STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se
Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra Skåne Lund 102 200 inv. Eslöv 30 300 inv. Kävlinge 27 000 inv. Staffanstorp 21 000 inv. Lomma 19 000 inv. Burlöv 15 600 inv. Höör 14 600 inv. (Landskrona, Svalöv)
UPPDRAG Fungera som en länk mellan patienten och samhället Öka kunskapen om allergi och annan överkänslighet hos patienterna och deras anhöriga Hos personal inom barnomsorg och skola Hos personal på vårdinrättningar Hos allmänheten
Förbättra livskvalitén hos barn och vuxna med svår allergi och astma Patientbundna insatser Hembesök Föskole/skolbesök Arbetsplatsbesök Initiera/medverka till att allergironder genomförs på förskolor och skolor i resp. kommun
Epidemiologi Prevalensen hos skolbarn med astma har fördubblats de senaste 20 åren c:a 10%idag 7,6% 8-10% 5,1% 2,3% 7-åringar 7-åringar 12-åringar 1979 1991 1996 ökningen har inte avtagit Skolbarn 2005 2005 Baserad på data från Åberg N, et al (1995), Hesselmar B, et al (2000), Rönmark E, et al (2005).
Allergi och Astma 25% av barn under 18 har någon form av allergi eller annan överkänslighet Den som är överkänslig eller allergisk reagerar oftare för brister i inomhusmiljön än andra 10% av skolbarnen har astma Finns ett tydligt samband mellan en osund inomhusmiljö och symtom från luftvägarna i form av astma eller återkommande övre luftvägsbesvär
HÄLSOPROBLEM RELATERADE TILL INOMHUSMILJÖN VANLIGA SYMTOM Slemhinne- och luftvägssymtom Irritation i ögon, näsa Nästäppa Torrhet i svalg, heshet och hosta > infektioner Försämring av astma Hudsymtom Hetta, husrodnad i ansiktet och på halsen Torr och fnasig hud Klåda, utslag Försämring av eksem
Forts. Allmänna symtom Trötthet Koncentrationssvårigheter Huvudvärk Komfortproblem Obehaglig lukt Torr och dålig luft Instängt och dragigt För hög/låg temperatur
Det är inte dammet i skolan som är grundorsaken till att antalet allergiska barn ökar. Men det blir fler som inte klarar av den relativt smutsiga skolmiljön Greta Smedje, miljöhygieniker Uppsala
STÄDNING-RENGÖRING Kan vara såväl en vän som en fiende Rengöring av invändiga ytor har betydelse för de hygieniska förhållandena och för luftens kvalitet i en byggnad Städnivån har i skolor och allmänna lokaler sjunkit under de senaste decennierna
Vad händer vid städning? Sker ofta dagtid under pågående verksamhet Uppvirvling av damm T ex textila golv är svåra att hålla rena och utgör en depå för smuts och föroreningar. Dammet innehåller mycket allergent material Ökad risk för besvär hos känsliga personer Ökad kemikalie- och i viss mån även en ökad fuktbelastning
STÄDBARHETEN Nya lokaler bör utformas så att de blir lättstädade Avseende Bord, stolar Hyllor, skåp Golvbeläggning Miljön bör planeras så att dammsamlande ytor blir färre Dvs. fler stängda skåp Pedagogerna och barnen/eleverna ansvarar för att det är städbart på golv och öppnas ytor inför städning Glöm inte bort möbler och annan inredning såsom kuddar och gardiner
STÄDMETOD Använd endast av Astma- och allergiförbundet godkända rengöringsmedel, utan parfym Microfiberduk till golv eller övriga ytor Binder damm Utmärk att använda torr Utan rengöringsmedel Använd särskild mopp med långt teleskoprör för att nå ytor högt upp Interiörmopp (golvmopp på skaft men mindre) Microfiberduk för damning av fria ytor och datorer Dammsugning Försedd med hygien- och miljöfilter Hepafilter, S-filter Fuktmoppning OBS var medveten om skillnaden på fuktig och våt mopp!
ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDETS POLICY OM STÄDNING Alla inomhusmiljöer ska utformas så att de blir lättstädade. Alla fastighetsägare ska förse hyresgästerna med städinstruktion som beskriver hur lokalen och olika material bör skötas Utbildning till städpersonal Rengöringsmedel som inte ger allergibesvär Upphandling av städ: Tänka på lokaliteter; verksamhet och personbelastning Kvalitetssäkring av städtjänsten ska krävas
Städning på förskola/skola Daglig städning i lokaler där daglig verksamhet finns. Vid dubbelanvändning av lokaler måste extrastädning utföras Storstädning bör ske regelbundet, minst en ggn/år Heltäckande textilmattor eller andra golv som kan ge allergibesvär ska undvikas Skriftligt städschema ska upprättas och anslås vid varje lokal. Ansvarsfördelning ska tydligt framgå. Städning ska ej ske under pågående verksamhet i lokalen. Enligt Intressepolitiskt miljöprogram 1998
ALLERGIROND Inomhusmiljön Ventilationen T ex OVK Luftfuktighet C02 Temperatur Lukter Städbarheten Antal öppna hyllmeter Fria golvytor Materialval Textilier Elever/Personal Hälsotal-Ohälsa symtom Kosten Måltidspersonal Matintyg Skriftliga rutiner nötförbud Information/Policy Pälsdjur Rökning Parfymer Växter Utomhusmiljön Växter Pälsdjur Rökning
HUR FÅR MAN TILL EN ALLERGIROND? REKTORN ÄR SAMMANKALLANDE städpersonal skolsköterskan elevrepresentant skyddsombud pedagoger skolmåltidspersonal vaktmästaren fastighetsförvaltare fritidspersonal skyddsingenjör