4. Miljöregler och styrinstrument

Relevanta dokument
4. Miljöregler och styrinstrument

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Kyotoprotokollet MEMO/03/154. Vad är Kyotoprotokollet? Bryssel 23 juli 2003

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Ulf Hammarberg, DHL Magnus Swahn, NTM En dialog om samarbete för bättre miljöprestanda

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Heini-Marja Suvilehto

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon


BIL Sweden. Jessica Alenius

Marknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv?

Bilaga 3. Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Svensk klimatstrategi

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Tricorona. Lars Alm CFO. Mars 2009

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen.

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Regleringen av utsläppshandeln

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Rubrik: Översyn av EU:s utsläppshandelsystem(ets).rådslutsatser. Dokument: 10343/07 ENV 307 MI 151 IND 55 ENER 164

Trading Scheme - EU Emissions EU ETS. Utsläppsrätter. Klimatförändringar. EU s Svar på. For the benefit of business and people

Klimatneutrala godstransporter på väg

Vilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist,

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Steget före med dina energiaffärer

Annika Balgård, Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm. Ert dnr M2005/1155/E Vårt dnr 25/2005

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

Åsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Svavelfri europadiesel

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Klimatpolitikens utmaningar

PROJEKTPRESENTATION: Miljöförbättrande styrmedel för begränsning av sjöfartens luftutsläpp Fokus på SOx och NOx

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Miljödepartementet Stockholm

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10

BIL Sweden. Jessica Alenius

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Är införande av EU ETS en lösning på miljöproblemet växthuseffekten? - en analys ur ett ekonomiskt perspektiv

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

Statens energimyndighets författningssamling

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken. Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004

Alternativa bränslen i emissionslagstiftningen för fordon

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62)

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas

EUROPAPARLAMENTET ***I BETÄNKANDE. Plenarhandling SLUTLIG VERSION A5-0154/ mars 2004

Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter. Mia Bodin Bodecker Partners

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Regeringens proposition 2003/04:31

Internationell Politik

Miljöfordon. Fredrik Ohlsson Produktchef Norden

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Transportutmaningen. Ebba Tamm SPBI

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

EU:s system för handel med utsläppsrätter och Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM76. Förordning om luftfart i handelssystemet för utsläppsrätter. Dokumentbeteckning.

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Effek%v klimatpoli%k. Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Umeå Universitet

I ^,f. 2. Motion (MP): Besluta att alla resor som görs i tjänsten av anställda inom Vallentuna kommun Himatkompenseras

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

Aktuellt - flyget i EU ETS

Övervakning och rapportering

Klimatneutrala godstransporter på väg

Omställning till fossilfri transportsektor

Informationsdag om flyget in i handelssystemet

IncitaMEnt - styrmedel för tunga fordon

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Transkript:

4. Miljöregler och styrinstrument

Conlogic AB 2 Regelverk, lagstiftning och styrmedel Ekonomiska incitament (Economic incentives) Regelverk och lagstiftning (Regulatory measures) Frivilliga överenskommelser (koder inom bransch eller med myndigheter) (Marknadsbaserade styrmedel (Market based incentives))

Conlogic AB 3 Några begrepp NV / EPA FN, UNEP PPP Precautionary principle BAT Skatt Avgift Subsidier Lag Förordning Incitament, styrmedel

Conlogic AB 4 Samspelet mellan marknad och lagstiftning Marknad Strategisk dimension Lagstiftning

Conlogic AB 5 Vad tror ni styr Marknad eller lagstiftning?

Conlogic AB 6 Den stora strategiska frågan för företag Hur kan de billigare och bättre än konkurrenter möta lagkrav och incitament?

Conlogic AB 7 Hur ska företag agera smart? Var aktiv i processen kring regelverk (Dupont Montreal) Verka för regelverk efter egna lösningar (Statoil tankmuffar) Hitta billigare lösningar (Pappersmassa klor, Fordonslackering)

Conlogic AB 8 Exempel på regler och förbud Reach Miljözoner Göteborg, Malmö, Stockholm Miljözon i Köpenhamn Miljözon i Freiburg Miljözon i Amsterdam Miljözon i Nürnberg Miljözon i Zermatt Ecopunkter i Österike Tidsregeleringar i Stockholm, Prag, Frankrike Marpol annex VI

Conlogic AB 9 Regler, mått och standards Produktsäkerhet Produktionssäkerhet Garantier och eftermarknad Axellaster Lastprofiler Arbetstider/vilotider

Conlogic AB 10 Exempel på drivmedel : Dieselkvalitet för vägtransporter i Europa < 10/50 ppm svavel i de gula områdena < 350 ppm svavel i de blå områdena < 50/350/500 ppm svavel i de röda områdena Öster om de röda områdena förekommer 500 2000 ppm svavel

Conlogic AB 11 Exempel på lastbilar i EU Beteckning R49 (-1) Euro 0 Euro 1 Euro 2 Euro 3 Euro 4 Euro 5 EEV Lag från 1982 1990 1993 1996 2000 2005 2008 2000 Introduktion 1987 1991 1993 1999 Enhet g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh Nox 18 14,4 9 7 5 3,5 2 2 HC 3,5 2,45 1,1 1,1 0,66 0,46 0,46 0,25 PM 0,14 0,08 0,1 0,02 0,02 0,02 CO 14 11,2 4,5 4 2,1 1,5 1,5 1,5

Conlogic AB 12 Exempel på ekonomiska incitament Elcertifikat Bubblor Flexibla mekanismer Km skatt i Sverige före EU Km skatt i Schweiz Km skatt i Tyskland (Maut) Trängselavgifter i London för tunga fordon Km skatt i Holland Eurovignette för TENs Subsidier kring förnybara bränslen

Conlogic AB 13 Samhällets marknadsinstrument Handel med utsläppsrätter Kreditbaserad handel (Joint implementation, Clean development Mechanism) Konsortiejämförelse (Fuel economy standards in automotive industry) Miljödifferentierade avgifter (Port dues) Miljösubventioner (Subventioner till nybyggen)

Conlogic AB 14 Lite historik kring handel med utsläppsrätter Den internationella Klimatpanelen IPCC grundas Klimat- Konventionen undertecknas av 154 stater Klimatkonventionen undertecknar Kyotoprotokollet EUparlamentet antar direktivet om handel med utsläppsrätter Försökshandel inom EU påbörjas (1/1-05-31/12-07) Första åtagande- Perioden jämfört med 1990 års nivå 1979 1988 2002 2003 2004 2005 2006 2008-1990 1992 1994 1997 2012 2012- Första Världs- Klimat- Konferensen Andra Världs- Klimat- Konfe- Rensen, Beslut om åtgärdsförhandlingar Klimatkonventionen träder i kraft EU ratificerar Kyoto- Protokollet att minska utsläppen Med 8 % under 2008-2012. Sverige får öka utsläppen med 4 % - Sveriges Riksdag antar prop. om handel med utsläppsrätter. -Sveriges regering antar lag och förordning för utsläpp av Koldioxid. - Ryssland skriver under Kyotoavtalet vilket möjliggör internationell ratificering 30 juni ska nästa fördelningsplan (NAP) lämnas till EU- Kommissionen Andra åtagandeperioden. Ännu inte beslutad.

Conlogic AB 15 Dagens handelssystem för utsläppsrätter Kyotoprotokollet Flexibla mekanismer - Gemensamt genomförande - Mekanism för ren utveckling - Handel med utsläppsrätter

Dokumentnamn 16 Handelssystemets princip Int. Överenskommen kvot fördelad på länder fördelad till företag och verksamheter : Tilldelning Tilldelning

Dokumentnamn 17 Handelssystemets princip Int. Överenskommen kvot fördelad på länder fördelad till företag och verksamheter : Tilldelning Behov Tilldelning Behov

Dokumentnamn 18 Handelssystemets princip Int. Överenskommen kvot fördelad på länder fördelad till företag och verksamheter : Pengar Utsläppsrätter Tilldelning Behov Tilldelning Behov

Conlogic AB 19 Kreditbaserad handel -trovärdighet kring klimatkompenserande åtgärder Business As Usual (Ingen sänka) Osäkerhet Baseline period 1 (BAT*) Baseline med ständig förbättring (ISO 14001) Baseline period 2 (BAT*) Åtagande med marginal? Additionality (Sänka) * Best Available Technology

Conlogic AB 20 Problemet med avgifter och skatt på miljöområdet Görs det av finansiella skäl eller för att få en styrande effekt?

Conlogic AB 21 Frivilliga överenskommelser Sättet att styra en utveckling av samhället som är gynnsam för såväl privata intressen som mer kollektiva intressen har historiskt skett genom reglerande lagstiftning samt olika marknadsinstrument. På senare år har möjligheten att påverka utvecklingen genom frivilliga överenskommelser uppmärksammats och diskuterats. Frivilliga överenskommelser avser i detta sammanhang en överenskommelse mellan samhälleliga intressen och privata företags intressen.

Conlogic AB 22 Frivilliga överenskommelser, forts. Sedan 2000 har två parallella projekt kring frivilliga överenskommelser för en bättre miljö bedrivits i Sverige. Dessa är initierade av Miljövårdsberedningen. Efterhand har projekten tagits över av Miljödepartementet och Naturvårdsverket. Projekten är Bygga bo samt Framtida Handel. Olika försök har genomförts på olika ställen runt om i världen. Enligt en rapport från OECD 2003 är man tveksam om frivilliga miljöavtal är effektiva för att förbättra miljön. Det finns dock fördelar eftersom man snabbare än lagstiftning når en förändring. Effektivaste sättet att nå en förändring enligt OECD är genom ekonomiska styrmedel. Det bör framhållas att de i OECD studerade överenskommelserna är betydligt mer kortsiktiga och operativa till sin karaktär än dialogprojektet Framtida Handel.

Conlogic AB 23 Frivilliga överenskommelser, forts. Företagskoder (exempel inom sjöfart) ISM