2010
Sida 1(46) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 4 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet... 4 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet... 4 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet... 6 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet... 6 2. MEDBORGARPERSPEKTIVET... 7 2.1 Regionfullmäktiges strategiska inriktningar... 7 2.1.4 Invånarna ska ha goda förutsättningar att leva ett liv i hälsa... 7 2.1.5 Den som har behov av hälso- och sjukvård ska få vård i rätt tid... 8 2.2 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet... 8 2.3 Jämställdhetsintegrering...10 2.4 Kommunikation och bemötande...10 2.5 Funktionshinder...12 2.6 Mångfald...12 3. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET... 14 3.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet...14 3.1.1 Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska... 14 3.1.2 Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska... 15 3.1.3 Antalet självskador och självmordsförsök ska minska... 15 3.1.4 Andelen överviktiga och feta barn ska vara lägst i Sverige... 16 3.1.5 Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet... 17 3.1.6 Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska halveras... 18 3.1.7 Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna... 18 3.1.8 Bemötandet av patienter i vården ska förbättras... 19 3.1.9 Fördelningen av resurser ska främja vård på lika villkor... 19 3.1.12 Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka... 20 3.1.13 Alla patienter inom psykiatrin ska ha en individuell skriftlig vårdplan... 20 3.1.14 Tillgängligheten till lokaler och miljöer där regionen bedriver verksamheter ska öka... 20 3.1.16 Energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska... 21 3.1.19 Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka... 21
Sida 2(46) 3.1.22 Minska användningen av fossil energi i Västra Götalandsregionen... 21 3.1.23 Antalet resta mil i tjänsten ska minska... 21 3.1.24 Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut. 22 3.2 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet...22 3.3 Prestationer...23 3.3.1 Utfall prestationer jämfört med föregående år... 23 3.3.2 Utfall prestationer jämfört med budget... 24 3.3.3 Utfall nyckeltal, prestationer... 24 3.4 Patientsäkerhet...25 3.4.1 Patientsäkerhet Indikator 1: Antal registrerade avvikelserapporter... 25 3.4.2 Patientsäkerhet Indikator 2: Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning och funktion av medicintekniska produkter... 26 3.4.3 Patientsäkerhet Indikator 3: Antal utförda riskanalyser... 26 3.4.4 Patientsäkerhet Indikator 4: Antal utförda händelseanalyser... 26 3.5 Jämställdhet...27 3.6 Miljö...27 3.6.1 Miljöledningssystem ska införas i samtliga förvaltningar och bolag... 27 3.6.2 Miljöhänsyn ska tas i planering, upphandling och beslut... 27 3.6.3 Samtliga anställda och förtroendevalda ska få utbildning i miljökunskap... 27 3.6.4 Den negativa miljöpåverkan från transporter och resor ska minska... 28 3.6.5 Den negativa miljöpåverkan från avfall ska minska... 28 3.7 Övrigt...28 4. MEDARBETARPERSPEKTIVET... 30 4.1 Personalförhållanden...30 4.1.1 Personaldata... 30 4.2 Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet...31 4.2.1 Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska... 31 4.2.2 Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan... 32 4.2.3 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska... 33 4.2.4 Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska... 33 4.2.5 Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska... 33 4.2.6 Kostnaderna för bemanningsföretag ska minska... 34 4.3 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet...34 4.4 Jämställdhet...35 4.4.1 JÄMIX... 35 4.4.2 Jämställdhetsintegration... 36 4.5 Övrigt...36
Sida 3(46) 5. EVENTUELLA ÖVRIGA PERSPEKTIV... 38 6. EKONOMIPERSPEKTIVET... 39 6.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i ekonomiperspektivet...39 6.1.1 Alla verksamheter ska redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital... 39 6.1.2 Alla verksamheter ska öka sin produktivitet... 39 6.2 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet...39 6.3 Ekonomiskt resultat...40 6.4 Intäktsutveckling...41 6.5 Bruttokostnadsutveckling...41 6.6 Eget kapital...41 6.7 Investeringar...41 6.9 Resultaträkning / Kassaflöde / Balansräkning, noter och anläggningsredovisning...42 7. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG... 46 7.22 Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska fortlöpande överföra kunskaper till andra sjukhus i regionen som ett led i regional kompetensutveckling...46 7.30 Utförarstyrelserna ska säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämt över hela organisationen...46 BILAGA: Genomslag media 2010
Sida 4(46) 1. SAMMANFATTNING (ANS) är ett specialistsjukhus med planerad vård, som är under uppbyggnad i nordöstra Göteborg. ANS startade 2007 och uppbyggnaden av verksamheten har sedan dess skett successivt. Sjukhuset befinner sig i en fas av fortsatt utveckling av nuvarande verksamheter och parallellt med denna utveckling pågår ett omfattande arbete med projektering av en ny sjukhusbyggnad. ANS ska erbjuda ett gott och professionellt bemötande och erbjuda invånarna i Västra Götalandsregionen en öppen specialiserad vård på länssjukvårdsnivå inom ett antal discipliner. ANS ska, genom att utgå från det behov av hälso- och sjukvård som finns i området och genom samverkan med andra aktörer, såväl offentliga som privata, erbjuda en välfungerande hälso- och sjukvård för befolkningen i nordöstra Göteborg. ANS är ett mångkulturellt närsjukhus och ett hälsofrämjande sjukhus som arbetar med att främja hälsa och behandla sjukdomar. ANS arbete med folkhälsa har som mål att förbättra hälsan i nordöstra Göteborg. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet är invånarnas hälsa och ohälsa samt den enskildes eller gruppers behov av stöd och andra insatser. Under 2010 har de befintliga verksamheterna utvecklats och utökat sin verksamhet, samtidigt som nya verksamheter tillkommit. Överföring av Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden till ANS, start av Gynekologimottagning och inledning av uppbyggnaden av en Ungdomsmottagning i Angered har skett under året, liksom start av ett mobilt KOL-team. Antalet patientbesök vid ANS uppgick till 37 901 besök, en ökning med 110 procent jämfört med 2009. Utvecklingen av verksamheten under 2010 med ökad tillgänglighet till specialistsjukvård av hög kvalitet, nytänkande och hälsofrämjande arbetssätt är viktiga steg på vägen för att nå visionen för ANS en bättre hälsa bland invånarna i nordöstra Göteborg. 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet strategiska mål för medborgarperspektivet: Bra Jämlik och jämställd vård och hälsa i Nordost Främja hälsa och förebygga ohälsa Lättillgängligt och köfritt
Sida 5(46) (ANS) skapas för att boende i nordöstra Göteborg ska få bättre tillgänglighet till god vård. Utifrån det behov som har identifierats i upptagningsområdet och i dialog med representanter från medborgarna har verksamheterna inom ANS startats upp och utvecklats sedan 2007. ANS är medlem i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och Vårdorganisationer (HFS) och har ett stort folkhälsouppdrag, både kopplat till och integrerat i den kliniska verksamheten. Med fokus på barns och ungdomars hälsa har sjukhuset under 2010 gjort insatser för att exempelvis stärka föräldrastödet och arbetat preventivt mot tobak och barnfetma. Dessutom har ett arbete inletts tillsammans med olika aktörer inom Västra Götalandsregionen för att öka andelen kvinnor i Nordost som deltar i screeningverksamhet mot livmoderhals- och bröstcancer. Möjligheten att skriva egenremiss ökar tillgängligheten till ANS specialistmottagningar. Genom att aktivt arbeta med vårdprocesserna förbättrar vi även flödet av patienter vilket gynnar tillgängligheten. Under hösten 2010 genomfördes i genomsnitt 93 procent av alla nybesök inom 90 dagar. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet strategiska mål i verksamhetsperspektivet: Bra Förbättrad vård genom nytänkande Patientsäkert (ANS) har under året utfört 37 901 besök vilket motsvarar en ökning med 110 procent jämfört med föregående år. Under 2010 har verksamheterna på ANS fortsatt att utveckla rutiner och arbetssätt för att förbättra omhändertagandet av patienter. Användningen av system som MedControl och olika kvalitetsregister ska på sikt underlätta möjligheten till uppföljning och förbättring av verksamheternas säkerhet och kvalitet men det arbetet har endast inletts under det senaste året. Uppföljning av patientnöjdhet genom egna och nationella patientenkäter har visat att ANS överlag har goda resultat, men också uppmärksammat sjukhusets förbättringsområden. Som ett led i utvecklandet av nya arbetsformer startade Vuxenspecialistcentrum vid ANS under våren 2010 det första Mobila KOL-teamet i Sverige, vilket möjliggör vård i hemmet för patienter med lungsjukdomen Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL).
Sida 6(46) 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet strategiska mål i medarbetarperspektivet: Bra En lustfylld, säker och dynamisk arbetsmiljö Antalet anställda har på (ANS) under 2010 ökat med 73,5 procent jämfört med samma period 2009. Personalomsättningen var mycket låg med endast 3 avgångar. 47 nyanställda började varav en stor del tillkom då ANS tog över Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden 1 januari 2010 med 24 nya medarbetare. Per sista december hade ANS 125 anställda (119,8 årsarbetare). Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år men är fortfarande mycket låg vid jämförelse med Västra Götalandsregionen som helhet. Antalet tillfälliga anställningar samt löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat jämfört med samma period 2009. Bemanningsföretag har använts i mycket begränsad omfattning och ska fasas ut under 2011. På har stort fokus legat på att skapa gemensamma mötesplatser kombinerat med kompetensutveckling vilket har genomförts i form av ANS alla en gång per månad samt planeringsdagar där tillbakablick på årets prestationer inom alla perspektiv förenades med planering inför 2011. ANS prioriterar hälsan hos medarbetarna genom att bland annat vara ett rökfritt sjukhus, uppmuntra till fysisk aktivitet och erbjuda handledning till alla anställda. 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet strategiska mål i ekonomiperspektivet: Bra En ekonomi i balans (ANS) redovisar för verksamhetsåret 2010 ett positivt resultat på 3 263 tkr. Lagd prognos för året uppgick till 1 500 tkr per augusti vilken reviderades i november till 2 400 tkr efter utbetalning av två större belopp avseende tillgänglighet och vårdgaranti på sammanlagt 900 tkr. I december erhölls ytterligare 600 tkr som ökade plusresultatet ytterligare till dryga 3 000 tkr. Anskaffningsutgiften för utrustningsinvesteringar stannade på 1 359 tkr vilket ska ställas mot beviljat investeringsutrymme på 1 500 tkr. Utöver det årliga investeringsutrymmet finns 1 813 tkr ackumulerat från tidigare års utrymmen vilket kommer att användas under första delen av 2011.
Sida 7(46) 2. MEDBORGARPERSPEKTIVET Det övergripande målet för (ANS) är ett förbättrat hälsotillstånd och ökad trygghet för befolkningen i nordöstra Göteborg. ANS avser uppnå dessa mål genom goda medicinska resultat, ett hälsofrämjande arbete och genom en aktiv dialog med patienter och medborgare i syfte att tydliggöra dessas förväntningar på och föreställningar om vård. Vid uppstarten av ANS genomfördes också en behovsanalys. I denna konstaterades bland annat att förståelsen för invånarnas syn på hälso- och sjukvård och hälsa utgör en viktig förutsättning för att vi skall kunna nå våra mål. Bemötande har därför varit ett högt prioriterat område och olika former av dialogaktiviteter har genomförts från 2008 och fram till dagens datum. Exempel på dessa aktiviteter är ett dialogprojekt, bildande av referensgrupper, samverkansmöten med föreningar och församlingar samt att ANS deltagit i en stor mängd lokala aktiviteter. Referensgrupper har också involverats för att sjukhuset ska få värdefulla synpunkter till verksamheterna inför byggnationen av den nya sjukhusbyggnaden. 2.1 Regionfullmäktiges strategiska inriktningar 2.1.4 Invånarna ska ha goda förutsättningar att leva ett liv i hälsa Det övergripande målet för (ANS) är ett förbättrat hälsotillstånd och en ökad trygghet för befolkningen i nordöstra Göteborg. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet utgör därför en viktig del i sjukhusets uppdrag. Under 2010 har ANS bedrivit ett lokalt folkhälsoarbete för att öka barns och ungdomars hälsa i Nordost. Arbetet inriktas på de små barnen och vänder sig därför även till blivande föräldrar, småbarnsföräldrar och barn i förskoleåldern. Insatserna utgår från följande delområden: barnhälsoindex, förhindra övervikt/undervikt, ökat föräldrastöd samt förebygga tobaksrökning. Exempel på insatser som genomförts under året inom ramen för Barn och ungas hälsa är: framtagande av barnhälsoindex genomförande av Hälsomässa i lokalområdet stöd och utveckling av mammagrupper på olika språk insatser för att öka deltagandet i föräldrautbildningar informationskväll för gravida hälsoföreläsningar hälsoinformation på olika språk via närradio information i skolan i samarbete med A Non Smoking Generation kompetensutvecklingskväll för föreningsledare framtagande av informationsmaterial på olika språk genomförande av tredagarsutbildning i motiverande samtal för 25 skolsköterskor i Nordost.
Sida 8(46) Därtill har det systematiska arbetet med att lyfta in hälsofrågorna i patientmötet fortsatt. Alla nyanställda inom vården på ANS har fått utbildning i motiverande samtal för att kunna föra hälsosamtal med patienter vid nybesök. Regelbunden drop-in-mottagning för spirometri (lungfunktionstest) på Vuxenspecialistcentrum har fortsatt och även utvecklats genom att den gjorts tillgänglig på fler geografiska platser i Nordost. Tillgången till ett tidigt lungfunktionstest ökar chansen att få en tidig diagnos av lungsjukdomen kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL, vilket förbättrar chanserna till en effektiv behandling. Av dem som deltagit i screeningen har cirka 50 procent visat tecken på begynnande KOL. Som ett led i det hälsofrämjande arbetet ska alla patienter vid ANS tillfrågas om rökning och vid behov erbjudas rökavvänjningsstöd. Under 2010 fick 77 procent av alla patienter (och föräldrar till barnpatienter) frågan om rökning och samtliga rökavvänjare hade fulla mottagningar. Gynekologimottagningen och Ungdomsmottagningen inledde under hösten 2010 ett viktigt hälsofrämjande arbete med att minska de sexuellt överförbara sjukdomarna samt öka andelen kvinnor i Nordost som kommer på cellprovskontroller. Under november månad deltog ANS i en alkoholscreeningsdag som genomfördes på initiativ av nätverket Hälsofrämjande Sjukhus och Vårdorganisationer (HFS). Svaren, som återkopplas under början av 2011, ska ge en input till ANS arbete med alkoholfrågorna under 2011. 2.1.5 Den som har behov av hälso- och sjukvård ska få vård i rätt tid (ANS) skapas för att boende i nordöstra Göteborg ska få närmare och bättre vård. För att ge människor i behov av vård så god tillgänglighet som möjligt har ANS redan sedan de första verksamheterna startade gett patienter möjlighet att skriva egenremiss. Under 2010 var i genomsnitt 23 procent av alla remisser till ANS egenremisser och på Gynekologimottagningen stod egenremisserna för hela 70 procent. I takt med att verksamheterna på sjukhuset etableras har även trycket från patienter ökat vilket i vissa fall även lett till förlängda väntetider. Under senare delen av 2010 inledde verksamheterna ett processarbete med utgångspunkten att förbättra patientflödena genom sjukhuset. Bland områdena för förbättringar finns en minskning av andelen uteblivna patienter, kortade väntetider och ett bättre utnyttjande av kompetens genom hänvisning till rätt vårdnivå. Under 2011 fortsätter förbättringsarbetet och förväntas resultera i kortare väntetider och ett bättre resursutnyttjande. 2.2 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Måltal: Alla verksamheter ska klara de fastställda vårdgarantitiderna. 90 procent av remissbedömningarna ska göras inom fyra arbetsdagar.
Sida 9(46) Vid 70 procent av nybesöken ska patienter/föräldrar tillfrågas om tobaksvanor och erbjudas rökslutarstöd. Anta 50 barn på nyremiss för fetma. Resultat: 94 procent av alla patienter till Smärtcentrum, Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden (BUM), Barn och ungdomsspecialistcentrum (BUSC) och Vuxenspecialistcentrum (VUSC) har fått ett första besök inom de fastställda vårdgarantitiderna. 91 procent av alla remissbedömningar gjordes inom 4 dagar. 77 procent av alla patienter/ föräldrar tillfrågades om tobaksvanor och erbjöds rökslutarstöd vid nybesöket. Under 2010 antogs fler än 50 barn på nyremiss för fetma. Analys: Under hösten 2010 började tre av (ANS) verksamheter att registrera in väntetider till det nationella systemet SIGNE. En särskild person vid varje verksamhet fick ansvar för inregistrering och uppföljning av väntetider vilket har haft en positiv effekt på överblicken över vänteläget samt förbättrandet av såväl administrativa som vårdrelaterade rutiner. Under hösten har remissflödet till flera av ANS verksamheter ökat, vilket i vissa fall påverkat möjligheten att hålla garantitiderna. Ett aktivt processutvecklingsarbete inleddes under senare delen av 2010 för att utveckla förbättringsarbetet kopplat till patientflöden på samtliga verksamheter. Under våren 2010 förekom fortfarande flera felregistreringar när det gäller remisshantering på ANS vilket omöjliggjort en rättvisande uppföljning. Dessutom kom under våren en stor mängd remisser samtidigt då patienter skulle överföras från Sahlgrenska Universitetssjukhuset till ANS. Rutiner och arbetssätt har successivt förbättrats under året och vid en borträkning av de överförda remisserna samt de där felregistrering omöjliggör uppföljning i dagsläget klarade vi målet att 90 procent av remissbedömningarna ska göras inom fyra arbetsdagar under 2010. Alla vårdanställda vid ANS har fått en utbildning i motiverande samtal för att kunna hålla hälsosamtal med alla patienter vid nybesök. ANS är medlem i nätverket Hälsofrämjande Sjukhus och Vårdorganisationer (HFS) och har ett stort fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete vilket är en förklaring till ett gott resultat gällande tobaksrelaterade insatser. På Barn- och ungdomsspecialistcentrum har man arbetat länge med att utveckla och förbättra vårdprocessen för barn med fetma. En förbättrad process innebär att flödet av patienter optimeras och antagningen av nya patienter möjliggörs i större utsträckning.
Sida 10(46) 2.3 Jämställdhetsintegrering Statistik visar att det på (ANS) finns skillnader i andel besök mellan män och kvinnor. Skillnaderna är kommunicerade till verksamheterna och i många fall har skillnaderna förklaringar som vi varken vill eller kan påverka. Som exempel kan nämnas att långvarig smärta rent statistiskt är vanligare bland kvinnor än män. Att flickor i högre utsträckning än pojkar söker sig till Ungdomsmottagningen (UM) är också ett faktum. Att förklara skillnaderna på UM med att flickor har ett större behov av hjälp är dock inte lika lätt. Därför pågår ett arbete på UM, Angered att hitta former för verksamheten som ökar intresset för pojkar att vända sig till UM vid behov. På Vuxenspecialistcentrum (VUSC) har man kunnat hänvisa skillnader i hembesöksstatistik till att män som är sjuka inte lika ofta behöver hembesök då de har en fru som sköter om dem. Då kvinnan är sjuk saknas ofta detta stöd, varför hembesök hos kvinnor är vanligare. Barn- och ungdomsspecialistcentrum (BUSC) och Barn och ungdomsmedicinska mottagningen (BUM) i Gamlestaden följer statistiken för Västra Götalandsregion som visar att pojkar i åldrarna upp till puberteten har större vårdkonsumtion än flickor. ANS deltar i ett arbete för att finna orsakerna till dessa skillnader i vårdkonsumtion och till viss del har man kunnat se biologiska förklaringar. Under 2010 har vi även mätt deltagandet i våra drop-in-mottagningar för spirometri fördelat på kön. Det har då visat sig att andelen besökare till dessa öppna mottagningar är jämt fördelat mellan män och kvinnor, vilket kan ses som ett tecken på att de informationskanaler vi använder oss av når ut till hela befolkningen. 2.4 Kommunikation och bemötande Kommunikation och bemötande är fortsatt prioriterade områden för. Kommunikation Kommunikationsinsatserna kring (ANS) har fortsatt under 2010 genom en mängd olika aktiviteter. Arbetet med att utveckla den transkulturella kommunikationen genom anpassningar till vårt mångkulturella upptagningsområde har varit en viktig del, liksom förberedelse inför kommande byggnation. Därtill har insatser fortsatt genomförts för att öka kännedomen om ANS genom att sprida information om vår verksamhet och de nyheter som finns. Arbetet har följt den strategi och plan för arbetet som tagits fram för året. Exempel på insatser under året: framtagande av patientbroschyr på sju språk lansering av Gynekologimottagningen utveckling av sociala medier (Facebook, ANS blogg och Youtube) genomförande av internkommunikationsenkät 2010 kommunikationsplan för projektet Byggnationen av nya sjukhuset tillsammans med Västfastigheter lansering och frukostseminarium för Barnhälsoindex lansering av Mobila KOL-teamet
Sida 11(46) förberedelse och koordinering av sex studiebesök workshop hur når vi befolkningen som talar andra språk i samarbete med introduktionsenheten projektledarskap för Hälsomässa och hantering av monter genomförande av Öppet hus för vårdgrannar samordning och redaktörskap för behovsanalysen 2010 framtagande av kriskommunikationsplan medieträning och kriskommunikationsövning för krisledningsgruppen på ANS hantering av ANS medverkan på medicinska riksstämman samarbete med Doulaprojektet för att sprida information via kulturtolkarnas kontaktnät i frågor som rör kvinnohälsa, barnhälsa och föräldraskap löpande hantering av förfrågningar från media och journalistkontakter löpande produktion, underhåll av intranät, extern webbplats, nyhetsbrev och blogg löpande kommunikationsstöd till verksamheterna och staben löpande översyn och kompletteringar kring skyltning och bildbank. Resultatet av insatserna ovan mäts ytterst i ökat remissinflöde. Därutöver kan de mätas i följande parametrar: antal besökare på events, webbplatser och blogg antal neutrala eller positiva genomslag i media (se bifogad rapport över mediegenomslag.) antal studiebesök. Medborgardialog (ANS) arbetar för att involvera befolkningen i utformningen av vården genom medborgardialog. Dialogen sker både genom allmän dialog samt i mer strukturerad form genom regelbundna möten med ANS referensgrupper. Under året har även särskilt fokus lagts på uppsökande aktiviteter i Bergsjön/Kortedala. En aktivitetsplan för referensgruppmöten har upprättats. Under 2010 har ANS fått möjligheten att nyttja referensgruppens erfarenhet och kompetens genom dialog. Frågeställningar som diskuterats i dialoggrupperna under året har varit: byggnationen av det nya ANS: frågor om reception, väntrum, mottagningsrum, stilla rum, amningsrum, lekplatser med mera information och tillgänglighet: tips och förbättringsområden om förbättrad tillgänglighet och tydlighet i information interkulturell bemötande: Vad är det, vad betyder det och hur gör man? barns hälsa och föräldrars roll - hur kan man motivera? Diskussion kring barns hälsa, föräldrars roll, tidiga insatser i barns uppväxttid, hur kan ANS stödja föräldrarna? De riktade insatserna i Bergsjön har gjorts genom uppsökande aktiviteter inriktade på att nå
Sida 12(46) invånare i Bergsjön. Till grund för detta har en inventering gjorts bland annat genom en kartläggning av samtliga aktiva föreningar i Bergsjön med tillhörande kontaktuppgifter. Ett samarbete har även inletts med Kvinnocenter i Bergsjön kring frågor som rör kvinnohälsa. Genom årets medborgardialog har vi kommit i kontakt med cirka 200 personer. Medborgardialogen har gett oss värdefull input till alla delar av vår verksamhet, så även i planeringen för den nya sjukhusbyggnaden. 2.5 Funktionshinder Frågan om tillgänglighet är central för (ANS). Under året har insatser genomförts för att säkerställa tillgängligheten i de tillfälliga lokaler som vi befinner oss i på bästa sätt. Bland annat har skyltningen enligt det nya skyltprogrammet i Västra Götalandsregionen (VGR) färdigställts. Under mars månad genomfördes för första gången på ANS en så kallad tillgänglighetsrond. Ronden hade till uppgift att se över att skyltning, tillgänglighetsanpassningar och väntrum följer de regler och riktlinjer som finns inom Västra Götalandsregionen och Angereds Närsjukhus som förvaltning. Ronden resulterade i en lista med åtgärder som till stora delar har vidtagits. Vid utformningen av lokalerna till det nya sjukhuset är frågan om tillgänglighet central. Alla aspekter för att göra sjukhuset tillgängligt för alla besökare beaktas i planeringen. Tillgänglighetsperspektivet omfattar även våra skrivna texter. Vi översätter många av våra trycksaker och anpassar innehållet på våra webbplatser så att det blir tillgängligt för synskadade som använder sig av röstuppläsare. Under året har även utbildningsinsatser för personalen genomförts för att lära ut så kallat klarspråk, det vill säga texter på svenska som är enkla att förstå. ANS tar även sitt sociala ansvar som arbetsgivare. Tillsammans med övriga förvaltningar inom VGR ingår ANS i det så kallade Noden-samarbetet med syfte att underlätta för personer med funktionshinder att få anställning inom VGR. 2.6 Mångfald (ANS) verkar i ett område där drygt 50 procent av befolkningen är födda utomlands och mångfald präglar såväl patienternas som medarbetarnas sammansättning på ett för Västra Götalandsregionen unikt sätt. Befolkningens mångfald speglas i den grupp som genom medborgardialogen ständigt för en dialog med verksamheterna. Denna dialog har haft stor betydelse inför uppstarten av nya verksamheter, som vid Gynekologimottagningen våren 2010, och har även input i
Sida 13(46) diskussionerna som förs inför byggnationen av det nya sjukhuset. Sedan hösten 2010 finns en utvecklingsgrupp inom sjukhusledningen som bereder ärenden för beslut gällande byggnationen av det nya sjukhuset. I beredningsarbetet finns mångfald med som en av de viktiga aspekter, ur vilka alla ärenden belyses. Under året har Doulaprojektet i större utsträckning integrerats i ANS verksamhet. Doulorna, kulturtolkarna, hade ursprungligen uppgiften att stötta kvinnor med olika kulturell bakgrund under graviditet och förlossning. Deras roller har dock utvecklats under året och de har idag även en viktig uppgift i att sprida information och hälsobudskap till sina respektive landsmaninnor och inte minst att vara en länk mellan ANS och stora delar av befolkningen i vårt upptagningsområde. "Allas lika värde" är en del i ANS värdegrund. Under hösten har ett internt arbete pågått med fokus på vår värdegrund. Ett värdegrundsspel anordnades i samarbete med Hälsan och Arbetslivet och frågorna har vidare diskuterats på verksamheternas arbetsplatsträffar. Informationsavdelningen har under året fortsatt arbetat för ökad transkulturell kommunikation. Arbetet är inriktat mot att löpande göra olika anpassningar i kommunikationen för att nå grupper som inte har svenska som modersmål. Det innebär både översättningar av utvalt material till olika språk och användning av skräddarsydda kanaler i syfte att nå befolkningen med våra budskap. Ett sådant exempel är ett samarbete med bostadsbolagen som lett till möjligheten att få hänga upp anslag med hälsoinformation i fastigheternas tvättstugor. Under året har även en workshop genomförts med representanter från Enheten för samhällsinformation samt studiebesök i kommuner med liknande befolkningssammansättning. Arbetet har lett fram till en rapport på området. ANS har under året börjat beställa tolktjänster via internet. På så sätt ökar säkerheten genom att det på enkelt sätt alltid går att kontrollera att tolk är beställd och en annan inte helt oviktig faktor är att sjukhuset på så sätt sparar 10 kronor per tolkning.
Sida 14(46) 3. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET (ANS) målsättning är att vara ett utvecklingscentrum för närsjukvård. I detta ingår följande strategiska mål: ANS ska erbjuda vård utformad efter befolkningens behov. ANS ska vara ett centrum för forskning och utveckling. Vården vid ANS ska vara processorienterad. ANS ska ligga i framkant vad gäller IT-utveckling. ANS ska samverka med lokalsamhället. På ANS ska ett gott bemötande bland annat innebära en hög tillgänglighet, medmänsklighet, professionalism och respekt för individen. Några konkreta exempel på vad vi uppnått under året är: Arbetet med programförklaring för forskning och utveckling/utbildning (FoUU) har slutförts under året. De centrala delarna i programförklaringen är att kunna erbjuda en forskningsmiljö som utgår från det mångkulturella samhället och närsjukvård. Sjukhusets olika verksamheter har under året fortsatt att identifiera och utveckla sina vårdprocesser. Bidragande till att utveckla sina processer är att mäta resultaten av processer och identifiera förbättringsområden. Alla verksamheter inom sjukhuset rapporterar in data i relevanta kvalitetsregister. Dessutom är ANS "hemsjukhus" för det nationella kvalitetsregistret "RiksKOL" där också "luftvägsregistret" tillförs från och med 1 januari 2011. ANS har utbildat samtliga medarbetare kring transkulturell vård och bemötande i mångkulturella miljöer. Doulaverksamheten som stöder gravida kvinnor inför deras framtida föräldraroll samt bidrar till ett gott bemötande genom sin roll som kulturtolkar. 3.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet Redovisas under respektive mål nedan. 3.1.1 Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska (ANS) tillfrågar patienter och anhöriga vid nybesök om rökvanor. Tanken är att sätta fokus på exponering för tobaksrök som en riskfaktor för patienten själv men också att ge möjlighet till föräldrar att reflektera över att deras egna rökvanor kan påverka barnets hälsa och öka risken för att Bra barnet kommer att bli rökare. För hela ANS har frågor om tobaksrökning besvarats komplett vid 77 procent av alla nybesök, vilket betyder 3 749 vårdkontakter. I 19,6 procent av fallen påvisades rökare. Dessa erbjöds i 75 procent av fallen rökavvänjning. För barnverksamheterna var det 50 procent
Sida 15(46) av föräldrarna som svarat på frågan om rökning. Av de 10 procent av föräldrarna som var rökare fick 70 procent erbjudande om rökavvänjning. Förebyggande tobaksarbete inom skolan i samarbete med A Non Smoking Generation pågår. Under året har de genomfört 115 klassbesök i Nordost för ANS räkning. Samarbetet omfattar även insatser riktade till föräldrar och föreningslivet. Ett arbete med utbildningsinsatser för skolsköterskor i metodiken motiverande samtal har påbörjats för att stärka kompetensen kring rökavvänjning. Motsvarande strategiska arbete pågår inte vad gäller alkohol och andra droger, men genom att ANS sedan augusti bedriver begränsad ungdomsmottagning med tillgång till kurator kommer även frågor kring droganvändning hos ungdomar med. 3.1.2 Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska OK Inom barn- och ungdomsverksamheterna rekryterades projektledare för att bygga upp en ungdomsmottagning i Angered under våren 2010. Två kuratorer arbetar kliniskt, en person genom verksamhetsövergång sedan augusti, den andra efter rekrytering sedan december. Arbetet med ungdomar sker i samverkan med Mödravårdcentralen (MVC) i Angered samt ungdomsmottagningen i Gamlestaden. I väntan på att ungdomsmottagningen i Angered ska få tillgång till lokaler för att kunna fortsätta uppbyggnaden, pågår besök i skolor och i andra verksamheter med fokus på ungdomar där information ges kring sex och sexuellt överförbara sjukdomar. Eftersom Gynekologimottagningen startade upp sin verksamhet under våren 2010, är patientunderlaget inom verksamheten för litet och tidsaspekten för kort för att man ska kunna påvisa minskad andel sexuellt överförbara sjukdomar i området. Provtagning utförs generöst och stor vikt läggs vid långa patientsamtal för information. Besök på fritidsgårdar och Hälsoteket i lokalområdet har genomförts under året. 3.1.3 Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Bra (ANS) bedriver psykiatrisk vård inom Barn- och Ungdomsspecialistcentrum (BUSC) men inte vuxenpsykiatrisk verksamhet i egen regi. Verksamheten inom BUSC är unik, eftersom den utför vård för barn och ungdom inom medicin, psykiatri och neuropsykiatri inom samma enhet utan att störas av verksamhetsgränser. Även inom de andra delverksamheterna, Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden (BUM), samt Angereds Ungdomsmottagning pågår utveckling med målet att kvalitetssäkra
Sida 16(46) screening för psykisk ohälsa vid vårdkontakter med barn och ungdom. Dessutom säkras kvaliteten på de kroppsliga undersökningarna även vid psykiatriska frågeställningar vilket ökar möjligheten att upptäcka självskador. En viktig del i kvalitetsarbetet är att säkerställa att barnens psykiska status bedömts vid vårdkontakter och att psykiskt status finns som obligatoriskt sökord även vid somatiska kontakter. Barn- och ungdomsverksamheterna säljer dessutom kompetens i form av skolläkare till stadsdelarna i Nordost och ANS mål är att skolläkarna alltid ska vara delaktiga i elevhälsan för att på bästa sätt kunna bidra till att skolan erbjuder en bra psykisk arbetsmiljö för alla barn, inte minst för barn med funktionshinder. ANS är också drivande bakom det av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) finansierade utvecklingsarbetet Familjecentrerad barnoch ungdomshälsa. I samverkan med stadsdelarna Lärjedalen och Gunnared (nya stadsdelen Angered) samt med primärvårdens olika vårdproducenter verksamma i Nordost är målet att utveckla en samordnad struktur baserad på utökade familjecentraler 0-18 år som syr ihop Barnavårdcentralen (BVC), elevhälsa och icke myndighetsutövande socialtjänst med särskilt fokus på generellt och riktat föräldrastöd. Dessutom medverkar och finansierar ANS projektet "Skolteam" som innebär att metoden "Family Check up" implementeras och utvärderas vetenskapligt i åldersgruppen 9-13 år. Metoden syftar till specifikt familjecentrerat föräldrastöd när barnen har ett tidigt normbrytande beteende. 3.1.4 Andelen överviktiga och feta barn ska vara lägst i Sverige Bra Aktivt folkhälsoarbete bedrivs för att öka barns och ungdomars hälsa i Nordost. Arbetet inriktas huvudsakligen på de små barnen och vänder sig därför även till blivande föräldrar och småbarnsföräldrar. Det finns idag ingen realistisk förutsättning att inom överskådlig framtid nå regionala mål, däremot att andelen barn med fetma som nu ligger bland de högsta i Göteborg ska minska. Som ett första steg i detta arbete har (ANS) utvecklat ett Barnhälsoindex under perioden. Indexet innehåller statistik om barns hälsa i stadsdelarna i Nordost jämfört med Göteborg Stad och Västra Götalandsregionen. Det innehåller bland annat statistik om barns vikt och är därför ett centralt verktyg för att på sikt kunna följa förändringar i andelen överviktiga och feta barn. Under året har ANS deltagit i flera sammanhang där kostråd getts till befolkningen. Ett sådant exempel är Hälsomässan som genomfördes i oktober månad. I det hälsofrämjande arbetet används tillväxtkurvorna i journalsystemet för att
Sida 17(46) bedöma barns Body Mass Index (BMI) och som en bas för hälsosamtal vid sjukvårdskontakter. I det sjukvårdande arbetet har Barn- och ungdomsverksamheterna alltid behandlat barn med fetma, men nya arbetsmetoder har utvecklats och ständigt kvalitetsförbättrats inom Barn- och Ungdomsspecialistcentrum (BUSC) och motsvarande utvecklingsarbete har också startat på Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden (BUM). Eftersom remissinflödet till BUSC avseende barn med fetma varit högt har en vårdprocess utgående från genomgång av vetenskap utvecklats med målet att göra mest nytta och minst skada. Forskning visar bland annat att föräldrarnas motivation och ansvarstagande för barnets kost och fysiska aktivitet är avgörande, medan barnen själva i liten omfattning har förutsättningar att påverkan sin situation. Detta har lett till att vården av fetma hos barn baseras på att kontrakt skrivs på av föräldrar och även av de barn som har ålder för att klara detta. Dessutom är målet att nå barnen så tidigt som möjligt, helst från cirka två års ålder. I skolåldern, då barnens självförtroende riskerar att ta skada av allt för mycket fokusering på barnets fetma och kost, riktas insatserna huvudsakligen till föräldrarna, för att åter fokusera insatserna på barnet själv i senare tonåren då barnens mognad ökar förutsättningarna att klara egenansvar. 3.1.5 Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet OK Alla verksamheter på (ANS) deltar i aktuella kvalitetsregister och syftet är att i framtiden kunna delta i de nationella jämförelserna i de verksamheter där det är aktuellt. I dagsläget är dock verksamheten för ung och underlaget för litet för att någon jämförelse av de medicinska resultaten ska kunna anses relevant. Andra mått för att kunna jämföra kvaliteten är den nationella tillgänglighetsdatabasen samt nationella patientenkäten, där ANS verksamheter deltar regelbundet. Under våren 2010 genomfördes enkäten vid Vuxenspecialistcentrum (VUSC) och Smärtcentrum. Resultaten för tillgängligheten redovisas under 3.1.7 och för den nationella patientenkäten visar resultatet att ANS uppnår genomsnittet i Västra Götalandsregionen (VGR) i frågor som rör information, patientmedverkan och fortsatt vård. I läkemedelsfrågor var resultatet högre på ANS medan det var sämre än genomsnittet i VGR i frågor som rörde bemötande och helhetsintryck.
Sida 18(46) 3.1.6 Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska halveras Bra (ANS) verksamheter har startats upp sedan 2007. System för avvikelsehantering startades under hösten 2008 genom att avvikelser rapporterades på pappersblanketter. ANS införde i oktober 2010 avvikelsehantering elektroniskt via MedControl. Systemet, som innefattar hela Västra Götalandsregionen, har fortfarande tekniska problem vilket innebär att det inte är möjligt att ta fram uppgifter om antalet avvikelser under året. Före 2010 rapporterades inga vårdskador och inga vårdrelaterade infektioner på ANS. Eftersom ANS inte bedriver slutenvård, mäts inte vårdrelaterade infektioner och hittills har inga avvikelser som innefattar vårdrelaterade infektioner inkommit. Följsamheten till klädregler och hygienrutiner mäts regelbundet och vid årsskiftet 2010-2011 var den 98 procent för hygienrutiner och 87 procent för klädregler. Under 2010 har ingen anmälan skickats avseende Lex Maria. Två anmälningar har inkommit där patient eller anhörig anmält läkare på till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Den ena anmälan, där händelsen skett på Barn- och ungdomsspecialistcentrum har avskrivits av HSAN genom att man bedömt att fel inte begåtts. Den andra anmälan, där händelsen skett på Smärtcentrum, är ännu inte avgjord. 3.1.7 Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna OK I september 2010 började (ANS) registrera in antalet väntande patienter och faktiska väntetider i den nationella databasen SIGNE. Inregistrering sker för Vuxenspecialistcentrum (VUSC), Barn- och ungdomsspecialistcentrum (BUSC), Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden (BUM) samt Smärtcentrum. För månaderna september - december fick i genomsnitt 94 procent av ANS samtliga patienter en tid inom de fastställda garantitiderna. I och med inrapporteringen till SIGNE har medvetenheten och överblicken över verksamheternas väntande patienter ökat. Detta, tillsammans med ett mer strukturerat arbetssätt har gjort att siffrorna förbättrats under hösten. Det finns fortfarande stor förbättringspotential och med flera planerade aktiviteter hoppas vi kunna förbättra tillgängligheten ytterligare under 2011.
Sida 19(46) 3.1.8 Bemötandet av patienter i vården ska förbättras OK (ANS) har under det gångna året genomfört två egna enkäter om bemötande som delats ut till patienter under en dag i april och en dag i oktober. Frågorna som ställdes innefattade patienternas uppfattning av bemötandet i telefon, i reception och i vårdmötet. Resultatet från de i genomsnitt 90 svarande patienterna vid varje tillfälle ses nedan: Patientenkät ANS 2010 Månad Missnöjd (%) Inte nöjd (%) Nöjd (%) Mycket nöjd (%) April 0,0 0,5 25,5 74,0 Oktober 0,0 0,5 31,5 68,0 99,5 procent av patienter är nöjda eller mycket nöjda med bemötandet vid ANS. Samtidigt ser vi hur andelen "mycket nöjda" minskat, framför allt när det gäller bemötandet i telefon. Detta kan bland annat relateras till att telefonväxeln i maj flyttades över till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den nationella patientenkäten, som verksamheterna Vuxenspecialistcentrum (VUSC) och Smärtcentrum deltog i under våren 2010, visade ett något sämre resultat än genomsnittet i Västra Götalandsregionen (VGR) i frågor som handlade om just bemötande. ANS hade i genomsnitt 76 poäng (av 100 möjliga) och VGR hade 82 poäng. Enkäten visade även att personer som inte har svenska som modersmål har en något sämre uppfattning om bemötande än övriga patienter. Samtliga resultat har redovisats och diskuterats inom sjukhuset och arbetet med att förbättra bemötandet kommer fortsatt vara i fokus under 2011. 3.1.9 Fördelningen av resurser ska främja vård på lika villkor Utmärkt Hälsotillståndet hos befolkningen i Nordost är över lag sämre än i övriga delar av Västra Götalandsregionen (VGR) och etableringen av Angereds Närsjukhus (ANS) är en följd av arbetet i VGR med att fördela resurserna för att främja vård på lika villkor. Verksamheterna är startade utifrån befolkningens behov och frågan om vård på lika villkor är därför basen för hela ANS verksamhet. Som ett resultat av de behovsanalyser som ANS regelbundet tar fram startade under 2010 både Ungdomsmottagningen och Gynekologimottagningen sina verksamheter. För att främja vård på lika villkor har alla patienter på ANS möjlighet att söka direkt till de olika verksamheterna med hjälp av egenremiss. Att drygt 70 procent av remisserna till Gynekologimottagningen är just egenremisser visar
Sida 20(46) på det stora behovet av en gynekologisk mottagning som funnits hos befolkningen. 3.1.12 Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka OK bedriver sjukvårdande insatser som indirekt har förutsättningar att påverka psykisk hälsa gynnsamt. Det gäller särskilt vården av patienter med kronisk smärta inom Smärtcentrum, men också den barnpsykiatriska och barnneuropsykiatriska vård som bedrivs av Barn- och Ungdomsspecialistcentrum och den kuratorsverksamhet som startats sedan oktober som en del i att bygga upp Ungdomsmottagningen. Mätningar för att följa om dessa hittills begränsade insatser påverkar befolkningens välbefinnande utförs inte. 3.1.13 Alla patienter inom psykiatrin ska ha en individuell skriftlig vårdplan Eftersom inte bedriver psykiatri i egen regi, är detta mål inte aktuellt. Ingen status 3.1.14 Tillgängligheten till lokaler och miljöer där regionen bedriver verksamheter ska öka Bra Arbetet med att maximera tillgängligheten till (ANS) lokaler har fortsatt under året. Särskilt tydligt blir detta i receptionerna. På ANS har ett arbete bedrivits för att kunna bevara öppna lösningar, utan avkall på säkerhet för medarbetare. Våra verksamheters spridning på olika adresser försvårar för patienter och besökare att hitta oss. Insatser har därför gjorts under året för att förbättra och tydliggöra områdes- och fasadskyltningar. Fortsatt pågår också ett arbete med att öka tillgängligheten till våra verksamheter genom flexibla öppettider. Röntgen och lab tillämpar fortsatt drop-inverksamhet. Den nya enheten med det mobila KOL-teamet är ytterligare en tillgänglighetsskapande åtgärd som införts under året. Enheten gör att patientgruppen får vård i hemmet istället för på sjukhus. Under året har vi också upplåtit konferenslokaler till utvalda frivillig-
Sida 21(46) organisationer som verkar i området men som saknar egna lokaler i Nordost. 3.1.16 Energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska Dåligt (ANS) har inte bedrivit något aktivt miljöarbete under 2010 eftersom ANS är en förvaltning under uppbyggnad. Det har inte funnits resurser och tid att avsätta och andra prioriteringar har gjorts. ANS verksamheter bedrivs i tillfälliga lokaler som är utspridda inom Angereds Centrum och Gamlestaden vilket innebär ett flertal fastighetsägare och förvaltare. Detta i sin tur försvårar en redovisning av energiförbrukningen eftersom ANS utgör en av flera verksamheter i varje fastighet. Ett miljöarbete har dock påbörjats med uppsatta miljömål enligt Västra Götalandsregionens miljöpolicy. 3.1.19 Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka Detta är en viktig fråga men är i dagsläget inte en prioriterad fråga eller ingår i uppdraget för. Ingen status 3.1.22 Minska användningen av fossil energi i Västra Götalandsregionen (ANS) har inte bedrivit något aktivt miljöarbete under 2010 men ett arbete med uppsatta miljömål har nu påbörjats. Dåligt 3.1.23 Antalet resta mil i tjänsten ska minska Ingen status (ANS) har inför årsbokslut 2010 inget måltal att redovisa. Redovisning kopplat till aktiviteter kommer att ske vid årsbokslut 2011. Faktiska resta mil i tjänsten för 2010 är 2 564 mil. Aktiviteter under 2011: informera alla medarbetare om Västra Götalandsregionens resepolicy prioritera mötesformer som minskar persontransporter initiera och uppmuntra till ökat utnyttjande av kollektivtrafik eller annat sätt än färd i egen bil.
Sida 22(46) 3.1.24 Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut (ANS) har inte bedrivit något aktivt miljöarbete under 2010. Dåligt ANS har påbörjat en inventering av kemikalier under 2011 och målet är att under året minska miljöpåverkan från kemikalier. Registrering sker i systemet KLARA. Det är dock inga större mängder av kemikalier som hanteras på ANS. Målet är att arbeta för att det sker en säker hantering av de kemikalier som finns i bruk. 3.2 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Måltal: 100 procent följsamhet till hygienrutiner och klädregler analys av sjukhusets avvikelser genomförd patientsäkerhetsrond på varje verksamhet alla verksamheter ska delta i relevanta kvalitetsregister 95 procent av patienterna ska vara nöjda med bemötandet 90 procent av alla patientbesök ska vara diagnossatta genomförandet av en genomlysning per termin vid Smärtcentrum, Vuxenspecialistcentrum (VUSC) och Barn- och ungdomsspecialistcentrum (BUSC). Resultat: Vid årets slut var följsamheten till hygienrutiner vid (ANS) 98 procent. Följsamheten till klädregler var 87 procent. Sjukhusets avvikelser analyseras fortlöpande. Patientsäkerhetsrond har genomförts vid alla verksamheter utom VUSC. Där den inplaneras under början av 2011. Vid ANS deltar verksamheterna i följande register: NDR för diabetes, BORIS för barnfetma och RiksKOL för KOL. 99 procent av patienterna vid ANS är nöjda med bemötandet. 95 procent av alla patientbesök vid ANS har en registrerad huvuddiagnos. Två genomlysningar har genomförts vid de tre aktuella verksamheterna. Analys: Följsamheten till hygienrutiner och klädregler mäts varje månad och vid flera verksamheter är följsamheten 100 procent. Verksamhetscheferna får rapport om sin verksamhets resultat regelbundet och för de verksamheter som ännu inte nått målet pågår ett förbättringsarbete. Fram till oktober 2010 hanterades avvikelserna manuellt vid sjukhusledningen. I och
Sida 23(46) med införandet av MedControl från oktober får berörda personer ständigt feedback kring aktuella avvikelser. Patientsäkerhet är en stående punkt vid ledningsgruppsmötena. Riskanalyserna har genomförts som journalgranskning enligt metoden Global Trigger Tool. Inregistreringen i de respektive kvalitetsregistren sker vid respektive verksamhet och från och med 2011 deltar ANS i de nationella jämförelserna avseende exempelvis diabetes och antibiotikaförskrivning. Vid ANS genomfördes under 2010 två egna bemötandeenkäter där patienter tillfrågades om sin uppfattning om bemötandet i telefon, reception och i vårdmötet. Det sammanlagda resultatet visade att 99 procent av patienterna var nöjda eller mycket nöjda med bemötandet. Efter återkoppling till verksamheterna under hösten har registreringen av diagnos vid patientbesök förbättrats till närmare 100 procent. Genomlysningar genomförs regelbundet på ANS sedan 2008 med syftet att skapa dialog mellan patienter och vårdgivare. Vi vill skapa en bättre förståelse för systemet vi verkar i genom att ta del av patienternas erfarenheter och upplevelser i vården. 3.3 Prestationer Prestationer 2010 mot budget 2010 samt utfall 2009 I nedanstående tabell framgår antal besök vid under 2010 tillsammans med budgettalen samt utfallet 2009. I siffrorna för 2009 ingår jourcentralen som utgått 2010. Dessa besök omfattar 10 156 besök. Vid extrakörning av patientdata i det patientadministrativa systemet Medidoc efter inrapportering till vårddatabasen VEGA framkommer att ytterligare 300 besök tillkommer för året som gått. Dessa besök rapporteras över till VEGA när månad 13-körningen levereras. Prestationer Utfall 2010 Budget 2010 Utfall 2009 Läkarbesök 16 569 12 930 16 704 Övriga besök 21 332 17 870 6 195 Summa prestationer 37 901 30 800 22 899 3.3.1 Utfall prestationer jämfört med föregående år Utförda prestationer vid sjukhuset har gått från 22 899 till 37 901 besök vid en direkt jämförelse mellan 2009 och 2010. Det innebär en ökning på 65,5 procent på ett år. Det har skett en del förändringar i utbudet inom (ANS) och om hänsyn
Sida 24(46) tas till dessa blir skillnaderna än större. ANS drev med hjälp av Primärvården Göteborg en jourcentral i Angered fram till oktober 2009. Prestationerna för denna uppgår till 10 156 i 2009 års utfall. Barn och ungdomsmedicinska mottagningen (BUM) Gamlestaden har sedan 1 januari 2010 tillkommit som en ytterligare enhet och deras prestationer för 2010 uppgick till 11 030. Vid en justering av utfallen båda åren för dessa organisatoriska förändringar blir utfallen istället en prestationsökning mellan åren på 14 128 besök eller 110 procent (26 871 besök respektive 12 743 besök). 3.3.2 Utfall prestationer jämfört med budget Budgeterade prestationer för 2010 uppgick till 30 800 besök. Utfallet blev 37 901 besök vilket innebär en positiv avvikelse mot budget på 7 101 besök, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med +23,1 procent. Därtill tillkommer drygt 300 besök som levereras över till vårddatabasen VEGA i månad 13-körningen som tidigare nämnts. Av dessa 37 901 besök var 33 378 utförda inom (ANS) väggar och 4 523 av extern entreprenör (Capio). Av dessa 33 378 besöken var sedan 17 913 (53,7 procent) besök av kvinnor och 15 465 (46,3 procent) besök av män. Detta innebär en ökning av antalet kvinnor som besökt ANS med en procentandel jämfört med föregående år. 3.3.3 Utfall nyckeltal, prestationer Nyckeltal Utfall 2010 Budget 2010 Utfall 2009 prestationer Avvikelse utfall/utfall procent Avvikelse utfall/budget procent Sjukhus Sammanvägda prestationer 1 837 1 493 1 110 +65,5 % +23,0 % varav kvinnor Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas varav män Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Ovan redovisad sammanvägning av prestationerna syftar till att, så långt det är möjligt, skapa jämförbarhet av utförda prestationer. Det innebär att eventuell sluten vård utförd i DRGpoäng, vårdtillfällen och /eller besök vägs ihop till DRG-poäng enligt följande mall: Sluten vård, DRG-ersatt = DRG-poäng Sluten vård, ej DRG-ersatt = 0,37 vtf i vuxenpsykiatri = 1 DRG-poäng Öppen vård, även DRG-ersatt = 20,63 besök =1 DRG-poäng Könsuppdelad statistik går tyvärr inte att redovisa på grund av att vi inte har tillgång till den