Oktober 18 oktober 2012 Makro Bättre amerikansk statistik Mycket svagare svensk statistik Vi tror på ytterligare räntesänkningar i Sverige i höst Makro Den senaste månaden har bjudit på blandad statistik. Amerikansk statistik har över lag varit stark. Både bättre än förväntat och i många fall med tydliga uppgångar. Europeisk statistik har varit svag, inte minst i Tyskland, men framförallt har svensk statistik varit riktigt dålig. I USA har det mesta från detaljhandelsförsäljning, consumer confidence, inköpschefsindex, husmarknadsdata och inte minst arbetsmarknadsstatistik varit oväntat bra. Som vi noterat i tidigare marknadskommentarer visar husmarknadsstatistiken på en kraftig förbättring av den amerikanska fastighetsmarknaden. Vad gäller övrig amerikansk statistik är det möjligt att en viss del av förbättringen kan vara en effekt av att FED i mitten av september annonserade en ny runda kvantitativa lättnader (QE3). Framförallt var man mycket tydlig med att man kommer att vidta ytterligare kraftfulla åtgärder om man inte uppnår önskade resultat. Att FED var så pass explicita kan möjligen ha påverkat konsumenterna i positiv riktning. Så man kanske ska vara lite försiktig att på det här stadiet dra för stora växlar på den goda amerikanska statistiken. När det gäller arbetsmarknadsstatistiken finns det anledning att vara lite extra skeptisk. Orsaken till att statstiken var bättre än väntat stod nästan helt att finna i en kraftig ökning av offentliganställda deltidsarbetande ungdomar. Det går helt på tvärs med den rådande trenden där det hela tiden försvinner arbeten inom den offentliga sektorn till följd av de svaga amerikanska statsfinanserna. Att den trenden plötsligt skulle ha vänt innan man ens börjat diskutera fiscal cliff (se nästa sida) ser vi som osannolikt. Svaret är nog att det är någon form av valarbetare som anställts, men det passar nog president Obama mycket bra. Nästan alla medier rapporterade efteråt att arbetslösheten nu är lägre än när Obama tillträdde (om än bara med en tiondels procentenhet). I Europa har det mesta i statistikväg pekat nedåt. Det gäller inte minst Tyskland där till exempel det mycket ansedda ledande IFO indexet fortsatte ner. I Europa är det i hög grad fortsatt fokus på utvecklingen inom eurozonen och dess problem. Vi tycker att bilden fortsatt att ljusna och vi räknar med att Spanien, till slut, kommer att ansöka om stöd från ESM vilket bör vara mycket positivt för finansmarknaderna. I Asien är bilden blandad. I Japan har den mesta statistiken varit svag. Den återhämtning man räknat med efter förra årets kärnkraftsolycka har inte materialiserats i linje med förhoppningarna. Kinesisk statistik är något blandad, vissa ledande index pekar uppåt medan andra pekar nedåt. Det är dock tydligt att den kinesiska ekonomin gått in i en lugnare fas. Svagare kinesisk ekonomi har inneburit att länder i regionen nu söker stimulera sina respektive ekonomier via sänkta räntor. I början av oktober sänkte både Sydkorea och Australien sina räntor. Så även Brasilien, även om det är en annan region. I Kina har inflationen stabiliserats på en, för landet, låg nivå. Även om vi inte räknar med ytterligare lägre inflation härifrån tror vi att den låga nivån talar för ytterligare finanspolitiska stimulanser i Kina. Både via sänkta kassakrav men även via sänkt styrränta. Slutligen till Sverige där den ekonomiska statistiken under den senaste månaden varit riktigt svag. Det gäller det mesta från antal varsel som i september var på mycket höga nivåer historiskt sett, till inköpschefsindex som är på den lägsta nivån någonsin med undantag för perioden kring Lehmankrisen.
Oktober Men dessutom har svensk inflation varit betydligt lägre än vad Riksbanken räknat med. När Riksbanken sänkte räntan i september publicerade man även en prognos för den svenska inflationen. Där kunde man se att Riksbanken räknade med att septemberinflationen skulle vara 0,9 procent mätt som KPI och 1,2 mätt som KPIF (KPI exkluderat effekterna av Riksbankens ränteändringar). Utfallet blev 0,4 procent i årstakt för KPI och 0,9 procent för KPIF. Intressant att notera är även att Riksbanken i sin prognos antog att inflationen skulle bottna på 0,8 procent senare i år innan den börjar stiga nästa år. För KPIF räknade man med att septembernoteringen skulle vara botten. Vi tror att det finns en stor sannolikhet att årstakten för KPI kommer att komma ner ytterligare, under noll, senare i år. Bland annat eftersom alla boinstitut sänkte sina räntor relativt kraftigt i början av oktober vilket trycker ner KPI. Skulle Riksbanken dessutom sänka räntan, vilket vi räknar med, kommer KPI att pressas ner ytterligare av det. De avvikelser som redan nu kan noteras mellan Riksbankens prognos och utfallet är betydande. 0,5 procents fel på en nivå av 0,4 procent inom loppet av en månad är remarkabelt. Vi förstår inte hur Riksbanken ska kunna skruva till sina prognoser på ett sådant sätt att man kan undvika att sänka räntan igen. Ett problem är dock att Riksbanken i september även publicerade sin räntebana. Den sade, som vanligt får man väl tilllägga, att man nu skulle ligga stilla på fram till nästa vår då man ska påbörja en höjningscykel som lyfter räntan till cirka tre procent i mitten av 2015. Men, så har det låtit hela tiden. Man sänker räntan och säger att man därefter ska hålla räntan i princip oförändrad innan man om något halvår ska börja höja räntan kraftigt - trots alla problem i omvärlden och trots att de flesta stora centralbankerna i världen indikerar låg ränta under lång tid framöver. Så vi tycker sammanfattningsvis att det finns en god sannolikhet att man sänker igen i år trots vad de själva säger. I dagarna publicerade SvD en artikel av Stefan Ingves där han menar att Riksbanken måste ta hänsyn till hushållens höga belåning. Bland annat säger han att Röster har höjts för att sänka en redan mycket låg ränta ytterligare för att stimulera sysselsättningen och Men vinsterna av att stimulera ekonomin ytterligare måste vägas mot de kostnader som kan uppstå till följd av detta i framtiden samt Om inte Riksbanken tar hänsyn till skuldsättningen hos hushåll och företag kan dessa konsekvenser bli mycket allvarliga. Det låter ju onekligen som om Stefan Ingves inte har för avsikt att sänka räntan ytterligare. Men, samtidigt säger Pernilla Meyersson, chef för Riksbankens informationsavdelning, att Ingves artikel INTE är en räntesignalering och att den INTE handlar om Ingves syn på det aktuella ekonomiska läget. Förvirrande! När det gäller finansmarknaderna i övrigt tycker vi att det nu finns ett par påtagligt binära risker. Först och främst gäller det Spanien och deras eventuella ansökan om hjälp från ESM. Innan en ansökan blivit verklighet kan inte ECB bidra med obligationsköp i marknaden. Men just för stunden verkar marknaderna bli allt mer övertygade om att en spansk ansökan faktiskt är på väg. Det är uppenbart när man ser hur starkt de perifera euroländernas statsobligationer handlar. Som den spanska statsfinansiella situationen ser ut ser vi det som näst intill ofrånkomligt att Spanien faktiskt ber om stöd. Frågan är bara hur lång tid det kommer att ta. När en ansökan blir officiell räknar vi med att det kommer att vara mycket positivt för riskbärande tillgångar så som aktier och perifera euroländers statsobligationer. Däremot skulle det sannolikt vara negativt för kärnländernas statsobligationer, länder som Tyskland, Holland men även Sverige. Den andra binära risken vi i dagsläget funderar över är den statsfinansiella situationen i USA och då speciellt den så kallade fiscal cliff. Vi beskrev situationen i förra månadens marknadskommentar men den tål att upprepas; I allra värsta fall räknar CBO, kongressens budgetkontor, med att åtstramningen för helåret 2013 kan bli så mycket som fem procent av BNP. Med en amerikansk tillväxt kring två procent skulle det då riskera att innebära en kraftigt negativ amerikansk tillväxt under nästa år. Nu är det emellertid få som tror att det skall behöva bli så illa. Men även om politikerna, åtminstone delvis, kan komma överens om en kompromiss finns en liten risk att USA kan stå inför nolltillväxt under 2013. Något som skulle kunna ge stora effekter på en redan fragil global tillväxt. USA är trots allt världens största ekonomi. Osäkerheten vad gäller den amerikanska politiken är för närvarande mycket stor. Det är ett jämnt lopp mellan presidentkandidaterna och även stor osäkerhet kring fyllnadsvalen till kongressen. Men förutsatt att inte något av partierna får total majoritet, det vill säga får presidentposten plus kontroll över både senat och representanthus, kommer sannolikt förhandlingarna gällande statsfinanserna att bli mycket hårda. Något som vi tror kan komma att skapa en hel del osäkerhet och därmed volatilitet i finansmarknaderna. Det är inte helt enkelt att förutspå effekterna av en segdragen hantering av budgetproblemen, eftersom det är beroende av hur diskussionen utvecklas. Men vår bästa gissning, i dagsläget, är att en utdragen osäkerhet kring fiscal cliff skulle riskera att vara negativt för aktiemarknaderna men positivt för amerikanska statsobligationer. 2
Oktober, USA Amerikansk arbetsmarknadsdata har varit överraskande bra den senaste månaden. Grafen visar dels arbetslösheten (blå) som oväntat föll till 7,8 procent, dels arbetslöshetsstödssökande (röd). Det var första gången sedan januari 2009 som arbetslösheten understeg åtta procent. Därmed är arbetslösheten en tiondel lägre än när president Obama tillträdde - något som fick stor uppmärksamhet i media. Det ser ut som om amerikansk arbetslöshet så sakteliga är på väg åt rätt håll. Det kan dock finnas anledning att var lite försiktig med tolkningen. Det visar sig framförallt vara en oväntad uppgång av offentliganställda som överraskat positivt. Frågan är om inte det är en temporär effekt. Grafen visar tre sektorer av den amerikanska arbetsmarknaden; offentliga sektorn, finanssektorn och byggsektorn. Normalt när konjunkturen vänder upp brukar dessa sektorer bidra med snabb ökning av antalet anställda. Så har fallet inte varit sedan 2008. Problemen inom byggsektorn och finanssektorn har inneburit att antalet anställda istället minskat. Offentliganställda har påverkats av dåliga statsfinanser vilket inneburit nedskärningar inom stat och delstater. (Uppgången inom offentlig sektor under 2010 berodde på korttidsanställda för den amerikanska folkräkningen.) Det som skapat en del frågetecken kring den senaste arbetsmarknadsstatistiken är det faktum att antalet anställda inom offentlig sektor ökat kraftigt de senaste två månaderna. Speciellt som det visat sig vara deltidsanställda inom åldersgruppen 20-24 år. Även annan amerikansk statistik har varit bra. Grafen visar inköpschefsindex för både tillverkningsindustrin och servicesektorn. Båda steg oväntat mycket. Även här kan finnas fog för viss försiktighet i tolkningen. Man bör komma ihåg att FED sjösatt en ny runda kvantitativa åtgärder, QE3, vilket kan ha påverkat sentimentet positivt. Men vi har tidigare noterat alltmer positiv statistik från den amerikanska fastighetsmarknaden och det är möjligt att vi börjar få se spridningseffekter från den även inom andra områden. 3
Oktober, Europa Efter ECB:s utspel i augusti att man var beredd att köpa krisländernas obligationer har trycket lättat betydligt på de perifera ländernas räntor. Grafen visar tioåriga statsobligationer i Grekland, Irland och Portugal. Som synes har räntorna fallit kraftigt sedan i somras. För mycket spekulativt lagda investerare har detta inneburit fantastiska möjligheter. I slutet av maj kunde man köpa en tioårig grekisk statsobligation till en kurs på ungefär 14 procent. Nu handlas den till cirka 32 procent. En nätt kursvinst på cirka 130 procent på mindre än fem månader. Även irländska och portugisiska obligationer har givit fantastisk avkastning, om än inte lika extrem som de grekiska. Irländska obligationer har avkastat cirka 20 procent sedan maj och portugisiska drygt 40 procent. Europeisk statistik har, till skillnad från amerikansk, fortsatt att försvagas. Detta gäller även tysk statistik som indikerar en kraftig avmattning. Grafen visar IFO i Tyskland som fortsätter sin nedgång. Att Tyskland nu alltmer tydligt påverkas av den europeiska krisen kan vara en förklaring till att svensk statistik nu uppvisar tydliga tecken på en rejäl inbromsning. Tyskland är ju en av Sveriges viktigaste handelspartners och en tysk inbromsning påverkar därmed Sverige i hög grad. 4
Oktober, Asien Även kinesisk data har varit svag. Inte alarmerande men den har ändå tenderat att överraska negativt, även om bilden inte är helt entydig. Svagare tillväxt har inneburit låg inflation och KPI har stabiliserats kring två procent. Den senaste mätningen visade på en inflation på 1,9 procent. Även om vi tror att KPI bottnar kring nuvarande nivåer ser vi i nuläget inte framför oss någon stor uppgång i inflationen. Den låga inflationen bör öppna upp för ytterligare finanspolitiska stimulanser. Kina har sänkt både kassakrav och ränta men sänkningarna har varit försiktiga så här långt. Man har sänkt räntan i två steg från 6,56 procent till 6,0. Kassakravet har samtidigt sänkts i tre steg från 21,5 till 20 procent. Som framgår av grafen finns det utrymme att sänka både kassakrav och ränta ytterligare. Svagare inhemsk tillväxt och internationell finansiell oro har fått den kinesiska börsen att falla kraftigt. Den är nu cirka 30 procent lägre än den senaste toppen i april 2011. Vi tycker att den kinesiska börsen börjar se intressant ut. Den lägre finansiella stressen i Europa har ännu inte givit något avtryck på den kinesiska aktiemarknaden. Skulle det bli så att vi dessutom får se ytterligare stimulansåtgärder i Kina tycker vi att det börjar finnas argument för en stabilisering och på sikt stigande kinesisk aktiemarknad. 5
2012-08-01 2012-12-01 2013-04-01 2013-08-01 2013-12-01 2014-04-01 2014-08-01 2014-12-01 2015-04-01 2015-08-01 Procent Enter Fonder Marknadskommentar Oktober, Sverige Som vi nämnt tidigare ser vi allt fler tecken på en kraftig inbromsning av den svenska ekonomin. Ett av de kanske tydligaste sätten att illustrera detta är genom att se på antalet varsel. I september varslades nästan 7500 personer. Det är högt i ett historiskt perspektiv. Nästan dagligen hör vi om ytterligare varsel. Ett annat exempel på svagare efterfrågan är Volvo PV som valt att stänga sin Torslandafabrik i en vecka till följd av vikande efterfrågan och stora lager. Alltsammans talar för att vi kommer att få se fortsatt svag svensk statistik under hösten. Vikande efterfrågan och stark krona har inneburit att svensk inflation faller kraftigt. I oktober blev årstakten på KPI 0,4 procent och på KPIF (KPI rensat för Riksbankens egna ränteändringar) 0,9 procent. Riksbanken hade bara ett par veckor innan prognosticerat 0,9 respektive 1,2 procent. Detta är betydande avvikelser! Speciellt på så kort tid. Riksbankens inflationsprognos 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 CPI CPIF Grafen till vänster visar Riksbankens egen inflationsprognos från september. Som framgår av grafen räknar Riksbanken med att inflationen bottnar kring de nivåer de prognosticerat för september, för att sedan börja stiga i början av nästa år. Men inflationen är redan nu långt under Riksbankens lägstanivå. Dessutom har flertalet boinstitut sänkt räntorna relativt kraftigt i oktober vilket talar för ytterligare lägre inflation. Vi är själva inte alls främmande för att vi under hösten kan komma att få se negativ årstakt på KPI. Detta alltså i närtid. Därför utgår vi från att Riksbanken kommer att behöva sänka räntan igen. 6
Procent Enter Fonder Marknadskommentar Oktober, Sverige Ett annat bra sätt att illustrera inbromsningen i Sverige är PMI, inköpschefsindex. För tillverkningsindustrin är vi nu på den lägsta nivån någonsin med undantag för finanskrisen 2008-2009. Även för servicesektorn är nivåerna mycket låga. Även detta talar för att Riksbanken kommer att behöva sänka räntan igen. 4,00 3,50 3,00 Riksbankens räntebana och marknaden Tyvärr är det svårt att få någon vägledning från Riksbanken. Grafen till vänster visar Riksbankens räntebana. Som synes har den parallellförskjutits nedåt. I oktober 2011 sade man att man skulle börja höja räntan efter årsskiftet. Sedan sänkte man räntan i december. Då lade man även in en liten sannolikhet för en sänkning men sedan skulle man börja höja kring sommaren. 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Riksbanken 1107 Riksbanken 1109 Riksbanken 1110 Riksbanken 1112 Riksbanken 1202 Riksbanken 1207 Riksbanken 1209 Marknaden 1209 Sedan sänkte man i februari, varefter man sade att räntan skulle ligga still fram till årsskiftet då man skulle börja höja räntan. I augusti angav man återigen en liten sannolikhet för en sänkning men sedan skulle höjningarna börja efter årsskiftet. Varpå man sänkte i september, vilket mycket få ekonomer räknade med (vi själva undantagna). Varefter man sa att man ska ligga stilla med räntan tills i vår då man ska börja höja snabbt. Räntebanan har hittills inte varit till stor hjälp. Vi tror att man kommer sänka ytterligare. Observera den nedersta linjen, den visar marknadens diskontering. Grafen till vänster visar något som Riksbanken fokuserar på; hushållens belåning. Den röda grafen visar den totala stocken. Den blå visar ökningstakten mätt som årstakt. Ökningstakten har som synes fallit kraftigt, från dryga 13 procent per år 2005 till nuvarande 4,6 procent. Som vi ser det bör ökningen över tiden stiga med i princip nominell BNP. Då hålls skulderna konstanta som andel av BNP över tiden. Med två procent inflation och 2,5 procent real tillväxt blir då 4-5 procent ökningstakt rimlig. 7
Anders Wilson, Makro Chef ränteförvaltning och makroanalys John Bornstein, Aktiemarknad Chef aktieanalys Enter i korthet Enter är en oberoende kapitalförvaltare specialiserad på svensk aktie- och ränteförvaltning. Vi erbjuder förvaltning i nio fonder samt diskretionär förvaltning. Förvaltarna på Enter har lång erfarenhet av kapitalförvaltning, i genomsnitt 25 år. Huvuddelen av förvaltarteamet har arbetat tillsammans i mer än 16 år. En stor del av våra kunder är institutionella placerare, som till exempel pensionsfonder och stiftelser. Vi förvaltar även kapital för privatpersoner. Du kan spara i våra fonder direkt hos oss eller via våra samarbetspartners; Avanza, Nordnet, SEB, Swedbank, Skandia Banken, Fondmarknaden.se, Saxo Privatbank, SPP och Pensionsmyndigheten. Enters förvaltning finns även tillgänglig för dig som sparar i Skandia Link, SEB Trygg Liv och Danica Pension. Enter startades 1999. Företaget har idag tretton anställda. Ägare är dels personalen, dels norska börsnoterade Orkla ASA. Fonder Aktiefonder Enter Sverige Enter Sverige Pro Enter Select Enter Select Pro Strategifonder Enter Maximal Enter Maximal Pro Mer information För mer information om Enter Fonder se vår hemsida www.enterfonder.se eller kontakta: VD Enter Fonder Henrik Lindquist 08-790 5713 henrik@enterfonder.se Marknadschef Richard Bentefour 08-790 5719 richard@enterfonder.se Marknadsassistent Ulrica Alexander Cloud 08-790 5742 ulrica@enterfonder.se Enter Fonder AB Sveavägen 17 Box 7006 103 86 Stockholm Tfn 08 790 57 00 Fax 08 790 57 50 E-mail: info@enterfonder.se www.enterfonder.se Räntefonder Enter Trend Räntefond Enter Penningmarknadsfond Enter Return Denna publikation tillställs kunder och andra intressenter till Enter. Informationen baseras på Enters egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt andra källor. Enter kan dock inte garantera att informationen från dessa källor är korrekt och bedömningarna utgår från faktorer som kan visa sig vara oriktiga. Den som tar del av informationen skall vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument eller någon uppmaning till sådana transaktioner. Informationen baseras på uppgifter som var kända för Enter vid den tidpunkt den publicerades. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Enter distribuerar information om förändringen. Enter ansvarar inte för förlust eller annan skada (direkt eller indirekt) hänförlig till användandet av denna publikation, vid investeringsbeslut, eller på annat sätt, eller för felaktigheter i publikationen som beror på felaktiga eller bristfälliga uppgifter från tredje man. 8