Sakkunnignätverket för räddningstjänst 21 april 2017

Relevanta dokument
Aktuellt på SKL Max Ekberg Tylösand 25 augusti 2017

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

SKL om krisberedskap och civilt försvar

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Sveriges Kommuner och Landsting. Markus Planmo Trygghet och säkerhet

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Nytt från SKL. SKL Trygghet & säkerhet

Överenskommelser med kommuner och landsting. Anna Nöjd

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Försvarsdepartementet

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Kommittédirektiv. En effektivare kommunal räddningstjänst. Dir. 2017:15. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete

Yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Mötesanteckningar SKR

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Länsstyrelsen i Hallands läns yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst SOU 2018:54

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

Remiss angående säkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Plan för civilt försvar i Sävsjö kommun 2020-

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

Den komplexa hotbilden

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

Sveriges Kommuner och Landsting. Andreas Kvarnängen SKL Trygghet & säkerhet

Svensk författningssamling

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Strategi för förstärkningsresurser

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Tydligare ansvar och roller

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Ansvar, samverkan och handling

Legala aspekter - dispostion

Länsstyrelsen Kalmar läns yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst SOU 2018:54

Handlingsplan för Samhällsstörning

KRISHANTERING - BAKGRUND

Ansvar, samverkan och handling

Räddningstjänstens Glesbygdsklubb Grisslehamn, 2 oktober 2014 Max Ekberg

Information från Länsstyrelsen Skåne

Riktlinjer Trygg och säker

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Yttrande över betänkandet En effektiv kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) Länsstyrelsen övergripande synpunkter

Krisberedskap och civilt försvar 2019

SKL - Trygghet & Säkerhet Räddningschefsmöte Sydsverige 28 augusti 2015 Max Ekberg

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

Kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

112-utredningen. Videomöte med räddningschefer Syd utredningen

Styrdokument för krisberedskap

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun

Vägledning för kommunens arbete med styrdokument

LÄNSSTYRELSENS BROTTSFÖREBYGGANDE UPPDRAG Länsstyrelsen Skåne Malin Martelius Annika Wågsäter

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till 112-utredningen (Ju 2016:03) Dir. 2017:84. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juli 2017

Styrdokument för krisberedskap

Jämställdhet och mångfald i kommunal räddningstjänst. Henrik Larsson, enhetschef

En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) - remissyttrande

Redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018

Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Plan för krishanteringsarbetet

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 8

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Nytt från SKL Trygghet & säkerhet.

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Grundläggande begrepp och regelverk

Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

Yttrande (S), (MP), (V) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande angående stadens arbete med civilt försvar

Sveriges Kommuner och Landsting. Andreas Kvarnängen SKL Trygghet & säkerhet

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Cybersäkerhet och ny lagstiftning

Verksamhetsrapport. Kommunens säkerhetsarbete 2014

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Transkript:

Sakkunnignätverket för räddningstjänst 21 april 2017

Säkerhetsrutiner Hjärtstartare Utrymningsvägar Återsamlingsplats

Program 08.30 08.45 Inledning Ann-Sofie Eriksson & Markus Planmo 08.45 10.45 Utredning om kommunal räddningstjänst Presentation av direktivet och workshop om de frågor och problemformuleringar som finns där. Förmiddagsfika serveras i samband med workshopen 10.45 11.30 Information från Arbetsgivarpolitiska avdelningen Jan Bergström, SKL 11.30 12.15 Lunch 12.15 14.00 Information från SKL & Rapporter från samverkansområdena Markus Planmo, mfl.

Återkoppling räddningstjänstrådet Finns det några reflektioner från räddningstjänstrådet?

SKR 2017

En effektivare kommunal räddningstjänst, Dir. 2017:15 Effektivisera kommunernas organisering och styrning av den kommunala räddningstjänsten Åtgärder för att säkerställa samordnade och effektiva räddningsinsatser Förstärka, utveckla och förtydliga statens tillsyn och stöd till den kommunala räddningstjänsten Redovisas den 30 juni 2018

Uppdragets omfattning Enbart fokus på brandförebyggande och kommunal räddningstjänst Ej statlig räddningstjänst Ej bredare olycksförebyggande Analysera rättsregler och jämföra med nordiska länder Föreslå nya författningar och ändringar Utredaren fri att lämna närliggande förslag

Organisering och styrning Bibehållet kommunalt huvudmannaskap Styrning, uppföljning och styrdokument Systematisk förmågeanalys Sammanhållen och enhetlig samverkan (skyldighet) Hel- och deltidssystem, utveckla och förbättra Jämställdhet och mångfald Blåljussamverkan och samverkan med andra relevanta aktörer och frivilliga Utbildningssystem anpassat till lokala förhållanden

Samordnade och effektiva räddningsinsatser Räddningschefen och räddningsledaren i fokus Ledning vid omfattande, komplexa eller parallella räddningsinsatser Ledningssamverkan MSB och länsstyrelsernas stöd Övertagande av ansvaret för räddningstjänst Kompetenskrav räddningschef

Statens tillsyn och stöd MSB:s och länsstyrelsernas tillsyn ska förstärkas, utvecklas och förtydligas Utökade tillsynsbefogenheter till MSB? Ska regeringen kunna ändra kommunens räddningstjänstplan?

Samråd Ingen utredare offentliggjord Nära samarbete med de kommunala räddningstjänsterna Inhämta kunskapsunderlag och synpunkter från SKL, hjälporganen, MSB och ett urval av kommuner och länsstyrelser Samråd med arbetsgivarorganisation och facken Expertgrupp och politisk referensgrupp

Workshop (1) Uppdraget, samt personal Hur ser ni på utbrytningen av kommunal räddningstjänst ur LSO? Går den att göra på det sätt som direktivet gör? Vilka effekter får detta för det totala LSO-uppdraget till kommunen? Hur tänker du kring direktivets inlåsning i hel- och deltidssystemet (brandmän)? Ska kommunerna och SKL driva en annan linje? Vilken?

Workshop (2) Organisering och styrning Direktivet talar om förstärkt, sammanhållen och mer enhetlig samverkan och en utvidgad skyldighet att samverka. Ska det bli tvingande att samarbeta? Vilka kriterier ska finnas för räddningstjänstsamarbete (kommunstorlek, förmåga)? Hur ska framtida styrdokument se ut och vad ska det/de syfta till? Vilka delar i dagens handlingsprogram bör bevaras?

Workshop (3) Samordnade och effektiva räddningsinsatser Enligt direktivet ska räddningschefen också vara räddningsledare och ha formell räddningsledarkompetens. Hur funkar detta när det är två olika personer som är förvaltningschef respektive räddningschef? Hur bör det vara? Utredningen skriver får det inte råda något tvivel om vem som leder och ansvarar och ledas av en räddningsledare. Hur ser ni på direktivets inriktning om en räddningsledare? Hur ska statens roll inom ledningsområdet se ut i framtiden? Vilket stöd behövs? Ska staten även framöver kunna överta räddningsinsats?

Redovisning av workshop En effektivare kommunal räddningstjänst Sammanfattande diskussion Övriga reflektioner?

Mejla anteckningar till: markus.planmo@skl.se

Komplettering Vilka projekt och dokument (böcker, rapporter, handböcker) behöver finnas med som underlag för utredaren?

Program 08.30 08.45 Inledning Ann-Sofie Eriksson & Markus Planmo 08.45 10.45 Utredning om kommunal räddningstjänst Presentation av direktivet och workshop om de frågor och problemformuleringar som finns där. Förmiddagsfika serveras i samband med workshopen 10.45 11.30 Information från Arbetsgivarpolitiska avdelningen Jan Bergström, SKL 11.30 12.15 Lunch 12.15 14.00 Information från SKL & Rapporter från samverkansområdena Markus Planmo, mfl.

Rapporter från samverkansområden och övriga Samverkansområde Skydd, undsättning vård (SOSUV): Anders Edstam Rakel användargrupp: Joakim Karlsson Centralt räddningstjänstforum (CRF): Anders Ahlström Centrala samrådsgruppen för sjö- och flygräddning (CSSF): Anders Ahlström MSB projekt för hot och våld mot blåljuspersonal: Lars Klevensparr och Svante Borg Några andra rapporter?...

Vakanser i nationella forum Samverkansområde Farliga ämnen (SOFÄ) Senior person inom räddningstjänsten med strategiskt tänk och kunskap om CBRN sökes Ca 5 mötesdagar per år MSB står för omkostnader räddningstjänsten står för arbetstid Ersätter Håkan Dahm MSB projekt om stabsmetodik vägledning, tidpunkt för leverans Q2 2018, budget cirka 1,7 mkr. Utbildningskoncept respektive utbildningsmaterial, tidpunkt för leverans Q4 2018, budget ca 1 mkr. Person till referensgrupp efterfrågas

Mötesplats Samhällssäkerhet 2017 28-29 november på Kistamässan Teman Nytt totalförsvar Krisberedskap Att värna demokrati och öppenhet www.samhallssäkerhet.se

5 exempel av städers styrning och organisering av säkerhetsarbetet Fokus på Krisberedskap Brottsförebyggande Olycksförebyggande Säkerhetsskydd Våldsbejakande extremism Internt skydd Spridningskonferens 24 augusti på SKL Fem olika exempel Kristianstad (hos räddningstjänst i förvaltning) Karlstad (hos förbund) Örebro (hos kommunledning) Borås (hos kommunledning och centraliserat) Haninge (hos kommunledning och decentraliserat)

Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet Årets ÖJ försenad pga sen skadedata från Socialstyrelsen Personella förändringar Fredric Jonsson har slutat i Jönköping och blivit beredskapsdirektör Tomas Gell och Ingela Stenbäck har slutat på MSB Frågor Hur ser ni på behovet av ÖJ framöver? Bör brottsförebyggande och skydd mot olyckor brytas upp eller hållas ihop? Finns förslag på projektledare för ÖJ?

Civilt försvar

Lagen om extraordinära händelser (LEH) 3 kapitlet avser höjd beredskap Förberedelser Kommunstyrelsen/landstingsstyrelsen leder civila försvaret Ransoneringsuppgifter Geografiskt områdesansvar Rapportering 5 kap. Statlig ersättning 1 Kommunerna och landstingen skall få ersättning av staten för kostnader för förberedande uppgifter som de utför enligt 2 och 3 kap. Uppgifter och ersättningen preciseras i Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap Är tecknad mellan SKL och MSB MSB fick uppdraget av Försvarsdepartementet Löper 2014-2018 Omfattar ca 300 mnkr per år Uppgifter avseende höjd beredskap som ska utföras under perioden: säkerställa att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls samt säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.

Räddningstjänst vid höjd beredskap (RUHB) Lagen om skydd mot olyckor (LSO) reglerar RUHB Finansiering sker via kommunalskatten Byggde på omfattande statligt stöd Utbildning av civilpliktiga räddningsmän Stöd med övning och planering från länsstyrelsen Materiel (motorsprutor, kläder, saneringsutrustning m.m.) Har legat i träda i ca 15 år

Försvarsgruppen: 2017 De fem partierna i Försvarsgruppen har kommit överens om att satsa 500 mnkr på försvaret under 2017 Engångssatsning på civilt försvar under 2017 15 mnkr till länsstyrelserna 60 mnkr till kommuner landsting Eftersom det inte finns något besked om att pengarna kommer att finnas kvar kommer ingen att anställa personal Ytterst oklart hur dessa pengar ska användas.

MSB budgetunderlag: 2018 MSB har i budgetunderlag föreslagit 50 mnkr extra till kommuner och landsting för 2018 Oklart hur dessa medel är tänkta att användas

Uppdrag om LEH: 2019- Överenskommelse om kommunernas krisberedskap löper ut 2018 Därav behov av att precisera uppgifter och finansiering för kommande mandatperiod för kommuner Därav kommer landstingen med Uppdrag till MSB beslutades av regeringen 6 april 15 månaders väntan på uppdraget Ska redovisas 15 december 2017

Försvarsberedningen: 2021-2025 Förslag till inriktning ska lämnas för det civila försvaret. skydd av samhällsviktig verksamhet och infrastruktur befolkningsskydd försörjningsfrågor psykologiskt försvar och påverkansoperationer samverkan och koordinering inom totalförsvaret beaktas. Ambitionsnivåer för dessa behov analyseras. Ska redovisas senast den 14 maj 2019 Fokus på civilt försvar 2017

Statliga myndigheter måste ge stöd En förutsättning för att kommuner och landsting ska kunna arbeta effektivt med civilt försvar är att det finns nationella planeringsstrukturer på plats. T.ex. avseende försörjning av: Drivmedel Läkemedel Livsmedel Vidare behöver statliga myndigheter stödja med utbildning inom t.ex. signalskydd och säkerhetsskydd Ändamålsenlig styrning och finansiering av de nationella myndigheternas arbete krävs

RUHB inspel till MSB 1 Gör studie av hur RUHB var uppbyggt under 80-90-talet. Vilket stöd tillhandhöll staten till kommunal räddningstjänst (materiel, personal, övning, utbildning, m.m.)? Titta på aktuellt läge avseende kontinuitetshantering inom räddningstjänsten Analysera behov av vägledning och pilotprojekt i ett par räddningstjänster. Titta på vad som är gjort avseende Den robusta brandstationen Finns några räddningstjänster som jobbar med detta? Analysera behov av stöd. Titta på modeller för förmågeprövande övningar för räddningstjänstens ledningsförmåga. Ett bra exempel är Livsmedelsverkets nödvattenövning Stor stad.

RUHB inspel till MSB 2 Titta på räddningstjänstens deltagande i krisberedskapssystemets planeringsstrukturer (t.ex. samverkansområdena och nationell övningsverksamhet). Analysera hur MSB kan stärka kopplingen mellan räddningstjänst och krisberedskap/civilt försvar. Titta på förekomst av arbete med säkerhetsskydd inom räddningstjänsten. Analysera behov av utbildningar för säkerhetsskyddschefer i räddningstjänsten. Kolla med Rekryteringsmyndigheten om förekomst av krigsplaceringar av kommunal räddningstjänst. Analysera behov av vägledning.

Vad kan räddningstjänsten göra? Utbilda säkerhetsskyddschefer Ont om platser på FHS kurser SKL ligger på för fler platser i närtid Privata alternativ finns, t.ex. 2Secure Gör säkerhetsanalys enligt säkerhetsskyddslagen Börja krigsplacera personal SKL ligger på MSB om behov av vägledning för process Delta i kunskapshöjande åtgärder hos länsstyrelsen m.m.

Intressebevakning

Nationell säkerhetsstrategi Hot mot vår säkerhet och åtgärder för att möta dem Militära hot Informations- och cybersäkerhet, digitala risker Terrorism och våldsbejakande extremism Även sjukvårdens funktionalitet måste vara säkerställd Organiserad brottslighet Hot mot energiförsörjning Hot mot transporter och infrastruktur Hälsohot Klimatförändringar och dess effekter

Kommentarer om säkerhetsstrategin Resultatet framtaget i snäv krets och i otransparent process Hot och risker blandas med skyddsvärden Innehåller nästan inga nya förslag om hur hoten ska åtgärdas Tveksamt om det är åtgärder som beskrivs Tveksamt om detta är en strategi Innehåller inga reformförslag för krisberedskapssystemet Ingen process för hur förslagen ska implementeras Slutsats: Strategin har främst värde som referens att hänvisa till Som regeringen skriver i sin säkerhetsstrategi

112-utredningen: Uppdrag Ny särskild utredare: Erna Zelmin Ekenhem, GD Arbetsmiljöverket Uppdraget ska redovisas 31 december 2017 Föreslå en nationell alarmeringsfunktion som kan samordna samhällets alarmeringstjänst på ett bättre sätt Föreslå lämplig organisationsform Ta fram förslag på alarmeringsfunktion för myndighets- respektive bolagsformen Redovisa förutsättningarna för ett successivt införande av en teknisk plattform Föreslå utgångspunkter för regionala alarmeringscentraler (antal, organisering)

112-utredningen: SKL inriktning Alarmeringsfunktionen ska vara utformad så att regioner, landsting och kommuner ska kunna: - ta fullt ansvar för sin roll och sitt uppdrag - utforma kriterier för bedömningar av ärenden - ta beslut om åtgärder som behöver vidtas - besluta om hur utlarmning av resurser ska ske - ha möjlighet att använda sin egen personal för verksamhetskritiska moment i processen En fortsatt lösning med ett samägt bolag utgör den bästa formen för att bibehålla regioners, landstings och kommuners möjligheter att åstadkomma styrning och inriktning av alarmeringstjänsten i alla avseenden.

Kommunikation för vår gemensamma säkerhet, Ds 2017:7 Uppdraget juli 2016; Slutrapport mars 2017 Remissvar senast 15 maj (98 st utpekade remissinstanser, 29 kommuner och 5 landsting) Betydande statlig kontroll och rådighet Hybridlösning med ett utökat samhällsnät stöds även bredbandsmålet i glesbygd Finansieringsfrågan knepig. Riktpris för abonnemang anges till 6 000 kr/år Användarkrets Krisberedskapens lednings- och samverkansbehov Uppskattas till 100 000 användare, MSB anges som källa fördubbling av kommunala användarkretsen till 50 000 användare

Blåljusutredningen Utredning om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner Utredaren ska bland annat ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd, överväga om angrepp mot vissa funktioner, bland annat sådana som har till uppgift att garantera säkerhet, liv och hälsa, bör anses som särskilt allvarliga i straffrättsligt hänseende, ta ställning till om det finns behov av ytterligare kriminalisering av hindrande av polisens, räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens ingripanden eller hjälpinsatser SKL ingår inte i expertgrupp Uppdraget ska redovisas senast den 29 juni 2018.

Terrorhot i stadsmiljö Näringsdepartementet har haft möte med branschen om kapning av lastbilar och trafikhinder SKL kommer att lämna in underlag 11 maj inför möte 18 maj Vilket behov av stöd har kommunerna Information om hotbilder Vägledning om skyddsåtgärder

Hotbildsinformation IS webbmagasin Rumiyah uppmanar till brandattacker i västerlandet enligt principen "gör vad du kan". IS listar en lång rad olika mål, bl.a. sjukhus. Särskilt uppmanar de till koordinerade attacker mot flera mål samtidigt. Se även presentation av Säkerhetspolisens årsbok för 2016 http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2017-03-16-nu-kommerarsboken-sakerhetspolisen-2016.html

Lantmäteriet Koordinat 16 Lantmäteriet har under 2016 utvecklat format för att öva användning av geodata MSB kommer att jobba vidare med integrering av geodata i övningar www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkan-med-andra/samverkansovning-medgeodata/ Tryggt och säkert Treårigt projekt om samlade lägesbilder i Norr- och Västerbotten www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkan-med-andra/tryggt-och-sakert/workshopsoch-webbinarier/

Polisens projekt om social oro Lokal och regional samverkan för att förebygga och hantera social oro, antagonistiska hot och händelser Ska resultera i nationell strategi Finansiering från MSB

Utbildningssystemet Vägen framåt?

Utvärdering Vad var bra? Vad kunde vara bättre? Medskick till nästa gång?