REVISIONSRAPPORT Akut- och jourverksamhet i primärvård Landstinget Halland

REVISIONSRAPPORT Akut- och jourverksamhet i primärvård Landstinget Halland Juni 2002 Margareta Bertin Christel Eriksson Jean Johansson Christer Mörlin

Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Bakgrund...5 2 Syfte med granskningen...5 3 Metod...6 4 Definition...6 5 Primärvårdens organisation och resurser för akuta besök...7 5.1 Öppethållande för akuta besök...7 5.2 Resurser för akuta besök...7 6 Politisk styrning...8 7 Översiktlig bild av läkarbesök i primärvården...8 7.1 Utveckling över åren 1999-2001...8 7.2 Jämförelse av antal akuta besök...11 7.3 De intervjuades bild av hur de akuta besöken fördelar sig...12 7.4 Planering för akuta besök...12 7.5 Sökmönster för akuta besök...13 8 Söker patienter med icke akut sjukdom på jourtid...14 9 Vårdgarantin...14 10 Sjukvårdsupplysningens effekter på läkarbesöken...14 11 Diskussion och överväganden utifrån revisionsfrågorna...15 2

Sammanfattning Syftet med revisionsgranskningen har varit att kartlägga hur akut- och jourverksamheten i primärvård är organiserad i Halland, samt hur invånarna använder denna. Användningen av jourverksamheten skulle granskas med koppling till tillgängligheten i vårdcentralernas dagverksamhet. Vidare skulle sjukvårdsupplysningens eventuella påverkan på konsumtionsmönster översiktligt belysas. Granskningen har visat att den huvudsakliga styrningen av hur akut- och jourverksamheten organiseras i länet styrs av vårdgarantin, prioriteringsutredningens rekommendationer och primärvårdsnämndernas beslut om öppettider. En primärvårdsnämnd ( Falkenberg) har angett målsättning för utvecklingen av besök på jourtid. Akut- och jourverksamheten i de olika primärvårdsområdena är organiserad på likartat sätt dagtid men skiljer sig avseende jourverksamhet när det gäller samordning och öppethållande. Kungsbacka har dock egen akut- och jourverksamhet hela dygnet. Antalet akutbesök dagtid vardagar i hela länet har minskat med 14% mellan åren 1999 och 2001 (jämför totala antalet besök, som minskat med 3%). Falkenberg har minskat akutbesöken mest. Besöken på jourcentraler har ökat med 5% under samma period. Ökningen av akutbesök på jourcentraler kan delvis ha samband med minskat öppethållande på vissa vårdcentraler under fredag eftermiddag. Andelen akutbesök skiljer mycket mellan primärvårdsområdena. Kungsbacka och Varberg har en större andel av alla akutbesök både dagtid och på jourtid än vad som motsvaras av dessa områdens befolkningsandel. Kungsbacka och Varberg har 43% av befolkningen men 55% av akutbesöken. Utifrån detta resultat bedöms det angeläget att landstinget utreder varför akutbesöken skiljer sig så påtagligt mellan primärvårdsområdena. I studien av hur akutbesöken fördelar sig över dygnet framgår att vårdcentralerna dagtid tar emot akuta besök fördelat över hela dagen men med en viss koncentration kring kl 10-11. Jourcentralernas besök vardagar 3

har en stark koncentration omkring 17-19. Lördag och söndag finns starkaste koncentrationen mellan kl 10-12 och under eftermiddagen. Antalet akutbesök är mycket få nattetid i Kungsbacka. Besöksfrekvensen nattetid i Kungsbacka är såpass låg att det ur effektivitetssynpunkt bör övervägas om primärvårdens resurser används på ett ändamålsenligt sätt. Intervjuerna har visat att vissa patienter som kunde väntat till nästföljande dag söker på jourtid exempelvis för att tiden passar bättre för den sociala situationen. Vidare att man söker på jourcentral för att man inte kunnat få tid på den egna vårdcentralen under dagen. Detta kan vara en av anledningarna till den påtagliga koncentrationen av jourpatienter mellan kl 17-19. Verksamhetsrepresentanterna uppger sig inte ha sett någon effekt på akutbesöken sen sjukvårdsupplysningen startade under år 2000. Statistiken visar dock på en total minskning av antalet akutbesök i primärvård och på akutvårdsmottagningar, som kan ha samband med sjukvårdsupplysningens tillkomst. Landstiget har för avsikt att göra en egen utvärdering vilken kanske närmare kan visa på sjukvårdsupplysningens effekter. Akutbesöken utgör en stor andel av alla läkarbesök (44%) och står därmed för en stor andel av primärvårdens verksamhet. Flera av de intervjuade uppger att nuvarande organisationsformer där akutverksamheten vävs in i vårdcentralernas planerade verksamhet i kombination med jourtid för distriktsläkarna skapar risk för undanträngning av prioriterade områden som insatser till patienter med kroniska sjukdomar och patienter med nedsatt autonomi. Möjligheten att inrymma planerat folkhälsoarbete riskerar att minska. Personalens arbetssituation tycks också påverkas negativt av att andelen akut, ej planerad verksamhet är stor. Denna effekt framkom främst vid intervjuerna i norra Halland. 4

Akut och jourverksamhet i primärvården Halland 1 Bakgrund Primärvården i Landstinget Halland har jourverksamhet på kvällar och helger för att ge vård till personer med akut sjukdom som inte kräver sjukhusets resurser. Dessutom finns resurser för att ta emot akuta besök under dagtid på samtliga vårdcentraler. Sedan ett år finns i Halland även en sjukvårdsupplysningsverksamhet under hela dygnet, som har till uppgift att informera vårdsökande om hur och när sjukvården kan/bör kontaktas. Tillgängligheten till akut- och jourverksamhet i primärvård är viktig för att avlasta akutmottagningarna på sjukhuset. Samtidigt är jourverksamheten resurskrävande och bör användas endast för akuta insatser, som inte kan avvakta till ordinarie vårdcentralsverksamhet på dagtid. Vid begränsad tillgänglighet i vårdcentralernas ordinarie verksamhet finns en risk att patienter söker på jourtid trots att sjukdomen inte är av akut karaktär. Samtidigt finns en risk vid stor andel akutbesök på dagtid att dessa påverkar vårdcentralens planerade verksamhet. 2 Syfte med granskningen Revisorerna i Landstinget Halland har uppdragit åt Komrev att genomföra en granskning av primärvårdens akut- och jourverksamhet. Syftet med granskningen har varit att kartlägga hur akut- och jourverksamheten i primärvård är organiserad i Halland, samt hur invånarna använder denna. Användningen av jourverksamheten skulle granskas med koppling till tillgängligheten i vårdcentralernas dagverksamhet. Sjukvårdsupplysningens ev. påverkan på konsumtionsmönster skulle översiktligt belysas. Granskningen har gjorts utifrån följande frågeställningar: - Vilken politisk styrning finns av akut- och jourverksamheten i primärvård? - Hur är primärvårdens akut- och jourverksamhet organiserad i länet? Resurser? 5

- Hur fördelar sig patienterna på dagtid resp. jourtid? - Vilken tillgänglighet finns på vårdcentralerna för akuta fall under dagtid? - Finns något samband mellan tillgängligheten på dagtid och antalet sökande på jourtid? - Söker patienter med icke akut sjukdom på jourtid? - Vilken påverkan har sjukvårdsupplysningen på sökmönster? - Samband primärvårdsjour och akutmottagning på sjukhuset? Fördelar sig sökande till rätt nivå? 3 Metod Granskning har gjorts av styrdokument och besöksstatistik. Intervjuer har genomförts med nyckelpersoner med ansvar kring primärvårdsjour, sjukvårdsupplysning och vårdcentralsverksamhet. Jämförelse har gjorts mellan olika primärvårdsområden vad gäller fördelning av besök mellan dagtid och jourtid, mellan akuta och ej akuta besök, samt hur akutbesöken fördelar sig över dygnet. Utvecklingen av akutbesök för åren 1999 till 2001 har beskrivits. 4 Definition Vid intervjuerna framkommer en svårighet att definiera vad som är akut verksamhet i primärvård. Relativt få insatser i primärvård kräver omedelbar åtgärd. Däremot finns ett antal åtgärder som bör ske inom närmaste dygnet. Begreppet jourverksamhet används för den primärvård som utförs kvällar efter kl 17 (på något håll fredagar från kl 13), samt lördagar och söndagar. Akutbesök används för insatser som bedöms behövas relativt omgående under dagtid. Vid registrering i det patientadministrativa systemet redovisas besök som ej planerats minst någon dag i förväg som akutbesök, oavsett vilken tid på dygnet det sker. Hos privatpraktiserande läkare finns ingen registrering med uppdelning i ej akuta och akuta besök. Samtliga besök hos dessa återfinns som ej akuta. 6

5 Primärvårdens organisation och resurser för akuta besök 5.1 Öppethållande för akuta besök Akuta primärvårdsbesök mellan kl 8-17 vardagar omhändertas på respektive vårdcentral. I vissa områden tas primärvårdens akutbesök omhand av respektive vårdcentral måndag-torsdag kl 8-17, samt fredagar kl 8-13 eller 14. Därefter samordnas besöken till jourcentraler inom respektive primärvårdsområde och senare delen av kvällen till gemensamma jourcentraler. Jourcentraler finns enligt följande: Kungsbacka har öppet hela kvällen och natten. Lördag resp söndag öppet hela dygnet. Varberg har öppet fram till kl 24, varvid även personer från Falkenberg hänvisas hit efter kl 22. Lördagar resp söndagar öppet kl 8-24 Falkenberg har öppet fram till kl 22, därefter hänvisas till Varberg alternativt Halmstad. Lördagar resp söndagar har Falkenberg jour kl 8-22. Halmstad fram till kl 24, varvid personer från Falkenberg hänvisas hit efter kl 22, samt personer från Laholm och Hylte efter kl 20. Lördagar resp söndagar har jourcentralen Halmstad öppet kl 8-24. Personer från Laholm och Hylte hänvisas till Halmstad efter stängning i respektive område. Laholm har jourverksamhet kl 17-20 måndag till torsdag, fredag kl 14-20 och kl 9-18 lördagar/söndagar. Övrig tid hänvisas till Halmstad. Hylte har jourverksamhet kl 17-20 vardagar och kl 9-15 lördagar och söndagar. Övrig tid hänvisas till Halmstad. 5.2 Resurser för akuta besök Under dagtid har vårdcentralerna något olika modell för hur akutverksamheten planeras. Vissa har akuttider insprängda i det dagliga schemat för samtliga läkare. På några vårdcentraler är en av läkarna jour viss tid av dagen. Jourcentralerna i Laholm, Hylte och Falkenberg har som regel en läkare i tjänst. I Halmstad, Varberg och Kungsbacka finns två läkare i tjänst vissa 7

tider med hög belastning och övrig tid en beredskapsläkare som kan förstärka om behov finns. 6 Politisk styrning Vid intervjuerna uppges att det är dels är prioriteringsutredningen, dels den av Landstinget Halland beslutade vårdgarantin och dels primärvårdsnämndernas beslut om öppettider som styr akut- och jourverksamheten (i Laholm är det Beställarförbundets nämnd, kallad Laholmsnämnden, som beslutar). I Falkenberg finns en målsättning om att antalet besök vid jourcentralen ska minska med 25% mellan åren 2000 och 2002.Övriga områden har främst målsättning för tillgänglighet. De intervjuade framhåller att ett nytt förslag för primärvårdens jourverksamhet finns framtaget. I detta förslag anges att familjeläkarna ska ansvara för primärvårdens jourverksamhet/akut omhändertagande alla veckans dagar kl 8-20. Hur tillgängligheten för primärvårdsjour ska lösas under annan tid framgår inte i förslaget (finns angivet beredskap för vissa funktioner). 7 Översiktlig bild av läkarbesök i primärvården Uppgifter har inhämtats ur den statistik som finns tillgänglig i Landstinget Hallands patientadministrativa system. 7.1 Utveckling över åren 1999-2001 7.1.1 Läkarbesök på dagtid måndag-fredag I nedanstående tabell visas utvecklingen av läkarbesök på dagtid måndag till fredag över åren 1999-2001. De akuta besöken på dagtid står för en stor andel av verksamheten, framförallt i Norra Halland. Vid studier av enskilda vårdcentraler framkommer att andelen akuta besök kan vara upp emot 65-70% av verksamheten. 8

Andelen akutbesök skiljer sig kraftigt mellan olika primärvårdsområden. Detta kan ha samband med att andelen privatläkare är större i Halmstad och Laholm, och privatläkarna redovisar endast besök, ej akutbesök särskilt ( se avsnitt 4 och nedan under 7.2). När man ser på utvecklingen över åren syns att totalt antal läkarbesök minskat med knappt 3% mellan åren, medan antalet akuta besök minskat med 14 % (jfr förändring akutvårdscentral och jourcentraler nedan). Antalet läkarbesök per primärvårdsområde har minskat eller är lika, utom för Varberg och Falkenberg, där en ökning kan ses. Andelen akutbesök av alla läkarbesök per område är i stort konstant för Kungsbacka, Halmstad och Hylte, medan en minskning kan ses i Varberg, Falkenberg och Laholm. Mest märkbar är minskningen av akutbesökens andel i Falkenberg. I Laholm är andelen totala besök relativt konstant men andelen akutbesök har minskat. Läkarbesök, dagtid, primärvården i Halland åren 1999-2001, exkl psyk, BVC, MVC, jourcentral 1999 2000 2001 Alla besök varav akuta Alla besök varav akuta Alla besök varav akuta Kungsbacka 65 744 34 149 (52%) 64 822 32 458 (50%) 61 759 31 211 (51%) Varberg 45 787 23 294 (51%) 46 769 22 295 (48%) 51 821 23 291 (45%) Falkenberg 47 975 27 574 (57%) 51 346 21 324 (42%) 48 768 18 516 (38%) Halmstad 127 532 18 108 (14%) 121 723 16 927 (14%) 117 822 17 436 (15%) Hylte 14 585 6 172 (42%) 14 245 6 061 (43%) 12 566 5 079 (40%) Laholm 35 124 8 169 (23%) 34 887 7473 (21%) 35 105 5 310 (15%) Totalt 336 747 117 466 (35%) 333 792 106 538 (32%) 327 841 100 843 (31%) 7.1.2 Läkarbesök på jourtid Av tabellen nedan framgår antalet besök på jourcentraler under åren 1999-2001. Antalet besök på akutmottagningarna vid sjukhusen i Varberg och Halmstad redovisas för samma år. Besöken på akutmottagningarna avser dock hela dygnet. 9

Totala antalet besök på jourcentralerna har ökat under perioden (jfr ovan med minskning av akutbesök på dagtid). En ökning kan även ses på akutvårdscentralen i Halmstad, medan Varberg minskat. Besöken på jourcentraler har ökat i alla områden utom i Falkenberg och Hylte. Falkenbergs minskning för år 2001 tros ha samband med att öppettiden på jourcentralen kortades detta år. Ökningen i Halmstad och delvis i Varberg kan ha motsvarande förklaring. Hela ökningen i Varberg och Halmstad kan dock inte förklaras av detta. Besök på jourcentraler och akutvårdscentraler (alla exkl. inläggningar, hembesök och konsultationer) Enhet 1999 2000 2001 Jourcentral, Kungsbacka 21 371 21470 22 831 Jourcentral, Varberg 17 943 18 860 20 418 Jourcentral, Falkenberg 10 538 11 000 10 194 Jourcentral, Halmstad 14 832 14 125 15 301 Jourcentral, Hylte 3 056 3 112 2 988 Jourcentral, Laholm 4 973 5 145 5 430 Jourcentraler, totalt 72 713 73 712 77 162 AVC, Halmstad 12 816 13 414 14 019 AVC, Varberg 12 311 11 288 11 559 AVC, totalt 25 127 24 702 25 578 Av alla akutbesök i primärvård skedde 38% (1999), 41 % (2000) och 43 % (2001) på jourcentralerna. Andelen av primärvårdens akutbesök som sker på jourcentraler har alltså ökat med 5 %. 7.1.3 Alla akutbesök Vid en jämförelse av alla akutbesök exkl. inläggningar, hembesök och konsultationer under åren 1999-2000 framkommer: 1999 2000 2001 215 306 204 952 203 583 10

Andelen akutbesök har totalt minskat. Andelen besök på jourcental står för en ökning med ca 4 500 besök och akutbesök på dagtid har minskat med ca 16 600 besök. Dock saknas i statistiken uppgifter för akutbesök hos privata vårdgivare, och därmed uppgifter om hu dessa eventuellt förändrats under perioden. Totala antalet registrerade akutbesök i primärvård (inkl jourcentraler men exkl AVC) utgör 46 % (1999), 44 % (2000) och 44 % (2001) av alla läkarbesök. Andelen akutbesök i primärvård har alltså minskat något från 1999-2001 men med en viss förskjutning från dagtid till jourtid. 7.2 Jämförelse av akuta besök Sammanställning av statistikuppgifter återfinns i bilaga 1. Totala antalet besök och antalet akuta besök per primärvårdsområde skiljer sig relativt mycket. Sätts antalet besök i relation till befolkningens fördelning i Halland framgår att norra Halland med primärvården i Kungsbacka och Varberg har förhållandevis stor andel av akuta besök i förhållande till andel av befolkningen både på dagtid och på jourtid. Andelen unga 0-19 år under jourtid är mellan 41-46 %, lägst i norra Halland och högst i Laholm. Andelen som är 75 år och äldre är under jourtid mellan 4-10 %, med lägsta siffran i Halmstad och högsta i Hylte. Det kan självklart finnas flera förklaringar/frågor kring variationen av akutbesök mellan primärvårdsområdena. Några kan vara: Registrering av akut besök i det patientadministrativa systemet kan göras utifrån olika definition? Laholms registrering på jourcentralen tyder på detta. Däremot förklaras inte den större andelen besök på jourcentralerna i Varberg och Kungsbacka av detta, då i stort alla besök där är registrerade som akutbesök vilket bör vara riktigt. Kungsbacka har en relativt ung befolkning med många barn? Dock framgår av statistiken för jourcentralerna att andelen barnbesök i Kungsbacka inte är större än i övriga primärvårdsområden. 11

Tillgången på läkare på dagtid är begränsad? Enligt intervjuerna har det funnits perioder med vakanser främst i Varberg och Kungsbacka, vilket kan förklara viss del av akutbesöken på jourcentral. Trots detta är andelen akutbesök även dagtid hög och andelen ej akuta besök har ökat i Varberg, vilket motsäger att tillgången på läkare varit begränsad. Görs fler akuta läkarbesök hos privatläkare i södra Halland? Dessa registrerar inga akutbesök, men tar förmodligen emot en del. Granskar man enskilda landstingsdrivna vårdcentraler i Halmstad framgår att de akuta besöken utgör ca 17-33 % av de totala läkarbesöken/central. I Laholm är motsvarande fördelning 3-58 % och i Hylte 39-42 %. Organisationen för akutverksamhet dagtid och den medicinska prioriteringen kan variera på de olika vårdcentralerna respektive på jourcentralerna? Undersökningens underlag ger inte tillräckligt underlag för att helt belysa dessa frågor. 7.3 De intervjuades bild av hur de akuta besöken fördelar sig Följande bilder framkommer vid intervjuerna: - 2/3 är akuta och 1/3 är planerade - flertalet akuta besök görs dagtid på vårdcentralerna - vissa patienter söker på jourcentral för att den tiden passar dem - måndag förmiddag är det många som söker - 35-40 % av besöken är akuta och de ökar succesivt. Tendens att man söker mer helger och kvällar. - Jourmottagningen ökar. Finns en önskan att bli omgående omhändertagen. 7.4 Planering för akuta besök I de flesta fall uppger de intervjuade att planeringen för akuta besök utgår från en historisk bemanning och från erfarenhet av söktidpunkter. De flesta uppger att man på vårdcentralerna har prövat med olika former för akutverksamheten, ex. öppen mottagning viss tid. Vissa har prövat längre öppethållande på kvällar, men inte sett någon stor efterfrågan. I nuläget beskrivs från de flesta intervjuade att ett antal besökstider reserveras under dagen för att kunna använda för akuta fall. 12

Falkenberg har kortat öppethållandet på jourcentralen från kl 24 till kl 22, då man såg att antalet besök var litet under de sena timmarna. 7.5 Sökmönster för akuta besök För att få en uppfattning om sökmönstret för akuta besök har material hämtats ur primärvårdens patientadministrativa system. Antalet besök fördelade per timme per veckodag under 4 veckor år 2001 har studerats. De studerade veckorna var v. 19-20 samt v.46-47. Samtliga jourcentraler har medtagits. För att se fördelning av akuta besök dagtid har en vårdcentral i respektive område valts ut. Dessa är Fjärås i Kungsbacka, Håsten i Varberg, Gruebäck i Falkenberg, Hertig Knut i Halmstad, Vårdcentralen i Laholm och Vårdcentralen i Hyltebruk. Bilaga 2 visar hur genomsnittet av besök/studerad vecka måndag-fredag fördelar sig över dagen vid de 6 vårdcentralerna. Bilaga 3 visar hur genomsnittet av besök/studerad vecka kvälls- och nattetid fördelar sig tidsmässigt för jourcentralerna i länet. Bilaga 4 visar motsvarande för jourcentralerna lördag-söndag. Bilaga 5 motsvarande bild som bilaga 3 och 4, men här endast för Kungsbacka. Av statistiken kan noteras att akutbesöken dagtid vardagar fördelas relativt jämt över dagen, med en viss koncentration till kl 10-12 (bilaga 2) Besöken på jourcentralerna har en tydlig koncentration från start klockan 17 till ca kl 19-20 (bilaga 3). Detta kan tolkas som att de besök som ej kunnat planeras in på dagtid hänvisas till jourcentralen och/eller att det finns önskemål hos patienterna att söka vid denna tid. Under lördag och söndag finns en fördelning över dagen/kvällen med topp omkring kl 10-12. Kungsbacka är den enda jourcentral som har nattöppet. Antalet besök nattetid från kl 00-07 är få samtliga dagar i veckan (bilaga 5). I bilagans graf har besöken även fördelats på barn/ungdomar (0-19 år) respektive vuxna. Barnen utgör knappt en fjärdedel av besöken. 13

8 Söker patienter med icke akut sjukdom på jourtid De intervjuade uppger att man bedömer att många besök som kommer på jourtid kunde ha väntat till ordinarie öppethållande på vårdcentralen. Dock uppges att det saknas egentliga fakta på hur förhållandet verkligen ser ut. Många söker för att det är praktiskt att gå till läkare vid de tider som jourcentralen har öppet. Ex. barnfamiljer där ett barn är sjukt och man väntar till dess att den arbetande föräldern kommer hem, för att en av föräldrarna ska kunna åka till läkare och den andre kan vara hemma hos övriga barn. Ibland kan man som vuxen vilja vänta att söka läkare till efter arbetstid, eller är man otålig och vill inte vänta till nästa dag. Någon styrning av besöken till annan tid sker egentligen inte, utan alla som kommer tas emot. Kungsbacka har gjort en ögonblicksstudie vid några jourtillfällen av de som sökt jourcentralen. Av den framgår att mindre än hälften av de som sökt har ett behov som uppkommit under jourtid medan övriga söker för att de inte fått tid på dagtid eller att det passar bättre med tid under jour. 9 Vårdgarantin På frågan om vårdcentralerna klarar vårdgarantin ges varierande svar. Vissa bedömer tillgängligheten som god, medan andra uppger att det krävs prioriteringar för att försöka klara garantin. Från flera uppges att sättet att mäta har dålig tillförlitlighet. Flera av de intervjuade tar upp att det är svårt att prioritera mellan att leva upp till vårdgarantin och tid för de patienter som behöver regelbundna återkommande insatser ex. personer med kroniska sjukdomar, samt det områdesansvar som vårdcentralen har. Det finns en konkurrenssituation mellan patienter som ska prioriteras enligt prioriteringsutredningen och att hålla hög tillgänglighet för alla. 10 Sjukvårdsupplysningens effekter på läkarbesöken I Halland startade sjukvårdsupplysning under 2000. Vid intervjuerna har frågats om man upplever att sjukvårdsupplysningen haft effekt på sökmönstret. 14

Sjukvårdsuplysningen uppges vara mycket kompetenta och ge bra upplysning och råd. De intervjuade upplever dock inte att man inte kunnat se någon effekt av sjukvårdsupplysningen på sökmönstret och inte heller på antalet telefonsamtal till vårdcentralerna. Den statistik som framgår i avsnitt 7.1 visar dock på att andelen akutbesök totalt minskat sedan 1999. Den största minskningen har skett för akuta besök dagtid, framförallt i Falkenberg. Kan detta vara effekt av sjukvårdsupplysningen eller finns annan förklaring? 11 Diskussion och överväganden utifrån revisionsfrågorna Den genomförda granskningen av akut och jourverksamheten i primärvården, Landstinget Halland visar att styrningen av denna verksamhet främst sker via prioriteringsutredningen, vårdgarantin och primärvårdsnämndernas anvisningar om öppettider. Resurserna och organisationen för akutverksamhet i primärvård är likartad dagtid men skiljer sig avseende jourverksamheten. Kungsbacka är det enda primärvårdsområde som har egen jourverksamhet hela dygnet. Akuta besök sker till 57 % på dagtid (Kan vara större andel om akuta besök hos privata vårdgivare funnits med i materialet) och till 43 % på jourcentraler. Andelen besök på jourcentraler har ökat med 5 % åren 1999-2001, trots att den totala andelen akuta besök dagtid minskat med 14%. Ökningen av akutbesök på jourcentraler kan ha samband med att vissa primärvårdsområden minskat öppethållandet för besök på fredag eftermiddagar. Patienter med icke akut sjukdom, som kunde vänta till nästföljande dag, söker till viss del på jourcentraler av andra skäl än att åkomman är angelägen. Exempelvis kan öppettiden på kvällen passa den sociala situationen bättre än dagtid. Verksamhetsrepresentanterna uppger sig inte ha sett någon effekt på akutbesöken sen sjukvårdsupplysningen startade under år 2000. Statistiken visar dock på en total minskning av antalet akutbesök i primärvård och på akutvårdsmottagningar, som kan ha samband med sjukvårdsupplysningens 15

tillkomst. Landstiget har för avsikt att göra en egen utvärdering vilken kanske närmare kan visa på sjukvårdsupplysningens effekter. Granskningen har visat på att akutbesökens andel av de totala besöken varierar mycket mellan olika vårdcentraler, mellan jourcentraler och mellan primärvårdsområden. Även med hänsyn tagen till befolkningsunderlag finns stora variationer. Inte heller skillnader som fler barn/ungdomar eller äldre i befolkningen tycks förklara dessa skillnader. En tendens som kan skönjas är att andelen akutbesök är större i norra Halland, såväl dagtid som under jourtid. Varberg och Kungsbacka står för 55 % av alla akutbesök, men har 43% av Hallands befolkning. Orsaken till detta har inte gått att få fram i granskningen. Det kan dock finnas anledning för Landstinget att djupare utreda om skillnaderna kan bero på olika registrering av akutbesök, olika organisation, resurser och/eller prioritering eller kanske olika beteenden hos befolkningen. En intressant notering är att primärvården i Falkenberg angett en målsättning att minska andelen akutbesök och där finns den enda tydligt märkbara minskningen av antalet akutbesök dagtid. Finns intressanta lösningar att finna där? Akutbesöken utgör en stor andel av alla läkarbesök (44%) och står därmed för en stor andel av primärvårdens verksamhet. Flera av de intervjuade uppger att nuvarande organisationsformer där akutverksamheten vävs in i vårdcentralernas planerade verksamhet i kombination med jourtid för distriktsläkarna skapar risk för undanträngning av prioriterade områden som insatser till patienter med kroniska sjukdomar och patienter med nedsatt autonomi. Möjligheten att inrymma planerat folkhälsoarbete riskerar att minska. Personalens arbetssituation tycks också påverkas negativt av att andelen akut, ej planerad verksamhet är stor. Denna effekt framkom vid intervjuerna i norra Halland. Sökmönstret för de akuta besöken visar en stor koncentration till jourcentralen direkt efter stängning av vårdcentralerna (efter kl 17). Om detta beror på att besöken hänvisas till jourcentraler på grund av begränsad möjlighet att ta emot på dagtid, och/eller om det är patienternas egna önskemål som styr är svårt att bedöma. 16

Vad avser verksamheterna på jourcentralerna noteras att antalet besök nattetid i Kungsbacka är få (se bilaga 5). Det ger anledning att överväga om denna verksamhet är effektiv i förhållande till de resurser som åtgår för öppethållande. Resurserna för natt kunde kanske ge mer effekt om de används under dagtid? 17