Construction. Current Theories in Social Science,7,5 ECTS HT 2012 Kursansvarig: Gunnar Karlsson Kursens syfte Mänskligt meningsskapande är en komplex företeelse som studeras inom många olika vetenskapliga discipliner, såsom filosofi, pedagogik, psykologi och språkvetenskap. Synen att människan är en meningsskapande varelse får långtgående konsekvenser för samhällsvetenskaperna. I pedagogisk och samhällsvetenskaplig forskning utgör ofta meningsbegreppet ett kunskapsteoretiskt centralt begrepp i det att forskningen syftar till att beskriva mänskliga företeelser utifrån mening och mänskligt meningsskapande. Människans förmåga att skapa mening kan förstås utifrån olika förutsättningar, såsom språk, kropp, medvetande, det omedvetna, intersubjektivitet. Dessa olika förutsättningar behöver inte förstås som uteslutande varandra utan kan både interagera och/eller förutsätta varandra. Syftet med den här kursen är att presentera och diskutera olika perspektiv på mening och meningsskapande, vilka lyfter fram kroppens betydelse, det omedvetnas respektive social interaktion och dialogicitet som något grundläggande för meningsskapande. Dessa perspektiv har tilldragit sig stort intresse i den samhällsvetenskapliga forskningen under de senaste decennierna. Som bakgrund till dessa perspektiv kommer seminarier att ägnas åt socialkonstruktionistiska skolbildningar och identitetsbegreppets karaktär utifrån fenomenologiska tankegångar. Kursen inleds med en idéhistorisk presentation av meningsbegreppet.
2(7) Kursens upplägg Introduktion till kursen (3 september) En idéhistorisk bakgrund till meningsbegreppet (3 september) Lärare: Charlotta Weigelt, Södertörns högskola. En översikt över meningsbegreppets historia med fokus på dess utveckling från och med 1800- talet fram till våra dagar. En utgångspunkt för föreläsningen är i sammanhanget två mycket betydelsefulla inriktningar; den moderna hermeneutiken och den moderna logiken. Litteratur: Weigelt, Ch. Meningsbegreppets historia och filosofi. (Kompendium som finns tillgängligt på mondo) Socialkonstruktionism (5 september) Lärare: Robert Lundin Vi presenterar och diskuterar den socialkonstruktionistiska orientering som har haft stort inflytande på samhällsvetenskapen de senaste åren. Socialkonstruktionismen är en relativt bred tanketradition inkluderande flera olika skolbildningar, t.ex. kritisk socialpsykologi, diskursiva inriktningar, dekonstruktionism. Vi kommer att diskutera både vad som är gemensamt och vad som skiljer sig mellan dessa olika skolbildningar. Litteratur: Burr, V. (2004). Social constructionism. London: Routledge. Dialogiska perspektiv på meningsskapande genom berättande I (10 september) Lärare: Robert Ohlsson Under de senaste decennierna har intresset för berättelsens funktion i meningsskapande vuxit starkt inom flera vetenskapliga discipliner. Inom det idag breda narrativa forskningsfältet finns olika kunskapsintressen, från intressen för berättelsens interna struktur och form till frågor om vad berättelsen, eller snarare berättandet, används till och dess relation till det sociala och kulturella sammanhanget. Vid detta seminarium introduceras narrativ teori och metod för studier av meningsskapande.
3(7) Litteratur (finns tillgänglig Mondo): Bruner, J. (1991). The narrative construction of reality. Critical Inquiry, 17, 1-21. Hydén, L-C. (1997). De otaliga berättelserna. I L-C. Hydén & M. Hydén (red.) Att studera berättelser samhällsvetenskapliga och medicinska perspektiv. Stockholm: Liber. Dialogiska perspektiv på meningsskapande genom berättande II (12 september) Lärare: Robert Ohlsson Vid detta seminarium utvecklas det narrativa perspektivet med utgångspunkt i de teoretiska begreppen dialog och dialogicitet. Mening diskuteras här som något som uppstår i interaktion mellan olika individer eller perspektiv och meningsskapande behandlas här främst som ett gemensamt projekt och som något som är knutet till den intersubjektiva förståelse som man kan utveckla i samtalsinteraktion. En fokusgruppsstudie presenteras som exempel och utgångspunkt för diskussion om perspektivets metodologiska konsekvenser för studier av berättande och samtal. Litteratur (Hydén och Linell finns tillgängliga på mondo): Hydén, L-C. (2001). Ensamhet eller tvåsamhet. Om social dekontextualisering och kontextualisering. Utbildning och demokrati, 10(3): 11-26. Linell, P. (2009). Rethinking language, mind and world dialogically. Interactional and contextual theories of human sense-making. Charlotte: Information Age Publishing. (kapitel 2) Ohlsson, R. (2009). Representationer av psykisk ohälsa. Egna erfarenheter och dialogiskt meningsskapande i fokusgruppsamtal. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. (kapitel 3, kan laddas ner från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva- 29952) Identitetsbegreppet (17 september) Lärare: Robert Lundin
4(7) Identitetsbegreppet är ett av de mest centrala och meningsrikaste begreppen inom samhällsvetenskaperna. Nästan alla andra begrepp inom samhällsvetenskaperna har en intim relation till identitetsbegreppet. Men vad är egentligen identitet? Har identitet någon essentiell mening? Finns det någon identitet som är mer autentisk än andra? Under detta seminarium kommer några tongivande forskares, alla med fenomenologisk anknytning, försök att besvara frågor som dessa att presenteras och diskuteras. Litteratur (finns tillänglig på mondo): Karlsson, G. & Lundin, R. (2003). Identiteten som den visar sig vid beslutsfattande. I R. Lundins Identitet och beslutsfattande. Konstitution, relation och kreation. Pedagogiska institutionen,. Doktorsavhandling. (Kapitel 6). Lundin, R. (2003). Identitet och beslutsfattande. Konstitution, relation och kreation. Pedagogiska institutionen,. Doktorsavhandling. (Kapitel 3). Lundin, R. (2009). Källorna till det moderna självet. En läsning av Charles Taylors Sources of the self The making of the modern identity.(kompedium). Kropp - I (OBS! torsdag den 20 september) Kroppen har under de senaste decennierna intagit en framträdande plats inom samhällsvetenskaplig forskning i många olika avseenden. Kroppen är inte längre bara ett objekt för naturvetenskapliga studier utan den mänskliga kroppens subjektiva, sociala och kulturella betydelse har kommit i fokus. Frågor som rör kön/genus, klass, etnicitet, hälsa etc. inbegriper olika sätt som kroppen kan representeras och manifesteras på. Kursens första tillfälle ägnas åt kroppen i sin subjektiva meningsskapande betydelse, det som den franske fenomenologen Maurice Merleau-Ponty kallade den levda kroppen. Litteratur (Smith finns tillgänglig på mondo): Heinämaa, S. (2003). Toward a phenomenology of sexual difference. Husserl, Merleau-Ponty, Beauvoir. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers. Smith, N. (2011). Husserl och kroppen. I S.-O. Wallenstein (red.); Edmund Husserl. Stockholm: Axl.
5(7) Kropp - II (24 september) Utifrån idén om den levda kroppen har forskning utförts inom en rad områden, såsom genus, hälsa, psykosomatik. Vid detta tillfälle kommer vi att diskutera kroppens meningsskapande betydelse i förhållande till genus. Litteratur (Bigwood finns tillgänglig på mondo): Bigwood, C. (1991). Renaturalizng the body (with the help of Merleau-Ponty). Hypatia, 6, 54-73. Heinämaa, S. (2003). Toward a phenomenology of sexual difference. Husserl, Merleau-Ponty, Beauvoir. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers. Young, I. M. (1990). Throwing like a girl and other essays in feminist philosophy and social theory. Bloomington: Indiana University Press. (Kap. 8, 9, 11). Psykoanalysen och det omedvetna I (26 september) Inom psykoanalytiskt tänkande är meningsbegreppet synnerligen viktigt för att förstå mänsklig utveckling. Man kan nog hävda att psykoanalysens två viktigaste begrepp är mening och det omedvetna. Vid första tillfället kommer Sigmund Freuds (1856-1939) idéer om omedveten mening att behandlas. Det finns många möjliga ingångar i Freuds tänkande till att fånga det omedvetnas mening. Vi kommer fokusera på tolkningar av felhandlingar, symptomens innebörd och på drömtydning som spelade en avgörande roll i utvecklandet av psykoanalysen. Litteratur : Freud, S. (2007/1915-17). Föreläsningar. Orientering i psykoanalysen. Stockholm: Natur och Kultur. (Kapitel 1-15, 17, 29). Psykoanalysen och det omedvetna II (1 oktober) Det andra tillfället ägnar vi åt psykoanalytikern Donald W. Winnicotts (1896-1971) tänkande som haft stort inflytande på psykoanalytisk teoribildning och kliniska praktik. Winnicott intresserade sig för jagutvecklingen (snarare än Freuds driftutveckling) där det tidiga samspelet mellan mor och
6(7) barn blir av stor vikt. Vi kommer i seminariet att diskutera Winnicotts meningsbegrepp mot bakgrund av barnets tidiga erfarenheter. Litteratur: Winnicott, D.W. (2003). Lek och verklighet. Stockholm: Natur och Kultur. (Kapitel 1, 6, 8). Seminarium 9 oktober Presentation och diskussion av texter inför inlämning av examinationsuppgiften. Inlämning av examinationsuppgift 24 oktober
7(7) Kunskapskontroll och examination Kursen examineras i form ett aktivt deltagande under kursens seminarier samt författande av en mindre uppsats som lämnas in vid kursens slut. Uppsatsen skall behandla något valt problem som behandlats under kursen och som kan ha relevans för kursdeltagarens arbete med den egna masteruppsatsen eller doktorsavhandlingen. (Anvisningar för utformning av denna text kommer att ges vid kursintroduktionen.) Denna uppsats presenteras och diskuteras vid seminariet den 9 oktober och lämnas sedan in för betygsättning den 24 oktober. Möjlighet att komplettera icke godkända uppsatser kommer att finnas. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: Redogöra för teoribildning och centrala begrepp vad gäller synen på meningsbegreppet och skapande av mening inom aktuella inriktningar inom pedagogik och samhällsvetenskap. Dessa inriktningar omfattar sådana som fokuserar språkets, kroppens och social interaktions betydelse för meningsskapande. Diskutera likheter och olikheter mellan olika teoretiska perspektiv på meningsskapande och deras metodologiska implikationer. Tillämpa teoretiska perspektiv på meningsskapande i analys och diskussion av exempel. Betygskriterier A Studenten ska på ett uttömmande, självständigt och mycket tydligt sätt kunna redogöra för utmärkande drag i olika teoretiska perspektiv på meningsskapande och relatera dess till varandra. Studenten ska vidare på ett utvecklat och stringent sätt använda meningsbegreppet och andra teoretiska begrepp i diskussion och analys av exempel på meningsskapande. (Betygskriterier för B F kompletteras inom kort.)