Utvärderingsenheten Rapport nr 2006:239 L U N D S U N I V E R S I T E T LÄRAR / STUDENTBAROMETERN Medicinska fakulteten
LÄRAR / STUDENTBAROMETERN Medicinska fakulteten
Utvärderingsenheten Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel: 046-222 94 53 Fax: 046-222 44 36 E-mail: evaluat@evaluat.lu.se Internet: http://www.evaluat.lu.se ISSN 1401-775X 2
Innehåll Sid Diagram- och Tabellförteckning 5 Sammanfattning 7 1. Undersökningens syfte och uppläggning 11 1.1 Studenternas medverkan 11 1.2 Lärarnas medverkan 12 1.3 Medverkan i enkätundersökningen 12 1.4 Lärares och studenters bedömningar 13 1.5 Klassificering av bedömningarna 15 2 Utbildning, studenter och lärare 17 2.1 Utbildningarna 17 2.2 Studenterna 18 2.3 Studieförloppet 20 2.4 Lärarna 23 3 Studiearbetet 24 3.1 Studiearbetstiden 24 4 Bedömningar av utbildningens kvalitet 27 4.1 Kvalitetsaspekternas vikt 27 4.2 Tillfredsställelse med de faktiska förhållandena 28 5 Utbildningarnas struktur 29 6 Utbildningarnas mål och resultat 32 6.1 Generiska färdigheter 33 6.2 Gemensamt ansvar inom vården 35 6.3 Personlig utveckling 36 6.4 Utbildningsspecifika mål 36 Läkarutbildning 36 Sjuksköterskeutbildning 37 Röntgensjuksköterskeutbildning 37 Specialistsjuksköterskeutbildning 38 Audionomutbildning 38 Logopedutbildning 39 Sjukgymnastutbildning 39 Arbetsterapeututbildning 40 Biomedicinsk analytikerutbildning 40 Biomedicinutbildning 41 3
7 Problematisering av mångfaldsperspektiv 42 8 Lärarna 44 8.1 Ämneskompetens och pedagogisk skicklighet 44 8.2 Lärarnas arbetssituation 46 9 Studenterna 48 9.1 Studiearbetet 48 9.2 Studenternas studiemiljö 49 9.3 Studentinflytande 51 10 Examination 54 11 Kursvärderingar 56 12 Praktik 58 13 Studentkårernas kommentarer 61 Bilaga 1. Exempel på enkäter (1a studentenkät avs. läkarutbildningen, 1b lärarenkät avs. läkarutbildningen, 1c handledarenkät) 66 Bilaga 2. Diagram 19 23 och Tabell 32 79 4
Diagram- och Tabellförteckning Sid Diagram 1: Antal sökande och antagningspoäng hösten 2004 per program 18 2: Studenternas sociala bakgrund: Föräldrarnas utbildningsnivå 19 3: Studieaktivitet bland nybörjare på program hösten 2000 21 4: Genomsnittligt antal arbetstimmar/vecka inom resp. program 24 5: Studenternas beskrivning av förekomsten av PBL i utbildningen 31 6: Studenters och lärares bedömningar av resultaten inom läkarutbildningen 33 7: Mångfaldsperspektivens förekomst enligt lärarna och studenternas tillfredsställelse med problematiseringen 43 8: Lärarnas bedömning av sin kompetens och studenternas tillfredsställelse med lärarna 46 9: Omfattning av kurslitteratur 48 10: Omfattning av engelskspråkig kurslitteratur 48 11: Några exempel på hur studenternas trivsel samvarierar med bedömningen av utbildningen 50 12: Lärarnas bedömning av studenternas möjligheter att faktiskt påverka utbildningen och studenternas bedömning av möjligheter att påverka utbildningens innehåll 52 13: Studenternas tilltro till olika kanaler för att påverka sin utbildning och studiesituation 53 14: Andel studenter som känner till Studenternas rättighetslista 53 15: Studenters och lärares bedömning av genomgångar efter examinationen 55 16: Tillfredsställelse med kursvärderingarnas betydelse för kursens utformning 57 17: Studenternas bedömning av omfattningen av praktik/klinisk praktik 58 18: Studenternas och handledarnas bedömning av praktiken inom läkarutbildningen 60 19: Krav på arbetsinsats för att klara studierna (i Bilaga 2) 79 20: Krav på obligatoriskt deltagande i undervisningen (i Bilaga 2) 79 21: Omfattning av självstudier (i Bilaga 2) 80 22: Omfattning av lärarledd undervisning (i Bilaga 2) 80 23: Omfattning av grupparbete utan handledning (i Bilaga 2) 80 Tabell 1: Utbildningar inom Medicinska fakulteten 2005 17 2: Studenternas ålder den andra studieterminen 2005 19 3: Andel examinerade 2004 med godkända kurser på andra fakulteter resp. från utlandsstudier 22 4: Lärarnas bedömning av studenternas närvaro och studieinsatser 26 5: Bedömning av utbildningens struktur 29 5
Tabell 6: Bedömning av generiska färdigheter 34 7: Bedömning av kommunikationsfärdigheter 34 8: Bedömning av färdigheter rörande gemensamt ansvar inom vården 35 9: Bedömningen av den personliga utvecklingen 36 10: Bedömning av läkarutbildningen 36 11: Bedömning av sjuksköterskeutbildningen 37 12: Bedömning av röntgensjuksköterskeutbildningen 37 13: Bedömning av specialistsjuksköterskeutbildningen 38 14: Bedömning av audionomutbildningen 38 15: Bedömning av logopedutbildningen 39 16: Bedömning av sjukgymnastutbildningen 39 17: Bedömning av arbetsterapeututbildningen 40 18: Bedömning av biomedicinsk analytikerutbildning 40 19: Bedömning av biomedicinutbildningen 41 20: Studenternas bedömning av problematisering av olika perspektiv i utbildningen och lärarnas bedömning av förekomst av problematisering 43 21: Studenternas bedömning av lärarna och lärarnas bedömning av sin egen kompetens 45 22: Lärarnas bedömning av sina tidsinsatser innevarande läsår 46 23: Lärarnas bedömning av organisation och ledning 47 24: Studenternas bedömning av kurslitteraturens tillgänglighet 49 25: Lärarnas bedömning av studenternas trivsel 49 26: Studenternas bedömning av arbetsmiljön 51 27: Studenternas och lärarnas bedömning av studentinflytandet 52 28: Bedömning av examinationen 54 29: Lärarnas uppgifter om kursvärderingar 56 30: Bedömning av kursvärdering och kursutveckling 57 31: Studenternas och handledarnas bedömning av praktik/klinisk praktik 59 32: Antal svarande per utbildning (i Bilaga 2) 79 6
Sammanfattning Goda utbildningsresultat men bristande träning i vårdsamverkan Studenterna har redan vid studiestarten en klar yrkesinriktning. 80% av nybörjarna fullföljer sin utbildning och avlägger examen, som i de allra flesta fall är en yrkesexamen. Kunniga lärare, arbetslivsanknuten undervisning och en god koppling mellan teori och praktik medverkar till bedömningen av utbildningarnas höga kvalitet som förberedelse för arbetslivet. Detta bekräftar resultaten från Studentbarometern 2000, som visar att de medicinska utbildningarna i detta hänseende är unika bland universitetets utbildningar. Utbildningarna ger en bra skolning i att självständigt lösa problem. Man lär sig att följa kunskapsutvecklingen inom området. Inom läkar- och sjuksköterskeutbildningarna behöver träningen av kommunikationsfärdigheterna dock stärkas i en rad hänseenden. Inom flera av programmen uttalas behov av förbättringar av språkfärdigheten i engelska. Flertalet yrkesspecifika mål realiseras med goda resultat både enligt lärarnas och studenternas bedömning. Studenterna menar dock att de är otillräckligt förberedda för medverkan i utvecklingsarbete inom vården och dåligt insatta i sjukvårdens ekonomi och organisation. Ganska många studenter inom läkarutbildningen har kritiska synpunkter på handledningen under den kliniska praktiken. Den praktiska träningen tycks i övrigt fungera väl inom de medicinska utbildningarna. Ett påtagligt undantag framträder dock. Många studenter känner sig illa förberedda för ett yrkesliv i samverkan med vårdens övriga yrkeskategorier. Särskilt de blivande läkarna är angelägna om att utbildningen blir bättre på denna punkt. Det finns dock inget tydligt gehör för ökade utbildningsinsatser på detta område bland lärarna. Barometern påvisar således på denna punkt ett behov av en bättre dialog och att frågan bör föras upp på fakultetens dagordning. Biomedicin stark forsknings- och svag arbetslivsanknytning Det biomedicinska programmets profil och studieresultat skiljer sig från övriga medicinska utbildningar. Av en årskull som antagits till denna utbildning fullföljer endast hälften studierna fram till examen. Avhoppen beror främst på övergångar till andra utbildningsprogram med tydligare yrkesinriktning, framför allt till läkarprogrammet. 7
Utbildningen har en stark anknytning till forskningen inom området men en svag anknytning till arbetslivet i övrigt. Drygt 50% av de studenter som hittills avlagt biomedicinsk magisterexamen går vidare till forskarutbildningen. Detta är en rekordhög nivå, som har sin närmsta motsvarighet inom den naturvetenskapliga fakulteten. Studenterna förmedlar en bild av den biomedicinska utbildningen som mer liknar naturvetarnas än studenternas på de övriga medicinska utbildningarna. Studenterna berömmer sina lärare för kvalificerat kunnande inom kunskapsområdet och berättar om en utbildning som leder fram till goda generiska färdigheter. Samtidigt som lärarna liksom på naturvetenskaplig fakulteten menar att den också ger goda yrkesfärdigheter, pekar studenterna på att här finns en svag sida. Det är inget fel på de praktiska inslagen i utbildningen men väl att de är för få. Studenterna menar att man får en dålig inblick i framtida yrkesverksamhet. Bilden av den biomedicinska utbildningen motiverar att de examinerades anställningsbarhet på arbetsmarknaden utanför universitetet kartläggs och att alumnernas erfarenheter av utbildningens kvalitet i förhållande till arbetslivets krav analyseras. En bra utbildningsmiljö med några tydliga brister Både lärarna och studenterna ger uttryck för att de trivs i universitetsmiljön. Lärarna redovisar i huvudsak en positiv bild av sin arbetssituation, organisation och ledning med undantag av hur universitetet värderar deras pedagogiska meriter. Medicinska fakulteten har nyligen inrättat en s.k. pedagogisk akademi, som kan ses som ett svar på denna kritik. Lärarna är nöjda med studenternas studieinsatser. Även studenterna beskriver ett gott arbetsklimat. De bedömer att undervisningen har lämplig omfattning och de ger positiva omdömen om hur de blir bemötta av sina lärare. Det stora flertalet har tilltro till att kunna påverka sin utbildning via kursansvarig lärare och de flesta har positiva erfarenheter av lärarnas intresse för kursvärderande diskussioner. Utbildningarnas fysiska arbetsmiljö är bra, dock med undantag för logoped- och sjukgymnastprogrammen. Det finns brist på läsplatser inom flera utbildningar. Det problembaserade lärandet (PBL) har en stark ställning inom fakulteten. Denna pedagogik är numera väl förankrad i lärarkåren. Både lärare och studenter bedömer att den i stort fungerar väl. Detta hindrar inte att studenterna, särskilt på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna, pekar på vissa brister i lärarnas förmåga att hantera metodiken. Progressionen i dessa utbildningar be- 8
höver förbättras. Studenterna efterlyser liksom i Studentbarometern 2000 mer konstruktiv respons på det de presterat. Inom sex av de tio utbildningsprogrammen bedöms genomgångarna efter examination som otillräckliga. Lärarna ger en ljusare bild av återkopplingen, men har givetvis att tackla mycket omfattande förväntningar från studenterna i detta hänseende. Kursvärderingar förekommer visserligen allmänt men även här bedöms återkopplingen vara otillräcklig. Här är dock lärarna eniga med studenterna om att det behövs en bättre ordning för att informera om vilka åtgärder som vidtagits utifrån tidigare kursvärderingsresultat. Detta skulle sannolikt kunna förbättra studenternas tilltro till kursvärderingarnas betydelse för kursens utveckling. En förbättrad dialog är en avgörande fråga. Inom de tre utbildningsprogram där studentinflytandet bedöms som svagast av studenterna, ställer sig också lärarna som mest tveksamma till studenternas intresse för att medverka i kursutvecklingen. Den PBL-baserade undervisningen ställer ökade krav på tillgång till ett brett utbud av källor, däribland tryckt litteratur. Studentbarometern 2000 pekade på svårigheter att få tillgång till kurslitteraturen på biblioteken. Det är värt att uppmärksamma att dessa brister kvarstår. 9
10
1. Undersökningens syfte och uppläggning Denna undersökning är ett led i universitetets arbete med kvalitetssäkring av utbildningen. Den syftar till att spegla studenters och lärares erfarenheter av styrkor och svagheter i de medicinska utbildningarna. Ett kännetecken på barometern är att lärare och studenter deltar redan i att bestämma olika sakområden som skall behandlas. Detta förfaringssätt återspeglar en strävan att realisera Högskolelagens intentioner. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna (Högskolelagen 1 kap 4 ) Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. (Högskolelagen 1 kap 4a ) 1.1 Studenternas medverkan Studenternas medverkan i barometrarna regleras i en överenskommelse mellan Lunds Universitetets Studentkårer (LUS) och Utvärderingsenheten. 1 I enlighet med denna arbetsordning har en inventering av problemområden genomförts. Totalt har 28 studenter från de 10 olika utbildningsprogrammen inom Medicinska fakulteten intervjuats. De tre berörda studentkårerna har förmedlat kontakt med studenterna och intervjuerna har gjorts via telefon eller e-post. Studentkårerna har sedan gjort kompletteringar och bestämt följande problemområden för utformningen av barometerns frågeformulär: Lärarna. Lärarnas intresse för studenterna och deras pedagogiska förmåga. PBL. Studenternas erfarenheter av problembaserat lärande (PBL). Feedback. Lärarnas förmåga att ge återkoppling på det studenterna presterat. Krav och arbetsbörda. Hur många timmar som studenterna lägger ner på sina studier och hur arbetsbördan uppfattas. Praktik. Erfarenheter av praktik/klinisk praktik t.ex. handledning. Arbetsordningen anger att förutom de aspekter som studenterna själva identifierat skall ett antal problemområden behandlas i alla studentbarometrar för att möjliggöra jämförelser mellan fakulteterna. Dessa är: 1 www.evaluat.lu.se/overutv/arbetsordnstudbaro.pdf 11
Studentinflytande. Studenternas möjlighet till påverkan samt förekomst av kursvärderingar och deras påverkan på utbildningen. Perspektiv. Förekomst av mångfaldsperspektiv i utbildningen, t.ex. genus och etnicitet. Aspekter i utbildningen som i tidigare studentbarometrar identifierats som angelägna att förbättra. 1.2 Lärarnas medverkan Lärarnas frågor i barometern utarbetades av en grupp lärare under ledning av universitetslektor Göran Thomé. Denna kom fram till att lärarnas frågor rörande grundutbildningen skulle spegla studenternas. Förutom de speglande frågorna infördes också några som ansågs angelägna för lärarna: Studenternas studieinsatser och närvaro i undervisningen. Organisation och ledning. Frågor som handlar om arbetsledning, lärarnas möjligheter att utveckla kurser, pedagogisk meritering etc. Studenternas erfarenhet av lärarnas tillgänglighet. En kort enkät utarbetades till studenternas handledare under praktiken. Frågorna speglar studentenkäten och rör handledarnas bedömning av studenterna under praktiken. 1.3 Medverkan i enkätundersökningen Våren 2005 tillfrågades samtliga 2430 programstudenter vid Medicinska fakulteten, som varit studieaktiva den föregående hösten, om sina erfarenheter av studierna. Alla, med undantag av enstaka individer som bytt utbildning inför vårterminen, hade därmed mer än en termins studier bakom sig. Några hade avlagt examen när undersökningen genomfördes. Sammantaget besvarade 1534 personer enkäten. Svarsfrekvensen uppgår därmed till 64%. Fördelning över programmen framgår av Tabell 32 i Bilaga 2. Svarsbenägenheten varierar mellan olika program, från 84% inom audionomutbildningen till 55% inom röntgen- och specialistsjuksköterskeutbildningarna. Kvinnorna har medverkat i något högre grad än männen (66% resp. 57 %), vilket är en allmän tendens i Studentbarometrarna. Svarsviljan har inget tydligt samband med ålder. De fåtaliga svarande från barnmorskeutbildningen redovisas i det följande tillsammans med de andra specialistutbildningarna för sjuksköterskor. 12
De svarande är jämnt fördelade över terminer på resp. utbildning. På de utbildningar som avslutats under hösten är de utexaminerade något överrepresenterade. Lärarbarometern skickades till de c:a 390 lärare som var engagerade i grundutbildningen enligt uppgifter från resp. utbildning. Det var svårare att identifiera praktikhandledarna till Handledarbarometern. Drygt 550 enkäter 2 delades därför ut på olika praktikplatser. Eftersom det inte fanns några tillförlitliga förteckningar över praktikplatser/-handledare inom sjuksköterske- och biomedicinutbildningarna fick dessa utgå ur undersökningen. Lärarnas engagemang visade sig vara stort och uppemot 68% besvarande enkäten. Osäkerheten om hur många handledare som faktiskt fått möjlighet att svara leder till att ingen definitiv svarsfrekvens kan anges men mycket tyder på att den också var hög. 37% av lärarna var professorer, 32% lektorer och 20% adjunkter. 9% hade annat typ av anställning. De svarande lärarnas fördelning över olika befattningar överensstämmer väl med sammansättningen av lärarkåren inom fakulteten 3. I förhållande till andra fakulteter är professorerna överrepresenterade inom medicinska utbildningar medan lektorerna är färre. Eftersom en del lärare har undervisning inom flera utbildningar ombads de att besvara frågorna för den utbildning där de haft huvuddelen av sin undervisning under läsåret. 1.4 Lärares och studenters bedömningar Frågeformulären 4 till studenterna resp. lärarna (bilaga 1a resp. 1b) består av två typer av frågor. Bakgrundsfrågor ger uppgifter om vilka de är. Erfarenhetsfrågor ger data om studenternas bedömning av utbildningen. Dessa frågor har utformats så att studenterna dels anger vilken vikt frågan har för deras studier, dels hur tillfredsställda de är med de faktiska förhållandena inom den utbildning de deltar i. Lärarna redovisar om olika inslag förekommit i utbildningen eller vilka resultat som uppnåtts. Nedan förtecknas de sakområden som bedöms samt de dimensioner som studenter/lärare bedömer. 2 Frågeformuläret till handledarna se Bilaga 1c. 3 jfr SCB: Universitet och högskolor. Personal vid universitet och högskolor 2005 UF 23 SM 0501. 4 Studentenkäterna utgjordes av 11 varianter, lärarenkäterna av 7. Skillnaderna mellan varianterna bestod i resp. utbildnings examensmål - se avsnitt 6.4 13
Bedömda aspekter Sakområden: Studenterna bedömer: Lärare/Handledare bedömer: Studenternas insatser Omfattning Vikt och tillfredsställelse Utbildningens mål o resultat Vikt och tillfredsställelse Uppnådda resultat Utbildningens innehåll Vikt och tillfredsställelse Vikt och tillfredsställelse Perspektiv Vikt och tillfredsställelse Vikt och förekomst Lärarna Vikt och tillfredsställelse Vikt och kompetens Examinationen Vikt och tillfredsställelse Vikt och genomförande Litteratur och bibliotek Vikt och tillfredsställelse Arbetsmiljö Vikt och tillfredsställelse Studentinflytande Vikt och tillfredsställelse Vikt och tillfredsställelse Kursvärderingar Vikt och tillfredsställelse Vikt och förekomst Praktik Vikt och tillfredsställelse Vikt och tillfredsställelse Organisation och ledning Vikt och tillfredsställelse Instruktionen för bedömningen ser ut på följande sätt. Nedan följer ett antal frågor som bedöms utifrån vikt och tillfredsställelse. Frågorna avser hela den utbildning du hittills genomgått. - Bedöm först hur viktig du anser att frågan är. - Ange därefter hur tillfredsställd du är med de faktiska förhållandena. - Ett antal av frågorna behandlar saker som du kanske inte har mött i din utbildning. Kryssa då även i rutan ej erfarenhet. Bedöm följande aspekter på utbildningen och undervisningen Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Samordningen av innehållet i olika kurser Frågeformulären lämnar också utrymme för fria kommentarer. Bland studenterna har ungefär var tredje utnyttjat denna och bland lärarna är motsvarande siffra ungefär var femte. Kvinnliga studenter lämnar kommentarer i något högre utsträckning än de manliga. Innehållet i kommentarerna varierar kraftigt men är oftast negativt dvs. de öppna kommentarerna används som ett sätt att föra fram kritik. Studentkommentarerna handlar till stor del om praktiken och om utbildningens uppläggning och organisation. PBL är något som t.ex. kommenteras mycket av de studenter som går utbildningar som använder sig av den metodiken. Bibliotek och litteratur är också vanligt förekommande teman. Lärarna använder sig av de öppna kommentarerna främst för att föra fram kritik mot organisationen av grundutbildningen och till att påpeka att pedago- 14
giska meriter inte värderas tillräckligt högt. Liksom hos studenterna handlar många kommentarer om PBL-metodiken som både kritiseras och beröms. Belysande citat från kommentarerna ges i resultatredovisningen. 1.5 Klassificering av bedömningarna Svaren resulterar i ett mycket omfattande datamaterial, som måste reduceras och sammanfattas för att ge överblick. Det har därför gjorts ett antal grupperingar av datamaterialet, vilket har åstadkommits genom att klassificera bedömningarna med utgångspunkt från de båda variablerna vikt och tillfredsställelse enligt nedanstående schema Klassificeringsschema Mycket viktig V I K T D d a A C B Mindre viktig Mycket missnöjd TILLFREDSSTÄLLELSE Mycket nöjd Denna klassificering syftar till att utbildningens starka sidor kan identifieras och utgöra förebilder liksom sådana svaga punkter där åtgärder behöver vidtas. Fem kategorier kan urskiljas: A: God praxis. De svarande bedömer kvalitetsaspekten som viktig och har positiva erfarenheter av de faktiska förhållandena i utbildningen. Kategori A identifierar exempel som kan tjäna som förebilder. B: Bör diskuteras. Kategori B kan betyda att programmet lagt väl mycket energi på denna aspekt eftersom den inte bedöms som viktig. En omprioritering av resurser till andra kvalitetsaspekter kan behöva övervägas. Kategorin kan dock ibland innebära att kontroversiella frågor inte tas upp i utbildningen och att man är nöjd med att så är fallet. 15
C: Bör analyseras. Här finns svagheter i utbildningen som de svarande i stort inte bedömer som särskilt betydelsefulla. Det kan också vara tecken på ett viktigt problem, som är avgränsat till en mindre grupp studenter. D: Förbättringar bör övervägas. De svarande bedömer den kvalitetsaspekt, som frågan berör, som viktig men har negativa erfarenheter av de faktiska förhållandena i utbildningen. Kategori D identifierar områden som kvalitetsarbetet kan behöva inriktas på. a, d: Gränsfall. De svarande bedömer aspekterna som viktiga. Svaga positiva tendenser (a) antyder att god praxis kan utvecklas, medan svaga negativa tendenser (d) pekar på att ytterligare försämringar bör undvikas. Klassificeringar som anges i fetstil (A, B, C, D) markerar en särskilt stark tendens. De bedömningar som i det följande redovisas på detta sätt avser både lärares och studenters erfarenheter. Mindre skillnader redovisas inte men kommenteras i texten då de tyder på systematiska variationer. Då lärarna avviker kraftigt anges detta på följande sätt: + betyder att lärarna redovisar mycket positivare erfarenheter än studenterna betyder att lärarna redovisar mycket negativare erfarenheter än studenterna. 5 5 När lärarnas genomsnittliga värde är > 0,6 högre eller lägre än studenternas markeras + eller. 16
2 Utbildning, studenter och lärare 2.1 Utbildningarna Grundutbildningen inom Medicinska fakulteten sker huvudsakligen i form av programutbildningar. Läkar-, logoped- och sjukgymnastutbildningen har funnits länge vid Lunds universitet. Biomedicinprogrammet startade hösten 1996. Övriga utbildningar knöts till universitetet när Vårdhögskolan Lund/ Helsingborg anslöts 1998. Tabell 1: Utbildningar inom Medicinska fakulteten 2005 Program/Utbildning Utbildningens omfång i poäng Helårsstudenter Läkarutbildning 220 916 Sjuksköterskeutbildning 120 485 Röntgensjuksköterskeutbildning 120 64 Specialistsjuksköterskeutbildning (inkl barnmorskeutb.) 40-60 205 Audionomutbildning 160 26 Logopedutbildning 160 79 Sjukgymnastutbildning 120 239 Arbetsterapeututbildning 120 172 Biomedicinsk analytikerutbildning 120 62 Biomedicinutbildning 160 116 Övrig utbildning 339 Totalt 2705 Utbildningarna varierar såväl i längd som i antal studenter. Samtliga programutbildningar leder till en yrkesexamen med undantag av biomedicinprogrammet som resulterar i en magisterexamen. Audionomutbildningen avslutas både med en audionom- och en magisterexamen. Övrig utbildning utgörs huvudsakligen av fristående kurser bl.a. magisterutbildningar i anslutning till de kortare vårdutbildningarna. Läkarprogrammet som är längst, utgör drygt en tredjedel av helårsstudieplatserna inom Medicinska fakulteten. Sjuksköterskeutbildningen med specialinriktningar och specialiseringar motsvarar ytterligare nästan en tredjedel och övriga program och utbildningar den sista tredjedelen. 17
Diagram 1: Antal sökande och antagningspoäng hösten 2004 per program Lägsta betygpoäng för antagning 20 15 10 läkare biomedicin logoped sjukgymnast arbetsterapeut sjuksköterska audionom röntgensjuksköterska biomedicinsk analytiker 0 2 4 6 8 10 12 14 Förstahandssökande per utbildningsplats Utbildningarna vid Medicinska fakulteten är eftersökta. 6 Till var och en av utbildningarna finns mer än dubbelt så många sökande i första hand som det finns utbildningsplatser. Audionom- och biomedicinsk analytikerutbildningarna har något färre förstahandssökande. Det totala antalet studenter som sökt till resp. utbildning är i snitt fem gånger så stort. För att bli antagen till de mest eftersökta programmen fordras högsta betyg på alla kurser i gymnasieskolan. För att bli antagen till de minst eftersökta programmen behövs VG (väl godkänt) som betygsgenomsnitt. Det är alltså studerande med höga betyg som läser inom fakulteten. 2.2 Studenterna Kvinnorna är i majoritet på samtliga program inom Medicinska fakulteten. På de flesta programmen inom fakulteten är över 80% kvinnor. Kvinnodominansen är något mindre på biomedicin, röntgensköterske-, och sjukgymnastprogrammen. Läkarutbildningen har jämnast könsfördelning med 55% kvinnor (59% av de svarande). Specialistsjuksköterskeutbildningen har många olika inriktningar. Var tredje svarande var inriktade mot distriktssjukvård. Övriga var inriktade på i fallande antal onkologi, intensivvård, barn- och ungdom, anestesi, ambulans, barnmorske, psykiatri och operation. Enstaka individer uppger ytterligare andra inriktningar. Utbildningarna med inriktning på barn- och ungdom, onkologi och psykiatri bedrivs på halvfart. Få män går på specialistutbildningarna. Inriktningen mot ambulansvård är ett framträdande undantag för där läser nästan enbart män. 6 Uppgifter hämtade från VHS sökande och antagningsstatistik 18
Tabell 2: Studenternas ålder den andra studieterminen 2005 Utbildning Medelvärde Median läkare 24 22 sjuksköterska 25 23 röntgensjuksköterska 30 29 specialistsjuksköterska (heltid) 36 36 audionom 25 24 logoped 26 24 sjukgymnast 24 23 arbetsterapeut 28 23 biomedicinsk analytiker 27 26 biomedicin 21 21 De flesta studenter är unga, 20 23 år, när de påbörjar programstudierna. Över hälften av nybörjarna på röntgen- och specialistsjuksköterskor är dock över 30 år. Specialistutbildningen kan påbörjas först efter avslutad sjuksköterskeutbildning och viss tjänstgöring. De sjuksköterskor som specialiserar sig på deltid är i snitt tre år äldre än de som läser på heltid. Mycket få yngre studenter har barn, men över 80% av dem över 35 år har det. Diagram 2: Studenternas sociala bakgrund: Föräldrarnas utbildningsnivå läkare sjuksköterska röntgensjuksköterska specialistsjuksköterska audionom logoped sjukgymnast arbetsterapeut biomedicinsk analytiker biomedicinare 0 25 50 75 100 grundskola/motsv gymnasieskola/motsv universitet/högskola % Medicinska fakulteten rekryterar en större andel ungdomar från akademikerhem än huvuddelen av universitetets utbildningar. Läkar- och biomedicinutbildningarna tillhör universitetets mest snedrekryterande program. Specialistsjuksköterske-, röntgensjuksköterske- och arbetsterapeutbildningarna har mer mångsidigt sammansatta studentgrupper. I en nationell jämförelse visar det sig 19
att andelen akademiker också på dessa utbildningar är något högre vid Lunds universitet. 7 Ålder och social bakgrund hänger delvis samman. Yngre studenter kommer i högre utsträckning från akademikerhem, medan något äldre har en mer varierad bakgrund. Studiestarten sker oftare vid något högre ålder för nybörjare från hem utan tidigare erfarenhet av högre studier. Detta gäller också för dem med annan etnisk bakgrund. 17% av studenterna inom Medicinsk fakultet har föräldrar som är födda utanför Norden och 11% har själva ett annat modersmål än svenska. Andelen studenter med utländsk bakgrund är överrepresenterade på utbildningarna till röntgensköterska och biomedicinsk analytiker. Den sociala och etniska bakgrunden bland de svarande stämmer väl överens med tidigare undersökningar. 8 Runt 4% av studenterna har någon form av funktionshinder som de anser försvårar deras studier. Av dessa får var fjärde någon form av stöd från universitetets handikappsverksamhet. Såväl förekomst av funktionshinder som stöd från universitetets handikappsverksamhet tycks ligga på ungefär samma nivå som inom andra fakulteter. 9 En undersökning har nyligen gjorts av hur studenter som får stöd av handikappsverksamheten upplever sina studier 10. 2.3 Studieförloppet Inom Medicinska fakulteten är studenterna trogna sina program. Det gäller inte bara för läkar- och sjuksköterskeprogrammen utan också övriga vårdutbildningar. Detta framgår av diagram 3 där de studenter som började utbildningen höstterminen 2000 följts på tre av programmen vid Lunds universitet från studiestarten fram till planerad examenstermin. Diagrammet visar dels om nybörjarna överhuvudtaget fortsatt studera inom universitetet, dels om de varit aktiva inom resp. utbildning 11. 7 Nelsson, O. Utgångsläge för breddad rekrytering till Lunds universitet. En statistisk genomgång. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2004:230. 8 ibid. 9 jfr Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2004:225. Naturvetarbarometern. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2004:231. 10 Margareta Nilsson-Lindström: Studenter med funktionshinder och deras erfarenheter av utbildningen vid Lunds universitet. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2004:223. 11 Data hämtade från LADOK 20
Diagram 3: Studieaktivitet bland nybörjare på program hösten 2000 100 80 Antal kvar inom universitetet Antal inom läkarutb. 60 40 Antal kvar inom universitetet Antal inom sjukskötereskeutb. 20 0 ht 00 vt 01 ht 01 vt 02 ht 02 vt 03 ht 03 vt 04 ht 04 vt 05 Antal kvar inom universitetet Antal inom biomedicin utb. De fåtaliga studenter som lämnar utbildningen gör det oftast efter en eller två terminer och de övergår sällan till annan utbildning inom universitetet. De som lämnar utbildningarna har vanligen inte slutfört kurserna under de första terminerna. Några avhoppare som klarat av sina dittillsvarande kurser fortsätter möjligen sina studier vid annat lärosäte. Sådana studieortsbyten kan förklara att ett tiotal studenter lämnar läkarprogrammet efter den fjärde terminen samtidigt som ungefär lika många från andra lärosäten börjar på programmets senare del, något som inte framgår av diagrammet. Det finns studenter som gör uppehåll i sina programstudier. Särskilt vanligt är detta på läkarutbildningen men också inom sjuksköterskeutbildningen. Hälften av dem som avlägger läkarexamen har antingen bytt studieort eller gjort en eller flera terminers uppehåll. Biomedicinutbildningen avviker från övriga program. Där lämnar studenterna successivt programmet och många övergår till andra utbildningar inom universitetet. Den vanligaste alternativutbildningen är läkarprogrammet. Det fjärde året är de studenter som gått över till andra utbildningar lika många som de kvarvarande. Studieresultaten inom Medicinska fakulteten är överlag mycket goda. Omkring 95% av registreringarna på kurserna leder till godkända resultat. Cirka 90% av studenterna fullföljer studierna och avlägger examen. I denna frekvensbestämning ingår även studenter som tillkommit efter byte av studieort. Eftersom avhoppen från biomedicinprogrammet är stora avlägger mindre än hälften av nybörjarna magisterexamen. 21
Även om programstudenterna håller fast vid sina program, klarar studierna och avlägger examen så kompletterar många, särskilt på de längre programmen, med studier på annan fakultet (Tabell 3). Några har studerat på annat program innan de börjar läsa på Medicinska fakulteten men vanligast är att man läser fristående kurser antingen parallellt med sina studier eller under ett studieuppehåll från programstudierna. Tabell 3: Andel examinerade 2004 med godkända kurser på andra fakulteter resp. från utlandsstudier % med godkända kurser % med utbytesstudier Utbildning vid annan fakultet 12 Läkare 49 8 Sjuksköterskor 17 18 Röntgensjuksköterskor 16 11 Specialistsjuksköterskor 13 0 Barnmorske 25 10 Audionom 60 0 Logoped 30 0 Sjukgymnast 25 7 Arbetsterapeut 20 0 Biomedicinsk analytiker 15 23 Biomedicin 42 0 Studien Över fakultetsgränserna visar att många studenter registrerar sig på kurser utanför den egna fakulteten utan att fullfölja dem 13. Tabellen ovan underskattar därmed andelen som bedrivit studier vid annan fakultet. Studier utomlands tillhör inte vanligheterna inom Medicinska fakultetens utbildningar. Mest vanlig är den bland biomedicinska analytiker och sjuksköterskor. Omfattningen bland de senare är oftast runt 5 poäng (veckor). Efter avslutad utbildning etablerar sig de flesta utexaminerade snabbt på arbetsmarknaden. Av examinerade läkare, audionomer, logopeder, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker i hela landet år 2000/01 arbetade c:a 90% ett år senare på den svenska arbetsmarknaden. Etableringsgraden var något lägre bland sjukgymnasterna (80%) och arbetsterapeuterna (c:a 75%). 14 12 Avser utanför medicinsk fakultet. För logopeder och audionomer avses utanför medicin/ lingvistik och för biomedicinare utanför medicin/naturvetenskap/teknik. 13 Se Figur 4, sid. 17 i Över fakultetsgränserna. En utvärdering av gränsöverskridande utbildning inom Lunds universitet. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2004:233. 14 Etableringen på arbetsmarknaden. Examinerade 1999/2000 och 2000/01. Högskoleverkets rapportserie 2004:24R. 22
2.4 Lärarna Sammansättning av lärarkåren på utbildningarna varierar kraftigt. På läkaroch biomedicinutbildningarna utgör professorerna den största lärargruppen följd av lektorer. På specialistsjuksköterskeutbildningarna dominerar universitetslektorer men där finns också adjunkter. Inom övriga utbildningar är huvuddelen av lärarna universitetsadjunkter men där finns också en del lektorer. De olika lärarkategorierna ägnar varierande delar av sin anställning till undervisning. Professorerna ägnar i genomsnitt högst 20% åt undervisning. Lektorerna anslår dubbelt så stor andel av sin tid åt grundutbildningen medan undervisningen upptar c:a 60% av adjunkternas arbetstid. 13% av de svarande professorerna är kvinnor. I övrigt dominerar kvinnorna, 57% av universitetslektorerna och 92% av adjunkterna. Det innebär att på alla utbildningar utom läkar- och biomedicinutbildningarna är lärarna nästan uteslutande kvinnor (80-100%). Detta överensstämmer också i stort med könsfördelningen bland de studerande. På läkar- och biomedicinutbildningarna är istället c:a 75% av lärarna män. Medan praktikhandledarna på läkarutbildningen är jämnt fördelade över könen och 20% av handledarna inom sjukgymnastik är män, så sköts praktikhandledningen inom övriga utbildningar nästan enbart av kvinnor. 23
3 Studiearbetet 3.1 Studiearbetstiden Studenternas studieinsats varierar mellan programmen. Medan läkarna ägnar studierna nästan 40 timmar i veckan anslår biomedicinska analytiker och logopeder c:a 25 till sina studier. Studieinsatsens omfattning är oförändrad sedan år 2000 (Studentbarometern 2000). Flera program kräver därmed en studieinsats i nivå med civilingenjörer och naturvetare medan utbildningarna till audionom, logoped och biomedicinsk analytiker fordrar en studieinsats i nivå med de samhällsvetenskapliga och ekonomiska programutbildningarna. Inom respektive program varierar studieinsatsen väsentligt mellan studenterna (s=12). Diagram 4: Genomsnittligt antal arbetstimmar/vecka inom resp. program 15 50 40 30 20 Självstudier m.m. Lärarledd undervisning 10 0 läkare sjuksköterska röntgenssk specialistssk audionom logoped sjukgymnast arbetsterapeut.biomed. analyt biomedicinare Arbetsbördan är på flertalet program jämnt fördelad över terminerna. Läkarutbildningen avviker från detta genom att från och med termin 6 krävs en ökad arbetsinsats. Detta hänger samman med att studenterna då påbörjar den kliniska tjänstgöringen. Även röntgensjuksköterskorna ägnar mer tid åt studierna ju senare i utbildningen de befinner sig. 15 Uppgifter för specialistsjuksköterskor avser dem som läser på heltid. De som följer inriktningar som ges på deltid ägnar c:a 14 timmar/vecka åt studierna. 24
I snitt har studenterna inom Medicinsk fakultet 16 timmar lärarledd undervisning per vecka de mindre programmen har 3-4 timmar mindre undervisning. Biomedicinsk analytikerutbildning står i särklass med endast 7 timmar lärarledd undervisning. Inom denna utbildning finns å andra sidan betydligt större inslag av grupparbete utan handledning, 7 tim/vecka. Sådana inslag utgör på övriga utbildningar oftast bara några enstaka timmar. Den genomsnittliga undervisningstiden på programmen inom Medicinska fakulteten ligger alltså något under civilingenjörs- och naturvetarutbildningarna men är mer omfattande än på de samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningarna. Den tid studenterna ägnar sina självstudier varierar mellan 12 och 17 timmar/ vecka för de olika programmen. Variationen inom respektive program är stor (s=9 timmar). Minst spridning finns inom sjukgymnast- (s=6,5) följt av arbetsterapeut- och sjuksköterskeutbildningen, medan den största variationen finns inom läkarutbildningen (> 10 timmar). Liksom i andra studentbarometrar visar det sig att kvinnor i genomsnitt ägnar studierna något mer tid än män inom var och en av utbildningarna. Även äldre studenter och studenter som inte kommer från akademikerhem eller har annat modersmål än svenska lägger mer tid på studierna inom sina resp. utbildningar. Detta måste bedömas i medvetande om att det finns ett samband mellan social och etnisk bakgrund och ålder (se avsnitt 2.2). De allra flesta studenterna på samtliga program bedömer att det ställs rimliga krav på deltagande i undervisningen och på arbetsinsats för att klara studierna (Diagram 19 och 20 i Bilaga 2). På biomedicinska analytikerutbildningen menar dock var tredje student att det ställs för låga krav. De studenter som anser att kraven är för höga eller för låga ägnar, i genomsnitt över utbildningarna, 5 timmar mer eller mindre åt sina studier än de som uppfattar kraven som lagom. Höga kravnivåer brukar inom universitetet i många fall leda till stress bland studenterna. Inom Medicinska fakulteten bidrar ett starkt stöd från studiekamraterna till att dämpa stressnivån. 16 De ograderade betygen kan också tänkas bidra till att minska konkurrensen och underlätta samarbete mellan studenterna. Omfattningen av självstudier och grupparbete utan handledning verkar i allmänhet välavvägd (Diagram 21 och 23, Bilaga 2). Däremot önskar omkring var tredje student på nästan alla program mer lärarledd undervisning (Dia- 16 Nilsson Lindström, M: 2005: Studiemiljöer vid Lunds universitet en undersökning ur ett psykosocialt perspektiv. Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport nr 2005:236 25
gram 22, Bilaga 2). Studenterna som anser att självstudierna är alltför omfattande menar också vanligen att de har för lite lärarledd undervisning. - Mer lärarledd tid! - Ta tidigare studenters åsikter på allvar gällande dåliga/bra föreläsare. - Ta studenters kritik på allvar och skyll inte hela tiden på resursbrist. Kvinnlig audionomstudent Lärarna är överlag mycket nöjda med studenternas studieinsatser och deras närvaro i undervisningen. Viss kritik drabbar dock studenterna inom sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeutbildningarna medan de inom främst audionom-, logoped- och sjukgymnastutbildningarna lovordas. Tabell 4: Lärarnas bedömning av studenternas närvaro och studieinsatser Läkare Sjuksköterska Röntgenssk 17 Specialistssk Audionom Logoped Sjukgymnast Arbetsterapeut Biomed. analyt Biomedicin Omfattningen av studenternas studieinsatser Studenternas närvaro i undervisningen A a a A A A A A a A A d d A A A A A A A 17 Förkortningar som används i tabeller/diagram: Röntgenssk = röntgensjuksköterska, Specialistssk = specialistsjuksköterska, Biomed analyt = Biomedicinsk analytiker 26
4 Bedömningar av utbildningens kvalitet 4.1 Kvalitetsaspekternas vikt Studenter och lärare har tagit ställning till vikt och tillfredsställelse av olika aspekter i utbildningen. De mest angelägna frågorna rörde utbildningsspecifika utbildningsmål. Dessa bedöms som mycket betydelsefulla med några enstaka undantag. Endast studenterna fick ta ställning till utbildningsmålens vikt lärarna förmodades inta en professionell inställning till dem. Alla frågor kring praktik och handledarens roll placeras högt när studenterna viktar frågorna. För praktikhandledarna hör studenternas närvaro och engagemang i praktiken också till de allra viktigaste frågorna, liksom studenternas förmåga att ta tillvara feed-back. De i övrigt tio viktigaste frågorna för studenter respektive lärare presenteras nedan. Som framgår bedömer studenter och lärare frågornas vikt likartat. Följande aspekter bedöms gemensamt som särskilt viktiga: Lärarnas kunskap i ämnet Utbildningens förberedelse för arbetslivet Samband mellan teori och praktik Examinationens överrensstämmelse med kursens mål och innehåll Undervisning inriktad på förståelse Lärarnas pedagogiska förmåga Därutöver tillhör följande aspekter studenternas viktigaste frågor: Förklara för patient och närstående * Information om kraven som ställs för att klara examinationen Ditt förtroende för att du blivit objektivt bedömd Förmåga till inlevelse i patientens situation * * endast bedömd av studenterna Till lärarnas högst rankade frågor hör: Ditt bemötande av studenterna Studenternas närvaro * Ditt intresse för hur studenten klarar sig Din förmåga att ge konstruktiv respons på det studenterna presterat * endast bedömd av lärarna De frågor som bedöms som minst viktiga av både studenter och lärare berör mestadels problematisering av olika perspektiv såsom, genus, etnicitet, trosuppfattning och sexuell identitet. Studenterna tycker även att PBL-metodiken och att kommunicera på engelska tillhör de mindre betydelsefulla frågeområdena. Dessa frågor bedöms dock inte som oviktiga, endast som mindre viktiga. 27
I Studentbarometern 2000 bedömdes frågor om jämställdhet och genusperspektiv som oviktiga. Med denna utgångspunkt kan trots allt konstateras att genusperspektivet under den gångna perioden blivit viktigare för studenterna. 4.2 Tillfredsställelse med de faktiska förhållandena De aspekter av utbildningen som bedömts som särskilt viktiga är studenter och lärare vanligen också särskilt nöjda med. Bäst fungerar utbildningarna vad gäller de mål, som är specifika för respektive utbildning. Studenter och lärare är vanligen mycket tillfreds med de resultat som uppnås. Undantagen består av biomedicinstudenterna vars tillfredsställelse med uppfyllelsen av de utbildningsspecifika målen i flera fall är låg. praktiken. Studenterna upplever låg tillfredsställelse med olika aspekter av inflytande på utbildningen. träningen av färdigheter som rör gemensamt ansvar inom vården. Studenter på läkar- och sjuksköterskeprogrammen är otillfredsställda med hur mångfaldsperspektiven behandlas i utbildningen. Övriga utbildningar ger problematiseringen av dessa ett bättre betyg. Genomsnittligt över utbildningarna blir omdömet därför positivt och hamnar utanför listan som återfinns nedan. Studenterna är i övrigt särskilt nöjda eller missnöjda med följande: Studenterna är mest tillfredsställda med: Lärarnas/Handledarnas kunskap i ämnet Ditt förtroende för att du har blivit objektivt bedömd Förekomsten av kursvärderingar Lärarnas bemötande av dig som student Förmåga till inlevelse i patientens situation Studenterna är minst tillfredsställda med: Kurslitteraturens tillgänglighet på bibliotek Information om vidtagna åtgärder utifrån tidigare kursvärderingars resultat Sjukvårdens ekonomi och organisation Genomgång efter examinationen Medverka i utvecklingsarbete inom vården Lärarna är i de flesta frågor mer nöjda med utbildningen än vad studenterna är. Detsamma gällde i naturvetarbarometern. 18 Detta beror sannolikt på att lärare och studenter har olika tidsperspektiv. Studenterna redovisar sina erfarenheter här och nu i termer av vad som fungerat mer eller mindre bra. Lärarna har följt utvecklingsarbetet under en längre tid och redovisar sina erfarenheter av vad som åstadkommits. 18 Naturvetarbarometern. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2004:231 och Teknologer och civilingenjörer. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2005: 234. 28
5 Utbildningarnas struktur Studentkårerna inom Medicinska fakulteten diskuterade under planeringen av denna barometer utbildningarnas grundläggande strukturer. Frågan om de medicinska utbildningarnas traditionellt starka betoning av faktakunskaper ställdes mot förståelse av sammanhang. Svaret från både lärare och studenter är som vi ser i tabell x att båda bedöms som viktiga. Även om det förhåller sig så pekar underliggande data på en tendens mot att det läggs något högre vikt vid att undervisning är inriktad på förståelse. Det råder i huvudsak enighet om att samtliga utbildningar har hög kvalitet i båda hänseendena. Det finns dock enskilda lärare som kraftigt avviker från denna bedömning: Minskandet av katedrala föreläsningar har ej kunnat kompenseras med PBL på grundutbildningen. Studenterna har för stora luckor i basala faktakunskaper. (Manlig lärare på läkarutbildningen) Tabell 5: Bedömning av utbildningens struktur Läkare Sjuksköterska Röntgenssk Specialistssk Audionom Logoped Sjukgymnast Arb.- terapeut Biomed. analyt Undervisning inriktad på faktainlärning A A A A A A A A a A Undervisning inriktad på förståelse A a A A A A + A A A A Samordning av innehållet i olika kurser d D d A A + d a a + A d Samband mellan teori och praktik A A A A A A + A a A + d Biomedicin Utbildningens förberedelse f arbetslivet A a A A A A a + d + a + D + Undervisningens arbetslivsanknytning * A a A A A A a a a D Undervisningens forskningsanknytning a a + a + A d + A + a + a a + a PBL-organiserad utbildning B a a A a a a a A a * lärarna ej tillfrågade En andra fråga som diskuterades i planeringen rör progressionen i utbildningen. Den kom till uttryck i enkäten i form av en värdering av hur innehållet i kurserna är samordnat. Här bedöms utbildningarnas kvalitet mycket olika. Barometern avslöjar en klar brist i sjuksköterskeutbildningen. Både lärare och studenter är eniga om att förbättringar behöver genomföras, alltså ett angeläget utvecklingsprojekt. 29
De brister i samordningen av innehållet, som konstateras i flera utbildningar är dock inte så djupgående att det äventyrat sambandet mellan teori och praktik i utbildningarna. Här pekar erfarenheterna på att utbildningarna håller hög klass. Undantaget är utbildningen i biomedicin, vilket sannolikt sammanhänger med undervisningens svaga arbetslivsanknytning. Lärare och studenter är eniga om att arbetslivet behöver komma bättre till uttryck i undervisningen, alltså ytterligare ett utvecklingsprojekt. Om biomedicinska tillämpningar i arbetslivet blir tydliga under utbildningens gång är det möjligt att studenterna också kan övertygas om att utbildningen är en god förberedelse för framtida yrkesverksamhet. Lärarna menar nämligen till skillnad från studenterna att så är fallet. Att så många studenter ifrågasätter utbildningen i förhållande till deras framtida yrkesverksamhet kan vara ett skäl till den relativt höga frekvensen avhopp. Studenternas bedömningar bör således behandlas som en allvarlig varningssignal. Flertalet av de övriga utbildningarna värderas ha god standard både i frågan om anknytningen till och förberedelsen för arbetslivet. De medicinska utbildningarna i stort kan rankas högre än nästan alla andra av universitetets utbildningar avseende dessa kvaliteter. Även värderingen av utbildningarnas forskningsanknytning är positiv men ligger på mera normal nivå i jämförelse med andra utbildningar. Medicinska fakulteten har lagt ned stora ansträngningar på den pedagogiska organisationen av utbildningen. Reformarbetet är inriktat på problembaserat lärande, PBL. Den nya metodiken har ännu inte nått full genomslagskraft utan tillämpas endast delvis på flertalet utbildningar. Inom sjuksköterskeutbildningen håller metodiken på att införas och på utbildningen i biomedicin tillämpas den inte de första terminerna. Studenternas beskrivning av omfattningen av PBL i utbildningen redovisas i Diagram 5. 30
Diagram 5: Studenternas beskrivning av förekomsten av PBL i utbildningen läkare sjuksköterska röntgensjuksköterska specialistsjuksköterska audionom logoped sjukgymnast arbetsterapeut biomedicinsk analytiker biomedicinare 0% 25% 50% 75% 100% Nej Ja, delvis Ja, helt Utvecklingsarbete har en starkare förankring bland lärarna än bland studenterna. Som grupp bedömer lärarna det viktigare än studenterna att utbildningen skall vara PBL-organiserad. Inom läkarutbildningen bedöms dock detta numera som en relativt oviktig fråga. Inom flertalet utbildningar redovisar lärarna mycket positiva erfarenheter av PBL-undervisningen. En relativt svag majoritet av studenterna instämmer i lärarnas bedömning. Det finns således grupper av studenter som uttrycker kritik med lite olika förtecken: Jag gillar tanken om PBL, men jag tycker inte att det fungerar så bra. Det behövs mer stöd och underlag men ändå den öppenhet som PBL för med sig avseende användande av information. (Kvinnlig sjukgymnaststudent) Tycker det är väldigt dåligt med enbart PBL. Man behöver stöd och mål i undervisningen. Det är snobberi i universitetsvärlden som ser ner på lektionsundervisning. (Kvinnlig biomedicinsk analytikerstudent) Jag har inte haft någon nytta eller glädje av PBL förrän termin 4 och 5. Anser att resurserna istället kan läggas på mer och bättre föreläsningar och laborationer. Studierna under termin 1 till 3 passar mindre bra för PBL. Är i övrigt mycket nöjd med utbildningen och stolt över att studera vid Lunds universitet. (Manlig läkarstudent) 31
6 Utbildningarnas mål och resultat Utgångspunkten för detta avsnitt är målen för utbildningarna. Dessa innefattar dels sådana mål som gäller för all högskoleutbildning enligt Högskolelagen dels de olika yrkesspecifika mål som anges i Examensstadgan. Efter en inledande presentation av sambanden mellan studenternas och lärarnas bedömningar redovisas hur tillfredsställda studenter och lärare är med utbildningens resultat vad gäller generiska färdigheter. Därefter följer utfallet för mål som berör gemensamma ansvarsområden i vården. I samband med utfallet av de utbildningsspecifika målen kommenteras måluppfyllelsen utbildning för utbildning. Avslutningsvis presenteras bedömningen av den personliga utvecklingen. I redovisningen av studenternas och lärarnas bedömningar används klassificeringsschemat på sid 15. Studenterna är vanligen mycket tillfreds med utbildningarnas måluppfyllelse. Ju viktigare ett mål är enligt studenterna, desto mer tillfredsställda är de också i regel med de uppnådda resultaten. Bilden bekräftas oftast av lärarna som vanligen ger en ännu mer positiv bild av de resultat som studenterna uppnår under utbildningen. Bedömningen av läkarutbildningen i Diagram 6 illustrerar detta. 32
Diagram 6: Studenters och lärares bedömningar av resultaten inom läkarutbildningen Medverka i utvecklingsarbete inom vården Sjukvårdens ekonomi och organisation Samarbeta med andra yrkesgrupper inom vården Förklara för andra yrkesgrupper inom vården Läkarstudenter Lärare inom läkarutb. Kommunicera på engelska Medverka i förebyggande arbete Argumentera och övertyga Göra skriftliga presentationer Förhållanden i samh. som påverkar människors hälsa Arbeta i team Göra muntliga presentationer Förklara för patient och närstående Använda datorer/it Delta i informationsutbyte på vetenskaplig nivå Självständigt lösa problem Kritiskt värdera information Yrkesmässigt fungera som läkare Förmåga till inlevelse i patientens situation Följa kunskapsutvecklingen inom kunskapsområdet Göra etiska ställningstaganden mycket missnöjd mycket nöjd Studenter som läser sin första termin på respektive utbildning ingick inte i denna barometer eftersom deras erfarenhet av utbildningen var alltför begränsad. De som läser på någon av de första terminerna har i många fall inte haft erfarenhet av träning av olika färdigheter eftersom den är förlagd till senare terminer. Det är också värt att notera att oftast överensstämmer de något mer kritiska bedömningarna med att relativt många studenter angett att de inte fått någon träning i en viss färdighet. Vanligen har då också många lärare angett att de inte kan bedöma de resultat som studenterna uppnår under utbildningstiden i detta avseende. Utbildningsstrukturen framträder inte klart i förhållande till en rad av de färdigheter som prövas. En kontinuerlig förändring under utbildningstiden kan därför inte fastställas. 6.1 Generiska färdigheter De generiska färdigheter som gäller för all högskoleutbildning anges i Högskolelagen. I Regeringens proposition 1999/2000:28 om Studentinflytande och kvalitetsutveckling framhålles att dessa behöver uppmärksammas. 33
Tabell 6: Bedömning av generiska färdigheter. 19 Läkare Sjuksköterska Röntgenssk Specialistssk Audionom Logoped Sjukgymnast Arb.- terapeut Biomed. analyt Självständigt lösa problem A a A A A + A + A A A + A Biomedicin Tabell 7: Bedömning av kommunikationsfärdigheter. Följa kunskapsutvecklingen inom kunskapsområdet A a a A A A + A + A a + A Kritiskt värdera information A A A A A + A + A A A a Göra etiska ställningstaganden A A A A A+ A + A A + A d + Läkare Sjuksköterska Röntgenssk Specialistssk Audionom Logoped Sjukgymnast Arb.- terapeut Biomed. analyt Biomedicin Argumentera och övertyga d + d a A + a + a + a a A D + Göra muntliga presentationer a a A A A A + A A A A Göra skriftliga presentationer d A A A A a + A A A A Kommunicera på engelska d + D d B a + C C C a + a + Använda datorer/it a + A + A A + d + d + a + A + A+ d+ Både studenter och lärare ger positiva omdömen om utbildningarnas resultat vad gäller generiska färdigheter. Några svagheter finns dock. Detta gäller bl.a. förmågan att argumentera och övertyga, som särskilt framhålls av biomedicinstudenterna. Flera utbildningar saknar tillräcklig träning i att kommunicera på engelska. Detta betraktas som en brist av studenter och lärare inom sjuksköterskeutbildningen. De som utbildas till läkare och sjuksköterskor ger sin resp. utbildning fler plumpar i protokollet än övriga vad gäller kommunikativa färdigheter medan blivande specialistsjuksköterskor gör den mest positiva bedömningen. Lärarna värderar vanligen måluppfyllelsen mer positivt än studenterna. Störst skillnad i bedömningarna gäller användningen av datorer/it, där lärarna inom samtliga utbildningar menar att resultaten är klart bättre än vad studenterna anger. 19 Förklaring av klassificeringarna återfinns på sid 15. 34
Tabell 8: Bedömning av färdigheter rörande gemensamt ansvar inom vården. 6.2 Gemensamt ansvar inom vården Högskolelagen 9 anger att högskoleutbildningen skall ge studenterna beredskap att möta förändringar i arbetslivet och förmåga att utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper. För yrkesutbildningarna finns i Examensstadgan också andra mål som rör förmågan att samverka inom vården. Läkare Sjuksköterska Röntgenssk Specialistssk Audionom Logoped Sjukgymnast Arb.- terapeut Bio- med.- analyt Biomedicin Arbeta i team a A A A A + A + A A + A A Förklara för patient och närstående a A A A A A A + A Förklara för andra yrkesgrupper inom vården D + d a A d + a + d + d D + Förklara för ickespecialister/lekmän d + Samarbeta med andra yrkesgrupper inom vården D + a + a d + D + Medverka i utvecklingsarbete inom vården D + d a A D* D + d + d + Medverka i förebyggande arbete d d A A a + a a * ingen lärare svarat Studenterna tränas att kunna arbeta tillsammans inom resp. utbildning men också att kunna förklara för patienter. I dessa avseenden fungerar utbildningen väl. Däremot finns tydliga brister vad gäller samträningen av olika yrkesgrupper, åtminstone enligt studenterna. Det visar sig genom att de anger att de får otillräcklig träning i att medverka i utvecklingsarbete inom vården, samarbeta med och förklara för andra yrkesgrupper inom vården. Särskilt tydligt framträder missnöjet bland de läkarstuderande. Denna kritik gäller dock främst den kontinuerliga träningen under utbildningsförloppet. I slutet av utbildningen är studenterna mer positiva vad gäller att förklara för och samarbeta med andra yrkesgrupper inom vården. Förmågan att förklara för patienter bedöms som lika god som inom de andra utbildningarna. Motsvarande tendens kan däremot inte noteras för övriga D-bedömningar. Varken studenter eller lärare inom läkar- och sjuksköterskeutbildningar är nöjda med utbildningens skolning i att medverka i förebyggande arbete. Ett samarbete med andra yrkeskategorier och äldre studenter hade varit ett plus. Arbetsterapeutstudent 35
6.3 Personlig utveckling Tabell 9: Bedömningen av den personliga utvecklingen Förmåga till inlevelse Självkännedom i patientens situation Läkare a A Sjuksköterska A A Röntgensjuksköterska A A Specialistsjuksköterska A A Audionom A A Logoped A A Sjukgymnast A A Arbetsterapeut A A Biomedicinsk analytiker A Biomedicin A Studenternas personliga utveckling har främjats inom alla utbildningar på ett positivt sätt. Inom sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeutbildningarna uttrycker dock lärarna en tvekan om att studenternas självkännedom utvecklats på ett tillfredsställande sätt. Läkarstudenterna avviker från huvudmönstret genom att mer än 20% av dem inte anser att de förbättrat sin självkännedom genom utbildning. Känner verkligen att den viktigaste lärdomen från vårdutbildningen är en ökad självkännedom, ökade kunskaper som gör att man mer än tidigare verkligen vågar lita på de kliniska bedömningar man gör. Detta är viktigt och tack vare kompetenta lärare har vi fått det! Kvinnlig specialistsjuksköterska 6.4 Utbildningsspecifika mål Läkarutbildning Tabell 10: Bedömning av läkarutbildningen Yrkesmässigt fungera som läkare Delta i informationsutbyte på vetenskaplig nivå Kunskap om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa Kunskap om sjukvårdens ekonomi och organisation A A a D Studenter och lärare har i de flesta avseenden likartade erfarenheter av måluppfyllelsen, dock även här med en något mer positiv bedömningstendens bland lärarna. De viktigaste målen för studenterna rör generiska och specifika färdigheter. Här får utbildningen också goda omdömen. Studenterna är däremot markant mindre nöjda än sina lärare vad gäller kommunikationsfärdigheterna. 36
Läkarstudenterna redovisar också i vissa andra hänseenden negativa erfarenheter avseende utbildningsresultaten. Utbildningens förberedelse för att arbeta i samverkan med andra yrkesgrupper kritiseras av studenterna medan lärarna menar att resultaten är ganska bra. De främsta bristerna avser förmågan att samarbeta med och förklara för andra yrkesgrupper inom vården och att medverka i utvecklingsarbete. Lärare och studenter är eniga om att kunskaperna om sjukvårdens ekonomi och organisation kunde vara bättre. Sjuksköterskeutbildning Tabell 11: Bedömning av sjuksköterskeutbildningen Bedöma omvårdnadsbehov Planera vården Praktiskt genomföra vård och behandling Dokumentera omvårdnaden Utvärdera vården Kunskap om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa Kunskap om sjukvårdens ekonomi och organisation ** lärarna ej tillfrågade A a A A a A** d Inom sjuksköterskeutbildningen är studenter och lärare eniga om att de yrkesspecifika färdigheterna förvärvas till en acceptabel nivå. Det finns också en gemensam syn på bristerna i utbildningen. De gäller främst träningen i kommunikativa färdigheter och förmågan att medverka i utvecklingsarbete inom vården. Enligt lärarna finns också en svaghet i resultaten vad gäller studenternas förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom området. Liksom inom läkarutbildningen ger utbildningen otillräckliga kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation. Röntgensjuksköterskeutbildning Tabell 12: Bedömning av röntgensjuksköterskeutbildningen Självständigt planera, genomföra undersökningar och behandlingar A Bearbeta och bedöma resultat A Utveckla och förbättra samt kvalitetssäkra metoder och tekniker inom medicinsk diagnostisk radiologi a Medverka till att all bestrålning patienten ska vara optimerad med avseende på stråldoser A* Medverka till att strålskyddsföreskrifter följs A* Hantera läkemedel på ett adekvat sätt A* Insikt i yrkesrollen A** * ingen lärare svarat ** lärarna ej tillfrågade Röntgensjuksköterskeutbildningen får jämte specialistsjuksköterskeutbildningen bäst omdömen av studenterna inom fakulteten. De fåtaliga lärare som 37
medverkat i barometern bedömer vanligen utbildningsresultaten mer negativt. Det som studenterna anger som mest tillfredsställande får också bäst betyg av lärarna. Utbildningen ger enligt studenterna yrkesrelaterade färdigheter på ett föredömligt sätt men också generiska färdigheter. Den enda svaghet som studenterna pekar ut är träningen i att kommunicera på engelska, men det är samtidigt något som de bedömer som det minst viktiga i utbildningen. Lärarna instämmer i bedömningen av studenternas färdighet i engelska, men är också tveksamma till måluppfyllelsen i flera andra avseenden, vad gäller generiska färdigheter. Specialistsjuksköterskeutbildning Tabell 13: Bedömning av specialistsjuksköterskeutbildningen Observera och bedöma komplexa vårdbehov A Självständigt utföra medicinsk behandling A Upprätta omvårdnadsplaner inom specialområdet A + Leda och utvärdera omvårdnaden inom specialområdet A Leda kvalitetsutvecklingen i omvårdnadsarbete inom specialområdet a + Medverka i planering, uppföljning och utveckling av verksamheten i stort A + Ansvara för handhavandet av medicinsk utrustning inom specialområdet A Tillämpa specialkunskaperna vid stora olyckor och katastrofer a + Yrkesmässigt fungera som barnmorska A * * ingen lärare svarat Specialistutbildningen för sjuksköterskor får genomgående goda eller mycket goda omdömen av såväl lärare som studenter. Måluppfyllelsen är hög när det gäller såväl generiska färdigheter som yrkesspecifika färdigheter och sådana som rör förmågan att samverka med andra yrkesgrupper inom vården. De största skillnaderna mellan lärare och studenter gäller bedömningen av förmågan att leda kvalitetsutvecklingen inom specialområdet och tillämpa sina kunskaper vid stora olyckor. Lärarna är i dessa avseenden mer nöjda med resultaten än studenterna som bara ger utbildningen nätt och jämnt godkänt. Audionomutbildning Tabell 14: Bedömning av audionomutbildningen Kunskap om vilka faktorer som påverkar hörselkänslan A Genomföra och tolka hörselutredningar A * Bedöma behov av och förutsättningar för habilitering och rehabilitering A + Att planera, genomföra och utvärdera hab. och rehab.program A + * ingen lärare svarat Lärarnas och studenternas erfarenheter av resultaten inom audionomutbildningen är i allmänhet goda. Särskilt tillfreds är studenterna med de yrkesspeci- 38
fika färdigheterna. Utbildningens svaga sidor gäller samma frågor som för övriga vårdutbildningar, dvs. medverkan i utvecklingsarbete inom vården och därmed sammanhängande förmågor att samarbeta med och förklara för andra yrkesgrupper inom vården. Studenternas erfarenheter av att använda dator/it antyder också behov av förbättringar. Logopedutbildning Tabell 15: Bedömning av logopedutbildningen Skaffat sig grundläggande klinisk och pedagogisk erfarenhet av metodiken vid rehabilitering/habilitering av röst-, tal- och språkrubbningar A + Undersöka och bedöma den språkliga kommunikationsförmågan hos personer med olika former av röst-, tal- och språkrubbningar A Ställa logopedisk diagnos och bedöma förutsättningarna för att påverka kommunikationsförmågan A + Planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram a + Inom logopedutbildning är studenter och lärare tillfreds med måluppfyllelsen i de flesta avseenden. Resultaten är mycket goda vad gäller såväl generiska färdigheter som yrkesspecifika färdigheter. Däremot finns brister när det gäller samverkan med andra yrkesgrupper inom vården, särskilt när det gäller medverkan i utvecklingsarbete. Sjukgymnastutbildning Tabell 16: Bedömning av sjukgymnastutbildningen Praktiskt genomföra undersökningar och behandlingar a + Dokumentera vården d + Utvärdera vården a + Förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa A Utbildningsresultaten är goda vad avser generiska färdigheter. Lärarna inom sjukgymnastutbildningen menar att de yrkesspecifika färdigheterna uppnås men studenterna anser att utbildningen nätt och jämnt fungerar acceptabelt på denna punkt. Det viktigaste målet för studenterna är att praktisk kunna genomföra undersökning och behandling. De studenter som är i slutet av utbildningen är nöjda med utbildningen i detta avseende, medan de redan utexaminerade anser att de inte i tillräcklig utsträckning behärskar dessa färdigheter. Bedömningen är likartad vad gäller att dokumentera och utvärdera vården. Träningen i att förklara för andra yrkesgrupper eller medverka i utvecklingsarbete inom vården kan enligt studenterna behöva förstärkas, medan lärarna anser att utbildningen också i dessa avseenden fungerar väl. Det är en 39
gemensam bedömning att utbildningen ger otillräcklig förmåga att kommunicera på engelska, även om detta är en för studenterna mindre viktig färdighet. I en alumnundersökning några år efter examen pekar sjukgymnasterna på att utbildningen inte i tillräcklig utsträckning tränat färdigheten att behandla funktionsproblem och medverka i förändringsarbete. 20 Deras avnämare ger ett högt betyg åt sjukgymnasternas yrkeskunskaper och generiska färdigheter men betonar också behovet av bättre färdigheter i att kunna följa upp och utvärdera den egna verksamhetens resultat. 21 Arbetsterapeututbildning Tabell 17: Bedömning av arbetsterapeututbildningen Förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa Identifiera och bedöma relevanta problem för arbetsterapi Behärska arbetsterapeutiska metoder Arbeta evidensbaserat Anlägga ett helhetsperspektiv på människan Förstå de ämnesteoretiska grunderna Dokumentera arbetsterapi Utvärdera arbetsterapeutiska metoder A A a A A A a A Studenter och lärare bedömer måluppfyllelsen som god i de allra flesta avseenden. Lärarna är dock osäkra på om studenterna lär sig att arbeta evidensbaserat i tillfredsställande utsträckning. Utbildningen lider enligt studenterna av samma brist som många av de övriga vårdutbildningarna föga kontakt med övriga yrkesgrupper inom vården. De studenter som närmar sig slutet på utbildningen eller redan är klara ger utbildningen klart godkänt också vad gäller att behärska arbetsterapeutiska metoder och att dokumentera arbetsterapi. Biomedicinsk analytikerutbildning Tabell 18: Bedömning av biomedicinsk analytikerutbildning Bedriva biomedicinsk analytikerarbete A Självständigt planera o genomföra analyser och undersökningar A Samla in, bearbeta och bedöma resultat A + Utvärdera och kvalitetssäkra analysarbetet A Medverka i biomedicinskt utvecklingsarbete a + 20 Ingegerd Höglund och Margareta Nilsson Lindström: Sjukgymnastutbildningen och arbetslivets krav en alumnundersökning. Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport nr 2003:220 21 Ingegerd Höglund, Margareta Nilsson Lindström: Sjukgymnaster i arbetslivet en avnämarundersökning. Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport nr 2005:237. 40
Studenter och lärare har en likartad och övervägande positiv uppfattning om utbildningens måluppfyllelse. Bedömningarna visar att de generiska färdigheterna förstärks under utbildningens gång så att de i slutet av utbildningen har god kvalitet. Utbildningen får särskilt goda omdömen för träningen i muntlig presentation och teamarbete. Träningen av samarbetet med och förmåga att förklara för andra yrkesgrupper inom vården bedöms av studenterna som bristfällig. Biomedicinutbildning Tabell 19: Bedömning av biomedicinutbildningen Bedriva professionellt biomedicinskt arbete d + Behärska laborativa tekniker d Bearbeta och redovisa resultat a + Kritiskt bedöma eget och andras resultat d + Medverka i biomedicinskt utvecklingsarbete a + Inblick i den yrkesverksamhet som du är inriktad på D + Studenterna inom den biomedicinska utbildningen redovisar en rad negativa erfarenheter. Till skillnad från övriga utbildningar är studenterna inte nöjda med måluppfyllelsen av flera av de yrkesrelaterade färdigheterna. Mest saknar studenterna en tillräcklig inblick i kommande yrkesverksamhet, den aspekt som är allra viktigast för dem. Inte heller övriga specifika mål för utbildningen uppnås i den utsträckning som motsvarar den betydelse som studenterna fäster vid dem. Den övervägande goda måluppfyllelsen vad gäller generiska färdigheter bekräftas av lärarna, som till skillnad från studenterna också bedömer att de utbildningsspecifika färdigheterna är mycket goda. 41
7 Problematisering av mångfaldsperspektiv I lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan står 3 En högskola skall inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja studenters lika rättigheter oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Att problematisera mångfaldsperspektiven tillhör de frågor som bedöms som visserligen viktiga av såväl lärare som studenter, dock med mindre tyngd än för flertalet övriga frågor. Detta skiljer utbildningarna inom medicinsk fakultet från bland annat naturvetarna 22 och ekonomerna som betraktade dessa perspektiv som oviktiga men liknar dem med samhällsvetarna 23 som också såg ett värde i att de behandlas i utbildningen. Funktionshinder/handikapp intar en särställning inom Medicinsk fakultet. Inom många utbildningar är detta inte främst ett mångfaldsperspektiv utan utgör istället det problemfält som utbildningen är inriktad på. Inom dessa utbildningar behandlas också problemområdet i utbildningen och studenterna uppskattar det. Minst viktigt av mångfaldsperspektiven anses trosuppfattning och sexuell identitet vara av både lärare och studenter. Problematisering av dem sker inte heller i någon större utsträckning. Studenter som inte mött någon problematisering av olika perspektiv i utbildningen betraktar ofta perspektiven som mindre viktiga. Genom att problemområden behandlas i undervisningen får studenterna också upp ögonen för deras betydelse. För närvarande uppmärksammas mångfaldsperspektiven inte i någon särskild hög utsträckning enligt lärarna och studenterna är relativt nöjda med det (Diagram 7 och Tabell 20). De studenter som ser perspektiven som betydelsefulla är följaktligen vanligen mindre tillfreds med nuläget än övriga studenter. Det har absolut ingen betydelse om du kommer från ett annat land, är homosexuell eller har något handikapp. Kvinnlig audionomstudent Institutionsledningen bryr sig inte om genusproblematiken. Inget görs åt att hela logopedprogrammet är uteslutande kvinnor. Kvinnlig logopedstudent 22 Naturvetarbarometern. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2004:231 och Teknologer och civilingenjörer. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2005: 234. 23 Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2004:225. Naturvetarbarometern. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2004:231. 42
Diagram 7: Mångfaldsperspektivens förekomst enligt lärarna och studenternas tillfredsställelse med problematiseringen. Förekomst i utbildningen enligt lärarna i hög grad inte alls mycket missnöjd internationella förhållanden sexuell identitet funktionshinder genus etnicitet trosuppfattning Studenternas tillfredsställelse mycket nöjd Tabell 20: Studenternas bedömning av problematisering av olika perspektiv i utbildningen och lärarnas bedömning av förekomst av problematisering 24 Funktionshinder/ handikapp Läkare Sjuksköterska Röntgenssk Specialistssk Audionom Logoped Sjukgymnast Arb.- terapeut Biomed. analyt Biomedicin D d a a A + A + A A A B Genus d a A a a + d d a A B Etnicitet d a A a A a a A A B Trosuppfattning d d A a B C d a B B Sexuell identitet D D B a B a d d B B Internationella förhållanden D d + d + d a + a + d d A a Mångfaldsperspektiven tillmäts genomgående större vikt bland kvinnliga lärare och studenter, särskilt genus- och etnicitetsperspektiv. Samma systematiska skillnad mellan könen finns däremot inte i bedömningen av om perspektiven problematiseras i utbildningen. Dock är de kvinnliga studenterna något mindre tillfreds med behandlingen av genusperspektivet. Även att problematisera internationella förhållanden tillhör för lärare och studenter de mindre viktiga aspekterna i denna barometer. Det gäller också oavsett studenternas etniska bakgrund. Enligt lärarna tas internationella förhållanden upp i utbildningen, dock mer begränsat inom läkar-, biomedicin- och biomedicinsk analytikerutbildning. Studenternas tillfredsställelse är mestadels rätt ljum och tycks vara oberoende av i vilken utsträckning sådana inslag förekommer. 24 Lärarnas bedömning av förekomst sker i en femgradig skala från inte alls till i hög grad. 43
8. Lärarna 8.1 Ämneskompetens och pedagogisk skicklighet De medicinska utbildningarna hör till universitetets lärartätaste. I genomsnitt träffar studenterna inom Medicinsk fakultet sina lärare 16 timmar per vecka och var tredje student önskar ännu mer lärarkontakt. Bara enstaka individer vill minska omfattningen av den lärarledda undervisningen. Lärarna intar en central roll i utbildningen. I genomsnitt träffar studenterna inom Medicinsk fakulteten sina lärare 16 timmar per vecka (se avsnitt 3.1), vilket är något mindre än inom LTH men mer än inom exempelvis samhällsvetenskap. Var tredje student önskar ännu mer lärarkontakt. Bara enstaka individer vill minska omfattningen av den lärarledda undervisningen. Lärarnas kunskaper och pedagogiska färdigheter är mycket viktiga för studenterna. Lärarna bedömer sin egen kompetens som mycket hög i så gott som alla avseenden. Ämneskompetensen skattas högre av professorer och lektorer än av adjunkter medan däremot tilltron till det egna bemötandet av studenterna och tillgängligheten för dem samt intresset för pedagogisk utbildning är högre bland adjunkterna. Det finns dock fortfarande lärare som anser att deras förmåga att arbeta med PBL är rätt medioker. En annan relativ svaghet som de pekar på är sin tillgänglighet för studenterna. Lärarna inom biomedicinsk analytikerutbildning menar att den bara nätt och jämnt är acceptabel. Den tredjedel av studenterna på sjuksköterskeutbildningarna som inte haft någon erfarenhet av PBL avstår från att bedöma sina lärare i detta avseende. 44
Tabell 21: Studenternas bedömning av lärarna och lärarnas bedömning av sin egen kompetens 25. Lärarnas förmåga att arbeta med PBL d + d + a A A A + A a + A a Lärarnas förmåga att klargöra vad som krävs för att klara kurserna Läkare Sjuksköterska Röntgenssk Specialistssk Audionom Logoped Sjukgymnast Arb.- terapeut Biomedanalyt Biomedicin d + D + d + a + a + A + a + d + d + a + Lärarnas förmåga att skapa sammanhang mellan undervisn. d D d A a a a a d a o självstudier * Lärarnas kunskap i ämnet A A + A + A A A A A A A Lärarnas pedagogiska förmåga a + d + a + A a + A + A + a + A + a + Lärarnas bemötande av dig som student A + a + A + A + A A A A A A Lärarnas intresse för hur studenterna klarar a + d + a + A + A A + A + A + A + a + sig Lärarnas förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat D + D + d + A + A A A + A A d + Lärarbedömningar Din tillgänglighet för studenterna A A A A A A A A a A Ditt intresse för pedagogisk utbildning A A A A A A A A A A * lärarna ej tillfrågade Studenterna ger i allmänhet lärarna ett gott betyg, särskilt deras ämneskunskaper och bemötande. Bäst omdöme får lärarna inom audionom- och logopedutbildningarna, medan de inom sjuksköterskeutbildningen får en hel del kritik. Liksom i Studentbarometern 2000 ligger de största bristerna i lärarnas förmåga att klargöra vad som krävs av studenterna för att de skall klara sina kurser och att ge dem konstruktiv respons på vad de presterat. Inom flera utbildningar finns också behov att skapa bättre sammanhang mellan undervisning och självstudier. Mest kritiska är studenterna inom läkar- och sjuksköterskeutbildningarna, men också studenterna på röntgensköterskeutbildningen efterfrågar förbättringar i detta hänseende. 25 Lärarnas bedömning av sin egen kompetens sker i en femgradig skala från mycket låg till mycket hög. 45
En jämförelse mellan lärarnas bedömning av sin kompetens och studenternas tillfredsställelse visar att lärarna skattar sin kompetens högre än studenterna (Diagram 8). Skillnaderna gäller främst lärarnas olika pedagogiska förmågor. Fakulteten måste börja arbeta med att höja upp lärarinsasterna. Som det är nu räknas bara forskningsmeriter Manlig lärare på biomedicinutbildningen Diagram 8: Lärarnas bedömning av sin kompetens och studenternas tillfredsställelse med lärarna hög låg kunskap i ämnet pedagogiska förmåga förmåga att arbeta med PBL förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat förmåga att klargöra vad som krävs för att klara kurserna intresse för hur studenterna klarar sig bemötande av dig som student Lärarnas bedömning av sin kompetens Studenternas tillfredsställelse 8.2 Lärarnas arbetssituation Lärarna är i huvudsak tillfreds med den tid de kan ägna grundutbildningen. Deras bedömning av den egna arbetsinsatsen för kursutveckling är inte lika entydig. Det finns också en tvekan om man ägnar studenter med individuella behov tillräcklig uppmärksamhet (Tabell 22). Tabell 22: Lärarnas bedömning av sina tidsinsatser innevarande läsår Läkare Sjuksköterska Röntgenssk Specialistssk Audionom Logoped Sjukgymnast Arb.- terapeut Biomedanalyt Biomedicin Den tid du kunnat ägna - grundutbildningen A A a A A A A A A A - kursutveckling a a D A a A A A d a - studenter med individuella behov a a A A a A a d d d 46
Tabell 23: Lärarnas bedömning av organisation och ledning Läkare Sjuksköterska Röntgenssk Specialistssk Audionom Logoped Sjukgymnast Arb.- terapeut Biomedanalyt Biomedicin Samarbetet med kollegerna A A A A A A A A A A Din trivsel inom utbildningen A A A A A A A A A A Arbetsledningen A A A A A A d A A A Dina möjligheter att utveckla kurserna a A A A a A A A D A Utbildningsansvarigas intresse f kursutveckl. A a A A A A A A D A Stöd och hjälp av utb. ansvariga när du har A A A A A A a A A a problem i ditt arbete Uppskattning för att du gjort ett gott arbete a a A A A A d A A a Ditt inflytande på utbildningen i stort d d A A A A A A d a Konflikthanteringen på arbetsplatsen a d A A A d D A A a Universitetets värdering av dina pedagogiska meriter D D A a a d D a D D Den bild lärarna tecknar av sin arbetssituation är ljus. Trivseln och samarbetet med kollegerna är bra eller mycket bra inom samtliga utbildningar. Även om arbetsledningen i allmänhet får ett gott omdöme känner inte alla lärare att deras arbetsinsatser uppskattas fullt ut. Konflikthanteringen och lärarnas inflytande på utbildningen behöver förstärkas på flera håll. Mindre än var fjärde lärare (22%) är tillfreds med universitetets värdering av de pedagogiska meriterna och nästan hälften uttrycker missnöje. Denna bedömning delar lärarna inom Medicinsk fakultet med kollegor inom andra fakulteter. 26 Inom den biomedicinska analytikerutbildningen har intresset och möjligheten för kursutveckling varit otillräckliga. Fakulteten måste börja arbeta med att höja upp lärarinsatserna. Som det är nu räknas bara forskningsmeriter Manlig lärare på biomedicinutbildningen 26 Naturvetarbarometern. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2004:231. 47
9. Studenterna 9.1 Studiearbetet Studenternas genomsnittliga självstudieinsats på de olika utbildningarna varierar från i snitt 12 till 17 tim/vecka (se avsnitt 3.1). Studenterna bedömer som regel kravet på studieinsats för att klara utbildningen som rimlig. Den allmänna bedömningen är också att både mängden kurslitteratur och engelskspråkig sådan är välavvägd (Diagram 9 och 10). Några utbildningar, särskilt sjuksköterskeutbildningen, är dock enligt studenternas mening överlastade med kurslitteratur. Litteraturen på engelska anses ha en alltför stor omfattning på arbetsterapeututbildningen. Litteraturens svårighetsgrad bedöms som väl avvägd av över 85% av studenterna på samtliga program. Diagram 9: Omfattning av kurslitteratur (%) 100 75 50 25 för liten lagom för stor 0 läkare sjuksköterska röntgensjukska specialistsjukska audionom logoped sjukgymnast arbetsterapeut biomed analytiker biomedicin Diagram 10: Omfattning av engelskspråkig kurslitteratur (%) 100 75 50 25 för liten lagom för stor 0 läkare sjuksköterska röntgensjukska specialistsjukska audionom logoped sjukgymnast arbetsterapeut biomed analytiker biomedicin På de flesta utbildningarna är böckerna nu mer lättillgängliga i bokhandeln än de var år 2000 (Studentbarometern 2000). Möjligheterna att låna kurslitteratur på bibliotek var dåliga år 2000 och tycks inte ha förbättrats sedan dess (Tabell 24). Med detta finns ett utbrett missnöje bland studenterna. Detta missnöje riktat mot kurslitteraturens tillgänglighet kan också vara indirekt kritik 48
mot bibliotekens tillgänglighet för studenter vid Medicinska fakulteten. Studenternas kommentarer pekar i denna riktning. Kurslitteratur är ett stort problem inom sjuksköterskeutbildningen. Böckerna är svåra att få tag på biblioteket (300 studenter slåss om 4-5 böcker) och det är orealistiskt och ekonomiskt omöjligt att köpa 10-15 böcker vid varje kursstart som varar bara 5 veckor. Kvinnlig sjuksköterskestudent Bibliotekssituationen på BMC är under all möjlig kritik. Det är tur för fakulteten att läkarutbildningen är så översökt, annars skulle många studenter fly med fak om de visst vilket fruktansvärt undermåligt bibliotek som finns på Universitetssjukhuset i Lund! Manlig läkarstudent Tabell 24: Studenternas bedömning av kurslitteraturens tillgänglighet. Läkarskssssnopenaspeuanalycin Sjuksköter- Röntgen- Specialist- Audio- Logo- Sjukgym- Arb.- tera- Biomed- Biomedi- Utbildning Kurslitteraturens tillgänglighet vid inköp * A A A A a a A a A A Kurslitteraturens tillgänglighet på d D d A D D D D d D bibliotek * * lärarna ej tillfrågade 9.2 Studenternas studiemiljö Studenterna på alla program inom Medicinska fakultetens utbildningar trivs i universitetsmiljön. I denna ungdomsmiljö trivs studenter i 20-22 årsåldern bäst. Trivseln är lika god bland män som bland kvinnor och oberoende av social och etnisk bakgrund. Lärarna instämmer i allmänhet i studenternas bedömning men på sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeutbildningarna underskattar de studenternas trivsel. Tabell 25: Lärarnas bedömning av studenternas trivsel Trivsel i universitetsmiljön Läkare Sjuksköterska Röntgenssk Specialistssk Audionom Logoped Sjukgymnast Arb.- terapeut Biomedanalyt Biomedicin A A A A A A A A A A Det finns en grupp studenter som inte trivs särskilt väl i universitetsmiljön. Andelen varierar från 23% inom läkar- och sjuksköterske- till 12% inom audionom- och röntgensjuksköterskeutbildningen. Inom biomedicinutbildningen anger 6% att de inte trivs. De missnöjda är vanligen något äldre än 49
sina studiekamrater, dock inte inom läkarutbildningen. Gruppen avviker inte från andra studenter när det gäller övriga bakgrundsfaktorer. Ju bättre studenterna trivs i universitetsmiljön ju högre tillfredsställelse redovisar de med utbildningens kvalitet i olika hänseenden. Detta innebär också att de som inte trivs på universitetet är tydligt mindre nöjda med utbildningen i nästan alla avseenden. De största skillnaderna i förhållande till de mer nöjda gäller bedömningen av lärarna och det egna inflytandet (Diagram 11). Diagram 11: Några exempel på hur studenternas trivsel samvarierar med bedömningen av utbildningen. mycket nöjd Trivsel i univ.miljön mycket missnöjd Lärarnas bemötande av dig som student Arbetsmiljön/ bemötandet under praktiken Möjligheter att påverka utbildningens innehåll Arbeta i team Självkännedom mycket missnöjd mycket nöjd Studenterna som inte trivs i universitetsmiljön tycker att de inte blir bemötta på ett tillfredsställande sätt av lärare och handledare. Lärarnas pedagogiska talang och förmåga att skapa sammanhang mellan undervisning och självstudier samt mellan teori och praktik bedöms som bristfällig liksom deras intresse för studenterna. Möjligheterna att påverka de egna studierna genom kursvärderingar eller på annat sätt bedöms som små. Behållningen av utbildningen är sämre än för genomsnittet av studenterna. Främst brister det när det gäller att arbeta i grupp, träningen i att samarbeta med andra yrkesgrupper inom vården och att medverka i förebyggande arbete. Den personliga utvecklingen i form av ökad självkännedom har inte stärkts på ett tillfredsställande sätt. Gemensamt för studenter som inte trivs i universitetsmiljön tycks vara att de hamnat utanför utbildningens sociala sammanhang. Bedömningar av den fysiska arbetsmiljön har enbart gjorts av studenterna. Lokalerna och laboratorierna bedöms som ändamålsenliga inom alla utbildningar utom av logopederna. 50
Läsplatser och grupprum är otillräckliga för studenternas behov inom flera utbildningar, vilket kan vara till särskild nackdel när utbildningen organiseras enligt PBL. Möjligheterna att använda datorer brister också. I första hand saknas faciliteter inom logoped- och sjukgymnastutbildningarna, men också inom audionom- och läkarutbildningarna. Där datortillgången är mer begränsad är studenterna följdriktigt mindre nöjda med den färdighet de uppövar i att använda datorer/it (Tabell 7 och 26). Tabell 26: Studenternas bedömning av arbetsmiljön (Lärarna ej tillfrågade.) Läkare Sjuksköterska Röntgenssk Specialistssk Audionom Logoped Sjukgymnast Arb.- terapeut Biomedanalyt Biomedicin Information från utbildningen som underlag för din egen tidsplanering d d a A a d a a a a Undervisningslokalernas ändamålsenlighet A A A A a D A a A A Laboratoriernas ändamålsenlighet A A A A A a A A A A Information om säkerhetsföreskrifter d d A a A D D d A A Tillgången till läsplatser D A a A D D D A d d Tillgången till grupprum d A A A A D A A a a Tillgången till datorer för dina studier A A A A d D D A a A 9.3 Studentinflytande Högskolelagens 4a : Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Studenterna anser att deras möjligheter att påverka sin utbildning är bristfälliga inom flertalet program. De anser sig också ha dåliga kunskaper om hur de kan påverka sin utbildning, vilket lärarna instämmer i. Utfallet är i stort sett detsamma som i Studentbarometern 2000 till skillnad från några andra fakulteter där förbättringar noterats 27. Liksom bland naturvetarna menar lärarna att studenternas möjligheter att påverka sin utbildning är bättre än vad studenterna själva bedömer. 27 Naturvetarbarometern. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2004:231 och Teknologer och civilingenjörer. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Rapport nr 2005: 234. 51
Tabell 27: Studenternas och lärarnas bedömning av studentinflytandet /Studenternas/ möjligheter att påverka utbildningens innehåll Kunskap om hur du kan påverka din utbildning * * lärarna ej tillfrågade d D + D + a + a + d + a d a a d D D d a D a d d a Läkare Sjuksköterska Röntgenssk Specialistssk Audionom Logoped Sjukgymnast Arb.- terapeut Biomedanalyt Biomedicin Diagram 12: Lärarnas bedömning av studenternas möjligheter att faktiskt påverka utbildningen och studenternas bedömning av möjligheter att påverka utbildningens innehåll mycket nöjd mycket missnöjd läkare sjuksköterska röntgensjuksköterska specialistsjuksköterska audionom logoped sjukgymnast arbetsterapeut biomedicinsk analytiker biomedicin Lärarnas bedömning Studenternas bedömning Studenterna har störst tilltro till sina lärare när det gäller att påverka sin utbildning. På sjuksköterskeutbildningen är tilltron till lärarna mindre än på övriga utbildningar. De förlitar sig istället mer på sin studentkår. Inom sjukgymnastutbildningen är förtroende till lärarna högt men studierektorn anses som en jämbördigt god kanal för påverkan. Studievägledarna betraktas främst som en gångbar kanal av blivande arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Jag tycker att personer som är insatta i ämnet ska bestämma kursinnehåll, inte studenterna. Kvinnlig logopedstudent 52
Diagram 13: Studenternas tilltro till olika kanaler för att påverka sin utbildning och studiesituation % 100 75 50 25 stor ganska stor liten 0 Kursansvarig lärare Studieråd/studentkår Kursombud Studierektor Studievägledare Inom Lunds universitet har former för studentinflytandet preciserats i Riktlinjerna för relationerna mellan institutioner och studenter vid Lunds universitet den s.k. Rättighetslistan. De flesta universitetslektorerna och adjunkterna känner till innehållet i denna, medan mindre än hälften av professorerna gör det. Lärargruppernas sammansättning inom olika utbildningar leder då till att inom flertalet vårdutbildningar är 90-100% av lärarna bekanta med Rättighetslistan. Däremot är den känd av mindre än hälften av lärarna på läkar- och biomedicinutbildningarna. Kännedom om rättighetslistan varierar i hög grad mellan studenter på olika utbildningar men är ungefär lika bekant nu som år 2000 (Studentbarometern 2000). Diagram 14: Andel studenter som känner till Studenternas rättighetslista läkare sjuksköterska röntgensjuksköterska specialistsjuksköterska audionom logoped sjukgymnast arbetsterapeut biomedicinsk analytiker biomedicin 0% 25% 50% 75% 100% 53
10 Examination Tabell 28: Bedömning av examinationen Information om kraven som ställs för att klara examinationen Examinationens överensstämmelse med kursens mål o innehåll Ditt förtroende för att du har blivit objektivt bedömd Genomgång efter examinationen Läkare Sjuksköterska Röntgenssk Specialistssk Audionom Logoped Sjukgymnast Arb.- terapeut Biomedanalyt Biomedicin A A + A + A A A + A A + A A A + A + A + A + A A + A A A A + A A A + A A A A A A A d + D + D + d + A + a + a D + d + a Studenterna har mycket stort förtroende för examinationerna inom fakulteten. Lärarna bekräftar studenternas bild av examinationen. Informationen om examinationskraven fungerar väl och innehållet i examinationen är relevant. Examinationsformerna garanterar objektivitet. En svaghet inom flertalet utbildningar är bristen på genomgång av examinationen efteråt. Inom sjuksköterskeoch arbetsterapeutbildningar finns ett markerat missnöje i detta avseende. Enligt lärarna fungerar genomgångarna bra, men är relativt de andra aspekterna den svagaste länken i examinationsförfarandet (Diagram 15). 54
Diagram 15: Studenters och lärares bedömning av genomgångar efter examinationen mycket bra Bra genomförande enligt lärarna biomedicinsk analytiker arbetsterapeut röntgensjuksköterska sjuksköterska logoped audionom specialistsjuksköterska läkare biomedicinare sjukgymnast mycket dålig mycket missnöjd Studenternas tillfredsställelse mycket nöjd Några kritiska synpunkter på examinationens kravnivå framfördes dock från några specialistsjuksköterskor. Gick på nätbaserad utbildning. Skulle vara bra om examinationsarbeten t.ex. speciellt tentorna hade höga krav. Kände att man inte behövde kunna så mycket för att klara av tentan för det var bara hemtentor. Man hade facit i handen vid tentamen. 55
11 Kursvärderingar Högskoleförordningens 1 kapitel 14 : Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Både studenter och lärare bedömer att arbetet med kursvärderingar är viktigt. Enligt lärarna så genomförs nästan alltid kursvärderingar och deras resultat sammanställs. Något färre lärare informerar sina studenter och ställer samman ett program för åtgärder på basis av kursvärderingarna. Bilden är likartad på de olika programmen. Tabell 29: Lärarnas uppgifter om kursvärderingar ( %) Alltid/nästan alltid ibland nästan aldrig/ aldrig Genomförande av kursvärderingar 87 10 3 Sammanställning av kursvärderingsresultat 83 14 3 Information till studenterna om utfallet 62 26 11 Sammanställning av åtgärdsprogram 56 30 13 Kursutvärderingarna ska tas på allvar av utbildningsledningen vilket de inte verkar göra. När man pratar med personer som gått utbildningen och är färdiga låter det nästan som att inget har ändrats fast de också har påpekat samma saker som vi. Kvinnlig röntgensjuksköterskestudent Studenterna bekräftar att kursvärderingar genomförs. Medan lärarna menar att utvärderingarnas resultat nästan alltid sammanställs och att studenterna informeras om utfallet så finner studenterna däremot brister i informationen om vad deras synpunkter lett till för åtgärder på flertalet utbildningar. Lärarna är vanligen mer nöjda med den betydelse som kursvärderingarna har än studenterna. Inom sjuksköterske-, röntgensjuksköterske-, logoped- och arbetsterapeututbildningarna finns enligt studenterna markanta problem med kursvärderingarna och deras användning. 56
Tabell 30: Bedömning av kursvärdering och kursutveckling Utbildning Förekomsten av kursvärderingar * A A A A A A A A A A Information om vidtagna åtgärder utifrån tidigare kursvärderingsresultat * Kursvärderingarnas betydelse för kursens utformning Lärarnas/Ditt intresse f kursvärderande diskussioner d D D d d D A D d d Läkare Sjuksköterska Röntgenssk Specialistssk Audionom Logoped Sjukgymnast Arb.- terapeut Biomedanalyt Biomedicin a + D + D + a + a + D A d a a + A D + d + a + a + D + A A A a + Lärarnas bedömning Studenternas intresse för att medverka i kursutveckling * lärarna ej tillfrågade a D D A a d a D A a Lärarna bedömer sitt eget intresse för kursutvärderande diskussioner som mycket högt. Lärarna bekräftar att informationen om åtgärder brister. Lägst intresse bland lärarna finns inom biomedicinsk analytikerutbildning. Studenterna skattar lärarnas intresse som något mindre och inom sjuksköterske- och logopedutbildningarna som otillräckligt. Diagram 16: Tillfredsställelse med kursvärderingarnas betydelse för kursens utformning mycket nöjd mycket missnöjd läkare sjuksköterska röntgensjuksköterska specialistsjuksköterska audionom logoped sjukgymnast arbetsterapeut biomedicinsk analytiker biomedicin Lärarnas bedömning Studenternas bedömning 57
12 Praktik På de olika sjuksköterske- och sjukgymnastutbildningarna finns praktik/ klinisk praktik redan de första terminerna medan på övriga utbildningar är den förlagd till senare årskurser. Majoriteten av studenterna inom flera utbildningar vill öka praktiken. Det stora flertalet inom biomedicinutbildningen anser att det finns för lite praktik i utbildningen. Arbetsterapeuter som haft praktik bedömer att den hade för liten omfattning. Diagram 17: Studenternas bedömning av omfattningen av praktik/klinisk praktik % 100 75 50 25 0 läkare sjuksköterska röntgensjuksköterska specialistsjuksköterska audionom logoped sjukgymnast arbetsterapeut biomedicinsk analytiker biomedicin för liten lagom för stor Studenter med genomgången praktik gör följande bedömningar av sina erfarenheter. Praktikhandledarnas omdömen om motsvarande aspekter redovisas parallellt. Handledarna inom de olika sjuksköterskeutbildningarna samt biomedicin har inte tillfrågats om sina synpunkter. 58
Tabell 31: Studenternas och handledarnas bedömning av praktik/klinisk praktik Läkare Sjuksköterska Röntgenssk Specialistssk Audionom Logoped Sjukgymnast Arb.- terapeut Biomedanalyt Biomedicin S: Handledarens kunskaper A A A A A A A A A A H: Studenternas kunskaper och färdigheter inför praktiken S: Handledarens engagemang i din praktik H: Studenternas engagemang i sin praktik A A A A A A d A A A A A A A A A A A A A A A A H: Studenternas närvaro A A A A A A A S: Handledarens tillgänglighet d A A A A A A A A A H: Din tillgänglighet för studenterna A A A A A A S: Handledarens förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat H: Studenternas förmåga att ta tillvara feed-back d A A A A A A A A A A A A A A A S: Praktikens organisation (antal stud, a A A A A a A A A A scheman m.m.) H: dito A A A A A A S: Arbetsmiljön/ bemötandet under praktiken a A A A A A A A A A S = studenter; H = handledare Praktiken är enligt studenternas bedömning ett mycket betydelsefullt inslag i utbildningen. Den fungerar också mycket bra. Handledarna får beröm av studenterna för sina kunskaper, sitt engagemang och sin tillgänglighet. Handledarna redovisar mycket positiva erfarenheter av studenternas praktikperioder. Studenternas närvaro är god och de är i hög grad engagerade i sin praktik. De tar också väl tillvara den feed-back de får. Liksom lärarna i tidigare avsnitt tenderar handledarna att göra mer positiva bedömningar av utbildningens kvalitet än studenterna. Kliniska praktiker skiljer sig stort. Exempelvis är Universitetssjukhuset i Lund Ortopedi utbildningsenhet ett föredöme för hur det ska bedrivas medan andra enheter ligger långt efter. Kvinnlig sjuksköterskestudent 59
Handledaren har varit duktig, låtit mig försöka själv, förklarat och arbetat arbetsterapeutiskt samt engagerat sig för att se till att jag fått ut så mycket som möjligt av min praktik. Kvinnlig arbetsterapeutstudent Studenterna inom läkarutbildningen har inte lika positiva erfarenheter av praktiken som studenterna inom andra utbildningar. Där finns också de största bedömningsskillnaderna mellan studenter och handledare, vilka framgår av Diagram 18. Handledarna inom läkarprogrammet är betydligt mer positiva än studenterna, även om inte heller deras tillfredsställelse ligger på samma höga nivå som inom övriga utbildningar. Enligt studenterna är handledarna visserligen mycket kunniga men de är inte tillräckligt tillgängliga för studenterna och de bedöms också som mindre engagerade i praktiken. Många läkarstuderande saknar konstruktiva gensvar på sina prestationer under praktikperioden. Införandet av personliga handledare under den kliniska delen av läkarutbildningen skulle höja både inlärningen och trivseln! Kvinnlig läkarstudent Diagram 18: Studenternas och handledarnas bedömning av praktiken inom läkarutbildningen Handledarens engagemang i din praktik Handledarens förmåga att ge kon-struktiv respons på det du presterat Handledarens tillgänglighet Arbetsmiljön/bemötandet under praktiken Studenternas närvaro Praktikens organisation Studenternas engagemang i sin praktik Handledarens kunskaper Studenternas förmåga att ta tillvara feed-back Din tillgänglighet för studenterna Studenternas kunskaper och färdigheter inför praktiken Vikt Studerande på läkarutbildningen Handledare på läkarutbildningen Tillfredsställelse 60
13 Studentkårernas kommentarer Medicinska Föreningen Lund-Malmö ( MF ), Sydsvenska sjukgymnastinstitutets studentkår ( SSGI ) och Vårdvetenskapliga studentkåren ( VÅVS ) lämnar här sina kommentarer angående Studentbarometern: Medicinska fakulteten. Löpande finns slutsatser och kommentarer rörande utbildning, möjlighet att påverka sin utbildning, samverkan, snedrekrytering, samt bibliotek och IKT. Inledning Den bild som barometern ger av studenterna vid Medicinska fakulteten är att de trivs i universitetsmiljön, de läser klart sina utbildningar (genomströmningen är 90 % med undantag av biomedicinprogrammet ) och trivs med sitt val av studier. Det är ambitiösa studenter som lägger ner mycket tid på sina studier vilket syns i de mycket goda studieresultaten. Studenterna får igenomsnitt 16 timmar lärarledd tid i veckan. Detta ligger över medel för Lunds universitets (LU) utbildningar men mer lärarledd tid efterfrågas av vissa studenter. Studenterna upplever att de har stort stöd av sina kursare. Detta beror antagligen på att PBL- och Casemetodik används samt att man använder sig av ograderade betyg. Att arbeta i grupp stärker känslan av samhörighet då studenterna hjälper varandra att lösa problem. De ograderade betygen gör att konkurrens studenter emellan undviks och en viss stress samt press försvinner. Studenterna identifierar sig tidigt med sin framtida yrkesroll, med undantag för biomedicinstudenterna som inte känner att de kan se en utpräglad profession framför sig eller hur utbildningen knyts till arbetslivet. Biomedicinarnas osäkra arbetslivsanknytning tror vi kommer att minska i och med de nya mastersutbildningarna. Praktiken ger en inflytelserik prägel och värderas högt av studenterna. Flertalet av studenterna vill se mer praktik på sina utbildningar. Etableringsgraden är även den hög, drygt 90 % av de utexaminerade studenterna från läkar-, sjuksköterske-, logoped- och audionomprogrammen samt för biomedicinska analytiker har etablerat sig på arbetsmarkanden inom ett år. För sjukgymnaster och arbetsterapeuter är det svårare att hitta jobb efter examen, 80 % respektive 75 % har hittat ett jobb ett år efter examen. Studenterna upplever sin arbetsmiljö vid universitetet som god med undantag för logoped- och sjukgymnaststudenterna. 61
Det är mycket glädjande att se de över lag goda omdömen som lärare, handledare och studenter ger varandra. Dock anser läkarstudenterna att den kliniska handledningen är otillräcklig och återkopplingen bristfällig. Kommentarer på själva studentbarometern Vi ser det som en stor brist att handledarbarometern inte nått de kliniska handledarna på sjuksköterske- och biomedicinprogrammen. På sjuksköterskeprogrammet finns tillgång till listor på huvudhandledare, att dessa inte har lämnats till Utvärderingsenheten är otillfredsställande. Antagningspoängen till fakultetens grundutbildningar är höga, men i barometern redovisas bara urvalsgruppen med gymnasiebetyg. Studenter som antagits på högskoleprov, högskoleprov och arbetslivserfarenhet och folkhögskolekvot finns inte med i statistiken. Vi saknar utvärdering av Master of Public Health-programmet. Detta program, som är en ettåring påbyggnadsutbildning, läses växelvis vid Lunds universitet och växelvis vid Blekinge tekniska högskola. Det är angeläget att även detta program får en grundlig utvärdering. Även i högskoleverkets granskning av fakultetens utbildningar saknas denna. Att studenterna läser på distans och att många av dem har ett annat modersmål än svenska ser vi inte som skäl nog att inte utvärdera utbildningen. Tvärtom hade vi gärna sett en ordentlig granskning av detta program då det ofta faller mellan stolar och försvinner i mängden. Utbildning Det är anmärkningsvärt att studenterna tycker att PBL-metodiken tillhör ett mindre betydelsefullt område i utbildningen. Man kan också påpeka att en stor del av studenterna, främst sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor, inte upplever att man använder sig av PBL. Det kan vara så att frågan har missuppfattats av de studenter som läser enligt casemetodik. Om fallet är så att studenterna inte känner till sin utbildningspedagogiska profil måste fakulteten på tidigt plan fånga upp dessa signaler och stärka PBLmetodikens värde. Studenterna värderar PBL-metodiken som ett mindre betydelsefullt område och därmed kan den särskilda prägel som PBL ger utbildningarna förloras. 62
Kritik mot lärarnas insatser vid PBL kommer från främst läkar-, röntgensjuksköterske- och sjuksköterskestudenterna. Detta kommenterades även i Barometern 2000. Logoped- och audionomutbildningarna ges fina lovord. Få studenter väljer att förlägga delar av sin utbildning utomlands. Sjuksköterskorna och biomedicinska analytikerna tycks vara mest benägna till utlandsstudier medan 0 % av de tillfrågade biomedicinarna, logopederna, audionomerna och arbetsterapeuterna har tillgodogjort sig poäng från utlandsstudier. I linje med Bolognaprocessens förespråkande av mobilitet bör fakulteten se över detta område. Om anledningen att man inte vågar lämna sin utbildning för att man inte kan tillgodoräkna sig sina utlandsstudier är det något som borde åtgärdas. Läkarstudenterna bedömer att problematiseringen av olika perspektiv i utbildningen är dålig, övriga utbildningsprogram gör det inte. Genom att i undervisningen behandla problemområden såsom t.ex. genus- och mångfaldsfrågor ges studenterna vidare perspektiv. Lärare på flera av programmen upplever inte att fakulteten/universitetet värderar pedagogiska meriter. Medicinska fakultetsstyrelsen inrättade i höstas en pedagogisk akademi, vi hoppas att denna ska kunna ge fakultetsanställda inom grundutbildningen det stöd och den uppskattning de behöver få. Möjlighet att påverka sin utbildning Det framkommer i barometern att studenterna upplever det som svårt att påverka sin utbildning och att de har dåliga kunskaper om hur de ska gå tillväga. Detta ser vi som ett mycket allvarligt problem. Lärarna skattar studenternas möjlighet till påverkan högre än vad studenterna själva gör. Såväl lärarnas som studenternas kännedom om den s.k. Rättighetslistan är mycket varierande. Störst tilltro till möjlighet att förändra utbildningen sätter studenterna till kursansvarig lärare, följt av studentkår och kursombud. Det är glädjande att se att studenterna har förtroende för sin studentkår men vi tar till oss kritiken angående att studenterna inte vet hur de kan påverka sin utbildning. Studenter fokuserar på nuet medan lärare ser saker över längre tidsförhållanden. Båda perspektiven måste respekteras. När studenter stöter på ett problem undrar de ofta vad som har hänt tidigare. Studenterna är tillfredsställda med förekomsten av kursvärderingar men saknar information om vad som har åtgärdats utifrån tidigare kursvärderingar. 63
Återrapporteringen av kursvärderingar fungerar olika väl på olika program. En idé är att visa resultatet av kursvärderingar från tidigare år och jämföra dessa med studenternas egen kursvärdering av kursen. På så sätt får studenterna se hur utbildningarna utvecklas och att studenternas kritik tas på allvar. Samverkan Studenterna efterfrågar samverkan mellan olika utbildningsprogram. Samverkansdagarna är mycket omtyckta och uppskattade av studenterna, men alldeles för få. AKVA-U i Malmö och ortopedens utbildningsavdelning i Lund är även de omtyckta och vi hade gärna sett fler liknande avdelningar. I nuläget är det enbart ett fåtal studenter som ges möjlighet att få sin kliniska utbildning förlagd på dessa utbildningsavdelningar. Även vad gäller ett gemensamt ansvar inom vården finns en del att önska. Studenterna övas i samarbetet inom den egna utbildningen men saknar insyn i andra medicin- och vårdutbildningar. Detta med undantag av samverkan på logoped- och audionomutbildningarna som är uppskattad och mycket positiv. Tyvärr är det bara vartannat år som denna integration är möjligt då audionomstudenter inte antas årligen. Den nya beslutsorganisationen inom grundutbildningen ser vi som ett stort steg framåt vad gäller samverkan mellan utbildningarna. Snedrekrytering En stor överrepresentation av kvinnor kan ses på samtliga grundutbildningsprogram på medicinska fakulteten. Studenter med studieovan bakgrund är i minoritet. En jämnare social och könsmässig rekrytering kan stärka kvaliteten på utbildningarna. Fakulteten bör satsa på projekt som studentambassadörer, fakultetsambassadörer och studentstudievägledare. I barometern anges att 80-100 % av lärarna på alla utbildningar, med undantag av läkar- och biomedicinutbildningarna, är kvinnor. Det är då mycket olyckligt att bara 13 % av de svarande professorerna är kvinnor, en siffra som stämmer väl överens med lärarkårens sammansättning. Att kunna se starka förebilder på tunga akademiska poster tror vi skulle kunna få fler kvinnliga studenter att satsa på en karriär inom akademin. 64
Bibliotek och IKT I studentbarometern 2000 kommenterar studenterna att tillgången till kurslitteratur och bibliotek är dålig. Idag är kunskapen bland studenterna fortfarande mycket dålig gällande vilka bibliotek och datasalar de har tillgång till. Det skiljer sig åt stort mellan utbildningar vad gäller tillgång till läsplatser och datasalar i närheten av föreläsningssalar och grupprum. Väl medvetna om fakultetens ekonomiska förutsättningar och lokalproblematiken är det ändå angeläget att studenter som läser enligt PBL-metodik känner att de har tillgång till bra kurslitteratur, datasalar och läsplatser. Sammanfattningsvis visar barometern på både positiva och negativa sidor av Medicinska fakultetens utbildningar. Studenter trivs, mår bra och fullföljer sina utbildningar. Lärare och studenter ger varandra gott omdöme i de allra flesta situationer. Vad fakulteten måste ta tag i är att informera studenterna hur de kan påverka sina utbildningar, se över bibliotekssituationen, öka samverkan mellan utbildningsprogrammen samt verka för att bryta snedrekryteringen. Vi som studentkårer medverkar gärna i denna process. 65
OBS! Skriv tydligt och sätt kryss i rutorna. Använd helst kulspetspenna eftersom enkäten ska scannas! BILAGA 1 a Studentbarometern: Läkarutbildningen 1 Bakgrundsuppgifter 1. Vilken utbildning har du gått på/går du på innevarande läsår? Arbetsterapeututbildning Biomedicinutbildning Röntgensjuksköterskeutbildning Audionomutbildning Logopedutbildning Sjukgymnastutbildning Barnmorskeutbildning Läkarutbildning Sjuksköterskeutbildning Biomedicinsk analytikerutbildning Specialistsköterskeutbildning, inriktning: 2. Vilken termin går du nu på i den utbildning du kryssat för ovan? 1 2 3 4 5 6 7 8 9 >9 avlagt examen gör studieuppehåll denna termin, ska sedan börja på termin 3. Hur många poäng har du tagit i denna utbildning när vårterminen började? poäng Studiearbetet 4. Hur många timmar lägger du normalt ner på dina studier? Totalt (inkl självstudier) Lärarledd undervisning Grupparbete utan handledning Självstudier ca tim/vecka ca tim/vecka ca tim/vecka ca tim/vecka 5. Har din utbildning organiserats enligt PBL-metod? Ja, helt Ja, delvis Nej 6. Bedöm följande inslag i din utbildning i förhållande till de krav som ställs. För liten Lagom För stor Omfattning av: Lärarledd undervisning Grupparbete utan handledning Självstudier Kurslitteratur Engelskspråkig kurslitteratur Kurslitteraturen svårighetsgrad Praktik/klinisk praktik För låga Lagom För höga Krav på: din arbetsinsats för att klara studierna obligatoriskt deltagande i undervisningen Lunds universitet februari 2005
2 Observera! Nedan följer ett antal frågor som bedöms utifrån vikt och tillfredsställelse. Frågorna avser hela den utbildning du hittills genomgått och som du kryssat för ovan. Bedöm först hur viktig du anser att frågan är. Ange därefter hur tillfredsställd du är med de faktiska förhållandena. Ett antal av frågorna behandlar saker som du kanske inte har mött i din utbildning. Kryssa då även i rutan ej erfarenhet. Behållningen av studierna (läkarutbildning) 7. Bedöm resultatet av din utbildning Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Kunskap om Förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa Sjukvårdens ekonomi och organisation Färdigheter att Yrkesmässigt fungera som läkare Medverka i förebyggande arbete Självständigt lösa problem Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet Samarbeta med andra yrkesgrupper inom vården Kritiskt värdera information Delta i informationsutbyte på vetenskaplig nivå Göra etiska ställningstaganden Argumentera och övertyga Göra muntliga presentationer Göra skriftliga presentationer Kommunicera på engelska Förklara för andra yrkesgrupper inom vården Förklara för patienter och närstående Medverka i utvecklingsarbete inom vården Arbeta i team Använda datorer/it Personlig utveckling Självkännedom Förmåga till inlevelse i patientens situation Trivsel i universitetsmiljön Lunds universitet februari 2005
3 Utbildningens innehåll 8. Bedöm följande aspekter på utbildningen och undervisningen. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet PBL-organiserad utbildning Utbildningens förberedelse för arbetslivet Undervisningens arbetslivsanknytning Undervisningens forskningsanknytning Undervisning inriktad på faktainlärning Undervisning inriktad på förståelse Samband mellan teori och praktik Samordning av innehållet i olika kurser 9. Problematiseras följande perspektiv i din utbildning? Genus Etnicitet Trosuppfattning Funktionshinder/handikapp Sexuell identitet Internationella förhållanden Lärare 10. Bedöm de lärare som du haft. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Lärarnas förmåga att arbeta med PBL Lärarnas förmåga att klargöra vad som krävs för att klara kurserna Lärarnas förmåga att skapa sammanhang mellan undervisning och självstudier Lärarnas kunskap i ämnet Lärarnas pedagogiska förmåga Lärarnas bemötande av dig som student Lärarnas intresse för hur studenterna klarar studierna Lärarnas förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat Lunds universitet februari 2005
4 Litteratur och bibliotek 11. Bedöm kurslitteraturen Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Kurslitteraturens tillgänglighet på bibliotek Kurslitteraturens tillgänglighet vid inköp Fysisk arbetsmiljö 12. Bedöm den fysiska arbetsmiljön Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Undervisningslokalernas ändamålsenlighet Laboratoriernas ändamålsenlighet Information om säkerhetsföreskrifter Tillgången till: Läsplatser Grupprum Datorer för dina studier Studentinflytande 13. Bedöm hur studentinflytandet fungerar Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Förekomsten av kursvärderingar Lärarnas intresse för kursvärderande diskussioner Information från utbildningen som underlag för din egen tidsplanering Information om vidtagna åtgärder utifrån tidigare kursvärderingsresultat Kunskap om hur du kan påverka din utbildning Möjligheter att påverka utbildningens innehåll Kursvärderingarnas betydelse för kursens utformning 14. Vilken tilltro har du till följande kanaler för att påverka din utbildning och studiesituation? Liten Stor Kursansvarig lärare Studievägledare Studierektor Kursombud Studieråd/studentkår Lunds universitet februari 2005
5 Studentinflytande forts. 15. Känner du till Riktlinjer för relationer mellan institutioner och studenter vid Lunds universitet, också kallad Studenternas rättighetslista? Ja Nej Examination 16. Bedöm dina examinationer. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Information om kraven som ställs för att klara examinationen Examinationens överensstämmelse med kursens mål och innehåll Genomgång efter examinationen Ditt förtroende för att du har blivit objektivt bedömd Mångfaldsuppgifter 17. Födelseår 19 18. Kön Kvinna Man 19. Har du hemmavarande barn under 18 år Ja Nej 20. Är svenska ditt modersmål? Ja Nej 21. Är någon av dina föräldrar födda i ett utomnordiskt land? Ja Nej 22. Vilken utbildning har dina föräldrar? Om de har olika utbildning, ange den högsta. Grundskola/motsv. Gymnasium/motsv. Universitet/högskola 23. Har du någon form av funktionshinder som du anser försvårar dina studier? (Gäller t.ex. fysiska funktionshinder, psykiska funktionshinder och dyslexi) Ja Nej Om JA, får du någon form av stöd från Lunds universitets handikappverksamhet? Ja Nej Lunds universitet februari 2005
6 Praktik 24. Har du gjort praktik/klinisk praktik? Ja Nej Om JA, bedöm följande aspekter på praktiken Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket viktigt viktigt missnöjd nöjd Handledarens kunskaper Handledarens engagemang i din praktik Handledarens tillgänglighet Handledarens förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat Praktikens organisation (antal studenter, scheman m.m.) Arbetsmiljön/bemötandet under praktiken Eventuella kommentarer 25. Tack för din medverkan! Lunds universitet februari 2005
1 OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd därför kulspetspenna med svart eller blå färg och vik ej ihop enkäten. Bilaga 1 b Lärarbarometern: Medicinska fakulteten Läkarutbildningen Bakgrundsuppgifter 1. Kön Kvinna Man 2. Vilken är din nuvarande anställning? Professor Universitetslektor Universitetsadjunkt Forskare/forskarassistent Annat, vad? 3.1 Hur stor del av din anställning används för undervisning? Ca % 3.2 Vilken fas i utbildningen undervisade du huvudsakligen på innevarande läsår? fas1 fas 2 fas 3 Lärarbarometern: Medicinska fakulteten. Lunds universitet, april 2005
2 Bedömning av grundutbildningen Studenternas kunskaps- och färdighetsutveckling 4. Ange hur tillfredsställd du är med de resultat som studenterna uppnår under utbildningstiden. Kryssa i rutan ej erfarenhet om du inte kan bedöma studenternas kunskaper och färdigheter i ett visst hänseende. Resultat mycket mycket Ej missnöjd nöjd erfarenhet Kunskap om: Förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa Sjukvårdens ekonomi och organisation Färdigheter att: Yrkesmässigt fungera som läkare Medverka i förebyggande arbete Självständigt lösa problem Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet Samarbeta med andra yrkesgrupper inom vården Kritiskt värdera information Delta i informationsutbyte på vetenskaplig nivå Göra etiska ställningstaganden Argumentera och övertyga Göra muntliga presentationer Göra skriftliga presentationer Kommunicera på engelska Förklara för andra yrkesgrupper inom vården Förklara för patienter och närstående Medverka i utvecklingsarbete inom vården Arbeta i team Använda datorer/it Personlig utveckling Självkännedom Förmåga till inlevelse i patientens situation Trivsel i universitetsmiljön Lärarbarometern: Medicinska fakulteten. Lunds universitet, april 2005
3 Utbildningens innehåll och inriktning 5. Bedöm vikten av följande aspekter och hur tillfreds du är med genomförandet av dem Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Förekomviktigt viktigt missnöjd nöjd mer inte PBL-organiserad utbildning Utbildningens förberedelse för arbetslivet Undervisningens forskningsanknytning Undervisning inriktad på faktainlärning Undervisning inriktad på förståelse Samband mellan teori och praktik Samordning av innehållet i olika kurser 6. I vilken utsträckning problematiseras följande perspektiv i utbildningen? Vikt Förekomst mindre mycket inte i hög viktigt viktigt alls grad Genus Etnicitet Trosuppfattning Funktionshinder/handikapp Sexuell identitet Internationella förhållanden Lärarrollen 7. Bedöm först hur viktig respektive lärarfunktion är för utbildningen och därefter din egen kompetens/motsv Vikt Kompetens/motsv Mindre Mycket Mycket Mycket viktigt viktigt låg hög Din förmåga att arbeta med PBL Din förmåga att klargöra vad som krävs för att klara kurserna Dina kunskaper i ämnet Din pedagogiska förmåga Ditt bemötande av studenterna Ditt intresse för hur studenterna klarar studierna Lärarbarometern: Medicinska fakulteten. Lunds universitet, april 2005
4 Vikt Kompetens/motsv Mindre Mycket Mycket Mycket viktigt viktigt låg hög Din förmåga att ge konstruktiv respons på det studenterna presterat Din tillgänglighet för studenterna Ditt intresse för kursvärderande diskussioner Ditt intresse för pedagogisk utbildning Examination 8. Bedöm examinationerna i den del av utbildningen du medverkar i Vikt Genomförande mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt dålig bra erfarenhet Information om kraven som ställs för att klara examinationen Examinationsinnehållets överensstämmelse med kursens mål och innehåll Bedömningsformer som garanterar objektivitet Tid för genomgångar med studenterna efter examinationen Studenternas insatser och studentinflytande 9. Bedöm studenternas insatser i den utbildning du medverkar i Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket Ej viktigt viktigt missnöjd nöjd erfarenhet Studenternas intresse för att medverka i kursutveckling Studenternas möjligheter att faktiskt påverka utbildningen Kursvärderingarnas betydelse för kursens utformning Omfattningen av studenternas studieinsatser Studenternas närvaro i undervisningen Lärarbarometern: Medicinska fakulteten. Lunds universitet, april 2005
5 10. Bedöm arbetet med kursvärderingar Vikt Förekomst mindre mycket viktigt viktigt aldrig alltid Genomförande av kursvärderingar Sammanställning av kursvärderingsresultat Sammanställning av åtgärdsprogram Information till studenterna om utfallet Känner du till innehållet i Riktlinjer för relationer mellan institutioner och studenter vid Lunds universitet, också kallad Studenternas rättighetslista? Ja Nej Organisation och ledning 11. Bedöm hur viktiga följande aspekter är för ditt arbete som lärare och hur tillfreds du är med de faktiska förhållandena innevarande läsår. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket viktigt viktigt missnöjd nöjd Den tid du kunnat ägna: - grundutbildningen - kursutveckling - studenter med individuella behov Din trivsel inom utbildningen Samarbetet med kollegerna Arbetsledningen Stöd och hjälp av utbildningsansvariga när du har problem i ditt arbete Konflikthanteringen på arbetsplatsen Utbildningsansvarigas intresse för kursutveckling Dina möjligheter att utveckla kurserna Ditt inflytande på utbildningen i stort Uppskattning för att du gjort ett gott arbete Universitetets värdering av dina pedagogiska meriter Lärarbarometern: Medicinska fakulteten. Lunds universitet, april 2005
6 Eventuella kommentarer 12. Tack för din medverkan! Lärarbarometern: Medicinska fakulteten. Lunds universitet, april 2005
OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd därför kulspetspenna med svart eller blå färg och vik ej ihop enkäten. Bilaga 1 c Handledarbarometern: Medicinska fakulteten Praktikhandledare/kliniska handledare i fakultetens grundutbildningar Bakgrundsuppgifter 1. Inom vilken utbildning har du huvuddelen av din handledning innevarande läsår? (OBS! kryssa endast i en ruta.) Arbetsterapeututbildning Biomedicinsk analytikerutbildning Läkarutbildning Audionomutbildning Logopedutbildning Sjukgymnastutbildning 2. Kön Kvinna Man Handledning 3. I det följande ber vi dig ta ställning till olika aspekter av handledningssituationen för den utbildning du markerat ovan. Bedöm först hur viktiga du anser följande aspekter på praktikperioden är. Ange därefter hur tillfredsställd du är med de faktiska förhållandena. Vikt Tillfredsställelse mindre mycket mycket mycket viktigt viktigt missnöjd nöjd Studenternas kunskaper och färdigheter inför praktiken Studenternas närvaro Studenternas engagemang i sin praktik Studenternas förmåga att ta tillvara feed-back Din tillgänglighet för studenterna Praktikens organisation (antal studenter, scheman etc.) Handledarbarometern: Medicinska fakulteten. Lunds universitet, april 2005
BILAGA 2 Tabell 32: Antal svarande per utbildning Studenter Lärare Handledare Läkarutbildning 587 133 162 Sjuksköterskeutbildning 297 26 - Röntgensjuksköterskeutbildning 33 3 - Specialistsjuksköterske- inkl barnmorskeutb. 129 16 - Audionomutbildning 25 2 9 Logopedutbildning 62 6 20 Sjukgymnastutbildning 151 20 114 Arbetsterapeututbildning 118 19 117 Biomedicinsk analytikerutbildning 41 5 8 Biomedicinutbildning 91 35 - Totalt 1534 265 430 Diagram 19: Krav på arbetsinsats för att klara studierna (%) 100 75 50 25 för låga lagom för höga 0 läkare sjuksköterska röntgensjuksköterska specialistsjuksköterska audionom logoped sjukgymnast arbetsterapeut biomedicinsk analytiker biomedicin Diagram 20: Krav på obligatoriskt deltagande i undervisningen (%) 100 75 50 25 för låga lagom för höga 0 läkare sjuksköterska röntgensjuksköterska specialistsjuksköterska audionom logoped sjukgymnast arbetsterapeut biomedicinsk analytiker biomedicin 79
Diagram 21: Omfattning av självstudier (%) 100 75 50 25 för liten lagom för stor 0 läkare sjuksköterska röntgensjuksköterska specialistsjuksköterska audionom logoped sjukgymnast arbetsterapeut biomedicinsk analytiker biomedicin Diagram 22: Omfattning av lärarledd undervisning (%) 100 75 50 25 för liten lagom för stor 0 läkare sjuksköterska röntgensjuksköterska specialistsjuksköterska audionom logoped sjukgymnast arbetsterapeut biomedicinsk analytiker biomedicin Diagram 23: Omfattning av grupparbete utan handledning (%) 100 75 50 25 för liten lagom för stor 0 läkare sjuksköterska röntgensjuksköterska specialistsjuksköterska audionom logoped sjukgymnast arbetsterapeut biomedicinsk analytiker biomedicin 80
www.evaluat.lu.se