Samverkan varför, när och hur?

Relevanta dokument
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Barns psykosociala ohälsa

Samverkan & juridiska förutsättningar

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Samordnad individuell plan

Samverkansrutiner mellan skola och socialtjänst. Barn från 1 år till utgången av gymnasiet

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Barn som riskerar att fara illa

Att anmäla oro för barn

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Vänd frånvaro till närvaro

Pajala Centralskola. Vårt arbete med att främja närvaro i skolan

Samordnad individuell plan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Angående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Konsultation med förskola

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Att anmäla till socialtjänsten

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Ärendegång elevhälsoärenden förskola/grundskola/gymnasieskola. 1. Lärare/mentor följer elevens hela skolsituation och vidtar erforderliga åtgärder.

Allians att arbeta mot ett gemensamt mål

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Gemensam handlingsplan

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd

Handlingsplan vid elevs otillåtna frånvaro för grund- och grundsärskola samt gymnasium- och gymnasiesärskola i Övertorneå Kommun

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Uppdrag Psykisk Hälsa

Ny antologi: Skolsocialt arbete Om skolan som plats för och del av det sociala arbetet

Rutiner för ÖKAD SKOLNÄRVARO HUR VI FÖREBYGGER OCH SÄTTER IN INSATSER TIDIGT FÖR ATT MOTVERKA SKOLFRÅNVARO PÅ LIDINGÖ

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog

Samarbetsrutin för skolgång vid placering av barn (6-17år)

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Vägledning för Elevhälsan

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling

Basen för Eriksbergsskolans elevhälsoarbete

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

Nätverkssamordnarna. Patrik Friberg & Paula Örtemark (Socialförvaltningen) Lisa Ahlström Lind & Henrik Rydberg (Skolförvaltningen)

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

SAMVERKANSMODELL FÖR BARNSKYDDSARBETE

Temagrupp Barn och Unga

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Elevhälsoplan Fröviskolan

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Anmälan När, hur och sen då?

Riktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Revisionsrapport Oxelösunds kommun. Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Hur upptäcker vi dem i tid?

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn och elevhälsoplan i Gullspångs kommun

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Temagrupp Barn och Unga

Oro för barn och unga

Samverkan skola socialtjänst Krister Pettersson och Ann Malmström Sundsvall

Socialtjänstens arbete med barn

Kommunvisa iakttagelser

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Förskoleklass till årskurs 9 Strömsunds kommuns grundskolor

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017

Barnhälsoplan. Regnbågens förskola

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

en lantlig idyll i händelsernas centrum

Skolnärvaro. Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor.

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

Projektplan En skola för alla Mariestad

Transkript:

Samverkan varför, när och hur?

Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla problem vad gäller barnets utveckling och multipel utsatthet Det krävs kompetens från flera professioner för att utreda om barnets hälsa och personliga utveckling tar skada eller riskerar att ta skada Stöd och skydd till barn som far illa kräver i de flesta fall insatser i flera verksamheter, nästan alltid i hemmet och förskola/skola samtidigt

När ni kompletterar varandras kompetenser så kan ni också bättre hjälpa utsatta barn och deras familjer

Olika typer av samverkan Interdisciplinär; mellan olika specialiteter Interprofessionell; mellan olika professioner Interorganisatorisk; mellan olika organisationer inom samma sektor Intersektoriell; mellan olika samhällssektorer (med olika verksamhetsinriktning och huvudmannaskap) OBS! Innehåller alla övriga typer av samverkan

Samverkan kräver ständig organisering (Hjern, 2007) O1 O2 Vem äger behovet, problemet? Vad utförs av vem? O4 O3

Olika former av samverkan Överenskommelser behandlingsprogram Gränsöverskridande team/arbetsgrupper Autonomi/ Full segregation Fusion/ Full integration Konsultation Informationsutbyte Case managers Samordnings -funktioner Samlokalisering Gemensam budget

Framgångsfaktorer och hinder Ledarskap Tydlighet och konkreta beskrivningar Kunskap och samsyn Motivation Förtroende God kommunikation Gränser och budget Lagstiftning Olika professionella kulturer och språk Olika värderingar, attityder och engagemang Revir, status och makt

TILLIT eller MISSTRO?

När behövs interprofessionellt samarbete? Före anmälan Vid anmälan Under utredning Vid insatser

Sammanfattning översikt olika faser Före anmälan: Samtal om oron (ej vid brottsmisstanke), riktat stöd. Finns misstanke att barnet far illa? Vid anmälan: Anmälningsmöte Vid inledning av utredning: Återkoppling till anmälaren Utredning: pedagogiskt/medicinskt underlag till utredning kring barnets utveckling Vid insatser: samarbete vid planering och genomförande av insatser mål sätts utifrån respektive professions ansvar uppföljning kring konkreta delar

Egen förståelse för orosbilden (kartläggning barnets hälsa och utveckling, kontakt med föräldrar, specifika tecken/händelser) Samtal med förälder (undantaget brottsmisstanke) Har ni samma bild? Finns insikt o förståelse hos föräldern för den oro ni känner? Är det möjligt att jobba med en gemensam plan? Ja och mindre oro för att barnet riskerar att fara illa Ja/Nej och misstanke om att barnet far illa Tidigt stöd TYDLIG anmälan socialtjänsten

Tidigt stöd Framgångsfaktorer: Tydlighet kring hela orosbilden Resurser för föräldrastöd och samtal kring den vanligaste problematiken; konflikter, alkoholproblem, psykisk ohälsa och stress Ramar för när anmälan behöver göras graden av oro och faktisk problematik

Hur samordna insatser? Finns samtycke till samordning? Vilka behov av stöd och skydd finns? Stöd i skolan till barnet? Stöd till föräldrarna i hemmet? Stöd till barnet i hemmet eller genom familjehemmet? Vilka faktiska insatser ges och vilka mål har respektive insats med sina insatser? Hur och när ska insatserna följas upp gemensamt och kring vad?

Hur samordna insatser? Exempel Familj där en förälder har en beroendeproblematiken Svårigheter i föräldraförmågan kring vardagsrutiner, konflikthantering, känslomässig tillgänglighet Barnet har hög skolfrånvaro, upplevs trött vilket påverkar barnets möjlighet att delta i skolarbetet, kan bli arg på de andra barnen, rädsla i vissa situationer bland de andra barnen

Hur samordna insatser? Exempel Socialtjänstens roll: Föräldern stöd/behandling inom vuxenenhet utifrån beroendeproblematiken Stöd i föräldrarollen till båda föräldrar utifrån de svårigheter som framkommit kring föräldraförmågan Uppmärksamhet på bland annat barnets ansvarstagande, ev samtal kring vissa viktiga riskfaktorer Skolans roll: Följa upp barnets närvaro, uppmärksamma barnets mående, trött? Att stötta barnet i att fungera i aktiviteter, anpassad pedagogisk verksamhet

Hur samordna insatser? Exempel Följa upp mål med insatserna i respektive verksamhet gemensamt det som rör barnet: Rutiner Trötthet Hur barnet fungerar i aktiviteter

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA

Viktiga utmaningar och målsättningar Tidig information från socialtjänsten Tydlig pedagogisk överlämning mellan förskolor och mellan skolor Tillgång till hälsojournaler och barn- och skolhälsovård för alla familjehemsplacerade barn Gemensam uppföljning vid samtliga placeringar Tidig upptäckt vid oro för brister i familjehemmet

Samverkansprocess Gemensamt informations -möte Pedagogisk bedömning och hälsobedömning samt vägledning vid oro för brister i familjehemmet Gemensam uppföljning

Intervjuresultat socialsekreterare Det var svårt att hålla tidsramen för första mötet, men när vi träffades blev det ett jättebra forum och det har underlättat väldigt mycket i det fortsatta arbetet, väldigt tryggt helt enkelt och inget mer gissande kring vad var och en ska göra. jag kände att jag hade kontroll, jag visste vad jag skulle göra och jag kunde samordna, väldigt positivt

Intervjuresultat rektorer Jag har tagit emot två barn under hösten, för ett barn visste inte socialsekreteraren att rutinen fanns och vi fick inte till det, det blev inte alls bra, eller det blev som tidigare kan man säga, att vi inte fick någon information. För det andra barnet från en annan kommun så funkade allt perfekt, vi träffades och vi har haft uppföljning och det blir ju nåt helt annat då att ta emot ett barn och hjälpa det att komma in i det nya Jag kände inte till rutinen, det blev lite rörigt för jag visste inte vad jag skulle göra, och jag hann inte med den pedagogiska delen, men vi träffades i alla fall. Alla måste ha koll på sin del, annars blir det svårt

Intervjuresultat skolsköterskor Stor stor skillnad mot förut! Oerhört värdefullt med mötet, innan fungerade aldrig journalöverföringen men nu har jag redan fått den och jag har träffat flickan och då var det en sak som skolläkaren behöver titta på, så det väntar vi på nu. Jag gick inte på mötet för jag hade annat, och det ångrar jag för rektorn tog inte min del som vi hade pratat om, och det blev ju fel såklart, men nu vet jag att jag måste prioritera annars blir det merjobb för mig Socialsekreteraren hade med samtycket, det blev så smidigt alltihop, jag kände mig trygg i hela situationen.

Samverkan kräver ständig organisering - Utifrån det enskilda barnet/familjen - Utifrån allvarlighetsgrad - Var konkreta!

Tack och lycka till!

https://www.youtube.com/watch?v=lifcpurjuzk