The Portal - Frankenstein av Mary Shelley Vad är ett monster? Och varför är Frankensteins monster uppfyllt av hat? INNEHÅLL: Om programmen Om serien The Portal Boken Att diskutera Att jobba med kring programmen OM PROGRAMMEN Vårt uppdrag var att göra fyra program för 13 16-åringar med koppling till engelskspråkig litteratur. Vi började med att leta efter texterna, vi ville ha en bra variation. Vi valde två klassiker och två samtida. Vi ville att böckerna skulle ta upp teman som man kan utveckla i samtal, intervjuer, drama, humor och på andra sätt, både i programmen och i klassen. Vi ville att det skulle finnas en tanke om åldern på eleverna i urvalet, utan att för den sakens skull generalisera fram en typisk tonåring. Ungas läsvanor Det finns en ökande polarisering inom litteraturen när det gäller unga läsare mellan bestsellerlitteratur och så kallat god litteratur. Vi försöker att inte stänga någon dörr åt något håll. Däremot ser vi att det inom båda grupperna finns en slagsida åt böcker som gestaltar ungdomsåren som djupt problematiska. Vi förhåller oss till detta genom att vara vaksamma och genom
att försöka undvika schablonbilder av ungdomar i relation till droger, rasism, social utsatthet mm. Därmed inte sagt att sådana teman inte kan gestaltas i programmen. En ökande grupp unga läsare är de som läser obehindrat på engelska. Harry Potter och Stephenie Meyers vampyrböcker är inte ovanlig läsning i programmens målgrupp. För dessa läsare kanske The Portal är lite lätt ibland, rent språknivåmässigt, men vi tror berättelserna i sig ska vara intressanta nog. Det finns också en stor grupp ungdomar som inte läser alls och ännu fler som inte läser skönlitteratur på engelska. Vi tror att vi kan ge läslust till några av dem genom att öppna boken åt dem och servera den med ljudeffekter och musik. Vi tror att några av dem kanske aldrig kommer att läsa på engelska, men kanske får upp öronen för att lyssna på böcker i stället. Titeln Titeln The Portal valde vi för att den kan ge en bild av att ett konstverk kan vara en öppning in till en annan värld. Signaturen börjar i en stadsbild, en vardaglig och realistisk storstad, någon åker skateboard på en gata i denna stad och stannar vid en port, öppnar porten och där öppnar sig en annan värld, den värld som programmen/böckerna tar oss till. BOKEN Texten är hämtad ur Mary Shelleys original och är så gammal att den är fri att använda. Vi har bearbetat den lite, strukit vissa ord och skrivit om något litet. Texten får du här: Man kan läsa denna klassiska och stilbildande berättelse på många olika sätt. En fråga man kan diskutera är vilket ansvar en uppfinnare eller vetenskapsman har för sina upptäckter och skapelser? Vem bär ansvaret för atombomen, gentekniken, fosterdiagnostiken? Mary Shelley är en av de första att peka på denna svåra fråga som är så grundläggande för ett samhälle som strävar efter allt större naturvetenskapliga landvinningar och där upptäckter kan locka människan att leka Gud.
Vi har valt att gå vidare med temat skönhet-godhet-fulhet-ondska. Vi fastnade för berättelsen om ett monster som inte är ond eller farlig utan bara extremt fult och som i mötet med andra människor blir så avvisad och utstött att han till slut blir galen av sorg och därmed hämndlysten. Vi fastnade också för den starka bilden av en blind, franskättad man, som lever ett enkelt liv med högläsning med familjen. En familj som Frankensteins monster lyssnar till i smyg och lär sig tala av. Därför bryter också monstret lätt på franska. Därför frågar den blinde mannen, när monstret driven av sin längtan efter medmänsklig kontakt, vågar knacka på stugans dörr, om de är landsmän ( By your language, stranger, I suppose you are my countryman; are you French? ). Så kan ljud och text många gånger föra oss närmare varandra, medan bilden av oss skapar ett avstånd. Musiken: Musiken är hämtad ur några av de olika Frankensteinfilmer som gjorts, framför allt stumfilmerna. Många av filmklippen finns på youtube. Det är spännande att se hur bokens text blivit film, vilka friheter har filmmanusförfattarna tagit sig? Hur har de i bild tolkat orden? På vilket sätt gestaltas fulhet? Berättare: Stephen Rappaport, amerikansk skådespelare, musiker och performanceartist, bosatt i Sverige Vi jobbar med uppläsningen så att skådespelaren verkligen ska lyfta fram bokens stämning och de olika rösternas karaktärer. Med musik, atmosfärer och effektljud försöker vi skapa en filmkänsla fast lyssnaren får göra bilderna själv. (http://web.comhem.se/srappaport/ Ungdomsmedverkan I varje program vill vi ha med någon eller några unga röster. Eftersom målgruppen är ungdomar är det extra angeläget för oss att inte göra reportage och intervjuer med ungdomar som i största allmänhet får representera ungdomar, utan vi letar efter medverkande som har något speciellt att berätta. I Frankensteinprogrammet är det Albin Åkerman som berättar om sin speciella klädstil och smink.
Pedagogisk handledare: Jessica Staaf har varit inblandad i produktionen från första början och vi har jobbat mot målen i högstadiet och gymnasiet. ATT DISKUTERA: What is a monster? Nightmares. Berätta mardrömmar för varandra. Judging by apperances. Diskutera. Hur viktigt är utseendet? När är det viktigt? I vilka grupper är det viktigare än andra? Vem bestämmer vad som är vackert/snyggt? Kan man se på utsidan hur en person är? Hur påverkar media oss? Finns det andra som påverkar oss i hur vi bedömer andra? Att vara annorlunda. Hur påverkar t.ex. ett handikapp hur omgivningen ser på en? Hur tänker du om människor som ser annorlunda ut? Hur vill du att andra ska se dig? Diskutera uttrycket: Beauty lies in the eyes of the beholder. Är det så? Vilket ansvar har en uppfinnare eller vetenskapsman för sina upptäckter och skapelser? Vem bär ansvaret för atombomen, gentekniken, fosterdiagnostiken? Diskutera moral och etik för en vetenskapsman. ATT GÖRA KRING PROGRAMMEN: Jag är- texter: Jag är Frankensteins monster. Vad tänker och känner monstret? Intressant också att skriva Jag är Victor Frankenstein, vetenskapsmannen. Hur tänkte han innan han byggde monstret? I ögonblicket varelsen börjar leva? Efteråt? Jämför med boken The elephant man, finns som lättläst.
ÖVRIGT: Titta på ett klipp ur Shrek, tex. inledningen där byborna skall fördriva träsktrollet. De har bedömt Shrek utifrån hur han ser ut, inte utifrån vem han är. Följaktligen spelar Shrek med, han ger dem vad de vill ha, han spelar elaka träsktrollsrollen. Här kan det vara intressant att koppla till Frankenstein och prata om hur omgivningens sätt att se på oss påverkar vårt beteende. Man kan också visa scenen där Prinsessan Fiona ska bli sitt sanna jag. Hon lever som prinsessa på dagen och träsktroll på natten. Självklart tror vi att när förtrollningen bryts blir hon prinsessa. Men istället blir hon ett träsktroll och ingen kunde vara gladare än Shrek, som förstås tycker att hon är det vackraste som finns. Utifrån dessa humoristiska filmklipp kan man fortsätta en seriös diskussion. Man kan också koppla till andra sagor tex. Den fula ankungen. Har Du synpunker och idéer är Du varmt välkommen att kontakta oss! Vänliga hälsningar Tove, Keith & Pamela redaktionen för The Portal e-post: pta@ur.se