Riktlinjer för genomförande av kandidatoch magisteruppsatser i. Företagsekonomi

Riktlinjer för genomförande av kandidatoch magisteruppsatser i Företagsekonomi Information till dig som handleder eller medbedömer uppsatser i företagsekonomi. Sammanställt av Cecilia Erixon, Cecilia Lindh & Eva Maaninen-Olsson, kursansvariga Kurskoder: FÖA300 & FÖA400 samt EFO703, EFO704 & EFO705 Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik

Innehåll 1 Inledning... 1 2 Uppsatsernas utformning och upplägg... 2 2.1 Utformning av uppsatser... 2 2.1.1 Traditionell uppsats... 2 2.1.2 Artikelform eller Bokform... 2 2.2 Variationer i empiri och upplägg... 3 2.2.1 Empiri... 3 2.2.2 Skillnader mellan kandidat och magisternivå... 3 3 Ditt åtagande som handledare... 4 3.1 Ditt ansvar om de inte håller tidsplanen... 5 3.2 Förseningar av inlämning... 6 3.3 Antal i varje grupp samt timtilldelning... 6 4 Ditt åtagande som medbedömare seminarieledare och bedömare... 7 4.1 Slutseminariet... 7 5 Bedömning av uppsatser... 8 5.1 Bedömning av uppsatsens delar... 8 5.1.1 Ämnesval... 8 5.1.2 Problem, frågeställning & syfte... 8 5.1.3 Undersökning... 8 5.1.4 Informationens sammansättning, mängd och kvalité... 8 5.1.5 Analys... 9 5.1.6 Ställningstagande... 9 5.1.7 Språk och struktur... 9 5.2 Närvaro... 10 5.3 Väg in medbedömning... 10 5.4 Examinators roll... 11 5.4.1 Omprövning av betygsbeslut... 11 6 För den som blir underkänd på uppsatsen (riktat till studenten)... 12 Sist ligger formuläret som används för medbedömning av uppsatser, samt instruktioner från ADMIN om inrapportering av Betyg och uppsatser

1 Inledning Det här dokumentet vänder sig till er som handleder på kandidat- och magisteruppsatskurser i företagsekonomi, kurserna FÖA300 & FÖA400 (på svenska) samt EFO703, EFO704 & EFO705 (på engelska). Dokumentet innehåller riktlinjer för hur vi genomför kurserna. Det är viktigt att alla som undervisar på kursen är införstådda med vad deras åtaganden innebär. I kursplanen finns angivet att studenten har rätt till viss handledning (20 timmar per uppsats), och att när den tiden är slut så får studenten inte mer handledning, även om uppsatsen är underkänd. Detta ställer krav på ett genomförande som verkligen förser studenten med högkvalitativ handledning och tillgång till den assistans som kan behövas och är berättigad. Syftet med dokumentet är således att informera om åtaganden och genomförande av kurserna. Först kommer ett avsnitt om uppsatsernas utformning och skillnader mellan kandidat- och magisternivå. Därefter kommer information om ditt åtagande som handledare och som medbedömare, om du väljer att medbedöma uppsatser. Sedan följer ett avsnitt som diskuterar hur man som handledare kan resonera kring bedömning av uppsatser och om examinators roll i betygssättningen. Det står också vad som händer om studenter får U på sin uppsats. Studenterna får en studiehandledning som stöd för uppsatsarbetet. Utöver det har de tillgång till mer detaljerade anvisning för skrivande av uppsats i Blackboard (så kallade PM-anvisningar). De har även tillgång till föreläsningar om metod, informationssökning och hur slutseminarier kan genomföras, samt assistans från högskolebiblioteket vid behov. Om du saknar information om någonting, hör gärna av dig! Cecilia Erixon, Cecilia Lindh och Eva Maaninen-Olsson, mars 2013 kursansvarig och examinator på kursen FÖA300 Cecilia.erixon@mdh.se, 021-10 14 36 Kursansvarig och examinator på kursen FÖA400 Cecilia.lindh@mdh.se, 021-10 13 01 kursansvarig och examinator på kurserna EFO703, EFO704 & EFO705 Eva.maaninen-olsson@mdh.se, 021-10 31 47 1

2 Uppsatsernas utformning och upplägg Oavsett form ska uppsatsen alltid innehålla (1) inledning med problematisering, frågeställning och syfte, (2) litteraturstudie/teoretisk referensram i vilken litteratur som är relevant för frågeställningen gås igenom, (3) metodkapitel och operationalisering med metodkritik, (4) empiri, (5) slutsatser som återkopplar till kapitel ett och innehåller en diskussion om nyttan av studien och förslag till vidare undersökning/analys. Även om samtliga delar ska finnas, behöver dessa beteckningar inte nödvändigtvis utgöra rubriker. Huruvida det behövs sammanfattning av varje kapitel (i kapitlets början) i uppsatsen, avgränsningar och diskussion om målgrupp för uppsatsen är helt upp till studenter och handledare att komma fram till. På uppsatsens framsida finns alltid Akademinamn och MDH, uppsatsnivå, ämne, slutseminariedatum, titel, författarnamn, födelsedatum (6 siffror minst), handledare & examinator. Andra bladet är en sammanfattning som görs på svenska och engelska enligt den mall som ligger på Blackboard, där även uppgifter om framsidan finns. 2.1 Utformning av uppsatser En uppsats kan skrivas i olika former, utan att kraven på innehåll och kvalité påverkas?. 2.1.1 Traditionell uppsats En uppsats kan skrivas på traditionellt sätt, vilket innebär att uppsatsen utformas med liknande struktur och innehåll som en licentiatuppsats eller doktorsavhandling (skriven som en monografi). Den som väljer detta bör leta reda på en licentiatuppsats eller doktorsavhandling inom det tänkta området som kan fungera som en förebild för den egna uppsatsen. Rekommenderas på både kandidat- och magisternivå. 2.1.2 Artikelform eller Bokform Att skriva en uppsats som är utformad som en vetenskaplig artikel är en stor utmaning, som rekommenderas endast på magisternivå. För den som väljer detta är det viktigt att hitta en vetenskaplig tidskrift vars formalia man följer och tydligt visa handledare och opponenter vilken/vilka artiklar som är förebild och vilken tidsskrift man skriver för. Självklart kan artikeln skrivas på svenska, även om tidsskriften är på engelska. Artikeln ska skrivas som om den skulle publiceras, fastän den ju inte ska det. Att flera grupper tillsammans skriver delkapitel så att uppsatserna tillsammans blir en bok är ett ovanligt men möjligt alternativ. Det kräver att handledarna är införstådda med projektet och att grupperna är synnerligen välorganiserade. Det kräver ofta mycket extraarbete, men är också engagerande eftersom det innebär en extra hög ambitionsnivå. Kraven på innehållet är inte lägre än för andra former, men det är ändå extra arbete med formalia mm. Att skriva i bokform väljs oftast baserat på att det är flera grupper som vill skriva om samma ämne och göra en gemensam undersökning. Även då det finns skillnader mellan gruppernas frågeställningar, finns det en övergripande, gemensam frågeställning. Det är du som handledare som organiserar och ansvarar för projekt som avviker från den traditionella uppsatsformen. 2

2.2 Variationer i empiri och upplägg En uppsats baseras alltid på information från olika källor. Eftersom arbetet vilar på vetenskaplig grund ska det alltid finnas en litteraturstudie baserad på vetenskapliga källor. Alla uppsatsers slutsatser dras från en analys av empiri, baserad på insamlad information som struktureras för analysens syfte. Former för skrivandet och empiri varierar beroende på uppsatsens ansats, såväl som nivå. 2.2.1 Empiri Empiri är den information som samlas in till uppsatsen, och ligger till grund för analys och slutsatser. Den kan bestå av intervjuer eller standardiserade formulär som används mot företag eller konsumenter som endast har rollen som respondenter. I många fall åtar sig studenter uppdrag från företag som innebär att de får tillgång till en mängd varierad information från företaget som de analyserar för att lösa ett problem åt företaget. Detta är ett bra sätt att få mer praktiknära empiri. Som handledare bör man vara vaksam att uppsatsen ändå uppfyller kraven att den ska vila på vetenskaplig grund. I magisteruppsatser kan analysen baseras på sekundära data, till exempel att en större mängd vetenskapliga artiklar granskas för att ett ramverk inom ett specifikt område ska fastställas. En sådan uppsats liknar litteraturgenomgången i en avhandling. Denna form av datainsamling avråds ifrån på kandidatnivå, där studenterna alltid bör göra en egen undersökning och samla in primära data. 2.2.2 Skillnader mellan kandidat och magisternivå I många avseenden liknar kandidat och magisteruppsatserna varandra, men det finns vissa tydliga skillnader. Förutom att de som skriver på magisternivå har större möjligheter att variera formen (genom att t ex skriva artiklar eller göra litteraturstudier som empiri) så finns skillnader i bland annat nivån av fördjupning och ställningstagande till teori. En magisteruppsats ska vara av en tydlig fördjupande karaktär, till skillnad från en kandidatuppsats som kan vara ytligare med ett bredare område. En magisteruppsats har alltid högre krav på sig att ha fler vetenskapliga källor som grund, än kandidatuppsatser. Metod- och källkritik ska synas i både kandidat- och magisteruppsatser, men i magisteruppsatserna är det ännu viktigare att ett tydligt ställningstagande kring reliabilitet och validitet är synligt. Användning av teori och litteraturgenomgång kan också skilja sig mellan kandidat- och magisteruppsatser. Förutom kraven på en mer noggrann genomgång på magisternivå ska en magisteruppsats uppvisa ett ställningstagande till använd teorietisk modell vad gäller förklaringsgrad och användbarhet i vetenskapliga sammanhang. Analysen i en kandidatuppsats bör alltid omfatta minst en beskrivande (deskriptiv) analys, medan det i en magisteruppsats är lämpligt att analysen visar/diskuterar samband. Som nämnts i avsnittet ovan om empiri kan en magisteruppsats slutsatser baseras på sekundära data, t.ex. att en större mängd vetenskapliga artiklar eller årsredovisningar analyseras. Det är lämpligt att en kandidatuppsats baseras på primära data, dvs. en egen undersökning. Kandidatuppsatser handlar generellt mer om att genomföra en undersökning som grund för ett utredande arbete, medan magisteruppsatsens tyngdpunkt ligger på att göra det med betydligt högre grad av vetenskaplighet. 3

3 Ditt åtagande som handledare Som handledare har du gjort ett åtagande om att finnas som stöd för studenterna i uppsatsskrivandet. Det innebär att du ordnar fyra stycken seminarier samt att du medverkar vid slutseminariet (om du inte har annan undervisning). Strukturen för de fyra seminarierna är som följer: 1) Problemformulering & Syfte 2) Teori & Begrepp 3) Metod och undersökningsdesign 4) Analys, slutsats & Helhet (Det femte seminariet är själva slutseminariet) Din roll: Genomföra 4 stycken seminarier. Du ska vid dessa tillfällen ge kritik till studenterna, båda vad gäller innehållet i deras uppsatser och deras sätt att göra opposition mot varandra. I övrigt lägger alla upp seminariet som man själv tycker blir bra. Helst delta i studenternas slutseminarium. Detta leds av medbedömare och om du själv är medbedömare på annan uppsats och har annat slutseminarium att gå på, får du utebli från dina gruppers seminarium. I det fall att du uteblir måste ta en diskussion med dem efter deras seminarium (personligen, per telefon eller mail-ledes) så att ni är överens om vad de ska omarbeta inför slutversionen av uppsatsen. Läsa alla uppsatser du är involverad i så noggrant att du kan göra en bedömning av frågeställningen och angreppssättet, dvs vad som måste arbetas mer med för att uppsatsen ska bli godkänd. Läsa kursplanen för kursen och bekanta dig med vad som är kursens mål. Ge rött, gult, eller grönt ljus under uppsatsperiodens sjätte vecka (terminens tolfte för de som gör uppsatsen som distanskurs), dvs. i samband med Metod och undersökningsdesignseminariet. Om du ger rött ljus skall detta meddelas till kursansvarige omgående. Ärenden om rött ljus behandlas individuellt. Vara tydlig mot studenterna med hur du förhåller dig till uppsatsarbetet och vad de ska göra. Att rätta formalia till exempel, gör studenterna åt varandra när de lämnar in synpunkter vid PM-seminarierna. Du jobbar med de övergripande sakerna. Betygssätta uppsatsen efter att du fått in medbedömning och sedan skicka betygen till ESTlarare@mdh.se. I mailet ska följande information bifogas: kurskod, namn på studenterna, personnummer på studenterna, titel, betyg och betygsdatum.du skall icke skriva uppsatsen åt studenterna, ställa upp dygnet runt på att svara på frågor, göra arbetet åt dem, eller lusläsa alla utkast och peta i detaljer. Det sistnämnda sköter studenterna själva om, det är därför vi har seminarier. Gå inte med på att träffa respondenter om i du inte själv gärna vill (i de fall då studenter eller deras uppdragsgivare tycker att du som handledare ska träffa företaget). Det är deras datainsamling. 4

Varje handledare har sin stil och sina direktiv. Det är upp till dig att genomföra handledning på ett sätt som passar dig, dvs. du har stor frihet. Den enda begränsningen som finns av denna frihet är kravet på att genomföra minst 4 träffar, enligt strukturen ovan, med studenterna och att ge dem tillfälle att träna på att göra opposition före slutseminariet. Endast inom distansutbildningen är det acceptabelt att handleda via e-post annars är det fysiska träffar som gäller. Det är viktigt att studenterna verkligen jobbar självständigt med sina uppsatser och att handledaren har opponentrollen och därmed erbjuder synpunkter, men aldrig gör arbete åt studenterna. Som handledare har du åtagit dig att ordna seminarier, men i övrigt är det du som bestämmer formerna för handledning. 3.1 Ditt ansvar om de inte håller tidsplanen Vissa studenter klarar inte självständigt arbete. Ibland kan det bli så att handledaren jobbar åt studenterna. Gör inte det. En betydande del av själva examinationen är att de klarar att jobba självständigt. Ge hellre betyget U än att du gör arbetet åt dem. Studenterna kan givetvis misslyckas (trots ditt engagemang och dina goda råd) av andra anledningar. Om du märker att en grupp inte håller tidsplanen måste du varna den gruppen så snart du märker att det går dåligt. I uppsatsens sjätte vecka (terminens tolfte för de som gör uppsatsen som distanskurs) behövs ett tydligt ställningstagande. Då ska du avgöra om det blir: RÖTT, GULT eller GRÖNT ljus? Meddela kursansvarige om du ger någon grupp rött ljus (gärna även gult), så snart du fattar beslutet att ge rött ljus. Det är viktigt att vi hittar bra sätt att hantera studenter som inte håller tidsplanen, eftersom de faktiskt kan bli underkända och inte har rätt till mer handledning efter att ha fått underkänt (U). Det är angeläget att de varnas i tid och att alternativa lösningar till tidsplan diskuteras om det är rött ljus. Handledningstiden per uppsats är 20 timmar, även om betyget är underkänt, förutsatt att handledaren genomfört alla seminarier och att han/hon tillsammans med kursansvarige har grund för att hävda att studenten fått sin handledning. Om studenten själv struntat i schemalagd handledning och därför blir underkänd räknas det ändå som att den fått den berättigade handledningen. Att varna om risk för underkännande i tid och även att sätta underkänt (U) på uppsatser som inte uppfyller kraven är ett sätt att komma ifrån att uppsatser som inte uppfyller kraven för godkänt ändå släpps igenom. 5

3.2 Förseningar av inlämning Alla studenter ska behandlas lika vilket innebär att det ej går att ge vissa studenter flera veckor eller månader att åtgärda sin rest. De ska klara av att åtgärda sin rest inom en vecka efter slutseminariet. Dock om det finns behov av mer tid än en vecka till ändringar efter slutseminarium ska detta diskuteras med kursansvarige. Att ge mer än en vecka sker endast om speciella skäl föreligger, som till exempel att empirin måste kompletteras och respondenter inte är tillgängliga inom den givna veckan. Dispens beslutas om av handledare i samråd med kursansvarige. Kursen går på helfart under 10 veckor. Studenterna ska skicka in sin slutversion vecka 10. 3.3 Antal i varje grupp samt timtilldelning Studenterna skriver i grupper om 2-3 på kandidatnivå och i grupper om 2 på magisternivå. Om det av någon anledning ges möjlighet till en student att skriva själv ska kursansvarig blivit informerad innan och delaktig i beslutet. Tilldelningen av timmar blir endast 10 timmar för en student (den är 20 timmar för en grupp, dvs två till tre studenter som skriver tillsammans, och den är 10 timmar om en student skriver ensam). 6

4 Ditt åtagande som medbedömare seminarieledare och bedömare Alla uppsatser har en medbedömare som läser uppsatsen och uttalar sig om dess delar, med hjälp av ett formulär. Det är viktigt att alla uppsatser blir bedömda av två kvalificerade bedömare, och att de båda är överens som att uppsatsen är godkänd. Som medbedömare kan du välja att antingen ha en aktiv roll i uppsatsarbetet och läsa utkast efter hand som uppsatsen färdigställs och kommunicera med den som handleder (i samråd med denne förstås), eller så är du passiv fram till dess att slutversionen av arbetet lämnas in och läser och bedömer då uppsatsen. Som medbedömare av en uppsats: Ska du leda slutseminariet för de grupper vars uppsatser du medbedömer enligt schemat som kommer ut på blackboard. Du måste läsa igenom de uppsatserna som läggs fram. På varje seminarium lämnas oppositioner och sidooppositioner in. Du behöver inte läsa allt det materialet, men kontrollera att alla grupper verkligen gör en huvudopposition och två sidooppositioner. Ska du lämna in en skriftlig medbedömning enligt mallen på sista sidan till både den som handleder uppsatsen du medbedömer och till kursansvarige. Detta skall ske senast två veckor efter att du fått slutversionen av uppsatsen. Du behöver inte använda själva mallen, det räcker med att du uttalar dig om uppsatsen enligt mallens struktur (vissa medbedömare vill skriva direkt i ett mail vad de tycker och det går bra). Det betyg du rekommenderar skickas med e-post eller på papper till kursansvarige och den som handlett uppsatsen (och ansvarar för att lämna in betyget till administrationen). Formuläret som ska fyllas i för medbedömning finns som sista sida i detta dokument. 4.1 Slutseminariet Slutseminarierna schemaläggs av Charlotta Edlund och ni kan boka in vilka dagar ni ställer upp som seminarieledare hur tidigt ni vill! Ett slutseminarium innebär att tre grupper går upp en varje hel timme. De som lägger fram sina uppsatser börjar med att berätta kort om de kommit på något de vill rätta till sedan de skickade till opponenterna. Därefter ska opponenter och sidoopponenter under 40 minuter lägga fram sina synpunkter om uppsatsen och lämna över skriftlig opposition till dem som skrivit uppsatsen. Varje grupp är alltså med som sidoopponent till två andra grupper. Du som seminarieledare inleder med att hälsa välkomna och presentera vilka som ska opponera på varandra sen kör studenterna på, utan speciellt mycket inblandning från dig. I de fall det sker påhopp eller andra otrevligheter ska du ingripa. På slutet får du gärna ställa frågor på själva seminariet, men det allra viktigaste är att du har en diskussion med gruppen som la fram uppsatsen direkt efter om hur seminariet gick och vad de vill ändra i uppsatsen (förhoppningsvis är handledaren med här). Detta eftermöte ska ta högst 10 minuter för sen ska alla få rast innan ni kör vidare med nästa uppsats. Studenterna får instruktioner om slutseminariet på Backboard. 7

5 Bedömning av uppsatser Det finns olika syn på vad vi bedömer och om någon tycker att något är viktigare än något annat, eller har fler saker att väga in än nedanstående är det inget problem. I huvudsak är det slutversionen av uppsatsen som ligger till grund för betyget, men i viss mån kan prestationer under arbetets gång vägas in. 5.1 Bedömning av uppsatsens delar Rubrikerna nedan beskriver uppsatsens delar och hur man kan resonera kring bedömning av dem. De är en guide och stöd, inte ett tvång. 5.1.1 Ämnesval Det är viktigt att ämnesvalet är relevant för ämnet företagsekonomi. Frågor som rör hur företag och/eller marknader är organiserad kring ekonomiska aktiviteter bör vara grunden för alla uppsatser. Vidare är det alltid berömvärt att skriva uppsats om problem som är aktuella för forskningen inom ämnet, eller för de företag vi har omkring oss. I de fall då studenter skriver om annat än organisationer som är företag, (eller deras marknader), men ändå använder företagsekonomisk teori är det lämpligt att medvetenhet om ämnesglidningen som förekommer syns i arbetet. Ställningstagandet att inte skriva om företag kan gärna motiveras och bör ske i samråd med handledare (men är såklart inte ogenomförbart). 5.1.2 Problem, frågeställning & syfte Hur problemet är formulerat och dess grad av relevans för ämnesområdet är viktiga att bedöma. Där vägs även bakgrunder som leder fram till frågeställningen, frågeställningen i sig och syftet in. Det ska finnas logik dem emellan och balans i vilket utrymme de tar. De ska vara så tydliga och utförliga att läsaren efter första kapitlet definitivt kan avgöra om det är intressant att läsa vidare. Observera att ansatsen inte omfattar mer än ett syfte, oavsett ämne. Däremot kan syftet leda till flera frågeställningar som också ska besvaras, men deras roll är inte att väcka nya frågor utan att förtydliga den befintliga problemställningen. 5.1.3 Undersökning Studenternas egen undersökning, dvs. det vi kallar empiri förtjänar lite extra uppmärksamhet och granskning i sammanhanget där informationsinsamling bedöms. Ofta bedöms mängden information, dvs. hur många intervjuer som genomförts, eller hur många enkäter som samlats in. Det går dock att väga in allt från frågornas kvalitet, till hur de potentiella respondenterna bemöts och bearbetats; vissa studenter skriver trevliga brev och ringer till företagen (sättet företag kontaktas på kan förklara högre svarsfrekvens och bör visas som en styrka på något sätt i uppsatsen). Arbetsinsatsen, såväl som informationens kvalitet kan vägas in i bedömningen. 5.1.4 Informationens sammansättning, mängd och kvalité Uppsatserna bygger på information som ligger på alla nivåer och av alla slag. En viktig och tungt vägande del i bedömningen är hur studenten har samlat in och tagit ställning till information. Det gäller både sekundär information som kan finnas i bakgrunden (t.ex. artiklar från dagstidningar eller webben, eller bokslutsrapporter), vetenskapligt material 8

(i form av artiklar och böcker) och den egna insamlade informationen (de primära data slutsatserna bygger på). Här kan vi ställa betydligt högre krav på magisteruppsatser än på kandidatuppsatser. Sammansättningen av informationen är viktig det ska finnas en balans mellan sekundär och primär information; mellan teori och empiri. Det går inte att strunta i vetenskapliga källor och litteraturstudie och enbart ha primära data (och hävda att det är empiridrivet ). I de fall då det är en magisteruppsats som bygger endast på sekundära data (en omfattande litteraturstudie eller kvantitativa data från en större mängd tidningsartiklar, som affärsdata t.ex., bedöms inte som primär information) blir bedömningen av de källor som har använts och hur de har använts. Slutligen bedöms kvalitén hos informationen. Är det vetenskapliga källor som är etablerade? Verkar det som att insamling av enkätsvar eller intervjumaterial givit svar på frågorna? Korrekt referensförteckning och formalia kring använda källor är en självklarhet. 5.1.5 Analys Analys bygger på hur den in samlade information bearbetats. Hur analytiskt arbetet är brukar synas ganska bra igenom hela uppsatsen, men framförallt i det som presenteras som Analys (såklart). Är informationen bearbetad eller egentligen bara återgiven? Här vägs in vilka tolkningar studenterna gjort av informationen, hur de presenteras och hur relevanta de är för frågeställningen. Kopplingen mellan teorin och empirin är det som utgör analysen, och hur tydlig och välskriven den kopplingen är bör bedömas. 5.1.6 Ställningstagande Studenternas eget ställningstagande till allt insamlat material är relevant att bedöma. Det är vad vi kallar kritiskt förhållningssätt. Visar de medvetenhet om informationens kvalité? Föreligger det allvarliga hot mot reliabilitet/validitet som de missat att förhålla sig till (i synnerhet viktigt på magisternivå), så sänker det betyget. På magisternivå är det lämpligt att även studenternas ställningstagande till den valda teorin tas hänsyn till i bedömningen. Uppsatsen ska visa medvetenhet om konsekvenserna av teorival och motivera valet en teori. 5.1.7 Språk och struktur Till sist har vi uppsatsens läsbarhet som är mycket viktigt för att uppsatsen ska ses som en godkänd uppsats! Uppsatserna ska vara skrivna så att de är lättlästa och fullständigt begripliga. Det ska inte finnas konstigheter i språket och stycken ska vara på ställen där de passar. Rubriker ska vara satta så att de fyller en funktion och det kan inte finnas ensamma rubriker, dvs sådana som inte har text under sig. I bedömningen av strukturen bör upplägget och balansen mellan delarna (proportionerna) vägas in. 9

5.2 Närvaro Studenterna har rätt till den handledning som handledare erbjuder genom de fyra seminarierna. Även om en student inte deltar i alla seminarier kan vederbörande ändå bli godkänd (det är dock lämpligt att varje grupp representeras av minst en medlem varje seminarium). Det är dock så att studenten förbrukar sin handledning även om han/hon väljer att hoppa över enstaka seminarier. Närvaro är kopplat till hur hårt studenterna arbetar och spelar viss roll i bedömningen. Det syns främst i själva uppsatsen, men också på alla seminarier när de tränar på opposition. Att verkligen läsa och förstå andras arbeten, samt komma med konstruktiva förslag (inte bara på språket) bör premieras. Ett engagerat förhållningssätt till arbetet i stort ska alltid hjälpa upp betyget, som i huvudsak sätts på slutversionen av uppsatsen (finns angivet i kursplanen). Genom att vara engagerad på seminarier och att lägga ner mycket arbete på att göra opposition kan påverka betyget positivt, men inte så mycket att man blir godkänd på kursen om inte den egna uppsatsen i sig når kraven för G. Vidare är det absolut nödvändigt att delta i sitt eget slutseminarium och där även vara aktiv på en opposition på en annan uppsats. Det är en kurs på helfart och närvaro på seminariet bör prioriteras av studenterna. Det är mycket viktigt att alla studenter som läser kursen tränar på att ta och ge kritik vid de seminarier som erbjuds. Frånvaro vid dessa seminarier skall vara välgrundat och sällan förekommande. 5.3 Väg in medbedömning Ta alltid hänsyn till vad den som medbedömer uppsatsen tycker när du sätter betyg. En uppsats måste ha fått betyget godkänd av både handledare och medbedömare för att få betyget G. Även om medbedömarens bedömning ska vägas in är det du som handledare som rapporterar betyget till administrationen. Eftersom du som handledare följt arbetet och är väl insatt kan du sätta lite högre eller lägre betyg än vad medbedömaren tycker, om ni inte är alldeles överens. För de engelska uppsatskurserna ska du använda betygsskalan med fem steg; A B (VG); C D E (G) och F (U). Använd gärna den nya skalan med fem steg även på de svenska kurserna. Det är dock inte nödvändigt att sätta de betygen, de ska snarare ses som en möjlighet för dig som vill visa mer tydligt hur studenterna ligger till. Dock registreras endast VG, G eller U i LADOK på de svenska kurserna. Medan det på de engelska kurserna registreras både enligt VG, G och U samt skalan enligt fem steg (A-F). Att ha skriftlig medbedömning är en del av kvalitetsarbetet på uppsatskursen. 10

5.4 Examinators roll Examinator på kursen fattar beslut om betyg inom de för kursen givna ramarna. Övrig personal som undervisar (handledare och medbedömare) har ansvar för att bedöma uppsatser och förse examinatorn med underlag för beslut om betyg. Du som har frågor om betyg kan vända dig till examinatorn. Det är mycket viktigt att den som handleder eller medbedömer en uppsats aldrig lovar studenterna betyg muntligen under uppsatsarbetets gång. 5.4.1 Omprövning av betygsbeslut Ett betygsbeslut kan enligt lag inte överklagas. Det innebär att en student inte kan begära att en högre instans ska göra en ny bedömning av examinators beslut om betyg. Betygsbeslut kan emellertid enligt 6 kap 24 HF omprövas under vissa förutsättningar. En omprövning innebär att examinator åter gör en bedömning av sitt beslut. Detta framgår av dokumentet Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola (MDH 2.1 194/09; kap 2.7). Där står även att examinator ändrar sitt beslut om det är uppenbart oriktigt och att det inte innebär att betyget sänks (betyget kan sänkas endast om fusk bevisas). 11

6 För den som blir underkänd på uppsatsen (riktat till studenten) Nedan finns den instruktion som studenterna har tillgång till i Blackboard. Den handlar om vad de kan göra om de vill gå upp igen, efter att ha blivit underkända. Man kan bli underkänd på uppsatsen. Den slutversion som skickas in senast en vecka efter slutseminariet kan få U om inte de ändringar gjorts som man kom överens om med handledaren efter slutseminariet, eller om medbedömaren (slutseminarieledaren) inte samtycker till godkänt. Därefter har man som student inte rätt till mer handledning. Däremot får man en ny bedömning nästa termin under seminarieperioden, då man går upp igen med uppsatsen på slutseminarium. Sen bedöms den nya slutversionen. Instruktioner för dig som vill vara med på andra chansen Registrera om dig på kursen. Anmäl dig med namn, personnummer och titel på uppsatsen så snart du bestämt dig till kursansvarige, dock senast två veckor före sista kursveckan. Skicka in din slutversion till kursansvarige senast det datum som kursansvarige anger då du anmäler dig. Följ de instruktioner för slutseminarium som finns tillgängliga på blackboard. Tips för att det ska bli lättare att skriva på egen hand Lyssna på alla föreläsningar som finns i Blackboard kan höras flera gånger. Läs studiehandledning och andra dokument som kursen tillhandahåller ordentligt. Gå igenom din litteraturlista du kanske ska göra en ny litteratursökning och läsa många fler vetenskapliga artiklar? Det brukar ge ny kunskap som gör att det går att stärka uppsatsen och dessutom inspirera skrivandet. Läs metodböcker och fundera igenom din metod och din undersökning. Behövs det starkare reflektion kring den valda metoden? Eller kanske du behöver samla in mer information/data för att uppsatsen ska bli trovärdig? Läs din egen uppsats högt, så att du verkligen hör vad du skrivit. 12

Formulär för medbedömning av kandidat- och magisteruppsatser i företagsekonomi FÖA300 & FÖA400, EFO703, EFO704 & EFO705 Anvisningar: Sätt endast ett kryss på varje rad! Skriv gärna kommentarer till både de enskilda betygen (i kolumnen till höger) och till uppsatsen som helhet (på baksidan). Skriv ett formulär för varje uppsats du medbedömer och skicka det sedan till handledaren för uppsatsen samt till kursansvarige cecilia.erixon@mdh.se för FÖA300, cecilia.lindh@mdh.se FÖA400 och till eva.maaninen-olsson@mdh.se för EFO703, EFO704 och EFO705 (på papper eller som e-post). Ange om du för FÖA300 och FÖA400 vill använda den skalan som har fler steg (A-F), eller endast G/VG/U. Dock registreras endast U/G eller VG på de svenska kurserna, men (A-F) kan användas för att nyansera bedömningen. För de engelska uppsatserna EFO703, EFO704 och EFO705 inrapporteras båda skalorna. Om du för de svenska uppsatserna väljer det senare alternativet, använd endast kolumnerna för B, D & F. Gör ditt val nedan (kryssa för det alternativ du väljer): Jag använder: A-F skalan [ ], endast VG/G/U-skalan [ ] Uppsatsens namn:... Kurskod: Handledare:... Moment F E D C B A Kommentar U G VG Identifiering och formulering av problem Problematiseringens relevans Syfte Frågeställning Användning av tidigare relevant forskning Analysmodell med operationalisering Redogörelse och motivering för vald design Operationalisering Redogörelse för insamling och analys Kvalité på insamlat material (empiri) och avrapportering Tolkning och analys Slutsatser relaterade till syfte och problem Sammanhang och balans mellan uppsatsens delar Relevans för ämnet Vetenskaplighet Språk och formalia Betyg på uppsatsen i sin helhet 13

Övriga synpunkter på uppsatsen Bedömningen gjord av:... Datum:... 14