Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Relevanta dokument
Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Bra vallfoder till mjölkkor

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Betfor en riktig klassiker!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Vallfoder som enda foder till får

NÖT

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Betfor en riktig klassiker!

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Utfodring av nötkreatur. Ann-Theres Persson Hallands Husdjur

Betfor Inte bara nyttigt

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

HIPPOS. Framgång föder framgång

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Tolkning av foderanalys BLGG

Foderstatsparametrar

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Sida 1 av 22

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall

från idé till verklighet

Betfor Inte bara nyttigt

mjölk och nöt producenter nr 4

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Närproducerat foder i praktik och teori

TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor

Utfodringspraxis Mjölby nov

Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

Utfodring av dikor under sintiden

Fullfoder till mjölkkor

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

FODER i ekologisk produktion

Beskrivning av NorFor-systemet -utbildningsmaterial

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Ekologiska foderstater beräknade med NorFor

Nya tider nya strategier

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Svensk djurhållning utan soja?

Torrsubstanshalt. % (ts)

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

Omsättbar energi MJ/kg torrsubstans. Torrsubstanshalt. % (ts)

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Framgång föder Framgång framgång föd

Tolkning av foderanalys BLGG

Fodermedel till köttdjur

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

* nh = nedbrytningshastighet

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Rörflen som foder till dikor

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

vitafor HÄSTMINERALER

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

Hästägarmöte 28 augusti 2018

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Bra proteinfoder till mjölkkor i ekologisk produktion

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

HIPPOS. Framgång föder framgång

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Mjölk på gräs och biprodukter

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Transkript:

Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1

Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2

Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och vila samtidigt. Är detta begränsat får de ranglåga och svaga djuren sämre förutsättningar. Att tänka på: Antal foderplatser Tillgång till vatten (även på bete) Antal liggplatser 3

Kons krav på fodret Kon ställer krav på fodret när det gäller: Näringsinnehåll Hygien 4

Fodermedel Grovfoder: Vallensilage Hö Bete HP-massa Majsensilage Helsäd av olika slag Halm Kraftfoder: Spannmål (korn, havre, vete, rågvete) Ärter, bönor Betfor, palmkärna, kli Proteinråvaror (soja, raps, majsgluten, potatisprotein m.fl.) Biprodukter: Drav, drank, vassle, citruspulpa, bröd m.m. 5

Grovfodrets uppgift? Jobb och näring åt mikroorganismerna i vommen Stimulera idissling (tillräckligt med fysisk struktur) Se till att vommen och djuret fungerar Bidra till kons näringsförsörjning För mycket grovfoder- ger dålig näringsförsörjning till djuret För lite grovfoder- kan ge störningar som löpmagsomvridning, trumsjuka, fetthaltsdepression, leverbölder mm 6

Önskemål för vallfoderkvalitet Om endast vallfoder 10,8-11,5 MJ Ca 150 g råprotein Ca 500 g NDF < 27 g Kalium Om Majs eller HP-massa 10,5-11 MJ 160-180 g rp 480-550 g NDF I övrigt som vänstersidan 7

Önskemål för ts Plansilo ca 30 % ts (både vall och majs) Tornsilo ca 35 % ts ( 40 % i botten och 30 % i toppen) Storbalar 40 50 % ts 8

Hygieniska gränsvärden Ammoniumkväve, g N av totalkväve < 80 g Bra 80-120 g Mindre bra > 120 g Dåligt ph-värde Formel: <(0,0257 * ts%) + 3,71 20% ts < ph 4,2 = bra 30 % ts < ph 4,5 = bra 40% ts < ph 4,7 = bra Formeln gäller mellan ts 15-50 % 9

Hygieniska gränsvärden forts. Smörsyra, g per kg ts < 1 = bra 1 3 = mindre bra > 3 = dåligt Ättiksyra 10-30 g per kg ts = normalt Mjölksyra, g per kg ts Direktskördat med myrsyra: 60-100 g =normalt Direktskördat utan myrsyra: 80-120 g Förtorkat, > 30 % ts: 30-70 g 10

Finn fem fel! (eller kanske fler) Ensilage 1-07, innehåll per kg ts Ts 22 % Ca 5,2 g Oms. energi 10,2 MJ P 2,2 g AAT 69 g Mg 1,4 g PBV 2 g K 16,9 g Råprotein 125 g Smörsyra 5 g NDF 609 g ph 4,9 11

Grov jämförelse mellan olika ensilagekvaliteter Ensilage 11,5 MJ 10,5 MJ 9,5 MJ Ensilage, kg ts 3 250 3 120 3 060 Spm, kg per år 1 180 1 380 1 300 Konc, kg per år 980 1 190 1 580 Merkostnad - 687 1 523 Ensilagevärde, kr per kg ts 1,30 1,08 0,80 12

Utfodringssystem Foderstat 13

Utfodringssystem Individuell utfodring Oftast grovfoder i fri tillgång. Kraftfodergivan till varje ko justeras varje månad efter provmjölkning. Av tradition vanligaste utfodringssystemet i Sverige Fullfoder Alla foderkomponenter blandas och ges i fri tillgång. Foderstaten justeras vid foderbyte eller störningar Blandfoder Allt grovfoder och del av kraftfodret blandas och ges i fri tillgång. Kor över t.ex. 28 kg mjölk får extra kraftfoder separat 14

Foderstat till mikroberna Att utfodra en ko så att hon mår väl är att utfodra hennes mikrober i vommen så de fungerar bra Vad kräver mikroorganismerna? Rätt och jämnt ph Idisslingen (grovfoder med fysisk struktur) Utfodringsfrekvens (många små kraftfodergivor) Ej för mycket stärkelse Rätt substrat i rätt mängd vid rätt tillfälle 15

Foderstat En välbalanserad foderstat ger goda möjligheter för kon att hålla sig frisk En bra foderstat kräver bra ingående fodermedel. Det krävs analyser på de ingående fodermedlen 16

Foderstatens näringsinnehåll Foderstatens innehåll. Ungefärlig fördelning i % av ts: 16-18 % Protein, en del lättlösligt och en del svårnedbrytbart Kolhydrater, Stärkelse 10-20 % Fiber, 32-40 % NDF Socker 3-5 % Fett Ca 2 % Mineraler 17

Fodrets kemiska fraktionering Fettsyror Mjölksyra Flyktiga fettsyror Aska Råfett Restfraktion Socker Fermentationsprodukter Stärkelse Löslig Potentiellt nedbrytbar Totalt osmältbart Lösligt Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart Ammoniakbundet kväve Aminosyrainnehåll Råprotein NDF Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart 18

Råproteinets egenskaper Fodermedel Vallfoder Soja soypass majsgluten ärtor Rapsmjöl/expromjöl % av rp som bryts ner i våmmen Ca 80 64 30 19 80 72/35 19