Den mest omsorgsfulla hyresvärden

Den mest omsorgsfulla hyresvärden Verksamhetsåret 2013 LÄNSGÅRDEN FASTIGHETER AB

2

INNEHÅLL Eleverna vinnare på Grillska 4 Målmedvetet miljöarbete 5 Bovärdspar: Inga-lille och Sten 5 Frejas snöängel 6-7 Nya mål för Matz 8-9 Widehammars unika metod 10 Jan och Björn om framtiden 11-13 Vem är vem? 14-15 Hurra för Villekulla! 16-17 Driftsystem sparar tid 17 Martins flygande start 18-19 Oskar och andra notiser 20 Styrelsen 21 Ekonomisk redovisning 22-25 Fastighetsbeståndet 26-27 3

Skola med ny ägare och nytt namn På Grillska går all vinst tillbaka till eleverna JB-gymnasiet i Örebro har bytt ägare och namn. Ny ägare är Stiftelsen Stadsmissionens skola och det nya namnet är Grillska gymnasiet. Vi är en idéburen skola utan vinstsyfte. Ägarna är långsiktiga och trygga och alla vinster återinvesteras i skolans verksamhet för att eleverna ska få det bättre, säger rektor Kristoffer Carlring. I mitten av juli köpte Stiftelsen Stadsmissionens skola sex av landets John Bauer-skolor efter JB Educations konkurs. Alla skolor som togs över har fått namnet Grillska gymnasiet, en koppling till skolstiftelsens grundare, Stockholms Stadsmission. Stadsmissionen har under 100 år haft Grillska huset i Gamla Stan i Stockholm som sitt huvudkontor och bedrivit sin verksamhet därifrån, berättar Kristoffer Carlring, som var rektor för gymnasiet i Bettorp även under den tidigare ägaren. I den praktiska verksamheten är det ingen skillnad. Men Stadsmissionen har en annan idé med sitt ägande. Man menar att ett bra samhälle kräver en bra skola, och att man, som ägare, är där för elevernas skull. Det visar sig bland annat genom att alla vinster återinvesteras i verksamheten. Under hösten investerades en halv miljon i nya servrar till IT-programmet, ett gym till fotbollsklasserna och upprustning av lokalerna. Och till våren ska ytterligare en miljon kronor investeras för elevernas bästa, säger Kristoffer. Våra ägare har uttalat fokus på kvalitet. Hög kvalitet attraherar elever och gör att duktiga lärare vill jobba kvar. Dessutom har skolan en människosyn som bygger på medmänsklighet och tolerans för varandras olikheter. En skola för alla. Grillska har samma inriktning som JB-gymnasiet hade media, IT-teknik, ekonomi och idrott (fotboll, dans, innebandy och personlig träning). Vårt mål är att få in 100 nya elever varje år, och därigenom ligga på mellan 300 och 400 elever totalt, säger Kristoffer Carlring, rektor för en skola vars största drivkraft är glädjen att se människor utvecklas. 4

Målmedvetet arbete i miljö- och klimatfrågor Energi, avfallshantering och transporter är prioriterade områden när Länsgården fortsätter att arbeta målmedvetet med miljö- och klimatfrågorna. År 2011 gjorde Länsgården en miljöutredning för att få en bild av det dåvarande nuläget i miljöarbetet. Den har nu lett fram till ett miljöledningssystem och en verksamhetsplan, som båda togs fram under 2013. Vi lyder under landstingets övergripande miljöpolicy och de åtgärder vi gör i miljö- och klimatfrågor ska harmonisera med den. Förenklat kan man säga att vi har brutit ner landstingets miljömål till den nivå som är lämplig för vår verksamhet förklarar Birgitta Östman, miljösamordnare på Länsgården och medlem i landstingets miljöråd. Länsgården har identifierat de områden där företaget på olika sätt påverkar miljön. Det är transporter, avfall, energiförbrukning, dagvatten och inomhusmiljö. Dessutom ställer vi alltid miljökrav vid upphandlingar. Och vi har som mål att välja det miljömässigt bästa alternativet vid reparationer och renoveringar. Under 2013 har Länsgården genomfört landstingets webbaserade miljöutbildning för alla i företaget, haft en egen miljöutbildning för samtliga medarbetare och varit på studiebesök på avloppsreningsverket i Skebäck och hos Eon. Miljö är en komplex fråga och vi vill att alla hos oss ska få överblick över hela kedjan. Det vi jobbar allra mest med är energieffektivisering och avfall. Bland annat informerar vi våra hyresgäster om källsortering. Där har vi fått god acceptans och de allra flesta ser det som något helt naturligt. Hon fortsätter: Vi är en bra bit på väg i vårt miljö- och klimatarbete. Vi gör mycket i vardagen, som vi förut inte har dokumenterat som miljöarbete. Det gör vi nu. Vårt miljöledningssystem gör att vi kan dokumentera allt vi gör, vilka rutiner vi har och hur vi informerar om det vi gör. Ett år på jobbet och nu får Inga-lille sällskap som bovärd För ett år sedan började Inga-lille Atterling som bovärd på Länsgården. Det har varit mycket positivt. De boende kan komma till mig med frågor och vi hjälper dem också med enklare åtgärder i deras bostäder, säger hon. kan vara svårt för den som är äldre och till exempel inte vill stå på en stege. Inga-lille besöker varje +55-boende (Berggården 1 och 2 samt Ängen) en gång i veckan och finns på plats för att de boende ska kunna göra felanmälan, komma med synpukter eller helt enkelt prata en stund. Man kan säga att det är ett slags öppet hus. Ibland är det ett fåtal boende som kommer, ibland kan det vara många som dyker upp. Förutom allmänna frågor om fastigheten har det också varit en del frågor om vårt nya passagesystem och bokningssystem, säger Inga-lille. En nyhet är att Länsgården numera har två bovärdar. Förutom Inga-lille, även Sten Flender, som hjälper hyresgästerna med enklare tjänster i hemmet, en service som är mycket uppskattad. Det är många olika vardagliga göromål som 5

Länsgården sponsrar kultur och idrott Lucka nummer 7: Frejas snöängel Snön har lagt sig över Örebro. Det är den 7 december, det blåser kallt och i bakgrunden övar O, Helga Natt-kören inför morgondagens konsert. För andra året i rad är Länsgården med som luckvärd för Rådhusets julkalender och några minuter efter fem syns den i ett av fönstren: Linnea Kryléns illustration Frejas snöängel. Länsgården har under många år sponsrat både kultur och idrott, bland annat Open Art, Örebro SK och KIF Örebro i fotboll, Stadra teater och Indianerna i speedway. Företaget har en policy för sponsring som är den samma som landstingets. Vi försöker alltid involvera både medarbetare och hyresgäster i de evenemang vi stöttar. I somras, till exempel, hade vi en guidad tur av Open Art för våra seniorboenden, säger vd Jan Andersson. Nu är det december. Linnea Krylén, grafisk formgivare och illustratör, har tillsammans med sin syster åkt från Stockholm för att vara med på lucköppningen. Jag fick uppdraget före midsommar, och då är det inte helt lätt att få till adventsstämning i en bild. Från början hade jag en annan idé utan Freja. Men så tänkte jag att det är klart att Freja ska vara med. Freja är figuren som finns med i Linneas första bok Frejas plats. Hon finns även med som docka när Linnea har sagostunder för barn. Snart ska Freja spela huvudrollen i Linneas andra bok Frejas nyckel. Och så gör hon alltså en snöängel i ett av Rådhusets vackra fönster. 2013 års tema för kalendern var Tänk om, ett uttryck som barn ofta använder. I den här bilden har tänk om med snöängeln att göra. Tänk om snöängeln ger Freja vingar och hon flyger iväg tillsammans med ängeln till månen, förklarar Linnea. Linnea är uppvuxen i Jämtland och bor i Stockholm. Hon har en kandidatexamen som barnkulturvetare, och hennes intresse för konst för barn genomsyrar allt hon gör. Tillsammans med boken är illustrationen på rådhuset det mest publika jag gjort. Det var verkligen roligt att få se sin bild så stor och på en så fin byggnad, säger Linnea när vi fikar tillsammans i Gamla Stan en stund efter lucköppningen. Hennes originalillustration ska Länsgården skänka till Ängens familjecentral under 2014. Vi kommer också att köpa några exemplar av Linneas bok och ge till familjecentralen på Ängen. Även Villekulla får böcker, samt en reproduktion av illustrationen, berättar Jan Andersson. 6

7

Ny resa och nya mål för Matz Ska jag fortsätta resa 5 000 mil om året i bil plus alla timmar med flyg och tåg? Frågade sig Matz Karlsson. Svaret blev nej. Därför blev svaret ja när han fick möjligheten att börja jobba som ny fastighetschef på Länsgården. En ny resa har startat. Matz Karlsson har stor erfarenhet av att driva omfattande, nationella projekt bland annat för Posten och Nordea. Han var marknadschef på ett av Sveriges största företag inom rör, ventilation och installation när jobbet på Länsgården dök upp. Jag kommer från fastighetssidan från början och var sugen att gå tillbaka dit. Nu föll alla bitar på plats, jag har ett nytt spännande jobb och kan vara hemma mer med allt positivt som det innebär, säger han. Matz har det övergripande ansvaret för Länsgårdens fastigheter och kommer också att arbeta som förvaltare med ansvar för Bettorp och Hjälpmedelscentralen. I mina senaste jobb har det handlat mycket om att delegera. Nu blir jag mer operativ och deltar handfast i det dagliga arbetet. Det är roligt att vara en i gänget och snacka med arbetskompisarna varje morgon. Jag har ju varit lagidrottare tidigare och vet hur viktigt det är att alla är engagerade och känner sig delaktiga. Matz har en lång karriär som handbollsmålvakt i IFK Örebro, Lindeskolan, Eskilstunalaget CV och Start, där han var med i A-truppen när laget låg i Allsvenskan. Ett lag med enbart stjärnor når sällan framgång. Men har man ett lag med kompetenta spelare där alla vet sina roller och fungerar ihop på alla 8

plan, har man större förutsättningar att komma någonstans. Jag har varit handbollstränare också, och vet hur betydelsefullt det är att man som ledare visar vägen och utnyttjar var och ens kunskaper. Hur ska han då visa vägen som fastighetschef och ledare på sin nya arbetsplats? Givetvis har jag en del idéer om hur jag tycker vi ska driva fastigheterna vidare, men det är än så länge bara på diskussionsstadiet. Länsgården har helt klart stor potential att utvecklas och genomföra nya, större projekt. Vi är välorganiserade och jag tycker det var ett bra beslut att samla driftorganisationen. Där jag jobbade senast var vi 8 000 anställda, här är vi 20. Det säger sig självt att vi har närmare till beslut och lätt kan fånga varandra för korta, spontana möten. Utmaningar i framtiden? Förvalta bussdepåerna på ett bra sätt och se till att vi har en bra mix av hyresgäster i de fastigheter där privata företag hyr av oss. När det gäller vård och omsorg vore det spännande om vi fick ansvaret att driva alla landstingsfastigheter som ligger utanför USÖ. Hur det blir med det återstår att se. Men det skulle betyda mycket för vår utveckling 9

AtlasPROfilax, hyresgäst i Bettorpsområdet Från fel läge till rätt med unik metod Många människor, även barn, har felställningar i kroppen. Ofta beror det på att Atlaskotan, den översta halskotan, sitter i fel läge. Johanna och Magnus Widehammar avhjälper de fysiska och psykologiska besvär och sjukdomar det medför med en unik metod AtlasPROfilax. Johanna och Magnus driver Widehammar AtlaspPROfilax på Bettorpsområdet. Båda är massörer i grunden, men sedan en tid tillbaka jobbar de enbart med Atlasprofilax, en teknik utvecklad av schweizaren René-Claudius Schümperli, som själv besvärades av en förskjuten Atlaskota. Vi funderade länge och väl innan vi beslutade oss för att satsa enbart på Atlasprofilax. Det är inget vi har behövt ångra, vi är fullbokade så gott som jämt, säger Magnus, som själv blivit hjälpt av den unika metoden. Jag råkade ut för en bilolycka 1987 och blev frisk tack vare Atlasprofilax. Då tänkte jag, att det här är något jag vill ge andra också. Huvudet på en vuxen människa väger sju kilo. Atlaskotan bär inte bara upp skallen, utan är också nyckeln till rörlighet, balans och kontroll i ryggraden och skelettet. Rubbas kotans läge förändras kroppshållningen. Det kan ge smärta i nacken, bäckenrotation, skillnad i benlängd, ryggont, med mera. AtlasPROfilax Academy Switzerland Atlasprofilax placerar kotan i rätt läge. Det gör att ryggraden och skelettet hamnar i balans och kroppen fungerar som den ska. Jag brukar använda en halskedja som liknelse. Om den översta länken fastnar blir halskedjan stel och orörlig. Rättar man till länken blir halskedjan mjuk och följsam igen, förklarar Johanna. Atlasprofilax består av endast två besök. Det första är själva behandlingen, det andra ett uppföljningsbesök med massage och rådgivning. Behandlingen är ofarlig. Vi manipulerar inte själva kotan, utan använder ett instrument som låser upp spänningarna i nackmuskulaturen. Det gör att Atlas hittar sitt rätta läge, säger Magnus. Man blir lite som nysmord i kroppen och får bättre hållning. Viktiga blodbanor och nerver ligger inte hellre längre i kläm i passagen upp till hjärnan. Kroppen får bättre förutsättningar för att självläka, och överhuvudtaget mår man mycket bättre. Många som inte kunnat stå med raka ben och sätta händerna i golvet, kan göra det efter behandlingen, säger Johanna. Hon och Magnus är två av sju certifierade Atlasproffs i Sverige och dryga 300 i hela världen. De har många bevis för att den icke-medicinska metoden främjar hälsa och självläkning. På Widehammar AtlasPROfilax s hemsida finns olika kunders berättelser att läsa. 10

Samverkan en framgångsfaktor Hur når man framgång i framtiden? Hur ska man tillgodose människors behov på olika plan? Och vad krävs för att kunna agera kraftfullt och framsynt? Det här är frågor som inte enbart diskuteras i privata företag, utan även i dem som är knutna till landsting och kommun och förväntas leverera affärsmässig samhällsnytta. Länsgården är ett av dem. Här diskuterar Björn Eriksson, ny styrelseordförande i Länsgården, och Jan Andersson, Länsgårdens vd, både nutid och framtid ur Länsgårdens perspektiv. 11

Björn, som ny ordförande och mångårig ledamot, vilket av Länsgårdens projekt brinner du extra mycket för? BJÖRN: Måste jag välja ett blir det Ängen. Det är ett koncept som bygger på nytänkande och samverkan. Vi har fyllt alla lägenheter och vårdcentralen och andra verksamheter fungerar bra. I takt med att Örebro växer kommer vi att få ser fler liknande vårdcentra med tillgång till centrala servicefunktioner, det är jag säker på. JAN: Jag håller med Björn, Ängen är genialt med vård och olika typer av boende knutna till en och samma plats. Jag tror att konceptet går att utveckla vidare, med ännu fler verksamheter, till exempel apotek, fotvård, hårvård samt möjlighet till mat till seniorboendet. Ängen är ett exempel på där vi som fastighetsbolag har varit med tidigt i planeringen. Det är viktigt att vi i ett tidigt skede kan bidra med vår expertis inom byggtekniska frågor, tillgänglighet, med mera. När blir det aktuellt med att bygga nya vårdcentraler? BJÖRN: Det vet vi inte i nuläget. Men det vi vet är att Örebro växer, och det kommer snart att krävas nya resurser inom en rad områden, inte minst vård och omsorg. Kumla är också en expansiv kommun som snart kommer att behöva en ny vårdcentral. Hallsberg likaså. JAN: Planer finns på utökade vårdcentraler, typ Ängen, vårdboenden och andra boendeformer för seniorer. Och när det blir aktuellt för nya projekt är Länsgården kittet mellan kommun och landsting. Vilken betydelse kommer Länsgården att ha i framtiden? BJÖRN: När det gäller de landstingsnära delarna är vården givetvis allra viktigast. Här kommer vi att få se en utveckling där Länsgården kan spela en stor roll. Vi är beredda att gå in och bygga och investera när kommun och landsting står för driften. Man ska komma ihåg att Länsgården inte bara är Örebro, utan hela länet. Utvecklingen går mot att vi knyter ihop länets kommuner. Hallsberg och Degerfors är de enda kommunerna där vi inte har verksamhet. Min åsikt är att alla vårdcentraler borde koncentreras till Länsgården för att vi ska kunna ta ett helhetsgrepp kring utvecklingen när det gäller drift och förvaltning. JAN: En nyckelfråga som har funnits länge, är vilka av landstingets fastigheter som ska utvecklas i förvaltningsform, det vill säga inom landstinget, och vilka som ska utvecklas i bolagsform, det vill säga inom vår verksamhet. Som det ser ut idag har landstinget, av förståeliga skäl, fokus på utvecklingen av USÖ och läkarutbildningen. I det perspektivet vore det en klar fördel att låta vårdcentraler och olika vårdboenden utvecklas inom Länsgården. Hur ska ägarna använda Länsgården? BJÖRN: För det första ska de utnyttja oss för att få kontinuitet och långsiktighet inom det område där vi jobbar. För det andra för att vi har stor kapacitet samt hög kompetens inom drift och förvaltning. Vi kan fokusera på vår kärnverksamhet, medan ägarna fokuserar på sin, det är optimalt. JAN: Förutom det Björn säger tycker jag att våra ägare ska se oss som ett företag som möjliggör att de äldre kan bo hemma längre och inte belasta sjukvården mer än nödvändigt. Alla tjänar på att vi kan arbeta förebyggande med boendefrågor och den service som finns kring det. För att det ska ske krävs en samsyn och en samverkan när det gäller investeringar, nybyggnation och utveckling av vårdcentraler och andra områden. Samverkan är ett nyckelord. Länsgården har tagit över åtta bussdepåer och diskussioner pågår om ni ska ta över förvaltning och drift av Länsteatern och Länsmuseet. Vad kommer det här att innebära för företaget? BJÖRN: Vi får ett utökat ansvar och det är naturligtvis en utmaning. När det gäller teatern och museet är ännu inget beslutat. Bussdepåerna kommer att fortsätta drivas av operatörer, medan vi ska ha huvudansvar för övergripande frågor som säkerhet, överordnad drift och annat. JAN: För teatern och museet är det en styrka om vi kommer in. Vi tar med varm hand emot båda fastigheterna för att utveckla och bibehålla dem med ett klokt fastighetsunderhåll. Resursmässigt kommer vi sannolikt inte att nyanställa, utan istället jobba effektivt med den organisation vi har. Vilka investeringar kan bli aktuella den närmaste tiden? JAN: 2013 var våra investeringar förhållandevis låga, den stora satsningen 12

är förskolan Villekulla. Jag ser flera framtida investeringar som kan bli aktuella, till exempel Skebäcks och Olaus Petri vårdcentral, fastigheten på Faktorigatan och utveckling av tomter på Bettorpsområdet. Det finns även andra fastigheter och områden att jobba i samverkan med landsting och kommuner. Energi och miljö är en annan viktig framtidsfråga. Vad händer där? BJÖRN: Vi rättar oss efter landstingets miljöpolicy. Den är tuff och innehåller områden som är viktiga även i vår verksamhet. Miljöpolicyn är vårt rättesnöre vid förvaltning och när vi gör investeringar. Inom Länsgården har vi också gjort en miljöutredning och identifierat de frågor som vi ska prioritera: energi, transporter och avfallshantering. JAN: Vi tittar givetvis på förnybar energi, främst vindkraft, men även solenergi. Vår el köper vi från Nordpol, och den kommer till stor del från vattenkraft. Generellt sett tittar vi hela tiden efter smarta lösningar som sänker förbrukningen och utgår från rätt energislag. Idag styr vi alla energiflöden i fastigheterna med vårt överordnade system. Vi har direktöverföring från varje fastighet, vilket gör att vi mycket snabbt kan åtgärda eventuella fel och brister. Alla våra bilar är miljöklassade och när det gäller avfall har vi sopsortering i alla våra anläggningar. 2014 tar vi nästa steg. Målet är att använda förnybar energi i så stor utsträckning som möjligt. Vi startar ett projekt i Askersund som syftar till att sänka värmeförbrukningen. Länsgården ska vara Den mest omsorgsfulla hyresvärden. Vilka steg har ni tagit under 2013? JAN: Numera har vi två personer som jobbar nära våra hyresgäster. Vi anställde en bovärd 2012 och under 2013 har vi utökat med en tekniker som ska hjälpa våra seniorer med enklare göromål i deras lägenheter. Bovärden har tagits emot mycket positivt och ihop med teknikern spelar hon en stor roll. Vi har också investerat i ny teknik för att underlätta för de boende. Upplever hyresgästerna att ni är Den mest omsorgsfulla hyresvärden? JAN: De säger det inte på det viset. Men våra kundundersökningar visar att hyresgästerna tycker om att bo hos oss och skulle rekommendera oss till andra. Länsgården har tidigare deltagit i projekt om hjälpmedel i hemmet för de äldre. Hur ser det ut på den fronten idag? JAN: Vi deltar fortfarande i det projekt som handlar om innovativa produkter i hemmet och är med i en testgrupp. Vi är också med i ett projekt som handlar om hjälpmedel inom vård och omsorg där anpassade robotar kan vara framtiden. BJÖRN: Det finns enormt mycket inom teknikområdet, egentligen handlar det om att kunna utnyttja alla möjligheter. Det ställs också andra krav idag på hjälpmedel i hemmet. Det som förr var önskemål är idag myndighetskrav, till exempel när det gäller olika typer av larm. Det handlar om trygghet för de äldre. JAN: Tillgänglighet är en prioriterad fråga inom boende, vård och omsorg. Det är viktigt att få komma ut och delta socialt i samhället. Då måste det finnas olika typer av hjälpmedel och det måste finnas anpassade lägenheter och hissar i fastigheterna. BJÖRN: Även vårdcentralerna måste vara anpassade, välkomnande och attraktiva. En vårdcentral byggd på 80-talet skulle inte se ut så om den byggdes nu. JAN: De flesta seniorer är pigga idag och måste självklart kunna leva med i samhället. Det ska vara lika självklart att kunna låsa fast sin rollator som det är att kunna låsa fast en barnvagn. I fastigheterna ska det kanske ska finnas garage för permobiler med laddstationer. Vem vet, allt är möjligt. Man måste i alla fall utgå från det. 13

Från veteranbilar till kyrkan i Kiruna De allra flesta träffar våra medarbetare enbart i deras yrkesroller. Vi ställde några frågor till var och en för att få reda på vad de gör och gillar när de inte arbetar hos den mest omsorgsfulla hyresvärden. 1) Det bästa med mitt jobb 2) Intressen 3) Världens snyggaste byggnad/hus Birgitta Östman Fastighetsförvaltare 15 år på Länsgården 1) Omväxlande 2) Aktiviteter med barnbarn, fotboll, träna, resor, fritidshuset 3) Mitt fritidshus vid vattnet fyllt med nära och kära Jaakko Jaakko Haapanen Fastighetstekniker 17 år på Länsgården 1) Omväxlande arbetsuppgifter, ta eget ansvar, kundkontakter 2) Natur, fiske, sommarstugan, snickeri 3) Taj Mahal i Indien Inga-lille Atterling Hyresassistent/bovärd 1 år på Länsgården 1) Varierande arbetsuppgifter, träffa olika människor i alla åldrar 2) Min familj, speciellt att följa min lilla dotters upptäckarglädje 3) Mitt hus, eftersom jag har varit med och ritat det Inga-lille Jan Jan Andersson VD 6 år på Länsgården 1) Få uppleva utveckling och se projektens färdiga resultat 2) Skog och sjö 3) Vårt 1800-talstorp Ulla Mattila Ekonom 17 år på Länsgården 1) Variation 2) Människor och natur 3) Sagoslottet Neuschwanstein i södra Tyskland Ulla Birgitta Sten Stefan Sten Flender Fastighetstekniker/bovärd 7 år på Länsgården 1) Träffar olika personer varje dag. man blir aldrig fullärd 2) Gamla ting, hästar, träffa vänner, kontakterna med barnbarnen i Thailand 3) Ett fint hus med vatten omkring, det är min dröm Stefan Berglund Driftchef 3 år på Länsgården 1. Omväxlande, fritt, utvecklande 2. Idrott, hus, hund 3. Brunna gård (mitt eget) Göran Hans Lars 14

Göran Brewitz Fastighetstekniker 30 år på Länsgården 1) Självständighet, lösa problem, kundkontakt 2) Friluftsliv, natur, husbil, resor 3) Burj Khalifa, Dubai Hans Matsman Ekonomichef 17 år på Länsgården 1) Omväxlande och självständigt 2) Natur och kultur 3) Det mytomspunna Taj Mahal Alf Modigh Fastighetsförvaltare 14 år på Länsgården 1) Mångfalden 2) Allt som ger livet en mening 3) Ännu ej byggt, men för närvarande operahuset i Sydney Martin Severinsson Fastighetstekniker 6 månader på Länsgården 1) Variationen på arbetsuppgifterna 2) Film, musik, litteratur, idrott 3) Vet ej, finns många Göran Holmbom Fastighetstekniker 11 år på Länsgården 1. Varierande arbetstuppgifter 2. Resor 3. Peterskyrkan i Rom Ulf Storm Fastighetstekniker 4 år på Länsgården 1) Varierande arbetsuppgifter, olika varje dag 2) Veteranbilar, Volvo PV, innebandy 3) Operahuset i Sydney Lars Johnsson Fastighetstekniker 17 år på Länsgården 1) Mångsidigheten och alla kundkontakter 2) Familj, hus och hem, djur och natur, camping, resor och bilar, såklart 3) Windsor Cecilia Andersson Fastighetstekniker 6 år på Länsgården 1) Omväxlande 2) Natur och friluftsliv 3) Kyrkan i Kiruna Karl-Algot Svenheden Fastighetstekniker/ansvarig för elsäkerhet 17 år på Länsgården 1) Mångsidigheten, kundrelationerna, arbetets innehåll som helhet 2) Musik, konst, natur, hus och hem, gamla ting 3) Stockholms slott Caroline Warman Fastighetscontroller 18 år på Länsgården 1) Självständigt och flexibelt 2) Skidåkning, matlagning, film, umgås med vänner 3) Casa Batlló i Barcelona av Gaudí Agneta Näsman Receptionist 6 år på Länsgården 1) Händelserikt 2) Jordnära 3) Röd stuga med vita knutar Matz Karlsson Fastighetschef 5 månader på Länsgården 1) Möten med olika människor 2) Idrott i olika former 3) Örebro slott Cecilia Alf Martin Karl-Algot Caroline Göran Ulf Agneta Matz 15

16 Hurra, vi har fått en ny

avdelning! Snart är det klart. Då kan alla på Villekulla förskola glädja sig åt ett nytt kök och en ny avdelning. Det är välbehövligt. Kökspersonalen får en bättre arbetsmiljö och vi kan ta emot fler barn som står i kö, säger Catrin Eriksson, förskollärare på Villekulla. Villekulla är Örebros största förskola. I takt med att befolkningsmängden ökar i Örebro ökar också trycket på Villekulla. Med den nya avdelningen kommer vi att ha tio avdelningar med cirka 175 barn, berättar Catrin Eriksson. Den nya avdelningen, som ännu inte fått något namn, är uppbyggd som de övriga med ett stort rum, två mindre, ett tvätt-/skötrum och en stor hall. Arbetet med Villekulla har pågått sedan början av 2013 och är snart klart. Den 12 mars 2014 är det besiktning och sedan blir det öppning och invigning av köket och den nya avdelningen i maj, säger Matz Karlsson, fastighetschef på Länsgården. Det nya köket är extra välkommet för personalen på Villekulla. Det tillagningskök vi hade tidigare var gammalt, slitet och svårarbetat. Nu får vi ett nytt fräscht kök med moderna maskiner som blir betydligt lättare att jobba i, säger Catrin Eriksson. Driftsystemet som redan sparat tid och pengar Rätt driftsystem innebär tid och pengar att spara. Det har Länsgården blivit varse under det gångna året. Energistatistiken visar att vi sparar både el och värme. Och tack vare effektivare beredskapshantering kommer våra tekniker bättre förberedda på sina uppdrag, säger Stefan Berglund, driftchef. I förra årsredovisningen berättade vi om arbetet med att sjösätta CITECT, ett överordnat system som ger våra drifttekniker överblick och full tillgänglighet till all styr- och reglerutrustning i fastigheterna. Nu har ett år gått och vi kan konstatera att utfallet av systemet har varit positivt på många plan. Det har varit ett roligt och framgångsrikt år, säger Stefan Berglund. Nästan alla anläggningar är uppkopplade mot systemet och under 2014 kommer hela vårt bestånd att vara anslutet. Våra system ligger långt framme rent tekniskt. Med det som utgångspunkt kan vi fortsätta jobba vidare med att optimera och effektivisera och spara ännu mer på energisidan. Effektivare har Länsgården också blivit när det gäller beredskapshanteringen, det vill säga utryckningar för att åtgärda fel eller störningar i fastigheterna. Tidigare fick teknikerna larm via Minicall. Det sa att något var fel, men inte vad. Nu får de larm i klartext via mail och får reda på direkt vad som är fel. Det gör att de kan felsöka innan de åker ut och kommer bättre förberedda. Dessutom kan de starta med åtgärderna direkt, eftersom de inte behöver börja leta efter felet på plats. Det här har gjort att vi arbetar effektivare och att uppdragen inte tar mer tid än nödvändigt. En annan fördel är att vi kan prioritera på ett annat sätt, vilket också gjort oss effektivare. Genom att felsöka via systemet, kan vi ta de akuta uppdragen först och vänta med andra. Förr var vi alltid tvungna att åka ut och undersöka felet och kunde först då avgöra om det var akut eller inte, säger Stefan. Det roliga är också att teknikerna bejakar det här sättet att arbeta. De har sett att CITECT gör deras jobb enklare och blir mer och mer nyfikna på systemets möjligheter. Skalskydd är ett annat område som Länsgården investerat i under året. Vi vill förbättra skalskydd och tillgänglighet i fastigheterna både för hyresgästerna och för oss själva. Skallåsning har införts i två fastigheter, Berggården och Olaus Petri vårdcentral. Våra tekniker har ett passerkort för att komma in, medan hyresgästerna och deras anhöriga har en tagg, som används för passage, porttelefoni och bokning av tvättstuga. Skalskydd och låsning på digital väg är något som kommer mer och mer. Vi kommer att införa det successivt och om fem år tror jag det finns i alla våra fastigheter, säger Stefan Berglund. 17

Flygande start i en högre division Som fotbollsspelare i småländska Fågelfors nådde han till division 4. Som fastighetstekniker hos Länsgården får han spela i en högre division Vi sköter driften på ett smart sätt och ligger långt fram i den tekniska utvecklingen, säger Martin Severinsson. 18

Martin var kontorsvaktmästare på en bank i Stockholm, men kände att storstan inte var riktigt rätt för honom. Därtill hade flickvännen (numera frun) ett bra jobb i Örebro. Flytten hit har han inte haft anledning att ångra. Under den tvååriga utbildningen till teknisk förvaltare på Yrkesakademin i Örebro fíck han kontakt med Länsgården när han och hans studiekompisar gjorde ett projektarbete om att energioptimera Olaus Petri vårdcentral. Vintern 2012 gjorde jag min praktik på Länsgården och kom in bra i gänget. Sedan gjorde jag ytterligare en praktikperiod. Det ledde till att jag blev fast anställd. I april 2013 slutade jag skolan, var visstidsanställd över sommaren och började jobba fast i september som fastighetstekniker. Under sommaren fick jag rycka in överallt i vårt bestånd. Det var suveränt, jag fick en flygande start och fick direkt omsätta teori till praktik. Martins vardag handlar till stor del om problemlösning på olika sätt. Det är inspirerande att lösa problem och på så sätt vara till hjälp för våra hyresgäster. Med vårt överordnade system CITECT kan vi styra och finjustera inställningarna i våra tekniska installationer. Det innebär att vi inte slösar med energi. Vi tar tillvara på resurserna på ett klokt sätt, vilket gynnar våra hyresgäster, oss som företag och givetvis miljön. Apropå miljö, så lever Martin och hans familj i härliga omgivningar på landet utanför Glanshammar. Vi är nyblivna husägare. Det är ganska roligt, det är ett Fågelforshus och jag kommer från Fågelfors och har jobbat i husindustrin där nere. Cirkeln är sluten, säger han och ler. Förutom familjen, ägnar Martin fritiden åt film, lite gitarrspel och styrketräning, även om det var ett tag sedan han regelbundet besökte ett gym. Sedan gillar jag fotboll också. Spelade aktivt i Fågelfors division 4-lag och hade tänkt fortsätta, men det blev inte så. Men jag följer fotboll, kollar resultaten och blir glad när Blåvitt vinner. I jobbet blir han glad när hyresgästerna är nöjda. Ofta får både jag och mina arbetskompisar direkt feedback från hyresgästerna. Ett tack eller det gick snabbt gör att det känns bra efter jobbet. Hyresgästen är alltid nummer ett, säger Martin, som ser flera utmaningar för Länsgården i framtiden. Vi satsar redan idag på ny teknik, och jag vill att vi fortsätter teknikutvecklingen och satsningen med att energioptimera våra fastigheter. Förutom att få ner energiförbrukningen måste vi också driva vårt bestånd med förnybara energikällor; vind, vatten och sol. Så uttalar sig bara en fastighetstekniker som vill fortsätta spela i en hög division. 19

NOTISER Hallå där Oskar Nord hur var det att vara sommarpraktikant på Länsgården? Oskar Nord var en av fyra sommarpraktikanter hos oss den gångna sommaren. Killarna gjorde ett kanonjobb, och vi frågade Oskar hur det var att sommarjobba på Länsgården. Det var roligt. Jag och mina kompisar trivdes och kom snabbt in i gemenskapen. Vad hade ni för arbetsuppgifter? Vi gjorde många olika saker. Till exempel målade vi bänkar, gjorde snyggt på uteplatser och klippte buskar. Det var skönt att jobba mycket utomhus. Kan du tänka dig att jobba med fastigheter i framtiden? Just nu utbildar jag mig till civilingenjör inom medieteknik, och det ligger ju ganska långt från fastigheter. Men jag är inte främmande för att jobba med fastigheter, det är en intressant bransch. Björn tar över efter Andreas Länsgården har fått en ny styrelseordförande. Björn Eriksson har tagit över efter Andreas Svahn, som är nytt kommunalråd i Hallsberg. Här är vår nye driftchef Mats Strömberg tar över som ny driftchef efter Stefan Berglund, som fått ett nytt jobb i hemstaden Västerås. Mats börjar den 22 april 2014. Anton kommer tillbaka I slutet av året jobbade Anton Johansson hos oss som förvaltarpraktikant. Anton läser till fastighetsförvaltare på yrkeshögskolan Newton i Stockholm och går ut till sommaren 2014. Dessförinnan kommer han tillbaka till oss i mars för ännu en tre månaders praktikperiod. Praktiken var rolig och lärorik. Det är nyttigt att komma ut i verkligheten och omsätta utbildningen i praktik. Arbete med byggnader är intressant. Inte minst den tekniska delen, som jag har inriktat mig på i utbildningen. Vad händer när du går ut i juni 2014? Jobb finns, det vet jag, men var jag hamnar vet jag inte. Jag hoppas på Länsgården, det är ett bra företag. Och nu har jag ju fina kontakter där. Länsgården övertar åtta bussdepåer Vid årsskiftet 2013/14 övertog Länsgården förvaltningen av länsbussdepåerna i Nora, Kopparberg, Laxå, Hällefors, Karlskoga, Askersund, Odensbacken och Lindesberg. Övertagandet innebär att Länsgården nu har verksamhet i fyra nya kommuner (Nora, Ljusnarsberg, Laxå och Lindesberg). Ny vårdcentralsjour i Kumla I maj öppnade en ny vårdcentralsjour vid Fylsta vårdcentral i Kumla. Därmed får de som bor i Hallsbergs, Askersunds och Kumla kommun kortare väg att åka om de blir sjuka under kvällen eller helgen och inte kan vänta till nästa vardag. Varför öppnade den nya vårdcentralsjouren just i Kumla? Lennart Svärd, verksamhetschef vid Kumla vårdcentral, svarar: Fylstamottagningen har ett bra läge. För patienter från Hallsbergs eller Askersunds kommun blir det enklare att ta sig till Fylstamottagningen än till Örebro. Och om någon behöver åka vidare till Universitetssjukhuset är de redan en bit på väg. Det är också nära till ambulansen som finns vid Byrstakorset. Om en patient visar sig vara så allvarligt sjuk att han eller hon behöver köras till akuten snabbt är ambulansen här på kort tid. Vårdcentralsjouren är bemannad med en sjuksköterska, en undersköterska och en läkare. 20

Länsgårdens styrelse Överst fr v: Eva Karvonen, Margareta Scherlund, Jan Andersson, vd. Rad två uppifrån, fr v: Krister Tornberg, suppleant, Torgny Larsson, Håkan Kangert. Rad tre uppifrån, fr v: Ann Lindvall, suppleant, Björn Eriksson, styrelseordförande, Barbro Klaeson. Nedre raden: Hans Matsman, styrelsesekreterare. Gunnar Fransson saknas på bilden. 21

Året 2013 i sammandrag RESULTAT Årets resultat efter finansnetto blev 15,4 (17,5) mkr. Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt blev 4,5 (4,8) mkr. INTÄKTER Årets intäkter uppgick till 136,5 (134,0) mkr och fördelade sig enligt följande diagram. KOSTNADER De totala kostnaderna för året uppgick till 121,1 (116,5) mkr varav driftkostnaderna uppgick till 38,6 (37,7) mkr. INVESTERINGAR Investeringarna under året uppgick till 11,6 (29,1) mkr. Större delen av dessa avser en pågående tillbyggnation av förskolan Villekulla i Örebro. Seniorboende 14 Året 2013 i sammandrag Resultat Produktion/Kontor 16 Årets resultat efter finansnetto blev 15,4 (17,5) mkr. Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt blev 4,5 (4,8) mkr.! Intäkter Utbildning Bostäder Årets intäkter uppgick till 136,5 (134,0) mkr och fördelade sig enligt följande diagram.!!!! Hyresintäkter mkr Kostnader 9 16 De totala kostnaderna för året uppgick till 121,1 (116,5) mkr varav driftkostnaderna uppgick till 38,6 (37,7) mkr.! Investeringar Vård/ Äldreboende 80 Nettoomsättning (tkr) Resultat efter finansiella poster (tkr) 2009 2010 2011 2012 2013 NYCKELTAL Översikt (tkr) 2013 2012 2011 2010 2009 Nettoomsättning 136 507 133 972 121 957 107 761 111 228 Resultat efter finansiella poster 15 376 17 499 19 510 12 552 25 937 Rörelsemarginal 24,2% 24,2% 28,6% 19,2% 30,3% Avkastning på eget kapital 12,3% 14,5% 17,1% 11,7% 26,2% Balansomslutning 720 761 698 585 687 569 665 102 519 337 Soliditet 17,7% 17,6% 17,2% 16,5% 20,3% Medeltal anställda 20 20 20 21 21 22

RESULTATRÄKNING Belopp i tkr 2013 2012 2011 2010 2009 Nettoomsättning 136 507 133 972 121 957 107 761 111 228 Driftkostnader -38 590-37 652-36 840-38 276-39 663 Underhållskostnader -26 296-27 819-25 403-18 938-25 440 Fastighetsskatt -1 032-150 -1 756-818 -997 Avskrivningar/nedskrivningar -27 463-27 336-24 232-19 547-19 451 Bruttoresultat 43 126 41 015 33 725 30 182 25 677 Administrations- o marknadsföringskostnader -10 113-8 649-9 226-9 481-9 769 Resultat vid försäljning av fastigheter 0 0 10 345 0 17 801 Rörelseresultat 33 013 32 366 34 844 20 701 33 709 Finansnetto -17 637-14 867-15 334-8 149-7 772 Resultat efter finansiella poster 15 376 17 499 19 510 12 552 25 937 Bokslutsdispositioner -9 684-10 463-7 019-7 622-12 208 Skatt -1 225-2 211-3 404-1 298-1 554 Årets resultat 4 467 4 825 9 087 3 632 12 175 BALANSRÄKNING Belopp i tkr 2013 2012 2011 2010 2009 TILLGÅNGAR Byggnader och mark 629 896 654 276 653 234 445 316 431 755 Inventarier och övriga anläggningstillgångar 8 599 9 089 9 122 7 267 6 473 Pågående nyanläggningar 9 183 243 44 162 359 48 252 Finansiella anläggningstillgångar 925 1 027 1 350 3 640 1 594 Varulager 0 0 10 39 39 Kortfristiga fordringar 6 834 10 267 7 888 46 455 15 866 Kassa och bank 65 324 23 683 15 921 26 15 358 Summa tillgångar 720 761 698 585 687 569 665 102 519 337 EGET KAPITAL OCH SKULDER Bundet eget kapital 12 000 12 000 12 000 12 000 12 000 Fritt eget kapital 102 324 97 857 93 032 83 946 80 313 Obeskattade reserver 17 059 17 375 17 912 18 893 18 271 Långfristiga skulder 535 000 535 000 530 000 350 000 350 000 Kortfristiga skulder 54 378 36 353 34 625 200 264 58 754 Summa eget kapital och skulder 720 761 698 585 687 569 665 102 519 337 23

FLERÅRSÖVERSIKT Belopp i tkr 2013 2012 2011 2010 2009 Resultaträkning Nettoomsättning 136 507 133 972 121 957 107 761 111 228 Resultat efter finansiella poster 15 376 17 499 19 510 12 552 25 937 Redovisat resultat efter skatt 4 467 4 825 9 087 3 632 12 175 Balansräkning Fastigheternas bokförda värde 1) 629 896 654 276 653 234 445 315 431 755 Taxeringsvärden 323 554 271 136 382 382 299 503 262 713 Fastighetslån 535 000 535 000 530 000 350 000 350 000 Balansomslutning 720 761 698 585 687 569 665 102 519 337 Diverse fakta Uthyrbar area, m² 117 559 118 225 116 883 104 686 113 515 Vakant area, m² 1 964 802 762 929 1 214 Medeltal anställda 20 20 20 21 21 Nyckeltal Justerat eget kapital 2) 126 926 122 662 118 233 109 548 105 468 Soliditet i % 3) 17,7 17,6 17,2 16,5 20,3 Balanslikviditet i % 4) 132,7 93,4 68,8 23,2 53,2 Driftnetto 5) 60 476 59 702 48 732 40 248 35 386 Betalnetto 6) 42 839 44 835 33 398 32 100 14 526 Direktavkastning i % 7) 8,4 8,6 7,1 6,1 6,8 Vinstmarginal 8) 44,3 44,6 40,0 37,3 31,8 Definitioner: 1) Inkluderar mark och markanläggningar 2) Eget kapital plus obeskattade reserver minskat med 28 % schablonskatt 3) Justerat eget kapital dividerat med totalt kapital 4) Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder 5) Nettoomsättning minus driftkostnader, underhållskostnader, fastighetsskatt o adm kostnader 6) Driftnetto minus räntekostnader 7)Driftnetto dividerat med totalt kapital 8) Driftnetto dividerat med nettoomsättning 24

FASTIGHETSINNEHAV Bokfört värde, tkr Fastighet Gatuadress Byggnad Mark Markanläggn. Totalt Karossen 5 Bettorpsgatan 12 53 882 2 088 2 174 58 144 Karossen 19 Bettorpsgatan 10-12 15 930 5 968 2 522 24 420 Gåsen 7 Slussgatan 2-8 2 981 2 175 5 156 /Wadköpingsvägen 21-35 Grillgården 2 Fredsgatan 34 548 477 1 025 Grillgården 3 Fredsgatan 36-38/Faktorigatan 13 902 1 695 17 2 614 Grillgården 17 Alnängsgatan 6 6 350 697 29 7 076 Grillgården 18 Alnängsgatan 8 2 819 350 3 169 Grillgården 19 Alnängsgatan 10/Fredsgatan 32 1 198 971 2 169 Vilan 2 Storgatan 33, Ribbingsgatan 6-8, 39 213 6 387 45 600 Köping-Hultgatan 4-8 Nikolai 3:313 Propellervägen 14 11 153 2 639 647 14 439 Epidemisjukhuset 3 Skolgatan 36-38, 17 780 3 521 329 21 630 Berggatan 46-50 Gåsen 8 Slussgatan 10-12 12 996 3 402 246 16 644 Diskusen 11 Eklundavägen 6 1 294 185 26 1 505 Hissmontören 1 Klerkgatan 16 7 823 820 144 8 787 Propellern 4 Landbotorpsallén 17-19, 190 358 10 415 3 164 203 937 Boskärsgatan 48 Epidemisjukhuset 4 Berggatan 48-50, Skolgatan 36 b, 102 831 4 539 1 637 109 007 Honolulugatan 1 Summa Örebro 468 058 46 329 10 935 525 322 Sjukhuset 1 Torebergsvägen 15 11 483 5 048 21 16 552 Summa Askersund 11 483 5 048 21 16 552 Spannremmen 2 Norra Kungsvägen 10 20 482 4 638 164 25 284 Saturnus 6 Sörbyvägen 8 3 583 575 4 158 Summa Kumla 24 065 5 213 165 29 442 Gillershöjden 17:1, 17:8 Gillersvägen 20 11 775 1 606 30 13 411 Summa Hällefors 11 775 1 606 30 13 411 Hälsan 2 Österleden 10, Bättringsvägen 4 16 573 2 255 737 19 565 Påfågeln 1 Bergsmansgatan 6-8, Urbrinken 4 25 604 25 604 Summa Karlskoga 42 177 2 255 737 45 169 Summa Länsgården Fastigheter AB 557 558 60 451 11 888 629 896 25

Länsgårdens fastighetsbestånd Länsgårdens fastigheter i Örebro BETTORP LUNDBY BOGLUNDSÄNGEN DRA RUNNABY VIVALLA Vilan 2: Storg 33, Ribbingsg 6-8, Köping-Hultg 4-8 HAGABY HENNINGSHOLM HJÄRSTA MELLRINGE RINGSTORP HOLMEN BARONBACKARNA VARBERGA HAGA RYNNINGEÅSEN Grillgården 2, 3 17-19: Fredsg 34, 36-38 / Faktorig 13, Alnängsg 6, 8 och 10. Fredsg 32 GRENADJÄRSTADEN MARKBACKEN OXHAGEN VASASTAN SOLHAGA VÄSTHAGA ROSTA ARLSLUND Hissmontören 1: Klerkgatan 16 ÖRNSRO ÅBY SÖDERMALM SKRÅMSTA EKLUNDA Nikolai 3:313: Propellerv 14 NASTA ASPHOLMEN SÖRBY TYBBLE SÖRBYÄNGEN BISTA LADUGÅRDSÄNGEN Propellern 4: Landbotorpsallén 17-19, Boskärsgatan 48 0,00 26

Karossen 5 och 19: Bettorps gatan 10-12 Hällefors Örebro Karlskoga VENAN Epidemisjukhuset 3: Skolg 36-38, Bergg 46-50 Kumla Askersund RYNNINGE Epidemisjukhuset 4: Bergg 4850, Skolg 36b, Honolulugatan 1 Länsgårdens övriga fastigheter i Örebro län Gåsen 7: Slussgatan 2-8 / Wadköpingsv 21-35 Hällefors: Gillershöjden 17:1, 17:8: Gillersvägen 20 Karlskoga: Hälsan 2: Österleden 10, Bättringsvägen 4 Gåsen 8: Slussgatan 10-12 Kumla: Spannremmen 2: Norra Kungsvägen 10 Karlskoga: Påfågeln 1: Bergsmansgatan 6-8, Urbrinken 4 Diskusen 11: Eklundavägen 6 Kumla: Saturnus 6: Sörbyvägen 8 Askersund: Sjukhuset I: Torebergsvägen 15. ALNÄNGARNA NÄSBY ALMBY ÖSTRA MAR 0,25 0,50 0,75 1,00 km 2010-02-02 27

Länsgården Fastigheter AB Besöksadress: Skolgatan 36. Postadress: Box 1530, 701 15 Örebro. Tel: 019-602 39 70. Org. nr. 556501-8370 info@lansgarden.se www.lansgarden.se Produktion: Ordalag, Magnus Wahman Fotograf AB, Unenge R&M AB.