ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE inom Bygg- och anläggningsprogrammet
2 Med UF får man tänka själv. Markus, Byggtjänst UF Introduktion Det är vår förhoppning att det här materialet kan fungera som utgångspunkt och inspiration för dig som är verksam inom bygg- och anläggningsprogrammet och som har intresse och vilja att arbeta med entreprenörskap och företagande på din skola genom Ung Företagsamhets utbildningskoncept UF-företagande. Materialet är avsett som ett komplement till Ung Företagsamhets existerande lärarhandledning och belyser såväl utveckling som utmaningar inom bygg- och anläggningsbranschen. Det huvudsakliga syftet är dock att ge förslag till hur du som lärare kan arbeta med UF-företagande inom bygg- och anläggningsprogrammet.
3 UF UF STIPENDIE inspiration utbildning läromedel nätverk UF ger stöd, kunskap och inspiration En lärare kan av oss få utbildning i ekonomi, UF-företagande som processutbildning, utbildning om gymnasiearbetet, hjälp och stöd vid bedömning av elever, tillgång till ett nätverk av lärare, stipendier och konferenser, utbildningar av Visma, Fortnox och Microsoft, riktad information av Skatteverket och Tullverket, och en lärarhandledning som är anpassad till GY11. Eleverna kan få inspiration, få delta på mässor och tävlingar, få tillgång till bankkonton via Swedbank/ sparbankerna, få tillgång till program via Microsoft, Fortnox och Visma och få riktad information av Skatteverket och Tullverket.
4 Nya utmaningar på arbetsmarknaden Den svenska arbetsmarknaden genomgår sedan ett antal år tillbaka stora omstruktureringar och reformer. Anställningsformer förändras, nya yrken uppstår och innehållet i gamla yrken omformas. Samtidigt blir det allt vanligare att människor byter bransch. Oavsett vilken utbildning dagens elever väljer, kommer de att möta en arbetsmarknad i ständig förändring. Nyföretagande blir dessutom ett allt vanligare val hos yngre. När nyföretagandet som helhet minskade i Sverige 2012 med nästan 11% ökade antalet unga företagare, 18-25 år, med 3%. 1 Bygg- och anläggningsbranschen kännetecknas av just förändringsbenägenhet: nya material, nya arbetsmetoder och nya lagar att förhålla sig till. 2 För att eleverna ska vara rustade för ett framtida yrkesliv i denna bransch behöver de i skolan få möjlighet att utveckla sin förmåga till kreativitet 1. http://www.mynewsdesk.com/se/visma/pressreleases/ungas-foeretagande-fortsaetter-oeka-837647, 2014-01-20 2. Skolverket 2011, Gymnasieskola 2011, sid 81 och problemlösning. De yrken som utbildningen leder till innebär både ensamarbete och samarbete. Det krävs såväl initiativ- som samarbetsförmåga. 3 Entreprenörskap allt viktigare i dagens arbetsliv Arbetsgivare idag ställer högre krav på att de anställda tar eget ansvar och egna initiativ samt förmår att lösa problem på ett innovativt och kreativt sätt. I många yrken krävs ett entreprenöriellt förhållningssätt, vilket innebär förmåga att kunna identifiera både problem och möjligheter och att kunna agera utifrån dessa. En stor del av de anställdas arbete inom bygg och anläggning sker i samarbete med andra och kravet på kreativitet, flexibilitet och kvalitetskänsla för att lösa de dagliga arbetsuppgifterna är stort. Komplexiteten och det egna ansvaret ökar ständigt. För att på ett effektivt sätt kunna delta i ett samarbete krävs 3. Skolverket 2011, Gymnasieskola 2011, sid 81
5 en förståelse för branschens olika yrken samt för arbetsprocesser och företagandets villkor. 4 Samtidigt innebär den ständigt föränderliga arbetsmiljön ett krav på flexibilitet och förmåga att lära och lära om under hela arbetslivet. Bygg- och anläggningsbranschen bjuder ständigt på nya verktyg och arbetsmetoder, nya lagar att ta hänsyn till och nya arbetsmiljöer. Inom bygg- och anläggningssektorn kan man idag konstatera att förutom ett fåtal riktigt stora företag så arbetar 87% av de anställda inom sektorn i småföretag med mindre än tio anställda. 5 Antalet nystartade företag i byggsektorn håller sig förhållandevis högt år efter år. För de elever som tar examen från Bygg- och anläggningsprogrammet ter sig alltså en framtid i ett litet, eller till och med i ett eget företag som ett troligt scenario. 4. Gymnasieskola 2011, s 79 5. Sveriges Byggindustrier 2013, Fakta om Byggandet 2013 Genom att kombinera teori och praktik där eleverna i skarpt läge får tillämpa sina kunskaper så kan man uppnå en djupare förståelse som skulle vara mycket svår att uppnå med ett enbart teoretiskt arbetssätt. Rickard Nilsson, lärare på Gränsälvsgymnasiet.
6 Entreprenörskap i utbildningen Entreprenörskap är ett centralt perspektiv i den nya läroplanen för gymnasieskolan Gymnasieskola 2011 (Gy11). Ett av de övergripande målen med att utveckla elevernas entreprenörskap är att eleverna ska se eget företagande som en möjlig karriärväg. Nedanstående är hämtat ur Regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningssystemet och sammanfattar det uppdrag som åligger utbildningsväsendet. Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att hjälpa elever och studerande att utveckla och ta till vara på de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs. Mycket av det som utmärker en bra entreprenör förmågan att lösa problem, tänka nytt, planera sitt arbete, ta ansvar och samarbeta med andra är också egenskaper som studerande på olika nivåer behöver utveckla för att klara sina studier och för att bli framgångsrika i vuxenlivet. ur Regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningssystemet, sid 2. Entreprenörskap och ett entreprenöriellt lärande är alltså begrepp som hela utbildningsväsendet måste förhålla sig till. En viktig del av detta uppdrag är att genom undervisning utveckla elevernas entreprenöriella egenskaper och förhållningssätt. Eleverna ska också få mer specifika kompetenser som krävs för att driva ett eget företag, som exempelvis grundläggande kunskaper om företagande, projektledning och ekonomi. Entreprenörskap i den nya gymnasieskolan Entreprenörskap och företagande är viktiga komponenter i den nya gymnasieskolans värdegrund. Eleverna ska få kunskaper och utveckla förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Alla elever, oavsett program, ska få möjlighet att utveckla dessa förmågor och kunskaper. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. ur Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.
7 Var kommer entreprenörskap in i bygg- och anläggningsprogrammet? Målet med en utbildning inom bygg- och anläggningsprogrammet är att eleverna efter avslutad utbildning ska kunna utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Examensmålen för bygg- och anläggningsprogrammet anger att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om entreprenörskap och företagande för att förbereda eleverna för ett yrkesliv i samverkan med andra yrkeskategorier och med kunder. 1 För att eleverna ska vara väl förberedda för sitt kommande yrkesliv bör de få chansen att pröva att utföra arbetsuppgifter i företagsliknande former. Det är även lämpligt att förbereda eleverna för eget företagande, eftersom en stor del av de elever som går på bygg- och anläggningsprogrammet någon gång i framtiden kommer att driva egna företag. Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer. ur Gymnasieskola 2011, sid 80 I Skolverkets kommentarer till examensmålen för Gy11 ges exempel på vad vanligt förekommande arbetsuppgifter kan vara för de olika yrkesutgångarna 2 : För anläggningsmaskinförare kan det vara att gräva grunder, lasta samt underhålla maskiner och verktyg. För beläggningsarbetare kan det vara att bygga, underhålla och reparera vägar, broar och tunnlar. För byggnadsmålare kan det vara in- och utvändig målning, uppsättning av väggbeklädnad och färgsättning. För byggnadsplåtslagare kan det vara tillverkning och montering av plåt för tak och fasad. För träarbetare kan det vara tillverkning av formar och inredningssnickerier. Utbildning i entreprenörskap stärker självförtroendet För att bli entreprenöriell och företagsam är det avgörande att tro på sig själv och sin egen förmåga att åstadkomma skillnad i sitt eget och i andras liv. Det räcker inte att kunna identifiera problem och att se hur de kan lösas man måste också ha förmågan att ta sig an uppgiften och se till att den blir genomförd. För att kunna gå från att se att något är möjligt till att faktiskt också göra det, måste man ha självförtroende och tro på att man kan lyckas. Det vi själva bedömer som troligt är oftast det som vi också kommer att göra. För att eleverna ska utveckla sina entreprenöriella egenskaper behöver de uppleva att det är troligt att de kan lösa ett problem på ett innovativt och kreativt sätt. För att de ska vilja starta och driva ett företag måste de se det som en trolig möjlighet i sitt yrkesliv. 1. Gymnasieskola 2011, s 79 2. Gymnasieskola 2011, s 81-82
8 UF-företagande entreprenörskap på riktigt En metod för att jobba med entreprenörskap på gymnasiet är organisationen Ung Företagsamhets utbildningskoncept UF-företagande. Konceptet ger lärare och elever en möjlighet att arbeta med att utveckla entreprenöriella förmågor och erhålla de kunskaper om entreprenörskap som efterfrågas i läroplanen och av samhället. UF-företagande som metod har utvärderats med långtidsuppföljningar. 1 Man har kommit fram till att de som drivit UF-företag under sin gymnasietid har senare i livet en starkare etablering på arbetsmarknaden, färre arbetslöshetsdagar och högre inkomst än genomsnittet i kontrollgruppen. Att få prova på UF-företagande ökar också sannolikheten att eleven blir nyföretagare. 1. Övning ger färdighet en långtidsuppföljning av UF-företagares entreprenöriella karriärer i Sverige 1990-2007, Karl Wennberg, 2011 samt Effekter av utbildning i entreprenörskap en långtidsstudie av UF alumners arbetsmarknadspotential och företagande Karl Wennberg, Niklas Elert. Ratio, 2012 Inom ramen för UF-företagandet jobbar man med elevernas självkänsla och självförtroende när det gäller entreprenörskap. Eleverna får kunskaper och färdigheter om företagande och gruppdynamik, samtidigt som de utvecklar sitt självförtroende och sig själva som personer. De får en större tro på sin egen förmåga och de får med sig kunskaper som de kommer att ha nytta av, oavsett vilka vägval de sedan gör i sina liv. Vad innebär UF-företagande? UF-företagande innebär att eleverna startar, driver och avvecklar ett företag under ett läsår. Året börjar med att de på höstterminen, i grupper, startar ett företag, formulerar en affärsidé, räknar på ekonomin och undersöker om idén håller. Sedan driver de företaget på riktigt med stöd av lärare och representanter från Ung Företagsamhet. När läsåret närmar sig sitt slut avvecklar de sitt företag. Fokus ligger på att eleverna själva tar ansvar för att hitta lösningar på de problem som uppstår under vägen.
9 De mallar som UF arbetat fram underlättar också arbetet, både för elever och lärare. Fredrik Eliasson Lärare på Polhemsgymnasiet Målet är inte att UF-företaget ska leva vidare efter gymnasiet. I första hand är syftet att eleverna ska få prova på och få erfarenhet av att driva ett företag, för att senare i livet tänka sig detta som ett alternativ om de så önskar. Genom Ung Företagsamhets koncept får elever och lärare tillgång till stöd, hjälp och aktiviteter från det regionala UF-kontoret. Dessutom finns ett läromedel och en lärarhandledning med tydlig läroplanskoppling, en webbaserad elevutbildning i ekonomi samt löpande grundutbildningar och fortbildning för lärare. Genom UF-kontoret kan även kontakter med andra skolor förmedlas för samverkan och erfarenhetsutbyte. Vad lär sig eleverna av UF-företagandet? Genom att driva UF-företag får eleverna chans att prova på något nytt. De får möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, sin företagsamhet och sitt entreprenörskap. Eleverna övar sig i företagande och får samtidigt nyttiga erfarenheter inför arbetslivet, oavsett om framtiden blir som företagare eller som företagsam anställd.
10 Detta skapar nya möjligheter och ger eleverna en chans att vara aktörer i sina egna liv, både yrkesmässigt och privat. Eleverna kommer att stöta på problem som är nya för dem och som de behöver lösa under arbetets gång. De planerar och utför sina projekt själva och måste söka information vilket gör att de utvecklar ett kritiskt förhållningssätt. De får också träna på att samarbeta, ofta i en ny konstellation. UF-företagande bygger på att man antar olika roller och tar ansvar för just sina uppgifter. Möjligheten att delta i ett projekt som innebär att ta sig an arbetsuppgifter som man aldrig tidigare provat eller inte bedömt som troligt att lyckas med, kan förändra uppfattningen om sig själv och sin egen förmåga. Att eleverna under projektets gång får prova på nya roller, nya ansvarsområden, ställas inför etiska ställningstaganden och lösa problem gör att de får erfarenheter för livet. Inte minst får de chansen att utmana bilden av sin egen förmåga inom flera områden.
11 Hur kan UF-företagande bedrivas på bygg- och anläggningsprogrammet? UF-företagandet passar utmärkt på bygg- och anläggningsprogrammet. Att utveckla förmågor som kreativitet, flexibilitet, initiativförmåga och kvalitetsmedvetenhet och förmågan att lösa olika typer av problem är en naturlig del av utbildningen. Det är dessutom förmågor som är viktiga i elevernas framtida yrkesutövning som anläggningsarbetare, plåtslagare, byggare eller målare. UF-företagande inom ramen för bygg- och anläggningsprogrammet kan utföras på flera olika sätt. Ett sätt är att driva UF-företaget inom ramen för kursen Entreprenörskap. Det huvudsakliga syftet blir då att eleverna ska få kunskaper och förmågor som kan kopplas till entreprenörskap. Eleverna kan då fritt välja affärsidé och fokusera på att utveckla sina entreprenöriella förmågor. Kursen Entreprenörskap kan erbjudas som programfördjupning eller individuellt val. Ett annat alternativ är att genomföra UF-företagande inom ramen för gymnasiearbetet. Att samverka med Ung Företagsamhet och låta eleverna jobba med UF-företagande under ett år, ger goda förutsättningar att bedöma om eleverna är rustade för ett framtida yrkesliv inom bygg- och anläggningssektorn. För att kunna driva ett UF-företag som gymnasiearbete krävs det att UF-företagets affärsidé ligger inom ramen för den valda yrkesutgången och möjligheterna är många. Det kan handla om allt från att bygga lekstugor för försäljning till att erbjuda tjänster inom plåtslageri, mureri och måleri. Med detta alternativ har eleverna stort utrymme att vara kreativa i valet av affärsidé så länge man beaktar huvudsyftet med gymnasiearbetet vilket är att de praktiskt får använda sig av de kunskaper och färdigheter de tidigare fått under sina studier. Ytterligare ett alternativ är att driva UF-företaget inom en eller flera yrkeskurser, t.ex. Måleri, Husbyggnad, Anläggningsförare, Plåtslageri eller Anläggning.
12 Ämnesintegrering och samverkan mellan olika ämnen Oavsett vilken kurs UF-företaget drivs inom finns det stora möjligheter att samverka mellan olika ämnen och skapa synergieffekter. Konceptet UF-företagande är en metod som inbjuder till och möjliggör ämnesintegrering. De grundläggande kunskaper i privatekonomi och eget företagande som ingår är användbara i alla UF-företag. I Svenska 1 arbetar eleverna med att hålla muntliga presentationer, vilket är en annan viktig del av UF-företagandet. Möjligheterna till ämnesintegrering är förstås än större i de programgemensamma ämnena samt i de yrkeskurser som ges för respektive inriktning. Beroende på val av affärsidé finns goda möjligheter till individualisering utifrån elevens behov. Lärarens roll under UF-året Läraren har en viktig roll som coach, inspiratör och mentor. Att medvetet arbeta med att utmana eleverna inom ramarna för UF-företagandet har stor betydelse för vilken uppfattning de får av sina egna entreprenöriella förmågor. Eleverna bör själva försöka hitta lösningar men läraren kan behöva stötta dem i att våga försöka igen och att lära sig av eventuella misslyckanden. Eleverna ska även uppmuntras att själva söka upp lärare, rådgivare och experter som kan ge dem hjälp och stöd. Det är även värdefullt om hela arbetslaget kan fungera som UF-lärare. Yrkesläraren har givetvis en särställning som den som har mest branschkännedom och yrkesspecifika kunskaper, men alla lärare i arbetslaget kan med fördel handleda ett UF-företag, oavsett vilket ämne läraren undervisar i. Det är en fördel för eleverna om läraren själv har ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det är en sådan tydlig koppling mellan gymnasiearbetets planera, genomföra och utvärdera. Du har ju alla de momenten i och med att eleverna driver ett UF-företag. Fredrik Lindström, lärare Yrkesgymnasiet Skellefteå
13 Exempel: Byggtjänst UF Adam och Markus startade UF-företaget Byggtjänst UF hösten 2013. De gjorde sitt UF-år inom ramen för gymnasiearbetet på bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning husbyggnad. Affärsidén gick ut på att erbjuda privatpersoner tjänster inom byggsektorn. De marknadsförde sig bland annat via en facebooksida och fick två kunder inom bara ett par minuter efter att de hade lanserat sidan. De uppdrag de fick var diverse byggjobb, t.ex. har de satt in en dörr, byggt en kattlucka, bytt vindskivor och byggt en bokhylla. Det bästa med att driva UF-företag var enligt eleverna att de fick tänka själva. På APL:en gjorde man det som handledaren sa, men när vi drev vårt eget företag så var det vi som bestämde. Vi fick själva avgöra vad som var nästa steg i processen hela tiden. Det var förstås roligt och utvecklande. En av de svåraste sakerna med att driva företaget var, enligt Adam och Markus att i förväg planera för vilka verktyg och vilket material som skulle användas. En annan sak som de har fått lära sig är hur man fakturerar och hur man sköter bokföringen. Ämnesintegrering i exemplet Byggtjänst UF Exemplet med Byggtjänst UF ovan visar att det är möjligt att driva ett UF-företag inom ramen för gymnasiearbetet och genom UF-företaget visa att man besitter de kunskaper, färdigheter och förmågor som krävs för att arbeta i bygg- och anläggningssektorn. Det framgår också att det finns stora möjligheter att samverka mellan olika ämnen och att klara synergieffekter kan uppnås, både inom de gymnasiegemensamma och inom de programgemensamma ämnena samt inom programfördjupningen. Undervisningen i Samhällskunskap 1a1 ska behandla privatekonomi och hur denna hänger ihop med samhällsekonomin. Vidare ska kursen behandla arbetslivets villkor. Hur fungerar arbetsmarknaden? Vilka roller finns det och hur påverkar de samhällsutvecklingen? Inom kursen kan därmed ekonomiska grundkunskaper om budget och bokföring läras ut. Detta är essentiella delar av att driva ett UF-företag. Likaså kan entreprenörskapets roll för samhällsutvecklingen diskuteras. I Svenska 1 ska eleverna arbeta med muntliga framställningar där fokus ligger på mottagaranpassning. De ska även arbeta med olika former av tekniska hjälpmedel som kan vara till stöd vid framställningen. Ämnet Bygg och anläggning ges som programgemensamt ämne på bygg- och anläggningsprogrammet. Det ger kunskaper om verktyg, metoder och material. Det innehåller också planering av arbete, informationssökning samt utvärdering. Ämnet Husbyggnad, ges som programinriktning. Den ger fördjupade kunskaper om byggnadsarbeten såsom nybyggnation och renovering.
14 I programfördjupningen finns det även möjlighet att läsa andra kurser som innehåller moment som skulle kunna användas för att utveckla Byggtjänst UF, exempelvis kursen Entreprenörskap där hela det centrala innehållet uppnås inom ramen för UF-projektet. Mer information om detta finns i Ung Företagsamhets lärarhandledning. Gymnasiearbetet på Bygg- och anläggningsprogrammet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppuppgifter inom yrkesutgången. Genom att eleverna planerar, dokumenterar och utvärderar sitt arbete med de uppdrag de får inom ramen för Byggtjänst UF är det möjligt för läraren att bedöma elevernas kunskaper inom i detta fall inriktning husbyggnad. Målarkluddarna UF Affärsidén gick ut på att erbjuda tjänster till privatpersoner inom måleri. Företaget utförde målning av snickerier, tak och väggar. De utförde även vävning och tapetsering. De annonserade genom att sätta upp annonser på lokala anslagstavlor samt genom kontakter. Målarkluddarna UF drevs som gymnasiearbete på Bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning måleri. Utemöbler UF Eleverna tillverkade mjölkpallar på beställning. Det fanns två olika modeller, en stationär och en som var hopfällbar. Då tillverkningen skedde på beställning fanns det stort utrymme för kunden att påverka utseendet och val av exempelvis kulör. Utemöbler UF drevs som gymnasiearbete på Bygg- och anläggningsprogrammet.
OM UNG FÖRETAGSAMHET Ung Företagsamhet vill ge unga människor möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, sin företagsamhet och sitt entreprenörskap. Varje år startar över 20 000 elever ett UF-företag på någon av de närmare 600 gymnasieskolor där utbildningen finns. Ung Företagsamhet har en lokal förankring genom de 24 regionkontoren och sina medarbetare som erbjuder inspirationsföreläsningar, tävlingar, utbildningar och aktiviteter för såväl elever som lärare. Som stöd för utbildningskonceptet finns läromedel och lärarhandledning som ges ut i samarbete med förlaget Natur & Kultur. Ung Företagsamhet ger även utbildningar inom entreprenörskap i skolan samt ger ut läromedel för grundskolan: Vårt Samhälle, Se Möjligheterna och Min Framtid & Ekonomi. Mer information om Ung Företagsamhet och kontaktuppgifter till ert regionala kontor finns på. Kontakta Ung Företagsamhet om du vill veta mer om hur er skola kan arbeta med UF-företagande på bygg- och anläggningsprogrammet!