Ny alternativ infartsväg till Piteå Hamn

Andreas Persson Samhällsbyggnad, högskoleexamen 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Andreas Persson

Förord Som en del av utbildningen Samhällsbyggnad ingår det att skriva ett examensarbete på 7,5 högskolepoäng, detta ska göras med ett företag och det företag jag har gjort det med är Norconsult i Piteå och Piteå Hamn. De personer som varit till stor hjälp som handledare är Leif Palage på Norconsult och Lars Wikström på Piteå Hamn. De som hjälpt mig med projektering och framställning av de dokument som behövs är Peder Johansson, Lars Hannu och Caroline Persson. Martin Ström har hjälpt mig med en del inmätningar som har behövts till projektet. Jag vill tacka alla de ovannämnda personerna för deras otroliga engagemang som hjälpt mig att klara av detta projekt. Jag vill även rikta ett tack till Norconsult för att jag fått möjlighet att skriva mitt examensarbete hos dem. Jag vill även tacka Kerstin Pousette som är min handledare och beställare av denna rapport. I

Sammanfattning Denna rapport är en del av min utbildning Samhällsbyggnad. Rapporten handlar om mitt arbete med att ta fram en ny alternativ infartsväg till Piteå Hamn. Arbetet med att framställa vägen innefattar hela arbetsgången som ett projekt innebär, med möten, projektering, framtagning av ritningar och de dokument som behövs för utförande av arbetet. Arbetsgången i detta projekt finns beskriven i rapporten och resultatet av mitt arbete finns som bilagor. Projektet var inte stort från början då vi bestämde att jag skulle ta mig an det utan det växte sig större, eftersom att vi kände att det gick bra. Från början var det således tänkt att jag skulle projektera en väg och kanske mängda den om det fanns tid till detta. Det visade sig att det gick att bygga på projektet med fler delar. På detta sätt fick jag mer och bredare kunskap gällande projektering och hur det går till att driva ett projekt från ide till färdigt förfrågningsunderlag med alla tillhörande delar. Det finns stora möjligheter till att vägen kommer byggas precis som den är projekterad. Arbetsgången har varit linjär men lärorik, i de bilagor som finns bifogade visas några av de viktiga delarna i framtagningen av vägen. II

Innehåll Förord... I Sammanfattning... II 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Avgränsningar... 1 2. Metod och material... 1 3. Projektet arbetsgång från projektstart till färdiga handlingar... 2 3.1 Projektstart... 2 3.2 Första delsteget... 2 3.3 Andra delsteget... 3 3.4 Tredje delsteget... 6 3.5 Fjärde delsteget... 7 3.6 Femte delsteget... 8 4. Resultat... 9 5. Diskussion... 9 6. Slutsats... 10 Referenser... 11 Bilagor... 12 Bilaga 1 De olika vägsträckningarna... 12 Bilaga 2 - Mötesprotokoll... 13 Bilaga 3 Vägsträckning och fyrvägskorsning... 17 Bilaga 4 Typsektion... 18 Bilaga 5 - Normalsektion... 19 III

1. Inledning 1.1 Bakgrund I den utbildning jag läser ska vi göra ett examensarbete som motsvarar 7,5 högskolepoäng, här ska vi antingen göra ett mindre utredningsarbete eller forskningsuppgift, i mitt fall blev det att projektera en väg. Jag kom överens med min handledare på Norconsult och beställaren Piteå Hamn att jag skulle projektera deras nya alternativa infartsväg till området. Bakgrunden till detta examensarbete är att Piteå Hamn behöver en ny alternativ infartsväg för att lätta på trafiken och minska de köer som ofta bildas innanför deras huvudinfart. De fordon som främst kommer att trafikera denna nya infartsväg är lastbilar med papper till hamnen från Kappas pappersbruk. Dessa lastbilar ankommer till hamnen två till tre gånger i timmen året runt. 1.2 Syfte Min uppgift var att utifrån ett gammalt förslag projektera en helt ny väg med fler funktioner, fler anslutande fastigheter och en annan vägsträckning. 1.3 Avgränsningar Avgränsningarna för detta arbete var först en enkel väg in till Piteå hamns område med två stycken parkeringsfickor men det blev redan efter första delleveransen ett mycket större projekt än vad som var tänkt från början. Projektet har också byggts på efter att varje delmål blivit uppnått. Men det avgränsades till en sträckning utanför Piteå Hamns område. 2. Metod och material Det material jag hade att tillgå som hjälp vid projekteringen var AutoCAD Civil 3D 2015 med Naviate: Vägprojektering. Sen hade jag även den väldigt duktiga och hjälpsamma personalen på Norconsult som alltid ställde upp oavsett om det gällde frågor om programmet eller utformningen av vägen. Jag hittade också en del svar gällande vägutformningen på Trafikverkets hemsida i deras dokument för Vägar och Gators Utformning(VGU). Programmet jag använde för projekteringen var AutoCAD Civil 3D och tillägget AutoTURN Pro 10 vid tester av körspår för olika lastbilar. Inget av dessa program hade jag någon tidigare erfarenhet av då vi bara använt oss av Novapoint för vägprojektering vid LTU. Jag kunde däremot dra nytta av att jag projekterat en väg tidigare i utbildningen eftersom att jag ändå förstod hur det gick till bara jag lärde mig det nya programmet. 1

3. Projektet arbetsgång från projektstart till färdiga handlingar 3.1 Projektstart Första dagen åkte jag och min handledare Leif Palage ut till Piteå Hamn för ett uppstartsmöte med Lars Wikström och Clas Johansson. Lars är infrastrukturansvarig och Clas är sjöfartsansvarig vid Piteå Hamn. Under mötet diskuterade vi olika projekt som de ville genomföra och jag valde den alternativa infartsvägen, detta eftersom den låg närmast i tiden och hade stor chans att bli verklighet då de behövde en väg där i och med att de skulle förlänga kajen. Det fanns också ett tidigare förslag på en vägsträckning för den alternativa infartsvägen men det skiljde sig en del från hur de ville att det skulle se ut nu. Skillnaden på de olika vägsträckningarna går att se i Bilaga 1. Vi kom överens om att jag skulle ta mig an det projektet och alla fyra tyckte det var ett bra val. Väl tillbaka på kontoret började jag med att undersöka vilket material som fanns att tillgå sedan det tidigare förslaget och vad av det som gick att använda. Jag undersökte även om det fanns material som kunde användas från närliggande projekt som till exempel Lindbäcks fabrik som ligger en liten bit från vägen. 3.2 Första delsteget Jag började att utgå ifrån det tidigare framtagna förslaget som hade en lite kortare och annorlunda vägsträckning i jämförelse med den vi nu pratat om. Det som skiljde det nya önskemålet mot det tidigare var: Parkeringsficka vid infart med plats för två stycken 25 meters lastbilar efter varandra. Parkeringsficka med plats för en lastbil på väg ut från området. Vändplats för lastbilar med vändradie upp till 19,5 meter, vilket kräver väldigt mycket yta. Projekteringen gick bra till en början och jag använde övningsboken AutoCAD Civil 3D 2015 med Naviate: Vägprojektering (CAD-Q, 2015) som var till stor hjälp då det var ett helt nytt program jag använde. Det mesta gick bra fram tills att vägen skulle börja svänga av för att få plats med, på den södra sidan en fem meter bred och 60 meter lång parkeringsficka och på den norra sidan av vägen en vändplats med en vändradie på 19,5 meter. Det jag hade att förhålla mig till var Cabinords tomt på den södra sidan av vägen och ett järnvägsspår på den norra sidan av vägen. Jag fick hjälp av personalen på kontoret att rätta till de problem som uppstod då det var ett nytt program och istället för att rita om halva vägen fick jag rita om vägen från start där den ansluter till Haraholmsvägen. Jag använde mig först av så kallade Polylines då jag ritade men då dessa inte är lika smarta som till exmpel Feature Lines så började jag hädanefter använda sådana istället, detta också för att det sen ska gå lättare att mäta in vägen vid ett eventuellt vägbygge. Det som menas med att Feature lines är smartare 2

än Polylines är att de följer med modeller om de höjs eller sänks och att det finns fler inställningar för dem och deras beteende under projektering. Jag projekterade vägen utefter de första önskemålen och framställde ett utkast till vårat nästa möte som jag initierade då jag kände mig klar. Jag lärde mig mycket och det var mycket att tänka på med alla olika lager, radier till kurvor och vägsträckningen överlag. Det blev många utskrifter och små ändringar varje gång. Till mötet hade jag tagit fram det som efterfrågats men det hade kommit upp en del saker som de ville att jag skulle komplettera vägen med. 3.3 Andra delsteget Under vårat andra möte kom det upp en del tillägg. Vi skissade direkt på utkastet som jag skrivit ut inför mötet och diskuterade alla tillägg som skulle göras och saker jag skulle tänka på vid projekteringen. De saker som hade tillkommit var: En större parkeringsficka vid grinden, den skulle vara dubbelt så bred och då rymma fyra stycken 25 meter långa lastbilar med två stycken i bredd. En ny infart till Cabinord fastigheten. En ny infart till Lindbäcks nya fabrik som skulle gå över tågspåret. Ta reda på exakt position av VA-ledning i närheten genom kontakt med Pireva. Ta reda på vändradie för BurLinks lastbilar som främst kommer trafikera vägen. Projektera för framtida belysning med 100m c/c mellan dragbrunnar där kabel ska dras. Undersöka om flytt av befintlig tågövergång är möjlig, även åka ut och mäta in tågövergång och säkerhetsportaler inför flytt. Befintlig tågövergång ska vara kvar tillsvidare. Lägga till ortofoto över området för att öka förståelsen och känslan för hur vägen ser ut och hur den ligger i relation till tomter, fastigheter, järnvägsspår och naturen. Lars Wikström som är min huvudkontakt på Piteå Hamn ville också att jag skulle skriva ett mötesprotokoll för detta möte för att lära mig det och sedan skicka ut det till alla närvarande. Det första jag gjorde efter detta möte var att skriva ett mötesprotokoll som jag sedan mailade ut till alla närvarande. Detta mötesprotokoll ligger som Bilaga 2 i detta dokument. 3

Det andra jag gjorde var att mäta i programmet hur nära det var till Cabinords tomtgräns och bedömde då att den extra breda parkeringsfickan skulle rymmas med en marginal på fyra meter. Vid inledningen av detta projekt så hade Cabinord sin infart vid slutet av vägen men denna skulle flyttas eftersom det skulle bli för mycket trafik vid grinden om den var kvar på befintligt ställe. Jag och Leif skissade på ritningen och kom fram till ett bra förslag, en fyrvägskorsning efter halva vägsträckan där både Cabinord och Lindbäcks fabrik skulle få sina anslutningar till vägen. Projekteringen av fyrvägskorsningen var svår då jag inte gjort någon sådant tidigare. Problemet var att kunna kombinera feature lines som redan var dragna med de feature lines som skulle dras för vägen till Cabinord och Lindbäcks. Detta löstes med hjälp av personalen på Norconsult. Det var viktigt att få till det rätt från början eftersom att mängder på schakt och fyll sedan ska kunna beräknas med hjälp av programmet. Nästa fråga att lösa var vilken eller vilka radier som skulle användas i fyrvägskorsningen för att lastbilar som kommer till Cabinord och Lindbäcks skulle kunna ta kurvan utan problem. Jag ritade först upp ett förslag där jag hade 10 m i radie vid alla fyra kurvorna. Leif tyckte istället att jag skulle ha kvar radierna på två av kurvorna och öka radierna till 18 m på två, se figur 1. Detta för att lastbilar som kommer till Cabinord främst kör mellan Haraholmsvägen och Cabinord och aldrig ska in på hamnområdet. Lindbäcks infart ser något annorlunda ut då det både är större lastbilar som kommer trafikera vägen och att de kommer ha ett annat trafikflöde på deras väg. Lastbilarna kommer komma från hamnområdet och köra in till Lindbäcks fabrik. Figur 1 Fyrvägskorsning med radier 4

För att lokalisera var VA-ledningen låg, vilket är viktig att veta inför vägbygget, kontaktade jag Pireva som har kartor över sina ledningar. Jag mailade dem en bild över området som var intressant och fick sedan tillbaka en dwg-fil med ledningen utritad som jag lade in i ritningen för att det ska bli tydligt i vilken utsträckning den kommer drabbas av vägbygget. Det visade sig att den korsar vägen några gånger men att den ligger på sådant djup att det inte ska innebära några problem för vägbygget. Nästa steg var att samtala med BurLink Transport i Piteå och ta reda på vad för sorts lastbilar de har och vad de lastbilarna har för vändradie. Det visar sig att de använder lastbilar vilka har vändradie 19,5 meter respektive 18 meter. Jag fick därför utöka ytan för vändplatsen för att få tillräckligt med plats så att en lastbil med vändradie 19,5 meter ska ha plats att vända med god marginal. Jag ritade sedan upp var el till belysningen skulle gå och märkte ut var dragbrunnarna skulle placeras ut. Belysningen skulle bara placeras på en sida av vägen och det blev på den nedre, södra sidan av vägen. Jag och Martin Ström som är en av Norconsults mättekniker åkte ut till området där vägen skulle ansluta till Cabinords nuvarande infart, dvs i slutet av vägen. Vi hackade bort snö och is och undersökte storleken på vägplattorna vid tågövergången som var av betong. Vi mätte ut storleken och position för dessa med hjälp av en GPS. Den data vi fått från utmätningen lade vi sedan in på datorn och därefter lades de till i projektet. För att öka förståelsen för personer som inte är lika insatta i projektet tyckte Lars att jag skulle lägga in ett ortofoto som de hade sen tidigare. Ett ortofoto är en bild tagen med en drönare eller ett flygplan för att få ett verkligt underlag att använda till exempelvis kartor eller projektering. Ortofotot som Norconsult använt sig av i en tidigare projektering av Lindbäcks fabrik som ligger alldeles intill fanns att tillgå. Fotot skickades till mig och jag fick sedan hjälp att lägga in det i programmet då jag aldrig gjort det förut. Kvaliten och upplösningen på kortet var mycket bra och resultatet gjorde att det blev lätt och tydligt att förstå hur vi hade tänkt. Resultatet av detta ligger som Bilaga 3. När det vi kommit överens om vid det senaste mötet var klart kallade jag till ett nytt möte för att redovisa det jag gjort och få höra deras tankar och åsikter om det. 5

3.4 Tredje delsteget Under vårt tredje möte deltog bara jag, Lars och Clas och de var nöjda med det jag hittills tagit fram. Vi diskuterade och kom fram till att det som nu skulle göras var: Ringa logistikchefen på Lindbäcks och presentera det jag fram till dess hade tagit fram och skicka dem ett utkast för att höra deras tankar. Rita till en grind med rätt mått och avstånd från järnvägen och tona ner Lindbäcks infart just för att det är huvudvägen som har störst fokus, det var oklart om denna del av vägen kommer byggas. Dra in infarten till Cabinord så att den inte tar upp lika stor yta och även tona ner denna del av vägen då det också är oklart om denna del av vägen blir av. Både det tidigare förslaget och mitt förslag på vägdragning ska visas på ritningen men det gamla förslaget skulle skrafferas för att lättare hålla isär dem. Kontrollera om transformatorskåpet just innanför hamnområdets grindar måste flyttas eller inte. Mäta upp avstånd mellan vägen inne på området och skåpet. En grov mängduppskattning av schakt- och fyllnadsmassor på arbetet som ska göras och även prissätta det. Ta fram sektionsritningar. Kontrollera avvattning och placering av vägtrummor. Det första jag gjorde var att ta kontakt med Lindbäcks logistikchef Markus, jag presenterade mig och det arbete jag hade gjort. Han skulle ta detta vidare och se vad de andra cheferna tyckte om förslaget och återkomma så fort det var gjort. Information om vilket mått ifrån järnvägen och bredd på grinden in till Lindbäcks stod Clas för och jag kontrollerade även på Trafikverkets hemsida (Säkerhetsavstånd vid byggande intill järnväg, Trafikverket) hur reglerna såg ut. På Cabinords väg förkortade jag vägsträckningen med ungefär hälften eftersom den tog upp för mycket yta på en asfaltsplan som Cabinord använder för uppställning. De båda anslutningsvägarna till huvudvägen tonades sedan ner. För att de som tar beslutet om vägen ska byggas, och i så fall hur vägen ska dras, lättare ska kunna jämföra mitt förslag med det tidigare förslaget så lades även detta in i ritningen men skrafferades. Detta eftersom det ska visa på en annan prioritet än här framtaget förslag och för att vägdragningarna lättare ska kunna skiljas åt. 6

Transformatorskåpet som riskerade att behöva flyttas om vägen gick för nära står 1,3 meter från vägen. Detta är egentligen för nära men eftersom att det är på privat mark och inte är kommunen som bestämmer om det så godkändes det avståndet av Lars. Det som skulle mängdas var den stora huvudvägen i projektet. De två anslutande vägarna skulle inte mängdas då deras status om byggnation var osäker och de bedömdes utgöra en så liten del på den totala summan att det kan försummas. För att få fram några mängder var jag tvungen att göra om min vägdragning till en så kallad korridor som man bygger med olika delar av vägen. Då läggs väghalvor, diken och stödremsor till var för sig och på så sätt byggs vägen del för del och designas med önskade mått på höjd, bredd och antal lager och dess tjocklek, detta kan ses i Bilaga 4. Därefter kan man utföra en beräkning på den korridor man gjort med de olika pusselbitarna som vägen består av. De siffror jag fick fram var 1250m³ schakt och 2182m³ fyllnadsmassor. Jag tog därefter ett schablonpris som Norconsult hade och räknade grovt på vad det skulle kosta med bara schakt- och fyllnadsmassor. Det gav en kostnad på ungefär 3 800 000kr men detta är lågt räknat eftersom det bara omfattar arbetet med schakt och fyllning. Sedan tog jag fram sektionsritningar som visar en genomskärning av vägen med bestämt avstånd mellan. I detta fall var det lämpligt med en sektionsritning över vägen var 50:e meter. Det resulterade i 14 stycken sektionsritningar som först visar vägen som i Bilaga 5 och även hur vägen ligger i förhållande till den befintliga marken, detta förtydligas i förslaget framtaget här. Det fanns tre vägtrummor utsatta i det tidigare förslaget, men det behövs fler. För att avgöra var placering av vägtrummorna bäst lämpade sig använde jag en terrängmodell som fanns sedan tidigare. Den terrängmodellen har lästs in med hjälp av en drönare och har data för markens höjder. Genom att använda terrängmodellen i AutoCAD kan man droppa små vattendroppar på marken och sedan se åt vilket håll det rinner för att få fram var en vägtrumma bäst skulle lämpa sig. Det visade sig att det bara behövde kompletteras med en vägtrumma och den hamnade 475 meter in på vägen. 3.5 Fjärde delsteget Den fjärde gången vi träffades hade jag utfört punkterna som vi kommit överens om på det förra mötet. De närvarande var Lars, Claes och Daniel Danielsson. Daniel är projektledare för utbyggnaden av Piteå Hamns kaj. De var nöjda och ville nu att jag skulle fortsätta med dessa punkter. Ta fram en teknisk beskrivning (TB) för allt arbete för byggnation av vägen. Ta fram en mängdförteckning (MF) för hela vägen. 7

Detta är ett ansvarsfullt arbete då detta plus ritningarna är det entreprenörerna ska utgå ifrån då de räknar på vad det kommer kosta att bygga vägen och för att sedan lämna in sitt anbud till beställaren Piteå Hamn. Dessa två dokument brukar oftast vara hopslagna med varandra och omfattar vad för arbete som ska göras och hur mycket av det. En teknisk beskrivning är ett dokument som beskriver vilka jobb som ska utföras och även hur de ska utföras. Denna beskrivning görs med koder som i sin tur kommer med olika krav på material och utförande. Om det finns andra krav än de som AMA beskriver lägger man till egna rubriker som till exempel Utförandekrav och Materialkrav. Ett exempel på en kod kan vara DEF.13 Skylt för vägmärke. Denna kod säger då att skyltar ska sättas upp och i denna kod finns också krav på hur detta ska göras. För att kunna ta fram den tekniska beskrivningen fick jag studera en gammal TB som använts vid ett annat projekt. Trots att jag tidigare läst en kurs där vi fick ta fram en liten TB var det en stor utmaning att ta fram en TB av den här omfattningen som skulle användas på riktigt. Jag fick börja med att försöka tänka ut allting som måste göras för att kunna bygga vägen från alla förberedande arbeten som röjning, trädfällning, avspärrningar och dylikt till att hur skyltar ska sättas upp och vilken sorts vägmarkeringar som ska målas. För att kunna ta fram en mängdförteckning var jag tvungen att gå igenom boken AMA Anläggning 13 MER (Mät och Ersättningsregler) för att där se vilka av koderna som överhuvudtaget ska mängdas och på vilket sätt. En del koder mängdas enbart med fyra streck vilket då betyder att den koden inte kan eller behöver prissättas utan ska ingå i priset på hela entreprenaden som entreprenören lämnar. Om det istället till exempel är koden DEF.13 Skylt för vägmärke så mängdas den koden enbart med hur många skyltar det är som ska monteras. 3.6 Femte delsteget Jag kallade till möte med Lars, Claes och Daniel. Vi gick tillsammans igenom den tekniska beskrivningen och mängdförteckningen. Vi hittade en del koder som jag ändrade, tog bort och vi lade även till några koder. Vi fortsatte diskutera vad som fanns kvar att göra för att kunna använda materialet som ett förfrågningsunderlag. Förfrågningsunderlaget ska sedan Piteå Hamn skicka ut till entreprenörer för att få in deras pris på att utföra arbetet. De saker som fanns kvar att göra för att få klart var. Lägga till och ta bort koder i tekniska beskrivningen och därefter mängda dessa i mängdförteckningen. Upprätta handlingsförteckning och ritningsförteckning. Ta fram underlag till arbetsmiljöplan och göra en riskanalys. 8

Först tog jag bort och lade till de koder som fattades i den tekniska beskrivningen. Efter det gick jag över till att redigera mängdförteckningen. Jag upprättade därefter ett dokument med handlingsförteckningen. I detta dokument står det vilka dokument som ingår i förfrågningsunderlaget och vilket nummer de olika handlingarna har. Till exempel har mängdförteckning nummer 10.1 och ritningsförteckningen nummer 12.1. Då redigeringen med beskrivningarna var klara gick jag in på ampguiden.net och laddade där ner en mall över hur en arbetsmiljöplan ska se ut. Jag gick igenom dokumentet och raderade en del kapitel som ej var av relevans för detta projekt, som till exempel Svetsarbeten under vatten. När detta var klart mailade jag hela förfrågningsunderlaget till Lars Wikström som var mycket nöjd med det arbete jag hade utfört. 4. Resultat Jag hade tidigare aldrig använt mig av AutoCAD Civil 3D så det tog tid att komma igång, men eftersom det är samma tillverkare av detta program som de jag tidigare använt mig av förstod jag hur menyerna och dess struktur var uppbyggd. Arbetet med att ta fram underlagsmaterial till denna väg har verkligen ökat på min kunskap om programmet AutoCAD Civil 3D och även hur processen runt att driva ett sådant projekt går till. Tack vare den duktiga och hjälpsamma personalen och beställaren har jag klarat av att färdigställa detta projekt på utsatt tid trots en del problem på vägen. Projektet resulterade i en väg som är 695 meter lång med två parkeringsplatser, två anslutande vägar och en vändskiva. Detta med tillhörande underarbeten som mängdning av schakt- och fyllnadsmassor och uppbyggnad av blivande vägkropp. Sidoarbeten som uppsättning av staket, grindar, röjning och vägmålning har också definierats i förfrågningsunderlaget. Projekt har resulterat i ett komplett förfrågningsunderlag som är färdigt att skickas ut till entreprenörer för anbud. 5. Diskussion Jag är nöjd med hur projektet har utvecklats över tiden som jag arbetat med det. Från början var det meningen att jag bara skulle projektera en väg, men eftersom det gick väldigt bra kände både jag och Lars att vi kunde utöka storleken på projektet, vilket syns på alla delmål som tillkommit under arbetets gång. Det har varit en utmaning att skriva den här rapporten. Då arbetsgången varit linjär med möte, projektera, möte där ytterligare arbetsuppgifter succesivt har tillkommit var det definitivt inte självklart hur rapporten skulle struktureras. För att underlätta arbetet med denna rapport har jag under hela arbetet fört dagbok över vad som tillkommit till projektet 9

och vad som diskuterats under våra möten. Eftersom att jag hela tiden haft dagboken till hjälp så har arbetet med rapporten förenklats och arbetsgången lättare kunna beskrivas utan att några detaljer fallit bort. 6. Slutsats Den slutgiltiga versionen av vägen uppfyller inte bara de ursprungliga kraven, den uppfyller också alla krav som tillkommit under arbetets gång. Det har varit en utmaning att tillgodose alla önskemål som tillkommit då jag inte hade tillräcklig erfarenhet av programmet eller att driva liknande projekt. Det jag tycker man hade kunnat göra annorlunda med vägen är att flytta infarten från Haraholmsvägen en längre bit ifrån den närliggande tomten för att på så sätt minska störningar av trafik för det boende. 10

Referenser CAD-Q. (2015). AutoCAD Civil 3D med Naviate: Vägprojektering. CAD-Q. Trafikverket. (u.d.). Säkerhetsavstånd vid byggande intill järnväg. Hämtat från http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/planera-ochutreda/samhallsplanering/sakerhet-och-konflikter/sakerhetsavstand-mellaninfrastruktur-ny-bebyggelse-samt-ovriga-anordningar/sakerhetsavstand-vidbyggande-intill-jarnvag/ 11

Bilagor Bilaga 1 De olika vägsträckningarna 12

Bilaga 2 - Mötesprotokoll Ny alternativ infartsväg Möte: Briefing Dag och tid: 2017-04-04 kl. 07.30-08.30 Plats: Norconsult, Piteå Närvarande: Leif Palage LPe Norconsult AB Andreas Persson APn Norconsult AB Lars Wikström LWm Piteå Hamn AB Clas R Johansson CJn Piteå Hamn AB Ansvarig: 1.0 PROTOKOLL 1.0.1 Samtliga protokoll mailas till ovanstående personer. APn 1.2 Kvarstående punkter från tidigare protokoll 1.3 TIDPLAN/TIDER 1.3.1 Projekteringen beräknas vara klar senast 24/5 APn 1.4 RAPPORTER/INFORMATION 13

1.4.1 Elins väg skulle delvis ritas om för att fylla önskade krav med en vändplats och plats för två stycken väntande lastbilar. Alla Dem nya önskemålen innebär ny infart för Cabinord och en anslutande väg från Lindbäcks fabrik och en ny tågöverfart med den befintliga kvar. Även en större parkeringsficka som rymmer två stycken lastbilar i bredd och totalt fyra stycken. APn 1.5 PROJEKTERINGSFRÅGOR / UPPLYSNINGAR 1.5.1 Fältmätningar - 1.5.2 Fjärrvärmeledningar 1.5.3 VA 1.5.3.1 Kolla upp *Hunden APn 1.5.4 Yttre El/Kraft 1.5.5 Geoteknik 14

1.5.7 Mark 1.5.7.1 Piteå Hamn äger marken som ska användas. LWm 1.5.8 Bygg 1.5.9 Konstruktion 1.5.10 Ventilation - 1.5.11 VS/Maskin 1.5.12 EL Projektera för framtida belysning. APn 1.5.13 Styr 1.5.14 Brand 15

1.6 Mark och miljö domstolen 1.7 Länsstyrelsen 1.8 Byggnadsnämnden 1.9 ÖVRIGT 1.10 MÖTEN 1.10.1 Nästa möte: Separat inbjudan Alla Vid protokollet Norconsult AB Andreas Persson 16

Bilaga 3 Vägsträckning och fyrvägskorsning 17

18 Bilaga 4 Typsektion

19 Bilaga 5 - Normalsektion