Kommunutredningen maj 2017 Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen
Nordisk jämförelse Antal kommuner Median 2000 2017 kommun Danmark 275 98 ~43 000 Finland 436 295 ~7 000 Norge 435 373 ~5 000 Sverige 290 290 ~15 000
Bakgrund Bredden och komplexiteten i det kommunala uppdraget ställer höga krav på att hantera utmaningar krav på strategisk kapacitet Många samhällsförändringar utgör en stor utmaning och riskerar att försämra deras förutsättningar och funktionssätt: - Urbanisering - Flyktingmottagande - Förmåga att möta förväntningar kring digitalisering - Rekrytering till förtroendeuppdrag - Demografiska förändringar - Stora skillnader i måluppfyllelse mellan enskilda kommuner
Befolkningsmässigt små och minskande kommuner Svag attraktionskraft Svag ekonomisk kapacitet - Mycket svag soliditet - Starkt beroende av utjämningssystemet - Tycks skjuta underhåll och investeringar framför sig - Konflikt mellan tillgänglighet och kvalité Svag institutionell kapacitet (beslutsförmåga, strategiförmåga, långsiktighet i ageranden) stora behov av kontinuerlig anpassning Svag produktionsförmåga - rel höga kostnader - rel svaga kvalitativa resultat, men ingen enhetlig bild - Rekryteringsproblem och svårigheter att hålla uppe specialist kompetens - Sitter fast i överdimensionerade tekniska system
Uppdraget om avtalssamverkan Idag finns relativt begränsade möjligheter till avtalssamverkan Avtalssamverkan är ett kostnadseffektivt och smidigt sätt att samverka En invändning mot generell rätt avtalssamverkan sägs vara upphandlingsreglerna Kommittén ska: - utreda möjligheterna till utvidgad och förenklad avtalssamverkan - utreda förutsättningarna för att införa generell rätt till avtalssamverkan respektive avtalssamverkan avseende myndighetsutövning Deluppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2017
Uppdraget om kommunstrukturen Kommunerna behöver ha förutsättningar och kapacitet som står i proportion till deras uppgifter Tre huvudsakliga uppgifter: 1. Kartläggning och analys av utmaningar - Identifiera utmaningar som i särskilt stor utsträckning påverkar kommunerna - Kartlägga verksamhetsområden som särskilt påverkas av utmaningarna - Analysera utmaningarnas konsekvenser
Uppdraget (2) 2. Analysera strukturella åtgärder som stärker förmågan att möta samhällsutvecklingen Utökad samverkan, bl a ev behov av reglering av samverkan i funktionella regioner Kommunsammanslagningar (ska bygga på frivillighet) Minskat huvudmannaskap genom att ansvar flyttas till annan Asymmetrisk ansvarsfördelning; differentiering av uppgifter Andra strukturella åtgärder för att stärka den strategiska kapaciteten
Uppdraget (3) 3. Genomförandeprocess för att stärka kommunernas kapacitet - Föreslå vilka strukturella åtgärder som bör vidtas - Föreslå strategi för genomförandet - Vid behov, föreslå försöksverksamhet och nödvändiga författningsändringar Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2019 Parlamentarisk kommitté ledd av Heléne Fritzon (ordf i SKL:s förhandlingsutskott och KSO i Kristianstad), huvudsekreterare Sverker Lindblad (näringsdepartementet)
Några centrala inspel från SKL I analysen inte tappa bort t ex - Den statliga styrningen och konsekvenser denna ger i form av minskat handlingsutrymme för den enskilda kommunen, ökade krav på specialiserad personal och ökad administration - Möjligheter att få nytillkomna att stanna kvar - Utmaningarna på utjämningssystemet och ta bort inlåsningseffekter av nuvarande system. Anlägg ett framtidsperspektiv. T ex digitalisering och andra tekniksprång Gör analysen av strukturalternativen på riktigt, t ex genom scenariestudier Beakta att förutsättningarna är olika i olika delar av landet Vi måste få till en utökad möjlighet till avtalssamverkan
Avtalssamverkan Utreda möjligheterna till utvidgad och förenklad avtalssamverkan - Generell rätt till avtalssamverkan - Rätt avseende myndighetsutövning - Utökad möjlighet inom särskilda områden Deluppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2017
Är inte nuvarande former tillräckliga? Idag främst hänvisade till olika formaliserade samverkansformer; kommunalförbund, gemensam nämnd, aktiebolag De formaliserade formerna fungerar ibland men - Höga transaktionskostnader - Krångliga och tunga att inrätta - Låser fast verksamhet över tid - Kopplingen till deltagande kommuner svag tappar kunskap - Rädsla att inte få gehör Behövs en enklare form - avtalssamverkan
Avtalssamverkan en enklare form Verksamhet och infrastruktur t ex - Miljötillsyn, PBL, Livsmedelskontroll bredare mandat för myndighetsutövning - Utredning av barn och unga, missbruk, försörjningsstöd, behandlingshem etc - Utbildningsinsatser, Tolktjänster - VA specialister, bredbandsutbyggnad Interna stödtjänster, t ex - Telefonväxel, personaladministration och andra stödtjänster - HR och juridik, Gemensamma plattformar för digitaliseringar, t ex - E-tjänster - Ekonomi- och personalsystem Behövs en generell rätt till avtalssamverkan, behoven varierar mellan enskilda kommuner och fördelar med likartat regelverk för all verksamhet
Juridiska hinder av två slag Nationell reglering kommunallagen; - Lokaliseringsprincipen - Kompetensen omfattar inte uppgifter som ankommer på annan - Förbud mot uthållig överkapacietet EU-rättsligt; Reglerna för offentlig upphandling; - Osäkerhet kring hur långt det sk Hamburgundantaget räcker i sammanhanget