Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, och fysiologi Arbetsterapeutprogrammet

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, och fysiologi Arbetsterapeutprogrammet STUDIEHANDLEDNING för ARB032, ARBETSTERAPI: huvudområde och profession, 15 högskolepoäng Grundnivå Kajsa Eklund Vårterminen 2011 1

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING KURSBENÄMNING 4 INNEHÅLL 4 MÅL 4 ARBETSFORMER 5 EXAMINATION 6 KURSUTVÄRDERING 6 KURSANSVAR 6 DELKURS 1: ARBETSTERAPI: Huvudområde och profession 7 Vardagslivets komplexitet och hälsa Begreppsmodeller Personlig professionell utveckling Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) DELKURS 2: Söka, värdera och kommunicera kunskap i huvudområdet arbetsterapi 11 Kurslitteratur 14 Bilaga 1 - Självvärdering i verksamhetsförlagd utbildningen 3

Kursbenämning: ARB032, ARBETSTERAPI GRUNDNIVÅ Arbetsterapi - huvudområde och profession Occupational Therapy as, academic discipline and as a profession ECTS: 15 credits INNEHÅLL Kursen är indelad i två delkurser Delkurs 1: Arbetsterapi - huvudområde och profession, 7.5 högskolepoäng Arbetsterapi, dess framväxt och innehåll Vardagsaktiviteternas komplexitet och hälsa Översikt av begreppsmodeller Mötet med klient/patient Verksamhetsförlagd utbildning Yrkesetik med fokus på förhållningssätt Delkurs 2: Söka, värdera och kommunicera kunskap i huvudområdet arbetsterapi, 7.5 högskolepoäng Vetenskaplig metodik Hållbart lärande och kommunikation av kunskap MÅL Delkurs 1: Arbetsterapi - huvudområde och profession Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna - utifrån ett klientmöte redogöra för samspelet mellan individ, miljö och aktivitet - beskriva likheter och olikheter i grundläggande arbetsterapimodeller Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna - med hjälp av samtal samla data om en persons resurser och problem i daglig aktivitet Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna - reflektera över eget och arbetsterapeutiskt yrkesetiskt förhållningssätt till patienter/klienter Delkurs 2: Söka, värdera och kommunicera kunskap i huvudområdet arbetsterapi Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna - beskriva forskningsprocessens olika steg 4

Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna - använda bibliotekskataloger och databaser för att söka systematiskt efter kunskap - samarbeta i grupp sammanställa vetenskaplig kunskap inom hälsovetenskap enligt forskningsprocessen samt presentera resultatet skriftligt och muntligt - identifiera olika aspekter av hållbar utveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna - reflektera över hur genus samt kulturell och etnisk bakgrund påverkar människors värderingar och tolkning av kunskap ARBETSFORMER Arbetsformerna i kursen utgår från det pedagogiska synsättet som används vid arbetsterapeutprogrammet vid Göteborgs Universitet och beskrivs i utbildningsplanen. Utgångspunkten är att studenter har och tar ansvar för sitt eget lärande. I kursen ingår föreläsningar, seminarier, studiegruppsarbete, självstudier, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt rapportskrivning. Alla moment i kursen är obligatoriska förutom föreläsningarna. Föreläsningar Termen föreläsning kommer från tidig universitetsundervisning innan boktryckar-konsten uppfanns, universitetsläraren läste högt ur en bok, läste före, och studenterna antecknade ordagrant vad som lästes. I ämnet arbetsterapi finns fortfarande brist på böcker, om än av annan orsak. Föreläsningarna är ej obligatoriska men vi rekommenderar närvaro, dels pga. av litteraturbrist i en del fall, dels pga att föreläsningarna är valda att ge en överblick och guidning i lärandet inom ämnet arbetsterapi. Seminarium Med seminarium menas en undervisningsform vid universitet och högskolor med aktivt deltagande av de studerande. Seminarier är vanligen upplagd som en diskussion av något vetenskapligt problem eller av uppsats eller dylikt. Ett seminarium skiljer sig från en föreläsning och karakteriseras av att alla studenter deltar i diskussioner, utreder problemställningar och utövar kritiskt tänkande. Seminariet föregås av att studenten förbereder ett seminariepaper utifrån angiven litteratur. Vid seminariet väljs en protokollförare från varje studiegrupp. Protokollet läses vid slutet av seminariet och godkänts av gruppen. Protokollet publiceras i Göteborgs universitets lärplattform (GUL), där andra studenter kan läsa och kommentera. Studenterna väljer även en ordförande, vars uppgift är att leda diskussionen och se till att alla kommer till tals. Studenten självvärderar direkt efter seminariet sin medverkan. Se Sandra Johnsson; the student seminar: a powerful tool for in-depth, critial discussion. Verksamhetsförlagd utbildning En högskoleutbildning av en profession skall sträva efter att ligga i forskningsfronten inom sitt ämnesområde. Ett klassikt dilemma är att det då kan uppstå ett gap mellan den teoretiska 5

utbildningen och de yrkesverksamma inom samma profession. Arbetsterapeutprogrammet i Göteborg strävar efter att överbrygga detta genom en nära samverkan mellan den teoretiska utbildningen och VFU. Som en del i detta sker en växelverkan i lärandet för studenten mellan de två utbildningsformerna. Under de olika perioderna av VFU har studenten uppgifter med sig från den teoretiska utbildningen som bearbetas under VFU för att sedan teoretiskt appliceras. Huvudsakligen sker detta med hjälp av patientfall. Redovisning av dessa sker dels skriftligt, dels muntligt i form av seminarier. Portfölj Som ett redskap för studentens eget lärande används portfölj inom arbetsterapeutprogrammet vid Göteborgs universitet. I denna samlar studenten; programdokument, dokument som visar kunskaps- färdighets- och personlig yrkesutveckling. EXAMINATION Examination sker kontinuerligt under kursen och bygger på aktiv medverkan vid seminarier samt gruppmöten genomförd verksamhetsförlagd utbildning individuell skriftlig hemtentamen om begreppsmodeller skriftlig och muntlig redovisning av litteratursstudie KURSUTVÄRDERING Utvärdering är ett led såväl i den egna lärandeprocessen som för kvalitetsutveckling av utbildningsprogrammet. Kursutvärdering sker både muntligt tillsammans med kursledning och skriftligt i Göteborgs universitets lärplattform (GUL). En gång per kalenderår genomförs en kvalitetsutvecklingskonferens där enskilda kurser samt hela programmet utvärderas. Studentrepresentanter från respektive termin, lärare, yrkesverksamma arbetsterapeuter och ledning medverkar. Konferensen protokollförs och ligger till grund för förbättringar i programmet. KURSANSVAR Kajsa Eklund, kajsa.eklund@neuro.gu.se, tel. 786 5739 6

DELKURS 1: Arbetsterapi - huvudområde och profession Vardagslivets komplexitet och hälsa Vardagslivets aktiviteter är det centrala och kännetecknande för arbetsterapi. Varje människa har sin egen unika repertoar av vardagliga aktiviteter, en del gör hon/han för sin överlevnad, en del för att samhället hon/han lever i förväntar sig det medan en del görs bara för att de är kul. Vissa aktiviteter följer människan genom hela livet, andra utförs under korta perioder. En del aktiviteter görs på rutin medan andra kräver stor koncentration. En del görs ensam medan en del görs med andra. För det mesta är vardagliga aktiviteter just vardagliga. Ofta är det inte förrän något sker, ex när sjukdom eller skada försvårar eller hindrar görandet, som vi uppmärksammar betydelsen av att kunna göra just det vardagliga. Att som arbetsterapeut kunna sätta sig in i en annan människas vardagliga aktivitet krävs en förståelse av hur komplext det är. Ett första steg i det är att fundera över sitt eget vardagsliv. Hur ser mitt aktivitetsmönster ut? Vad gör jag? Vem gör jag det med? Varför gör jag det jag gör? För att jag måste? Eller för att jag mår bra av det? Studieuppgift Läs Christiansen och Townsends bok Introduction to Occupation, sidanvisning enligt nedan. Skriv en aktivitetsdagbok enligt sid 117 i samma bok. Välj ett så typisk dygn i ditt liv som möjligt. Anteckna tiden varje gång du; påbörjar en ny huvudaktivitet parallella aktiviteter var med vem för vem de gjordes. Sammanställ ditt aktivitetsmönster, gruppera (klassificera) dina aktiviteter enligt terminologin i Christiansen och Townsends sid 104-105 och sammanställ till en översiktlig figur. Reflektera över ditt aktivitetsmönster utifrån lästa kapitel. Formulera frågor, se nedan om seminariet. Seminarium Vardagslivets komplexitet Formulera frågeställningar att diskutera som kopplar samman det du sett i ditt aktivitetsmönster med de lästa kapitlen. Fokusera på hur olika förutsättningar så som ålder, kön och kulturell bakgrund påverkar aktivitetsmönster. Dessa frågeställningar är grunden för seminariet som genomförs enligt Johanssons modell. Litteratur Christiansen CH, Townsend EA, editors. Introduction to occupation: the art and science of living. New Jersey: Pearson Health; kap 1, 4-5. Begreppsmodeller Föreläsning Klientfall; beskrivning av praxis. Inför första föreläsningen om klientfall läs kapitel 4 i Duncan, till andra tillfället patientfall i Arbetsterapi inom psykiatri. Denna litteratur samt föreläsningen ligger sedan som grund för diskussioner. Identifiera de steg i behandlingen, arbetsprocessen, som beskrivs i praxis och litteraturen. Identifiera även arbetsterapeuternas kreativitet i processen. Hur jobbar de med problemlösning? 7

Seminarium begreppsmodeller Inför detta seminarium ska ni ha läst angivna kapitel 5-7,10 i Duncan. Med detta som grund ska ni reflektera över nyttan av att ha begrepps-/arbetsterapi-modeller, i Duncan uttryckt som conceptual models of practice. Reflektera även över de tre modellerna; Model of Human Occupation, the Canadian Model of Occupational Performance och KAWA. Vad uppfattar ni som deras likheter och olikheter? Diskutera de patientfall ni varit med om under VFU. Kan någon av dessa modeller identifieras att ha legat till grund för behandlingsarbetet? Examination begreppsmodeller Examinationsuppgiften är en skriftlig individuell hemtentamen. Utgå från en klientintervju du genomfört under VFU. Beskriv denna person med hjälp av begreppen i en arbetsterapimodell (Moho, CMOP eller Kawa). Om du saknar någon information för att kunna beskriva personen utifrån ett begrepp så ska ändå begreppet beskrivas. Beskriv likheter och olikheter i den modell du valde från de övriga två, hur kan det påverka beskrivningen av personen. Referera till litteraturen enligt Vancouversystemet, så att det tydligt framgår vad som har sin grund i de olika kapitlen (eller annan referens), och vad som är egna reflektioner. Kriterier för godkänt: - personen är beskriven enligt modellens alla begrepp, (så som de framställs i Duncan och översatt till svenska) - minst två likheter och två olikheter med var och en av två andra modellerna är beskrivna - referenser angivna och i Vancouver, se info från Biomedicinska. Litteratur Arbetsterapi inom psykiatri. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2005. Duncan E. editor. Foundation for practice in Occupational therapy. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2006 p.11-66, 67-124, 161-190, 315-333. Personlig professionell utveckling Yrkeskunnandespåret Personlig professionell utveckling är ett spår genom arbetsterapeutprogrammet. Det bygger huvudsakligen på studentens egenreflektion, reflektion i grupp och mentorskap i basgrupp. Arbetet i spåret sker huvudsakligen digitalt i GUL i aktiviteten Yrkeskunnandespåret. Varje student har i den aktiviteten en egen individuell loggbok som även basgruppsmentorn kan läsa och kommentera. Basgruppen har dessutom en gemensam projektgrupp i aktiviteten. Som student har man även möjlighet att använda sin basgruppsmentor för reflektion över sitt eget lärande i en vidare mening. Grundtanken är att man ska kunna kontakta mentorn under utbildningen. Exempelvis för diskussion om sin framtida inriktning som arbetsterapeut. Man tar då som student själv kontakt med mentorn på det sätt man kommit överens om, ex fortsatt kontakt via den individuella loggboken eller via mail. Introduktionen av Yrkeskunnandespåret - personlig professionell utveckling sker i basgrupp termin 1 där studenterna i basgruppen möter sin mentor. De olika kurserna i arbetsterapeutprogrammet kommer sedan att ha olika inriktning på studieuppgifterna/diskussionsfrågor som är kopplade till spåret men alla har det gemensamt att det ska stödja studenten i sin personliga professionella utveckling. 8

Reflektionsbegreppets innebörd diskuteras vid introduktionen. Förbered dig inför basgruppmötet genom att Googla begreppen reflektera och reflect ; koppla till Lars-Åke Kernells föreläsning i delkurs 2 och läs; Duncan E. editor. Skills for practice in Occupational therapy. Sid. 55-72. Utveckla ett professionellt förhållningssätt i mötet med klient Under termin 1 är fokuset i yrkeskunnandespåret på att utveckla ett professionellt förhållningssätt i mötet med klienten. Empatisk lyssnande, leda/styra/fokusera samtalet mot ett bestämt mål/innehåll, bekräfta med gester och ljud i samtal, ställa frågor som utvecklar samtalet samt förhålla sig fysiskt till personen som man samtalar med är grundstommar i att skapa ett professionellt förhållningssätt i mötet med klienter. För studieuppgift om detta, se GUL- aktiviteten; yrkeskunnandespåret. Litteratur: Duncan E. editor. Skills for practice in Occupational therapy. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2009. Taylor RR.The intentional relationship. Occupational therapy and use of self. Philadelphia.FA Davis Company; 2008. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Verksamhetsförlagd utbildning innebär att under handledning av arbetsterapeut pröva att utföra yrkeshandlingar och enklare arbetsterapeutiska åtgärder. Mål med uppgiften är att studenten skall kunna - lägga grund för ett professionellt yrkesetiskt förhållningssätt i mötet med patienter/klienter - genom samtal samla data om en persons resurser och problem i daglig aktivitet Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd till arbetsterapienheter i Västra Götaland. Studenterna är indelade i studiegrupper med 2-6 studenter. Vid de större arbetsplatserna finns utöver din handledare en huvudhandledare/studentsamordnare som samordnar praktiken. Introduktion sker på respektive arbetsplats och innehåller bland annat information om praktikinnehåll, organisation, sekretess, hygienrutiner samt klädsel. Vid fyra studiegruppstillfällen ska studenterna gå igenom; Rörelsemönster i vardagliga aktiviteter, på- och avklädning, förflyttningar i och kring sängen, rullstolens möjligheter. Gemensamt dokument för studiegruppstillfällena har tagits fram och tillhandhålls av verksamheterna för dessa studiegruppstillfällen. Studenten följer verksamhetens rutiner och tider. Under den verksamhetsförlagda utbildningen ges möjlighet att bli bekant med arbetsterapienhetens och vårdavdelningens olika miljöer och rutiner genom att: - tillsammans med handledande arbetsterapeut auskultera och observera behandlingssituationer - intervjua patienter - prova, analysera och reflektera över miljömässiga och kroppsliga förutsättningar som påverkar och förändrar människors aktivitetsförmåga Studieuppgifter skall utföras i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen för integrering av teoretisk och praktisk kunskap i utbildningen och ses som en del av utbildningen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen följer studenten verksamhetens arbetstider. I studentens arbetstid (enl VGR-avtal, 35 timmar/vecka), skall förutom patient/klinikarbete integreras tid för att utföra 9

studieuppgifter, såsom tid för insamlande av data till examinationsuppgift, litteraturstudier, egenreflektion samt reflektion tillsammans med handledaren. Resterande 5 timmar/vecka disponerar studenten själv för utförande av studieuppgifter. Schemaläggning av studentens tid på VFU planeras i samråd mellan handledare och student. Eventuell frånvaro anmäls till handledaren. Handledaren tar tillsammans med kursansvarig ställning till om eventuell frånvaro påverkar godkännande av kursavsnittet. Självvärderingsinstrument enligt bilaga 2, används som hjälpmedel för att värdera eget professionellt förhållningssätt och som diskussionsunderlag för samtal med handledare. Kriterier för godkänd För betyget godkänd krävs att studenten har - genomfört den verksamhetsförlagda utbildningen, 35 timmar/vecka - genomfört minst en intervju, - aktivt deltagit i samtliga studiegruppstillfällen Litteratur Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2005. Duncan E. editor. Skills for practice in Occupational therapy. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2009.Kap 5+6 10

DELKURS 2: Söka, värdera och kommunicera kunskap i huvudområdet arbetsterapi Kursens övergripande tema är Hälsa och examinationsarbetet består av att en grupp om ca fem personer skriver och presenterar en rapport om hälsa inom huvudområdet arbetsterapi. Rapporten är delkursens examensarbete och baseras på vetenskapliga artiklar (3-5 artiklar). Som stöd i skrivandet av rapporten handleds gruppen. Två studieuppgifter; litteratursökning och artikelgranskning är delmoment för rapporten. Delar av delkursen samläses med andra program inom Sahlgrenska akademin och avslutas med en gemensam examinationskonferens. Delkursen innehåller även moment om lärande på universitet/högskola för att ge verktyg för ett hållbart lärande. Rapportmöten för handledning av rapport Handledning sker huvudsakligen i grupper om ca 10 personer. - Vid rapportmöte 1 diskuterar gruppen fram ett gemensamt kontrakt för sitt samarbete, underlag presenteras av handledaren. Dessutom börjar gruppen tillsammans fundera över inriktning på rapport. Gruppen delar sig i två intresseområden om ca 5 personer som var för sig ska skriva en rapport - Rapportmöte 2 börjar med seminarium om vetenskapsteori. Vad är vetenskapsteori? Vad menas med kvantitativ forskning? Vad menas med kvalitativ forskning? Vilka svar ger de olika inriktningarna på forskningsfrågor? Som underlag ska alla ha läst Christiansson & Townsend s 57-76, Duncan s 11-21, Patel R & Davidsson D s. 9-37. Alla lämnar vid seminariet minst en sidas seminariepaper till sina respektive handledare och seminariet genomförs enligt Sandra Johnssons modell. Efter seminariet diskuteras syfte med rapporterna, båda grupperna deltar i varandras diskussioner. Lämpliga sökord inför sökning av artiklar på Biomedicinska biblioteket diskuteras. Sökord mailas till biomedicinska och sökningen dokumenteras enligt instruktioner nedan. Vid rapportmöte 3 ska den granskning av artiklar ni genomfört, se nedan, diskuteras och handledaren ger er feed-back. Tid för praktisk handledning av rapport ska även ske. Handledare kommenterar dokumentationen för artikelsökningen Rapportmöte 4 handlar om forskningsprocessen. Ni läser i Patel & Davidsson s. 39-62 och diskuterar med handledaren vad som är lämpligt att ta upp i bakgrund, metod, resultat och diskussion för att få den röda tråden i ert arbete. Rapportmöte 5 är inte schemalagt, utan är till för att ni ska boka en tid när det är dags för handledning i den skrivna rapporten och feedback på powerpointpresentation respektive posterpresentation, beroende på vad gruppen valt. Handledaren ska ha sett posterförlagan innan tryckning. Litteratursökning för rapporten: dokumentation Vid genomförandet av litteraturstudier är det viktigt att man kan beskriva sin litteratursökning systematiskt; hur man fått fram just de artiklarna man använt i sin litteraturstudie. Dokumentera sökningen enligt nedanstående punkter. Vad har ni använt för sökord Vilka databaser har ni sökt i Hur många träffar i respektive databas och med respektive sökord Hur gjordes urvalet från dessa träffar 11

Gör en källkritisk analys avseende trovärdighet och vetenskaplighet (från Biomedicinskas föreläsning) Sammanställ resultatet kortfattat och skicka till handledare för kommentar vid rapportmöte 3. Sammanställningen används sedan i rapportens metodavsnitt. Artikelgranskning: Genomförande I kursen ingår att utveckla förmågan att kritiskt granska, tolka och analysera vetenskaplig information med avseende på tillförlitlighet och giltighet. I uppgiften ingår att granska två artiklar, en med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats. Artiklarna som ska granskas väljs i första hand bland de artiklar som hittats vid informationssökning 2 och som ska användas för examinationsuppgiften. Delgrupp A väljer en kvantitativ artikel och delgrupp B en kvalitativ artikel (eller vice versa, det bestämmer ni tillsammans). Alla ska läsa båda artiklarna. Deltagarna i resp. delgrupp granskar sin artikel enligt nedanstående frågor, diskuterar fram en gemensam granskning och lägger in den i diskussionsfora för studieuppgiften, senast kl 12.00 dagen innan rapportmöte 3. Använd nedanstående frågor som utgångspunkt för diskussionen och referera till aktuell kurslitteratur. Diskutera syftet: Är syftet tydligt? Vad är det forskarna vill veta något om? Vilken relevans har forskningsfrågan/syftet för temat Hälsa? Diskutera bakgrunden: Är bakgrunden tillräckligt väl beskriven för att kunna förstå frågeställningen i ett vidare sammanhang? Diskutera metod och metodbeskrivningen: Vilken undersökningsgrupp har använts? Är den representativ? Redovisas genomförandet klart och tydligt? Vilka metoder har använts? Kan undersökningens uppläggning leda till trovärdiga slutsatser? Är principerna för databearbetning och analys tillräckligt väl beskrivna för att läsaren ska kunna förstå hur bearbetningen av data lett fram till resultaten? Hur redogörs forskningsetiska aspekter? Diskutera resultatbeskrivningen: Ger resultatet svar på frågeställningen i syftet? Diskutera författarnas diskussion: Diskuteras urvalets betydelse för de resultat författarna får fram när det gäller genus, kulturell och etnisk bakgrund? Diskuteras resultaten? Värderar författarna sitt arbete och tar upp eventuella brister? Finns det några etiska dilemman i studien? Är den slutsats som görs rimlig i förhållande till studiens resultat? 12

Diskutera kommunicerbarheten i rapporten som helhet: Hur väl anger titeln på arbetet vad det handlar om? Är rapporten lätt att läsa och förstå? Intern logik: hur är bakgrund metod resultat relaterade till varandra finns det någon röd tråd? Examinationsuppgift Som stöd för utformningen av rapporten använd bilagd Guide för rapportskrivning. Följande punkter ska ingå; A. Problemet bearbetas i ett sammanhang/följer forskningsprocessen B. Val av bakgrundslitteratur är relevant för att kunna belysa problemställningen C. Val av ämne motiveras D. Syfte/problemformulering har relevans till hälsa inom huvudområdet arbetsterapi E. Val av artiklar är relevanta för syftet, artiklar som använts värderas kritiskt, även utifrån genus, kulturell och etnisk bakgrund F. Resultat svarar på syfte/problemformulering G. Resultatet diskuteras Den färdiga rapporten läggs in på diskussionsforumet Färdig rapport, som alla grupper har tillgång till, senast tisdagen den 2 november. Muntlig presentationen sker gemensamt under en dags konferens 4 november. Grupperna presenterar sitt arbete antingen som en poster eller som en power-point presentation. Handledare ges tillfälle till feedback innan poster trycks eller powerpoint presenteras. (Ni som önskar posterpresentation behöver vara ute i god tid för att få postern tryckt. Information om detta meddelas på GUL.) Därefter gör gruppen en skriftlig jämförelse med en annan grupps arbete. Uppgiften ska vara inlämnad senast fredagen 5 november. Jämförelsen sker inom respektive program. Delgrupp 1 A granskar delgrupp 2 A, osv., sista delgrupp granskar delgrupp 1 A. Motsvarande med delgrupp B. Ovanstående punkter A-G används vid jämförelsen 13

KURSLITTERATUR Arbetsterapi inom psykiatri. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2005. Christiansen CH, Townsend EA, editors. Introduction to occupation: the art and science of living. New Jersey: Pearson Health; 2010. Sid. 1-34, 57-134. Duncan E. editor. Foundation for practice in Occupational therapy. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2006. 1-124, 161-190. Duncan E. editor. Skills for practice in Occupational therapy. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2009. Sid. 55-72, 279-292. Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2005. Henriksen J-O, Vetlesen AJ. Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur; 2001. Sid. 19-45. Liljeqvist B. Plugga smart och lär dig mer! Lund: Studentlitteratur; 2006 Patel R & Davidsson D. Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur; 2003. Sid. 9-62, 127-145. Taylor R. The intentional relationship: Occupational therapy and use of self. Philadelphia : F.A. Davis. 2008. Sid. 3-18, 157-176. 14

Bilaga 1 Självvärdering i verksamhetsförlagd utbildningen Denna självvärdering används som stöd för reflektion över eget förhållningssätt och förmåga att använda det personliga yrkeskunnandet i mötet med vårdtagare i klinisk tillämpad utbildning. Utgå från den uppfattning du har av dig själv som yrkesutövare/ arbetsterapeutstudent. Självvärderingen kan användas för eget bruk eller som underlag vid diskussioner och reflektioner över möten och bemötande, tillsammans med övriga kursdeltagare, handledare och/eller lärare. Empatisk förmåga; förmåga att sätta mig in i vårdtagares situation. Svagt Starkt Förmåga att kommunicera med vårdtagare; lyssna och bemöta vårdtagares frågor och beteende Svagt Starkt Förmåga att möta och samarbeta med vårdtagare i olika sammanhang; inom sluten och öppen hälsooch sjukvård, vid hembesök, vid arbetsplatsbesök osv Svagt Starkt Kunskap i och förmåga att observera och bedöma vårdtagares aktivitetsförmåga Svagt Starkt Förmåga att dra slutsatser och identifiera vårdtagares aktivitetsproblem Svagt Starkt 15

Sammanfattning av självvärdering efter verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Jag är bra på: Datum: Jag behöver utveckla: Sätt in bilaga 2 i din portfölj, under fliken Färdighetsutveckling. 16

Guide för rapportskrivning Introduktion Du ska naturligtvis utgå från examinationsuppgiften när du redogör för den. En examinationsuppgift kan ha olika utformning. Hur den utformas beror på ämne och vilka uppgifter som för övrigt ingått i kursen. Denna guide utgör en mall för hur du kan redogöra för en uppgift när du har ett vetenskapligt förhållningssätt i din redogörelse. Rapportens layout Försättsblad Försättsbladet (se bilaga 1) ska innehålla uppgift om institution och universitet, arbetets titel (skrivs med versal-gemener, fet stil, typsnitt 16-20), ev. undertitel, kurs vari arbetet ingår (inkl. nivå t ex 1-20 poäng), datum, författare och handledare. Innehållsförteckning Innehållsförteckningen ska återfinnas på sidan två (onumrerad sida). I innehållsförteckningen ska du endast redovisa tre rubriknivåer (se exempel i denna utgåva). Samtliga bilagor förtecknas också på innehållsförteckningen. Rapportens innehåll Texten skrivs med t.ex. teckensnitt Times, typstorlek 12 och enkelt radavstånd. Använder du ett annat typsnitt bör du tänka på att proportionerna ska vara motsvarande dessa. Du kan använda 1½ radavstånd om du anser att din text blir mera lättläst på det sättet. När du väljer typsnitt tänk på läsbarheten. Det är svårt att läsa t.ex. snirklig text. Rubriker ska vara proportionerliga mot texten. Använder du Times 12 i texten och har 3 rubriknivåer ska rubriknivåerna ha följande utseende: Rubrik 1 Arial16, fet Rubrik 2 Times 12, fet Rubrik 3 Arial 13, fet Om du enbart har två rubriknivåer använder du rubrik 2 och 3 ovan som nivå 1 och 2. Om du i din rapport behöver använda mer än 3 nivåer ökar du rubrikstorlekarna med 2 punkter för varje rubrik. För t.ex. 4 rubriknivåer använder du typstorlekarna 18, 16. 14 och 12. Referenser Du anger referenser enligt Vancouver i såväl text som referenslista. För att se hur du skriver använd bibliotekets anvisningar. Bilagor Bilagor numreras i den ordningsföljd som de anges i texten. Försök att begränsa antalet bilagor. 17

Rapportens innehåll Din examinationsrapport ska innehålla: Bakgrund Här presenteras problemområdet och vad som kan tänkas ligga till grund för det du tänker skriva om. Du kan eventuellt avsluta din bakgrund med en problemformulering. Det är inte alltid möjligt vid redovisning av en examinationsuppgift, men kan emellertid underlätta det fortsatta skrivandet. Syfte Syfte och eventuella frågeställningar ska anges tydligt och vara konsistenta i sitt förhållande till övriga delar av arbetet. När du anger ditt syfte är det viktigt att du tänker på vad syftet är med just det arbete du nu skriver. Du får inte förväxla det med andra syften som kan ligga i innehållet i det du skriver om eller avsikter med den kunskap som du får fram i arbetet. Syftet med denna rapport är att Du kan också här redogöra för vilka frågor som du söker svar på. Metod Under metod anger du vald metod t.ex. Systematisk litteraturstudie. Du redogör även hur du gått tillväga när du genomfört din uppgift, t.ex. vilken litteratur du valt, hur du gjort dina val och hur du har analyserat och tolkat litteraturen. Resultat I resultatdelen presenteras resultat dvs. det du kom fram till när du studerade, analyserade och tolkade din insamlade data. Diskussion Under denna framförs reflektioner över resultatet, återkoppling till presentationer gjorda i bakgrunden. Likaså framförs reflektioner över det metodologiska genomförandet. Referenslista Rapporten ska innehålla referens- och källförteckning i enlighet med valt referenssystem. I referenslistan anger du enbart den litteratur som du refererar till i texten som du skrivit. Du anger t.ex. inte litteratur som du använder för att skaffa dig kunskap om hur du skriver en text. Principen är att all litteratur, såväl hänvisningar i text som i förteckning, sker konsekvent efter valt referenssystem. OBS, ovanstående är absolut ingen fullständig redogörelse för hur man skriver en rapport. Metodböcker i rapportskrivning behöver också läsas, såsom: Nyberg R. Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2000. Patel R & Davidsson D. Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur; 2003. 18

SAHLGRENSKA AKADEMIN (program) Titel EXAMINATIONSUPPGIFT Kursens namn, Datum för inlämning Författare: Handledare